Ekonomirapporten maj 2011 1
Global konjunktur Återhämtningen drivs av tillväxtländerna Källa: Reuters EcoWin 2
Globala råvarupriser Tar maten och oljan slut? 3
Svensk konjunktur Starka investeringar och export 2009 2010 2011 2012 BNP 5,5 5,5 4,8 3,5 Import 13,6 12,7 9,9 8,7 Privat konsumtion 0,4 3,5 3,6 4,2 Offentlig konsumtion 1,7 2,6 1,1 0,8 kommun 1,9 1,9 1,2 1,1 stat 1,2 4,7 0,8 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 16,3 6,3 10,0 11,0 Lagerförändring, bidrag 1,7 2,1 0,2 0,3 Export 13,4 10,7 11,2 5,5 Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 4
Svensk konjunktur Fallande sparkvot och stark inkomsttillväxt Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 5
Svensk konjunktur BNP drivs av inhemsk efterfrågan Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 6
Prognoser över förändring av BNP, i procent per år
Svensk ekonomi God tillväxt bäddar för stark arbetsmarknad Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 8
Näringslivets produktivitetstillväxt ökning i procent per år
Arbetsmarknaden Sysselsättningen tillbaka på ruta ett men fortsatt hög arbetslöshet Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 10
Sysselsättning, ökning av antalet arbetade timmar i procent per år
Arbetslöshet i procent
Löneökningar, (enligt konjunkturlönestatistiken) i procent per år
Offentliga finanser Staten står för sparandet, KL-sektorn visar underskott Källa: Konjunkturinstitutet, SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 14
Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2014 SKL, maj 2,1 2,8 4,2 4,4 4,2 19,0 VP, apr 2011 2,6 1,7 4,8 4,9 4,5 19,9 ESV, mar 2011 2,5 1,9 4,3 4,5 4,1 18,5 SKL, feb 2011 1,8 2,3 4,1 4,1 4,0 17,4 BP, okt 2010* 1,9 1,1 4,0 4,5 4,5 17,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.
KL-sektorns finanser Skatteunderlaget växer på 16
KL-sektorns finanser Avvecklingen av konjunkturstödet biter Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting 17
Beräknat resultat i kommunsektorn enligt regeringens och SKLs prognoser i miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vårprop 19 6 9 10 12 12 SKLs februariprognos 19 10,4 3,7 0-3 -6 SKLsEkonomirapport maj 19 15 9 7 2-4
Starka resultat i kommunerna 2010 Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Kommunernas finanser Resultat nära noll år 2015 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 20
Kommunernas finanser 14 kommuner med underskott 2010 Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 21
Landstingens resultat Årets resultat Resultatet som andel av skatter och gen statsbidrag 6 3 4 2 2 1 r o n ro k r e rd ilja M 0-2 -4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0-1 -2-3 -6-4 -8-5 -10-6 22
Landstingens finanser Några goda år men underskott fr o m år 2014 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 23
Landstingens finanser 18 landsting visade överskott 2010, rekordmånga klarade god hushållning Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 24
Samband effektivitet och kostnader Kostnad per invånare 4 700 4 500 Jämtland 4 300 4 100 Gävleborg Norrbotten 3 900 3 700 3 500 3 300 3 100 2 900 2 700 2 500 0,75 Låg kostnad Goda resultat Kalmar 0,70 0,65 Halland Västra Götaland Västernorrland Jönköping Stockholm Gotland Dalarna Blekinge Västmanland Sörmland Skåne Värmland Östergötland Västerbotten Örebro Uppsala Kronoberg 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 Resultatindex för primärvård 25
sektorns finanser Gradvis svagare resultat, konjunkturstödet avvecklas Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 26
Historiskt har kommunernas kostnader ökat 1,1 procent per år mer än vad som kan förklaras av befolkningsförändringar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 27
De resurser som frigörs när man får ett överskott eller när man lyckas effektivisera används oftast till att utveckla eller förstärka annan verksamhet Källa: Reuters EcoWin 28
Konsten att balansera en ekonomi då förutsättningarna ändras Efter budgetbeslut leder ökade intäkter till lättade sparkrav och tillfälliga satsningar, särskilt om tillskotten är tillfälliga! Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Anpassa, anpassa, anpassa! Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Merparten av kommunerna klarar god ekonomisk hushållning 2010 Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Resultatskillnaderna krymper 32
...men inte utan konjunkturstödet Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
7 miljarder högre skatteintäkter bidrar till högt resultat 2011 Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Återhållsamheten hur länge då? Kostnadsvolym med ej uppräknade statsbidrag och resultat motsvarande 2 procent av skatter och bidrag Kostnadsvolym utfall 2002-2010, prognos 2011-2012, trend inkl. demografi 2013-2015 Kostnadsvolym trend inkl. demografi 2002-2015 Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Landstingen 140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 Demografi och trend Kostnadsvolym Volym givet oförändrade statsbidrag 2012 2015 o resultat på 2 procent 36
Läkemedelskostnader 37
Avveckling av stöden bidrar till att resultatet dyker, med uppräknade statsbidrag från 2013 dämpas fallet! Ekonomirapport maj 2011 - Kommunerna
Volymen ökar snabbare än sysselsättningen Löner, LP Löner, FP Antal timmar Total kostnad, LP Total kostnad, FP 160 150 140 2001=100 130 120 110 100 90 80 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 prognos 39
KL-sektorns sysselsättning Minskande andel egen regi i kommunerna, oförändrad i landstingen 40
Vinst och rörelsemarginal i privata företag inom vård, skola och omsorg Bransch 2008 2007 Avkastning på totalt kapital % Rörelsemarginal % Avkastning på totalt kapital % Rörelsemarginal % Utbildning 12,3 6,7 14,4 7,0 Hälso- o sjukvård 12,1 10,9 17,2 11,2 Omsorg 11.0 6,9 12,8 7,9 Totalt bransch 11,9 8,6 16,0 9,2 Hela näringslivet 9,0 6,4 9,8 8,0 källa SCB
Vinstbegreppet svårt! - Risknivå - Hur mogen är branschen? - Investeringar - Aktieägarlån - Hyra in personal - Företagsförvärv /ombildningar - Branch-segment
LOU Skolpeng LOV Barnomsorgspeng Vårdval
Resultat för medborgarna? Man kan ju byta om man inte är nöjd?? Inget tyder på att brukarna har fått sämre verksamhet!
Uppdrag till Statskontoret Att göra en översyn av kommunmomsen inom - Förskoleverksamhet - Grundskola och obligatorisk särskola - Gymnasieskola och gymnasiesärskola - Samt en bedömning av momsskatteandelarna uppdelat på hälsooch sjukvård, äldrevård och äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg Anledning: 6 procents återsökning av momsen bygger på en schablon baserad på en skattesats om 25 procent samt att personalkostnaderna motsvarar 70 procent. Detta har förändrats enligt regeringen som är uppdragsgivare. Uppdraget redovisat
Vad visar utredningen - Ersättningen för viss mervärdesskatt kan sänkas - Enligt analysen skulle en sänkning på 1-2 procentenheter leda till att ersättningsnivån bättre motsvarar den faktiska nivån. - Skillnaden är särskilt tydlig när lokalkostnaderna exkluderas - Vissa svårigheter att ta fram mervärdesskattens andel av lokalkostnaderna. Här behövs ytterligare analys.
Hur hög är den verkliga momskostnaden?
Vård och omsorg om äldre och handikappade inkl. lokaler exkl. lokaler Kalmar kommun 4,5 % 2,1 % Individ- och familjeomsorg Kalmar kommun IFO-boenden (4 st) inkl. lokaler exkl. lokaler 2,7 % 2,1 % 3,1 % 4,7 %
Hälso- och sjukvård Västmanlands läns landsting inkl. lokaler exkl. lokaler Primärvård 4,0 % 3,0 % Psykiatri 3,6 % 2,4 % Genomsnitt 3,8 % 2,7 %
Varför vinst hos privata? - Gynnsamma villkor för övertagande - Ersättningsnivån har baserats på de kostnader en mindre effektiv egenregi har haft. - Momskompensation - Systematiska fördelar - Effektivitetsskillnader - Nya företag, ny personal - Frihet som eget företag att välja optimala lösningar - Andra drivkrafter Kommunsektorn har också haft överskott!!
Skillnader i ersättning hemtjänst Omsorgstjänster Servicetjänster Beviljad tid Utförd tid Beviljad tid Utförd tid Lägsta ersättning 246 251 246 215 Högsta ersättning 437 410 371 384 Genomsnittsersättning 347 336 300 301 51
Skillnader i ersättning pedagogisk verksamhet Förskola 2 Förskola 2 Förskola 5 Förskola 5 Grund-skola Grund-skola år heltid år 15 tim år heltid år 15 tim Fritidshem åk 3 åk9 Min 72 993 30 120 61 806 21 360 10 970 38 809 46 533 Medel 110 247 81 730 95 404 70 868 32 017 67 845 77 978 Max 192 208 138 832 147 000 117 477 79 560 92 431 108 000 52
Varför skiljer ersättningen - Olika belopp för olika åldrar och skolår eller ett genomsnittligt belopp per verksamhetsform. - Olika belopp beroende på barnens vistelsetider i barnomsorgen eller på fritidshem. - Om den fristående huvudmannen själv tar in föräldraavgiften eller om kommunen gör det. - Hur mycket av resurserna som fördelas på annat sätt än peng/bidrag per barn och elev, t.ex. om en fristående huvudman har fri tillgång till kommunens lokaler, då ingår inte lokalkostnader i bidraget. - Extraordinära kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd fördelas via ett tilläggsbelopp och det kan variera hur stor del av de totala resurserna som fördelas i grundbeloppet respektive tilläggsbeloppet. - Kostnader för modersmål fördelas via ett tilläggsbelopp och vissa kommuner har socioekonomiska viktningar utöver grundbeloppet. - Olika struktur i kommunerna och därmed olika förutsättningar vilket leder till kostnadsskillnader. - Skillnader i ambitionsnivå och politiska prioriteringar. 53
Kommittédirektiv - En nationell samordnare för hemsjukvård Uppdrag: - identifiera och analysera problem för att resten av landets kommuner på frivillig väg ska överta ansvaret för hemsjukvården, - formulera strategier för hur ett frivilligt övertagande av hemsjukvården från landsting till kommunerna kan genomföras i de landsting där landstinget är huvudman för hemsjukvården, - utreda om kommunerna ska ges befogenhet att anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2011.
Delbetänkande 31 januari - 50-tal avtal om medfinansiering om totalt 65 miljarder kronor - Föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportsystemet - Lyckad förhandlingsprocess. I de allra flesta fall säger sig båda parter vara nöjda med såväl resultat som arbetets genomförande givet de otydliga förutsättningarna. - Parternas tolkning av i vilken mån det har varit möjligt för medfinansiären att påverka objektets utformning eller prioritering i förhållande till andra objekt har varit oklar
Kommittédirektiv - Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transport-infrastrukturen Utvärdering av förhandlingsarbetet kring medfinansieringsavtal Analysera Trafikverkets förslag till nytt planeringssystem Anpassa förslaget till nytt förslag om medfinansiering Lämna förslag på justeringar och kompletteringar som kan utveckla och förtydliga Trafikverkens förslag Uppdraget ska slutredovisas 31 maj 2011
Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn - Utredaren ska lämna förslag på en reglering som utvidgar Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse om mottagande saknas. - Utredaren ska analysera olika tänkbara alternativ för hur anvisning av ensamkommande barn till kommuner ska ske - redovisas senast den 15 oktober 2011
Departementspromemoria ersättning ensamkommande flyktingbarn - Kartläggning av vilka ersättningar som i dag betalas ut till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn - En jämförelse så långt det är möjligt ska ske mellan utbetalda ersättningar och faktiska kostnader. - Bedömning av om nuvarande nivåer på befintliga schablonersättningar behöver justeras, - Beskrivning av bakgrund, tillvägagångssätt och förslag i form av en Ds.
Välfärdens finansiering Lösningsförslag: Höja avgifterna Höja skatten Eget ansvar Rationaliseringar Lägre lönekostnadsökningstakt Vi måste ta tag i frågan nu!!