Rubrikerna.

Relevanta dokument
Rubrikerna.

Älska din nästa! Partiernas sympatikapital och strukturen i svenska folkets partipreferenser inför 2018 års val

Statsvetenskapliga institutionen

RIKSDAGENS ROLL I SAMHÄLLET Lena Wängnerud

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Rapport 2019:3. Väljarnas viktigaste skäl för röstning Kajsa Evertsson Maja Sörebro. Valforskningsprogrammet

Är det partiledarna som avgör valet?

20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015

HENRIK EKENGREN OSCARSSON DET NYA PARTISYSTEMET

DET NYA PARTISYSTEMET HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Statsvetenskapliga institutionen

Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

SVENSK SAMHÄLLSOPINION

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Uppdelning av partianhängare

VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Vad avgjorde valet och vad händer nu? 27 september 2010

Valdeltagande i Sverige

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2014

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

SOM-SEMINARIET

Valdeltagande i Sverige

Dagens parti: Vänsterpartiet

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2019

Sverigedemokraterna var stora hos unga i valet, men sedan dess finns det tydliga tendenser om att unga blir allt mer negativa till dem.

Dagens parti: Liberalerna 3 juli 2017

Väljarbeteende i 2010 års val. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg

Rapport 2018:9. Väljarnas önskeregeringar Elisabeth Falk Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

Dagens parti: Kristdemokraterna 6 juli 2017

Titel ÄLSKA DIN NÄSTA! PARTIERNAS SYMPATIKAPITAL INFÖR 2018 ÅRS RIKSDAGSVAL

Dagens parti: Socialdemokraterna 5 juli 2017

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Skåningarna om E6 och riksdagsvalet

TRENDUPPDATERING OCH ÖVERSIKT

Dagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017

Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

Startskott inför valet 2018

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

VEM ÄR RÄDD FÖR FRAMTIDEN? SVENSKA FOLKETS SYN PÅ FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD HENRIK EKENGREN OSCARSSON

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Skilda förutsättningar lika utfall. Folke Johansson

Partipopularitet. Sören Holmberg

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Väljarkontraktet Karin Nelsson

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

SANNINGAR OCH MYTER OM ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER

Rapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014

SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Almedalen Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Statsvetenskapliga institutionen

Valundersökning 2014: Till dig som blivit intervjuad

Monarkins ställning i Sverige

En politisk struktur i förändring. Björn Kullander, Martin Lidhamn

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

Folke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

BETYG PÅ REGERINGEN SÖREN HOLMBERG.

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN

Januari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos väljarbarometer januari 2017 Stockholm, 24 januari Kontakt: David Ahlin,

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni

Kan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Maj DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 Maj 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

FOLKETS UPPSKATTNING, PARTILEDARNAS BELÖNING?

Folkvalda politiker bör vara kända av folket?

Reinfeldt mer populär, Sahlin mindre populär

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Hur profilerar man sig när man är beroende av ett annat partis röster?

December DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER December 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Februari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

SOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU.

DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014

DN/Ipsos Nästa partiledare för Moderaterna

SCB:s Partisympatiundersökning

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

Rapport 2019:4. Svenska partimedlemsundersökningen Kajsa Evertsson Ann-Kristin Kölln Jonathan Polk. Valforskningsprogrammet

STRATEGISK RÖSTNING TILL VÄNSTER (OCH HÖGER) I RIKSDAGSVALET 2018

VALU SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 2010

Rapport: Sverigedemokraterna 2017

Rapport 2019:2. Strategisk röstning i riksdagsvalet Annika Fredén. Valforskningsprogrammet

Väljarbarometrar i valrörelsen 2010

Transkript:

Rubrikerna Svensk forskning om val, opinion och demokrati Svenskt väljarbeteende i förändring Väljarna förklarar sig: 15-i-topp skäl för röstning Det svenska partisystemet: en konfliktstruktur i förändring Hur mycket kan hända på ett år? Opinionsläget inför riksdagsvalet 2018

Om det svenska Valforskningsprogrammet http://valforskning.pol.gu.se/ Twitter: @valforskning Facebook: Valforskningsprogrammet

Artiklar, avhandlingar, böcker och rapporter

Svenskt väljarbeteende i förändring Ett försök till periodisering 1921-2014 De berömda tidsserierna Valdemokrati på svenska: Utmärkande drag

Valdeltagande & Förtidsröstning i Sverige 1921-2014

The Fragmentation of the Swedish Party System: Effective Number of Parties (EPN) in Swedish EP-elections and General Elections

Andel personröstande väljare i Europaparlamentsval, kommunval och riksdagsval 1995-2014 (procent). 70 60 50 45,5 66,2 59,0 59,2 europaparlamentsval 50,0 40 30 20 10 34,5 29,9 30,8 26,0 28,2 22,0 kommunval 31,2 29,0 25,1 24,6 riksdagsval 0 1995 1998 1999 2002 2004 2006 2009 2010 2014 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-

1956 1960 1964 1968 1973 1985 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Kandidatkännedom 1956-2014. Andel väljare som kan uppge namnet på en riksdagskandidat från den egna valkretsen samt andelen som korrekt kan uppge namnet på en kandidat (procent). 70 60 60 55 56 60 49 48 50 44 45 44 40 41 38 39 40 30 20 32 30 29 28 27 10 0 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet)

Väljarna förklarar sig Varför röstar väljare som de gör? 15-i-topp viktigaste skäl för partival

Varför röstar väljare som de gör? Närhet : Ideologisk närhet : åsiktsöverenstämmelse Agenda : sakfrågematchning Tydlighet : pregnans : partiprofilering Kompetens : sakfrågeägarskap : regeringsfähighet

Väljarna förklarar sig: 15-i-topp vanligaste skäl till röstning Du säger att Du röstade på [parti ] vid årets riksdagsval. Hur viktiga var följande skäl för Ditt val av parti? - Ett av de absolut viktigaste skälen - Ganska viktigt skäl - Inte särskilt viktigt - Inte alls viktigt

#15 Omgivningspåverkad röstning personer i min närmaste omgivning sympatiserar med partiet

#14 Taktikröstning partiet är ett litet parti som riskerar att hamna under 4-procentspärren till riksdagen

#13 Partiidentifikationsröstning jag känner mig som anhängare av partiet

#12 Kandidatröstning partiet har bra riksdagskandidater på valsedeln i min valkrets

#11 Gruppintresseröstning partiets politik brukar vara till fördel för den yrkesgrupp jag tillhör

#10 Vaneröstning jag brukar alltid rösta på partiet

2010 FÖRVAL 2014 Partival 2010 Röstningsintention Partival 2014 1-4 veckor före valet De stabila: Uppgav samma parti vid samtliga tre tillfällena: 63 procent Kalla fötter : Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett annat före valet 2014 men föll tillbaka och röstade på samma parti som 2010: 6 procent Tidiga bytare: Bytte parti mellan 2010 och tidpunkten före valrörelsen 2014: 21 procent Sena bytare: Hade intentionen att rösta på samma parti som 2010 men bytte parti under 2014 års valrörelse: 7 procent De rörliga: Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett andra parti inför valrörelsen 2014 men röstade till sist på ett tredje parti: 3 procent. Källa: Valundersökningarnas mellanvalspanel 2010-2014

#9 Instrumentell röstning partiet är ett stort parti och har därför bättre möjligheter än ett mindre parti att genomföra sin politik

#8 Kampanjröstning partiet har varit övertygande under valkampanjen

#7 Partiledarröstning partiet har en bra partiledare

In här: Partiledarsympatier (från Svenska väljare )

Hall of Fame svenska partiledare

#6 Bakåtblickande röstning partiet har skött sig bra i politiken under senare år

#5 Agendaröstning partiet har en bra politik i många av de frågor som debatterats under den senaste tiden

#4 Framåtblickande röstning partiet har ett bra program inför framtiden

#3 Ideologisk röstning partiet har en bra politisk ideologi

#2 Kompetensröstning partiet har kompetenta personer som kan sköta landets politik

#1 Sakfrågeröstning partiet har en bra politik i de frågor som jag tycker är viktiga

#1 Sakfrågeröstning #2 Kompetensröstning #3 Ideologisk röstning #4 Framåtblickande röstning #5 Agendaröstning #6 Bakåtblickande röstning #7 Partiledarröstning #8 Kampanjröstning #9 Instrumentell röstning #10 Vaneröstning #11 Gruppintresseröstning #12 Kandidatröstning #13 Partiidentifikationsröstning #14 Taktikröstning #15 Omgivningspåverkad röstning

Det svenska partisystemet: Konflikstruktur i förändring Väljarnas vänster-högerpositioner Väljarnas uppfattningar av partiernas positioner Utmanardimensionerna Preferensstrukturen i väljarkåren GAL-TAN

1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Vänster-högerplaceringar bl svenska väljare 1968-2014. Andel som placerar sig till vänster respektive till höger på en elvagradig vänster-högerskala (SCB/Valundersökningarna) 50 45 40 35 30 25 20 Vänster 43 31 Höger 35 33 28 27 39 33 37 36 39 34 35 35 44 27 39 35 41 35 39 38 46 47 Höger 32 34 42,5 36,1 Vänster 15 10 5 0

Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 45 Kraftig högervind efter valet 2014 Ideologisk vänster-högerplacering 1986-2015 44 40 40 40 Höger 35 34 33 30 31 Vänster 29 Varken eller 25 25 20 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.

Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan www.som.gu.se

gillar starkt ogillar starkt

Ömsesidiga sympatier (ÖS) ÖS=X-partisympatisörers snittbetyg på parti Y Y-partisympatisörers snittbetyg på parti X 1 V-FI 41,4 2 C-M 40,0 3 L-M 36,8 4 MP-FI 35,3 5 C-L 34,8 6 S-MP 34,7 7 V-S 34,3 8 V-MP 33,9 9 M-KD 29,2 10 C-KD 28,0 11 S-FI 26,1 12 L-KD 21,4 13 S-L 20,3 14 C-MP 18,0 15 S-C 17,5 16 M-SD 15,0 17 S-M 12,8 18 L-MP 12,7 Källa: SOM-undersökningen 2016 19 S-KD 12,1 20 C-FI 12,0 21 M-MP 11,1 22 L-FI 10,4 23 KD-MP 10,1 24 KD-SD 9,8 25 V-C 7,7 26 V-L 6,9 27 M-FI 6,8 28 L-SD 5,8 29 KD-FI 5,5 30 C-SD 4,8 31 S-SD 4,3 32 V-M 4,0 33 V-KD 3,8 34 MP-SD 1,0 35 SD-FI 0,9 36 V-SD 0,8 Alla 36 partipar har rangordnats efter partisympatisörernas ömsesidiga gillande för varandras partier. Sympatier för partier har uppmätts med hjälp av en klassisk ogillargillarskala. Snittbetygen har räknats om mellan 0-10 där 10=gillar starkt. ÖS-måttet går mellan 0 och 100. Om parti Xs sympatisörer ger parti Y ett snittbetyg på 7 samtidigt som parti Ys sympatisörer ger parti X ett snittbetyg på 6 blir ÖS=7 6 = 42. Ju högre ÖS desto mer gillar partiernas sympatisörer varandras partier.

Partirymden 2016 Skalningsanalys av väljarnas evalueringar av partier och ledare www.som.gu.se

Partiernas sympatisörer positionerar sig i sakfrågor som rör flyktingmottagning och mångkultur (medeltal). Bra Dåligt www.som.gu.se

Grön Alternativ Libertär Vänster Höger Traditionalistisk Auktoritär Nationalistiskt

Grön Alternativ Libertär Vänster Höger Traditionalistisk Auktoritär Nationalistiskt

Opinionsläget inför 2018 års riksdagsval Vad kan hända på ett år?

Regeringsbetyg Tillbakablickande bedömningar av hur olika regeringar skött sig mellan 1979-2014 (medeltal) +20 +15 +10 +5 C/FP/Mregeringen 1976-78 0 0 FP-regeringen 1978-79 +9 S-regeringen 1982-85 +12 S-regeringen 1982-88 +15 S-regeringen 1982-88 +7 S-regeringen 1982-91 +1 S-regeringen 1994-98 +9 S-regeringen 1998-02 +11 S-regeringen 2002-06 +5 C/FP/KD/Mregeringen 2006-10 +17 C/FP/KD/Mregeringen 2010-14 +7-5 -10-15 Borgerliga regeringen 1976-82 -7 Borgerliga regeringen 1976-82 -8 Borgerliga regeringen 1976-82 -8 S-regeringen 1988-91 -2 Borgerliga regeringen Borgerliga 1991-94 regeringen -6 1976-82 -9 Borgerliga regeringen 1991-94 -5 1979 1979 1985 1985 1988 1988 1991 1991 1991 1994 1994 1994 1998 1998 2002 2006 2010 2014 Valår bedömning görs

Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Övervägande negativa bedömningar av regeringens arbete Andel som anser att regeringen sköter sin uppgift bra respektive dåligt (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2016. www.som.gu.se

0 Blocköverskridande regering Svenska folkets önskeregeringar 1968-2014 (procent) procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 36 23 3 Socialdemokratisk regering Borgerlig regering Rödgrön koalition 29 21 32 32 27 8 8 20 10 24 16 13 18 15 23 11 29 14 15 14 7 Rödgrön 40 koalition 23 Socialdemokratisk regering 41 24 Borgerlig regering 1968 1976 1979 1985 1994 1998 2002 2006 2010 2014 25 19 16 14 31 24 22 24 13 32 Kommentar: Intervjufråga: Vilket eller vilka partier skulle Du helst vilja ha med i regeringen efter valet i år? Resultaten kommer från valundersökningarnas förvalsstudier. Enbart personer som besvarat den öppna frågan om önskeregering ingår i procentbasen. Andelen personer som ej besvarat den öppna frågan uppgår till mellan 6 18 procent genom åren (6 procent 2014). I kategorin borgerlig regering ingår svar som nämner tre eller fyra olika borgerliga partier. I Rödgrön-koalition ingår svaren S/V, V/S/MP eller S/MP. Blocköverskridande regering innefattar svar där minst något borgerligt parti nämns tillsammans med V, S eller MP; allra oftast S. resultaten summerar inte till 100 procent därför att det finns svarspersoner utanför socialdemokratin som exempelvis önskar sig enpartiregeringar bestående av enbart det parti som man röstar på. 4

Opinionsläget Mätningarnas Mätning (MäMä)

Följ vår forskning via sociala medier: www.som.gu.se www.demokratifonden.se www.politologerna.se www.henrikoscarsson.com @politologerna @demokratifonden @HenrikOscarsson @SOMinstitutet