Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2014 Skolverksamheterna
Utges av Krokoms kommun Maj 2015
Förord Eleverna i Krokoms kommun når förhållandevis hög måluppfyllelse i jämförelse med länet och snittet för riket. Det som behöver förbättras ytterligare är elevernas genomsnittliga meritvärde. Även lärarbehörigheten och ämnesbehörigheten är bättre än kommunerna i länet och bland de högre i landet. Sex nya rektorer och förskolechefer anställdes och femton förstelärare utsågs inom förvaltningen. Under våren 2014 blev kommunen granskad av Skolinspektionen. Många nyanlända barn och elever har mottagits i våra förskolor och skolor. Rektorer och lärare har genom nya arbetsmetoder skapat förutsättningar för eleverna att nå bättre resultat. Lärare, rektorer och förvaltningsledning har gemensamt analyserat elevernas resultat, hittat svagheter och förbättrat undervisningen. Undervisningen har förändrats genom att lärarna har fått en fördjupad kunskap om hur elever lär sig. Elevernas åsikter är viktiga att ta med i undervisningen för att de ska känna inflytande och delaktighet. Målsättningen är att eleverna har en ständig dialog med sina lärare kring kunskapskraven och undervisningens innehåll. Inom förskolan har fokus i utvecklingsarbetet varit att etablera ett gemensamt yrkesspråk parallellt med att fördjupa förståelsen av läroplansuppdraget från görande till lärande. Arbetet har lett till en ökad förståelse och fördjupad reflektion kring förskolans lärandeuppdrag. Även inom fritidshemmen ligger fokus på att utveckla och fördjupa förståelsen av läroplanen. Förskolans arbete används som förlaga men har ännu inte kommit så långt för att kunna se resultat av arbetet. Lärarbehörigheten och ämnesbehörigheten på grundskolan är hög i kommunen. Behörigheten på våra förskolor och fritidshem är däremot låg, vilket beror på svårigheter att rekrytera förskollärare och fritispedagoger. Femton förstelärare utsågs under året utifrån statens satsning på karriärstjänster för lärare. Dessa kommer att ha ett uppdrag såväl på sin egen skola som centralt i kommunen. Sex nya rektorer och förskolechefer anställdes inför höstterminen 2014 med anledning av pensionsavgång och att några valde att gå vidare till andra uppdrag. I samband med nyanställningarna har rollen som förskolechef och rektor i samma person renodlats till förskolechefer och rektorer. Skolinspektionen genomförde under våren granskning av kommunen. et visade att Krokoms kommunala grundskolor fungerar överlag väl. Det ger ansvariga en god grund för att fortsätta utvecklingen med sikte på att ge alla elever lika goda förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Under året har det kommit ett 70-tal barn och elever från andra länder till våra förskolor och skolor. De har främst kommit till Föllinge, Änge, Kaxås, Trångsviken, Nälden och Krokom. Karin Wallén Birgitta Lundgren Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningschef
Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dokumentation... 7 1.4 Processmodell... 9 1.5 Vision...10 2 Presentation av kommunen...11 2.1 Organisation...11 2.2 Materiella förutsättningar...12 3 Statistik...13 3.1 Personaltäthet...13 3.2 Behörig personal...17 3.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet...22 3.4 Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier...24 4 Ledning och styrning av utbildningen...26 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål...26 4.2 Ledning och utveckling av utbildningen...28 5 Utveckling/undervisning och lärande...38 5.1 Förskola...40 5.2 Pedagogisk omsorg...41 5.3 Fritidshem...41 5.4 Förskoleklass...42 5.5 Grundskola...43 5.6 Grundsärskola...43 6 Grundläggande värden och inflytande...45 6.1 Förskola...45 6.2 Pedagogisk omsorg...46 6.3 Fritidshem...46 6.4 Förskoleklass...47 6.5 Grundskola...47 6.6 Grundsärskola...51 7 Trygghet, god miljö och studiero...52 7.1 Förskola...53 7.2 Pedagogisk omsorg...54 7.3 Fritidshem...55 7.4 Förskoleklass...56 7.5 Grundskola...56 7.6 Grundsärskola...57 8 Särskilt stöd...58 8.1 Förskola...58 8.2 Pedagogisk omsorg...58 8.3 Fritidshem...58 8.4 Förskoleklass...59 8.5 Grundskola...59
8.6 Grundsärskola...60 9 Redovisning av nyckeltal i förskola...61 9.1 Samverkan hem och förskola...61 9.2 Barnens delaktighet...63 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet...65 9.4 Tillgänglighet...66 10 Bedömning och betygsättning...69 10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen...69 10.2 Betyg...81 10.3 Nationella prov...86 10.4 Genomsnittligt meritvärde...93 10.5 Behörighet till gymnasiet...97
1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över kvalitetsarbetet vad gäller målarbete och utvecklingsarbete i skolan; dvs. förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola som bedrivs i Krokoms kommun. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i skolverksamheterna under läsåret 2013/14 samt det mål- och utvecklingsarbete som skett kommunövergripande under kalenderåret 2014. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor. Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. 7
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8
1.4 Processmodell Vårt systematiska kvalitetsarbete kan beskrivas med hjälp av följande bild: Konventioner Konventioner Lagar Lagar Förordningar Förordningar Skollag Skollag (2010:800) (2010:800) Lpfö 98 Lpfö 98 rev. 2010 rev. 2010 Lgr11 Lgr11 Nämnd- och Nämnd- och verksamhets verksamhets mål mål Handlingsplan för Handlingsplan för Krokoms kommun Krokoms kommun som Samisk som Samisk förvaltningskommun förvaltningskommun Utvecklingsplaner Utvecklingsplaner Pedagogiska Pedagogiska planeringar planeringar IUP IUP Handling Handling Uppföljning Uppföljning Kvalitetsrapport Kvalitetsrapport Annan Annan dokumentation dokumentation ex. Olweus, Kolada, KKiK, SCB, ex. Olweus, Kolada, KKiK, SCB, InfoMentor, sprogram InfoMentor, sprogram Utvärdering Utvärdering Allmän Allmän handling handling För information till nämnd, föräldrar, skolinspektion För information till nämnd, föräldrar, skolinspektion andra kommuner, media, m.m. andra kommuner, media, m.m. Figur 1. Kvalitetsmodell. Barn- och utbildningsnämnden, Krokoms kommun 2013 9
Lpfö 98 rev.2010, Lgr11 och Lgr11sär ligger till grund för verksamheternas utvecklingsplaner och den verksamhetsutveckling som sker i respektive förskola/skola. Förskolechef/rektor och förskollärare/lärare/arbetslag har det direkta ansvaret för att utveckla förskolorna/skolorna i den riktningen och uppnå de statliga och kommunala målen. Planering, uppföljning och utvärdering sker med barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmodell och omfattar de kommunala verksamheterna. Mål, handlingar, resultat, analys och åtgärd redovisas årligen i varje förskolechefs/rektors kvalitetsrapport. Varje förskolechef/rektor fastställer hur åtagandena ska genomföras. Genomförandet sker med stöd av förvaltningen i form av bland annat kompetensutveckling samt samverkan med barn/elever, föräldrar och övriga. Den kommunövergripande kvalitetsrapporten omfattar all pedagogisk verksamhet inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde skolan d.v.s. Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola 1.5 Vision Förvaltningen tog 2007, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, fram en vision för Krokoms skolor. Med skolor menas all verksamhet inom förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Figur 2. Vision för Krokoms skolor. Barn- och utbildningsnämnden, Krokoms kommun 2010. 10
2 Presentation av kommunen Krokoms kommun ligger i Jämtlands län. Centralorten är Krokom, belägen i kommunens södra del, därifrån sträcker sig kommunen norrut till norska gränsen. Kommunen har ca 14 600 invånare fördelat på 6218 km². 2.1 Organisation I kommunen bedrivs en gemensam organisation för skola, kulturskola och biblioteksverksamhet. Den pedagogiska verksamheten, skola och kulturskola är organiserad i fem skolområden varav fyra utgör geografiska områden med förskola. Den femte omfattar kulturskolan. Pedagogpoolens uppdrag är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor, fritidshem och badhusverksamheten. Förvaltningschef Verksamhetschef förskola/fritidshem Ås barn- och utbildning Änge barn- och utbildning Verksamhetschef skola Föllinge barn- och utbildning Krokom barn- och utbildning SYV Studie och yrkesvägledare IT-Pedagog Elevhälsan, Särskolechef Pedagogpoolen Bibliotek Kulturskolan Stab Figur 3. Organisationsbild barn- och utbildningsförvaltningen Vad gäller skola bedrivs verksamheterna i olika former. Förutom 26 kommunala förskolor med mellan 1-5 avdelningar bedrivs ett antal utövare av pedagogisk omsorg, tidigare benämnd dagbarnvårdare inom två skolområden. I kommunen finns även fem fristående förskolor och en utövare av enskild pedagogisk omsorg. I kommunen finns 16 grundskolor i kommunal regi. Grundskolorna finns inom spannet mindre byskolor med ca 15 elever i årskurs F-6 till en skola med över 400 elever i årskurs F-9. I kommunen finns även två grundsärskolor. Sameundervisning bedrivs integrerat på några grundskolor. Fritidshemmen bedrivs vanligen i 11
anslutning till grundskolornas verksamhet, med några undantag där den bedrivs i samverkan med förskolor. Inför höstterminen 2014 omorganiserades skolledarens uppdrag till renodlade rektorer eller förskolechefer. Konsekvensen av detta är att de har kunnat fokusera på sitt pedagogiska ledarskap inom en verksamhet med ökat engagemang och resultat som följd. Skolledarna får stöd i sitt uppdrag i olika forum och av olika funktioner, såväl i det statliga som i det kommunala. Exempel på forum är rektorskonferens, verksamhetsmöte, ledarforum och arbetsmiljöforum. När det gäller funktioner finns det stöd av förvaltningsledning, central Elevhälsa, skoladministratörer, specialpedagoger, personalavdelning, ekonom etc. 2.2 Materiella förutsättningar Närhet till skog och mark finns i hela kommunen, vilket ger goda förutsättningar för verksamheterna att vistas utomhus. Typen av och standarden i byggnader varierar kraftigt ifrån gamla byggnader i behov av renovering till helt nyproducerade. Den stora variationen av byggnaderna ger olika förutsättningar för de verksamheter som finns. För att skapa en aktuell bild över läget genomförs prognoser och utredningar med jämna mellanrum. 12
3 Statistik För att kunna få en bild över hur verksamheterna ser ut i Krokoms kommun tas det årligen fram statistik inom ett antal områden. Det ger en möjlighet att kunna se hur Krokoms kommun förhåller sig till övriga kommuner i Jämtland samt snittet för samtliga huvudmän i riket. Värdena är beräknade utifrån förhållandena i verksamheten den 15 oktober respektive år enligt statistik från SCB och Skolverket. 3.1 Personaltäthet 3.1.1 Kommunal förskola Antalet barn per anställd förhåller sig som förra året, 5,1 (2013) och är lägre än snittet för kommunala förskolor för samtliga huvudmän i riket. Flest antal barn per årsanställd hade Krokoms kommun året 2009 med 5,3 barn per årsanställd. Ragunda kommun och Östersunds kommun har flest antal barn per årsanställda (5,3) jämfört med övriga kommuner i länet. Lägst andel har Åre kommun med 4,6 barn per årsanställd, se tabell 1. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 4,8 5,5 4,5 4,9 4,9 Bräcke 5,2 5,3 5,6 4,8 5,1 Härjedalen 5,3 5,2 5 5,2 5,3 Krokom 5,3 5 5 5,1 5,1 Ragunda 4,6 4,2 3,8 5,7 5,3 Strömsund 4,1 4,8 4,5 4,4 4,7 Åre 4,5 5 4,9 4,9 4,6 Östersund 5 4,9 5,2 5,1 5,3 Riket 5,3 5,4 5,3 5,4 5,4 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Nyckeltal för förskola 2013 Nyckeltalen kan ändras från år till år och grundar sig på antalet inskrivna barn samt statsbidraget som i sin tur är indexberäknat. Tillkommer gör resurser för elever i behov av särskilt stöd vilket fördelas procentuellt utifrån barnantalet samt behovsprövas, se tabell 2 Tabell 2. Nyckeltal för Krokoms kommunala förskolor 2013 Tjänst/barn Andel (%) barn 1-3 år 0,192 53,74% 4-5 år 0,168 46,26% Allmän förskola 0,075 0,00% Kvalitetspengar 0,0025 13
3.1.2 Fristående förskola För fristående förskola är antalet barn per årsanställd 5,2 (2012), vilket är fler barn per anställd än i den kommunala förskolan (5,1). De fristående förskolorna i Krokoms kommun har samma förhållande barn per årsanställd jämfört med snittet för övriga fristående förskolor i riket, se tabell 3. Tabell 3. Antal barn per årsarbetare i fristående förskola Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 5 4,7 3,9 5,9 0 Bräcke 6,2 8,2 7,8 5,6 6,4 Härjedalen 5,7 4,8 5,6 4,8 4,5 Krokom 6,3 5,9 5 5,4 5,2 Ragunda 5,3 7,1 5,2 0 4,3 Strömsund 4,6 4 3,8 4 4,5 Åre 4,1 4,7 3,6 4,4 4,2 Östersund 4,6 5,4 4,5 4,6 4,8 Riket 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.3 Pedagogisk omsorg (Kommunal) För den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) i Krokoms kommun har antalet barn per anställd ökat från 3,8 (2012) till 4,6 (2013) och börjar närma sig snittet för riket 4,9, se tabell 4. Tabell 4. Antal barn per anställd i pedagogisk omsorg Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg.... 4,8 8,7 5,2 Bräcke....... Härjedalen 3,8.. 4,5 4,5 5 Krokom 4,1 4,3 3,7 3,8 4,6 Ragunda..... Strömsund 3,8 4,2 4,8 5 5,8 Åre 7,5 5,8. 5. Östersund 4 3 3,7 3,4 3,4 Riket 4,9 5 4,9 5 4,9 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.4 Fritidshem Statistik för antal elever per årsarbetare i fritidshem, tabell 5 har ändrats från och med 2011 till att mäta antal elever per anställd i fritidshem, se tabell 6, där antal elever omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad. Antal elever per anställd i fritidshem är 10,6 (2013), se tabell 6. Krokoms kommun har färre elever per anställd än snittet för riket. I jämförelse med övriga kommuner i länet har Berg, Härjedalen, Ragunda och Åre kommuner fler elever per anställd än vad Krokoms kommun har. 14
Tabell 5. Antal elever per årsarbetare i fritidshem Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 18,4 16,1 - - - Bräcke 13,7 15,5 - - - Härjedalen 20,4 20,2 - - - Krokom 16,8 19,4 - - - Ragunda 19,7 19,9 - - - Strömsund 17,6 15,9 - - - Åre 17,2 18,7 - - - Östersund 21,3 21,6 - - - Riket 20,6 21 - - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 6. Antal elever per anställd i fritidshem Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg - - 11,1 12,4 14,7 Bräcke - - 8,7 11,1 9,5 Härjedalen - - 9,1 14,4 11,5 Krokom - - 10,7 11,4 10,6 Ragunda - - 10,8 13,3 13,6 Strömsund - - 10,1 9,1 6,2 Åre - - 14 14,2 13,5 Östersund - - 10,5 10,2 10,3 Riket - - 12,3 12,4 12,9 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Nyckeltalet för fritidshem 2013 Nyckeltalet är utformat så att en beräkning av tjänster sker utifrån barnens vistelsetid, det vill säga den tid som vårdnadshavare uppgett i inlämnat schema som sedan är inrapporterat i Procapita (redovisningssystem). Tillkommer gör medel/resurser för elever i behov av särskilt stöd, procentuellt fördelat utifrån barnantalet samt behovsprövas. 3.1.5 Förskoleklass Statistik för antal årsarbetare per 100 elever i förskoleklass, tabell 7 har ändrat från och med 2012 till att mäta antal elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 8. Krokoms kommun har färre elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass 2013 än 2012, se tabell 8, vilket även är färre än snittet för riket. Jämfört med övriga kommuner i länet har endast Bräcke kommun färre elever per lärare än Krokoms kommun. Flest elever per lärare har Östersunds kommun med 25,1 elever per lärare. 15
Tabell 7. Antal årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 7,6 3,3 6,5 - - Bräcke 7 4,9 8 - - Härjedalen 7 8,6 8,2 - - Krokom 5,3 5,1 6,3 - - Ragunda 6,1 5,3 9,8 - - Strömsund 4,9 5,5 5,6 - - Åre 6,4 3,6 3,8 - - Östersund 4,7 5,1 5 - - Riket 6,3 6,2 6,5 - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 8. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg - - - 20,5 15,4 Bräcke - - - 15,8 11,7 Härjedalen - - - 12,9 14,9 Krokom - - - 15,3 14,5 Ragunda - - - 12,8 14,8 Strömsund - - - 16,8 16,1 Åre - - - 15,2 16,5 Östersund - - - 20,5 25,1 Riket - - - 15,5 16,4 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.6 Grundskola Statistik för antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan, se tabell 9 har ändrats från och med 2012 till att mäta antal elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 10. Krokoms och Östersunds kommuner har i snitt 11,6 elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 10 och ligger lägre än snittet för riket. Övriga kommuner i länet har färre elever per lärare än Krokoms kommun. Tabell 9. Antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 10,6 10,3 9,3 - - Bräcke 9,8 9,3 10 - - Härjedalen 10,3 11,1 11,8 - - Krokom 8,9 9,1 8,3 - - Ragunda 9,2 9,5 9,8 - - Strömsund 9,3 9,8 10,2 - - Åre 8,6 9 8,3 - - Östersund 8,9 8,9 8,5 - - Riket 8,2 8,3 8,3 - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 16
Tabell 10. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskolan Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg - - - 10,2 10,1 Bräcke - - - 9,1 9,5 Härjedalen - - - 9,5 9,5 Krokom - - - 12,1 11,6 Ragunda - - - 10,2 10,6 Strömsund - - - 9,4 9,3 Åre - - - 11,1 10,7 Östersund - - - 11,7 11,6 Riket - - - 12,1 12,1 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2 Behörig personal 3.2.1 Kommunal förskola Statistik för andel behörig personal med förskollärar- fritidspedagog- eller lärarexamen, se tabell 11 har ändrats från och med 2012 till att mäta enbart andel behörig personal med förskollärarexamen, se tabell 12. Målet för Krokoms kommun är att öka andelen förskollärare till 2/3 av de verksamma i förskolan. För Krokoms kommun 2013 redovisas andelen till 45 procent, en minskning med 2 procentenheter ifrån föregående år och är fortfarande lägre än andelen för snittet i riket som är på 56 procent, se tabell 12. Det har inte varit möjligt att rekrytera förskollärare i tillräcklig omfattning i förhållande till volymökningen på förskolan. Annonsering efter behörig personal sker två gånger per år. Tabell 11. Andel (%) behörig personal med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 55 51 42 - - Bräcke 46 49 46 - - Härjedalen 57 60 52 - - Krokom 47 45 46 - - Ragunda 27 27 25 - - Strömsund 49 51 46 - - Åre 51 50 46 - - Östersund 70 69 68 - - Riket 56 57 56 - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 17
Tabell 12. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg - - - 43 53 Bräcke - - - 49 46 Härjedalen - - - 55 53 Krokom - - - 47 45 Ragunda - - - 43 42 Strömsund - - - 50 36 Åre - - - 52 46 Östersund - - - 63 67 Riket - - - 56 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.2 Fritidshem Fritidshemmens andel behörig personal har sjunkit de senaste tre åren från 62 procent (2010) till 42 procent (2013) och ligger under snittet för kommunala fritidshem i riket (56 procent). Detta är den lägsta andelen behörig personal sedan 2009, se tabell 13. Tabell 13. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 56 47 51 46 68 Bräcke 90 82 58 69 73 Härjedalen 86 64 58 56 54 Krokom 54 62 58 49 42 Ragunda 44 60 25 22 19 Strömsund 58 53 56 56 59 Åre 68 62 66 43 38 Östersund 73 71 66 67 66 Riket 61 60 58 56 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.3 Fristående förskola För fristående förskola har andelen personal med förskollärarutbildning sjunkit kraftfullt ifrån 46 procent (2012) till 35 procent (2013) vilket även är 10 procentenhet lägre än Krokoms kommuns förskolor och 6 procentenheter lägre än snittet för samtliga fristående förskolor i riket (41 procent), se tabell 15. 18
Tabell 14. Andel (%) behörig personal med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 47 34 40 - - Bräcke 23 11 26 - - Härjedalen 30 29 26 - - Krokom 66 64 53 - - Ragunda 28 26 31 - - Strömsund 43 43 44 - - Åre 28 40 43 - - Östersund 32 30 36 - - Riket 44 44 43 - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 15. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg... 51 0 Bräcke... 13 0 Härjedalen... 27 32 Krokom... 46 35 Ragunda... 0 50 Strömsund... 33 45 Åre... 28 34 Östersund... 30 39 Riket... 41 41 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.4 Förskoleklass Andel behöriga förskollärare och lärare i förskoleklasser 2013 är 95 procent. Det är en minskning ifrån 2009 där behörigheten låg på 100 procent. Fyra procent av pedagogerna i förskoleklass är utbildade fritidspedagoger. Jämfört med länets kommuner har Bräcke, Härjedalen, Strömsund och Åre kommuner högre andel behörig personal. Riket totalt har endast 77 procent behörig personal, se tabell 16 och 17. Tabell 16. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 79 100 75 72 56 Bräcke 88 85 73 86 87 Härjedalen 84 93 77 70 100 Krokom 66 66 65 45 49 Ragunda 85 80 95 95 73 Strömsund 83 94 85 84 84 Åre 68 83 75 61 72 Östersund 63 51 63 62 71 Riket 61 59 57 56 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 19
Tabell 17. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 0 0 12 7 23 Bräcke 12 6 27 14 13 Härjedalen 4 0 16 12 0 Krokom 34 28 36 51 46 Ragunda 0 7 5 5 7 Strömsund 6 6 15 5 16 Åre 21 17 25 36 28 Östersund 15 21 13 12 9 Riket 16 17 19 21 21 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.5 Grundskola Andelen behörig personal i grundskolan är på samma nivå som förra årets 90 procent och är fortfarande över snittet för kommunala grundskolor i riket, 86 procent. I jämförelse i länet är det bara Ragunda kommun som har en högre andel behöriga lärare, se tabell 18. Nyhet för årets statistik är hur stor andel av de tjänstgörande lärarna som är behöriga för årskursen och ämnet. Krokoms kommun har en högre andel behöriga lärare än kommunerna i länet och snittet för riket när behörigheten läggs tillsammans för alla ämnen och årskurser, se tabell 19. Tabell 18. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudman 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 86 87 85 81 74 Bräcke 88 84 88 81 82 Härjedalen 90 86 85 86 88 Krokom 91 92 92 90 90 Ragunda 86 89 92 88 93 Strömsund 85 85 82 80 79 Åre 85 88 87 89 88 Östersund 92 89 93 87 87 Riket 87 86 87 86 86 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 20
Tabell 19. Andel (%) behöriga lärare i alla ämnen och årskurser Huvudman 2013 Berg 57 Bräcke 69 Härjedalen 66 Krokom 74 Ragunda 65 Strömsund 58 Åre 67 Östersund 65 Riket 67 Källa: Skolverkets databas SIRIS Uppgifterna har hämtats från registret över pedagogisk personal med mätvecka 42, 14-20 oktober, 2013. 3.2.6 Grundsärskola Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning i särskola har ökat från 61 procent (2011) till 100 procent (2013) och ligger över snittet för kommunala särskolor i riket. Krokoms kommun har nu högst andel behörig personal i särskolan i jämförelse med övriga kommuner i länet, se tabell 20. Andel behörig personal med specialpedagogisk utbildning är 32 procent vilket är något högre än riket i snitt. Östersunds kommun har så mycket som 59 procent, se tabell 21. Tabell 20. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 74 100.. 100 97 Bräcke 97 94 99.... Härjedalen.......... Krokom 84 80 61 87 100 Ragunda........ Strömsund 100 100... Åre 83 98... Östersund 98 99 68 89 99 Riket 88 88 88 81 88 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 21. Andel (%) behörig personal med specialpedagogisk utbildning Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 17 0.. 0 31 Bräcke 2 2 0.... Härjedalen.......... Krokom 16 19 13 34 32 Ragunda........ Strömsund 51 18... Åre 0 0... Östersund 54 52 31 50 59 Riket 37 35 33 30 30 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 21
. En prick betyder att uppgift saknas eller inte kan förekomma...två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet...två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet lärare i viss skolform är en eller två sätts för andelen lärare med pedagogisk utbildning 3.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet 3.3.1 Förskoleverksamhet 1-5 år Den ökning av antal barn i åldrarna 1-5 år som varit under åren 2007 till 2011 har vid mätningen 2013 sjunkit och beräknas sjunka ytterligare kommande år. Antal barn i kommunal pedagogisk omsorg fortsätter att vara kring 25-27 barn. Två fristående förskolor har utökat antal platser på grund av stort tryck på platser medan några av förskolorna har problem med att fylla sina förskoleplatser. Av de två enskild pedagogisk omsorg (privata familjedaghem) som startades 2010 i kommunen avvecklades den ena under 2013. På grund av detta sjönk antalet inskrivna barn från nio till sex barn, se tabell 22. Tabell 22. Antal barn i förskoleverksamhet 1-5 år Förskoleverksamhet 1-5 år 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunal förskola 735 764 804 804 784 Kommunal pedagogisk omsorg 41 31 27 25 26 Fristående förskola 95 97 95 101 100 Enskild pedagogisk omsorg 0 8 10 9 6 Totalt 871 900 936 939 916 Källa: Procapita 3.3.2 Förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Ökningen av antalet elever fortsätter, vilket innebär att lokaler kommer att fattas i Ås område. Barnkullarna är som störst i de yngre åldrarna jämfört med de äldre, se tabell 24. I fritidshemmen har en ökning av antal barn skett med nästan 40 procent under de senaste fem åren, se tabell 23. Tabell 23. Antal barn i förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Antal barn/elever i olika verksamheter 2009 2010 2011 2012 2013 Förskoleklass 184 218 213 232 220 Grundskola 1513 1489 1557 1599 1678 (inkl. integrerade särskoleelever) Fritidshem 610 643 718 780 835 (inkl. integrerade särskoleelever) Särskoleklass (inkl. integrerade i grundskolan) 26 19 17 20 25 Källa: Procapita och Skolverkets databas jämförelsetal 22
Tabell 24. Antal elever per årskurs och skola läsåret 2013/14 Skola 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Aspås skola 5 13 11 11 9 14 6 - - - 69 Cederbergskolan 16 12 8 12 4 16 8 14 14 15 119 Dvärsätt skola 17 25 19 17 22 18 17 0 1 0 136 Hissmoskolan 32 36 26 - - - - - - - 94 Hovs skola 5 7 8 5 6 4 6 - - - 41 Kaxås skola 6 10 4 10 5 7 6 - - - 48 Kvarnbackskolan - - - 38 28 37 34 - - - 137 Laxsjö skola 2 4 6 1 6 3 - - - 22 Nyhedens skola - - - - - - - 68 73 73 214 Näldenskolan 27 19 25 21 23 19 20 - - - 154 Rödöns skola 6 8 6 12 10 6 14 - - - 62 Sånghusvallens skola 30 23 26 26 19 - - - - - 124 Trångsvikens skola 8 8 9 3 4 1 4 - - - 37 Valsjöbyns skola 3 0 4 4 0 1 3 - - - 15 Ås skola 40 46 39 41 53 49 41 40 36 28 413 Änge skola 23 20 24 20 24 20 17 27 35 33 243 Totalt antal unika elever 220 231 215 221 194 192 179 149 159 149 1 909 Källa: InfoMentor 3.3.3 Barn/elever i andra kommuners verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun som går i andra kommuners verksamhet var läsåret 2013/14 50 stycken. En ökning med fem elever ifrån tidigare år och det högsta antalet på fem år, se tabell 25. Tabell 25. Antal barn och elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms 2009 2010 2011 2012 2013 kommun i andra kommuners verksamhet Förskola 10 7 7 5 4 Pedagogisk omsorg 0 0 0 0 0 Fritidshem 2 6 4 8 4 Förskoleklass 1 1 2 0 1 Grundskola 4 10 8 10 11 Fristående skola 21 17 16 19 26 Särskola 9 7 5 3 4 Totalt 47 48 42 45 50 Källa: Procapita Antal barn/elever bosatta i andra kommuner som går i Krokoms kommuns verksamheter var läsåret 2012/14 50 stycken, se tabell 26. Bland annat går elever från Åre kommun på Trångsvikens skola och barn och elever från Östersunds kommun är placerade i kommunens verksamheter. 23
Tabell 26. Antal barn och elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet Antal barn/elever bosatta i andra 2009 2010 2011 2012 2013 kommuner i Krokoms kommuns verksamhet Förskola kommunal - - - 13 19 Fristående förskola - - - 2 2 Pedagogisk omsorg - - - 0 0 Fritidshem - - - 9 9 Förskoleklass - - - 5 2 Grundskola - - - 15 18 Särskola - - - 0 0 Totalt - - - 44 50 Källa: Procapita 3.4 Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier Av Krokoms kommuns folkbokförda tjugoåringar 2013 har 76 procent fullföljt en gymnasial utbildning, vilket är något högre än snittet för riket. I jämförelse med länet har endast Härjedalens kommun en högre andel elever som fullföljt en gymnasial utbildning. Andelen tjugoåringar i kommunen som fullföljt en gymnasial utbildning har varit mellan 76 och 81 procent de senaste fem åren, vilket är högre än snittet för riket, se tabell 27. Tabell 27. Andel (%) av invånare (20 år), folkbokförd i kommunen som fullföljd gymnasial utbildning Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 68 77 80 69 75 Bräcke 66 74 69 66 61 Härjedalen 74 75 75 75 81 Krokom 76 78 81 79 76 Ragunda 53 63 59 74 64 Strömsund 86 73 74 66 72 Åre 78 85 81 74 74 Östersund 76 80 81 78 73 Riket 72 72 73 74 74 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Andelen 20-åringar i Krokoms kommun som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har under de senaste fem åren varit högre än snittet för riket. I jämförelse med länet har alla andra kommuner en lägre andel år 2013, se tabell 28. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i sitt slutbetyg uppnår 2 500 kurspoäng. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B, matematik A samt engelska A. 24
Tabell 28. Andel (%) av invånare (20 år) som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 60 69 69 59 66 Bräcke 57 62 66 59 53 Härjedalen 72 60 64 58 63 Krokom 65 71 75 68 68 Ragunda 47 56 54 68 51 Strömsund 73 60 59 57 65 Åre 72 77 78 65 66 Östersund 68 73 72 68 65 Riket 64 64 63 64 64 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Mellan 24-32 procent av elever folkbokförda i Krokoms kommun har övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet under de senaste fem åren. Detta är 10-20 procent lägre än snittet för riket. Alla kommuner i länet har en låg andel elever som övergår till högskola inom 3 år, se tabell 29. Tabell 29. Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Berg 34 29 28 27 20 Bräcke 29 21 31 28 29 Härjedalen 29 24 29 26 28 Krokom 26 32 29 24 31 Ragunda 24 20 26 21 25 Strömsund 27 27 28 36 23 Åre 27 28 28 26 28 Östersund 30 39 34 35 32 Riket 41 42 44 45 42 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 25
4 Ledning och styrning av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förklaring Betyder att målet är helt uppfyllt Betyder att målet är delvis uppfyllt Betyder att målet inte är uppfyllt 4.1.1 Förskola Mål indikator Kommentar/analys Utfall Pedagogisk planering ska utgå från lärande, inte görande. Skapa en röd tråd i förskolans dokumentation från planering via genomförande, uppföljning och utvärdering. Etablera ett gemensamt yrkesspråk Etablera ett gemensamt förhållningssätt kring att arbeta med barns olika funktionsnedsättningar utan att begränsa deras individuella utveckling mot att nå målen (SPSM alt SPIS) Synliggöra läroplanens mål kring teknik och naturvetenskap för personal i det årshjul för fortbildning som kommunen bedriver. Kvaliteten på pedagogiska diskussioner ska förskjutas från fokus på görande till fokus på att planlägga, genomföra och utvärdera lärande kopplat till läroplanen för förskolan. Genom enkät till all personal inom förskolan kartlägga personalens förståelse av ett antal gemensamma och grundläggande begrepp för förskolans lärprocesser. Systematisk dokumentation från planering till uppföljning och utvärdering med fokus på att spegla barnens lärande Genom en enkät kontrollera om personalen har samma uppfattning om innebörden av ett antal nyckelbegrepp Färre antal barn som behöver stöd från SPSM eller motsvarande funktion. Deltagande personals utvärdering Antal deltagare i de handledningsgrupper som genomförs successivt till dess att vi når 50 personer, vilket är två/förskola. Genom att systematiskt reflektera och analysera innebörden av att se bortom görandet i förskolans vardag och identifiera barnens lärprocesser har vi utvecklat vårt tänkande kring läroplanen. Dokumentationen ska visa dels: Varje enskilt barns utveckling och lärande samtidigt som gruppens lärande och utveckling också ska kunna läsas fram i dokumentationen Begreppen är lärprocess, lärandeaktiviteter, lärandeobjekt, pedagogisk planering, läsning och pedagogisk dokumentation. Systematik, kontinuitet och långsiktighet är avgörande för att etablera ett gemensamt yrkesspråk. SPSM har färre antal nyupptäckta fall av barn med funktionsnedsättning där de behöver gå in och verka rådgivande och förebyggande. Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016. Två NT-utvecklare är under utbildning i Skolverkets regi. De handleder kollegor i grupper för att synliggöra NT i förskolan 26
Mål indikator Kommentar/analys Utfall Alla barn ska ha grundläggande digitala kompetenser för att barnen sedan ska kunna använda sina samlade erfarenheter och färdigheter att kunna gå in i F-klass. Tillgången till digitala verktyg i förskolan. Personalens förtrogenhet och kompetens. Samtliga förskolor har två Ipads/avdelning. Tillgång till datorer och PROTEM finns i övrigt. Förskolorna saknar ett digitalt stödsystem. 4.1.2 Pedagogisk omsorg Mål indikator Kommentar/analys Utfall Öka och fördjupa förståelsen av uppdraget Förskolecheferna har arbetat med pedagogisk omsorg som de ansvarar för men inget övergripande arbete på förvaltningsnivå har initierats. 4.1.3 Fritidshem Mål indikator Kommentar/analys Utfall Samverkan mellan fritidshemmet och skolan Gemensam planeringstid Några rektorer och arbetslag har arbetat med samverkan men det bör ske på alla enheter och i större omfattning. Ändamålsenliga lokaler Inga förändringar Gemensamma utvecklingssamtal mellan vårdnadshavaren, fritidshemmet och skolan. Utveckla samarbetet mellan fritidshemmet och skolan Öka och fördjupa fritidshemmets kvalitet, utveckling och lärande Enkät till personalen inom fritidshemmet och F-3 På några fritidshem kan situation ha förbättrats men på helheten har det inte skett några större förändringar Gemensamma utvecklingssamtal genomförs i för liten omfattning. Arbetet initierat under hösten 2014. Arbetet initierat under hösten 2014. 4.1.4 Förskoleklass Mål indikator Kommentar/analys Utfall Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skola Alla elever upplever att de är trygga i skolan och att de är välkomna. Enkät Målet är inte uppnått. Alla elever känner sig inte trygga i vår verksamhet. Alla skolor gör en plan för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas varje år. Detta arbete har högsta prioritet i verksamheten 27
4.1.5 Grundskola Mål indikator Kommentar/analys Utfall Alla elever ska känna sig trygga och välkomna till skolan Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven Förbättra kunskaper runt analyser Öka bedömarkompetensen Modersmålsundervisning och studiehandledning till alla elever som har rätt till det Öka den digitala kompetensen Enkäter och utvecklingssamtal Elevernas betyg och behörighet till gymnasiet. en på nationella prov Antal elever som erbjuds modersmål och studiehandledning Enkätundersökning Målet är inte fullt uppnått. Arbetet pågår ständigt i verksamheterna. Alla skolor gör planer för diskriminering och kränkande behandling som utvärderas och följs upp varje år. Under våren ska alla rektorer och förskolechefer gå en utbildning hos diskrimineringsombudsmannen för att förbättra arbetet. Målet är inte uppnått. Alla elever har inte behörighet till gymnasiet. Verksamheten analyserar elevernas resultat och gör förbättringar i undervisningen. För att förbättra resultaten har kommunen under innevarande år ett utvecklingsarbete inom analysområdet och även att utveckla elevernas lärande. Alla elever når inte godkänt på nationella prov. Ett arbete med att analysera resultaten och se hur undervisningen kan förbättras pågår i verksamheten. Det pågår ett utvecklingsarbete med att förbättra analyserna och vi har nått en förbättring av kunskaperna kring analyser. Ett utvecklingsarbete pågår för att öka bedömarkompetensen hos pedagogerna i det kollegiala lärandet. Målet har inte uppnåtts. En svårighet är att hitta behörig personal i de olika språkgrupperna. Organisationen runt modersmål och studiehandledning behöver ses över. En samordnare för detta har anställts under året. Den digitala kompetensen behöver utvecklas i vår kommun på alla nivåer. Kompetensen har ökat men inte tillräckligt. 4.2 Ledning och utveckling av utbildningen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (2 kap. 8 skollagen) 4.2.1 Uppföljning och utveckling av utbildningen - Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen planerar, följer upp och utvecklar sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen (4 kap. 3 och 5-7 skollagen) Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 skollagen) Systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (4 kap. 5 skollagen) Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras (4 kap. 6 skollagen) 28
I den självvärdering som gjordes läsåret 2011/12 framkom att organisation och struktur var väl fungerande i förvaltningen, men att rutiner, processer och ansvar inte var kända av alla. Till viss del byggde rutinerna och processerna på informella kanaler som behöver formaliseras. Det kvalitetsutvecklingsarbete som pågått under flera år i skolledargruppen med tydliggörande av rutiner och processer utifrån uppdraget i det dagliga arbetet sammanställdes en handbok för målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete i syfte att ge handledning och stöd för både målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Handboken färdigställdes och implementerades under hösten 2013. Krokoms kommun granskades av Skolinspektionen under våren 2014, där det framkom brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsrapporterna har förändrats från och med läsåret 2013/2014 från att ha varit på områdesnivå till att bli på rektors-/förskolechefsnivå. Varje enhet ska även fortsättningsvis utarbeta sin egen kvalitetsrapport. Handboken har inte implementerats tillräckligt att det blivit ett verktyg för förskolechefer och rektorer. De åtgärder som vidtas är att kvalitetsgruppen kommer att arbeta med förbättringar med det systematiska kvalitetsarbetet så att Skolinspektionens förelägganden åtgärdas. gruppen har påbörjat ett arbete med att utveckla och fortbilda, så att uppföljningen och utvärderingen förändras från beskrivande till analyserande. 4.2.2 Klagomålshantering Huvudmannen ser till att åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten (4 kap. 7 skollagen) Sju klagomål har inkommit till förvaltningen under 2014. Av dessa är sex svar registrerade i ärendehanteringssystemet. Nämnden kan idag inte tydligt följa ett ärende, då det idag inte finns rutiner för att säkerställa att svaren diarieförs. Skapa rutiner så att nämnden kan följa klagomålsärenden. 29
4.2.3 Tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg Huvudmannen utövar tillsyn över fristående förskolor och fritidshem i kommunen (26 kap. 4 skollagen) Förvaltningen har under 2014 genomfört tillsynsbesök på tre fristående förskolor och den enskilt pedagogiska omsorgen som finns i kommunen. De enskilda verksamheterna håller en bra kvalitet och har en god ordning på all dokumentation som redovisats och det är lätt att ta del av verksamhetens pedagogiska arbete. Vid tillsynen, förutom i dialogen mellan fristående huvudman och kommunen, så upplever även de fristående huvudmännen att tillsynen stöttar deras utveckling av verksamheten. Återkoppling från tillsynen till barn- och utbildningsnämnden har inte skett. En god kommunikation och en öppenhet inför varandras uppdrag gör att goda resultat nås. Rutin för återkoppling från tillsyn på de enskild drivna verksamheterna till barnoch utbildningsnämnden saknas. Tillsynerna har med anledning av ovan kunnat spridas ut över året och glesats ut till att ske vartannat år. En rutin för återkoppling från tillsyn på de enskild drivna verksamheterna till barnoch utbildningsnämnden ska upprättas. 4.2.4 Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Vid varje förskole- och skolenhet finns endast en person som benämns förskolechef och rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna (2 kap 9-10 skollagen) I kommunen eller landstinget finns en eller flera nämnder som fullgör huvudmannens uppgifter enligt skolförfattningarna (2 kap. 2-3 skollagen) Aktuell nämnd fullgör de av kommunfullmäktige beslutade uppgifter som åligger en huvudman enligt skolförfattningarna (2 kap 2-3 skollagen samt 3 kap. 4 kommunallagen och 6 kap. 7 och 32 kommunallagen) Om nämnden delegerat beslutanderätt följs kommunallagens bestämmelser (6 kap. 33-38 kommunallagen) Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Krokom har 26 förskolor och 16 skolor som leds av 14 förskolechefer/rektorer. Det innebär att några förskolechefer/rektorer ansvarar för flera enheter. I delegationsreglementet tydliggörs de ansvar som nämnden delegerat förskolechef/rektor. Delegationerna meddelas nämnden. 30
Kommunens geografi med stor yta, många orter och en struktur som är både glesbygd och större tätort medför ett stort antal förskolor/skolor. Det försvårar några förskolechefers/rektors möjlighet att leda och samordna det pedagogiska uppdraget i och med att ansvaret är på flera förskolor/skolor och kopplat till flera orter. Översyn av ledningsorganisationen ska genomföras. 4.2.5 Personalkompetens Rektorerna vid huvudmannens verksamheter har utbildning och erfarenhet för de uppgifter de ska bedriva (2 kap. 11-12 skollagen) Rektorerna har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet (2 kap. 11 skollagen) För rektorer som anställts efter den 1 mars 2010 har huvudmannen sett till att de har gått, går eller kommer att gå en särskild befattningsutbildning (rektorsutbildningen) eller utbildning som kan jämställas med denna (2 kap. 12 skollagen) Läsåret 13/14: 7 av 9 rektorer har slutfört rektorsutbildningen Läsåret 14/15: 5 av 9 rektorer har slutfört rektorsutbildningen Det är en stor påverkan på och kostnad för verksamheten när många skolledare är nyanställda. De förutsättningar som kommunen ska ge till skolledare under utbildningen är svåra att tillgodose utifrån verksamhetens behov. I och med att inte alla skolledarna genomgått rektorsprogrammet saknas den befattningskompetens som är nödvändig för uppdraget. Alla rektorer ska genomföra rektorsutbildning inom fyra år från anställning. Vårt mål är att även förskolechefer ska genomföra utbildningen. 4.2.6 Förskola Huvudmannen ser till att personalen vid förskoleenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 skollagen) Huvudmannen och förskolechefen ser till att personalen vid förskoleenheterna får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar) En organisation, mötesagenda och struktur för kompetensutveckling har skapats för att säkerställa att arbetet med att upprätthålla, utveckla och fördjupa kompetensen kring förskolans uppdrag garanteras. 31
et i vårdnadshavarundersökningen, se tabell 30, visar att vårdnadshavarna till stor del inte vet om pedagogerna omprövar sina arbetssätt eller om pedagogerna arbetar som de alltid gjort. Cirka två tredjedelar av vårdnadshavarna upplever att förskolechefen och personalen är fokuserad på barnens utveckling. Utvecklingssamtal erbjuds till de flesta vårdnadshavare och de flesta upplever att förskolan samverkar med förskoleklass och fritidshem. Vårdnadshavare anser sig inte vara delaktiga i verksamheten eller att förskolan systematiskt inhämtar deras synpunkter. De flesta vårdnadshavare upplever att barngruppens sammansättning är varierad och att förskolan erbjuder en kreativ miljö. Tabell 30. Vårdnadshavarenkät förskola 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Ledning och utveckling av utbildningen (3 frågor) 2,97 2,84 Samverkan (4 frågor) 2,95 2,93 Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,20 3,10 Källa: Egen undersökning Effekten av den gemensamma kompetensutvecklingen är en ökad kvalitet i de pedagogiska diskussionerna och i barnens lärande och lärprocesser. Kompetensutveckling med fokus på barn och funktionsnedsättning har lett till en ökad medvetenhet och förändrade arbetssätt kring barn och barngrupper där det finns barn med funktionsnedsättning. Trots aktivt arbete med att beskriva verksamheten för vårdnadshavarna når verksamheten inte en ökad medvetenhet hos föräldrarna. Natur- och teknikutvecklare inom förskolan genomgår utbildning genom Skolverkets försorg. NT-utvecklarna driver handledningsgrupper inom förskolorna i syfte att det från hösten 2016 ska finnas en NT-inspiratör per avdelning, som särskilt beaktar läroplansarbetet med fokus på naturvetenskap och teknik. För att säkerställa att läroplanens alla målområden integreras i det dagliga arbetet kommer fortbildningen att fortsätta med kontinuitet och långsiktighet. 4.2.7 Pedagogisk omsorg Inga centrala aktiviteter har genomförts under året. Respektive förskolechef har ansvarat för den pedagogiska utvecklingen av verksamheten. et i vårdnadshavarundersökningen, se tabell 31, visar att vårdnadshavarna upplever att barngruppens sammansättning är varierad och att familjedaghemmet erbjuder en kreativ miljö. et har ökat ifrån förra undersökningen. 32
Tabell 31. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,50 3,68 Källa: Egen undersökning Variationen är naturlig och har inte påverkats på ett medvetet sätt. Inga aktiva åtgärder planeras. 4.2.8 Fritidshem Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen vid fritidshemmen får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i fritidshemmen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för fritidshemmen (2 kap. 34 skollagen) Inom verksamhetsmöte fritidshem har under 2014 det pedagogiska ledarskapet, styrning och ledning inom fritidshemmen synliggjorts för de rektorer som ansvarar för fritidshemmen. Skolinspektionens rapport ligger till grund för det fortsatta arbetet. Kompetensutveckling inom fritidshemmet fokuserar på att dels öka förståelse och förankring för fritidshemmets uppdrag samt att arbeta med att åtgärda de föreläggande som Skolinspektionen gav i sin tillsyn. et i vårdnadshavarundersökningen visar att vårdnadshavarna till stor del inte vet om pedagogerna omprövar sina arbetssätt eller om pedagogerna arbetar som de alltid gjort. Cirka två tredjedelar av vårdnadshavarna upplever att rektorn och personalen är fokuserad på barnens utveckling. Vårdnadshavarna anser sig inte vara delaktiga i verksamheten eller att fritidshemmet systematiskt inhämtar deras synpunkter. De flesta vårdnadshavare upplever att barngruppens sammansättning är varierad och att fritidshemmet erbjuder en kreativ miljö. Tabell 32. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Ledning och utveckling av utbildningen (3 frågor) 3,00 2,87 Samverkan (2 frågor) 1,91 2,03 Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,20 3,15 Källa: Egen undersökning 33
Organisation, mötesagenda och struktur för kompetensutveckling säkerställer att arbetet med att upprätthålla, utveckla och fördjupa kompetensen kring fritidshemmens uppdrag garanteras. Effekten av den gemensamma kompetensutvecklingen är en ökad kvalitet i de pedagogiska diskussionerna och i barnens lärande och lärprocesser. I dagsläget finns inte tillräckligt goda rutiner för att vårdnadshavarna ska uppleva sig ha insikt i fritidshemmets verksamhet. Rektors och förskolechefsrollerna har from hösten 2014 renodlats i syfte att varje rektor ska kunna lägga mer fokus på sin skola och sitt fritidshem och därigenom bidra till en ökad tydlighet kring uppdraget. Inom ramen för verksamhetsmöte fritidshem kommer diskussion och beslut kring hur verksamhetens mål, innehåll och arbetsformer ska presenteras för vårdnadshavare. Utifrån det kan sedan varje fritidshem lokalt besluta hur man vill presentera sina verksamhetsmål och innehåll samt hur man följer upp verksamheten. Under läsåret 2015/16 initieras ett utvecklingsarbete med all personal i fritidshemmen för att öka deras förståelse för uppdraget samt vad och hur det ska utveckla sin verksamhet för att höja kvaliteten. Genom ökad tydlighet av uppdraget blir pedagogerna tryggare och kan lättare formulera och sprida verksamhetens mål och innehåll, även till vårdnadshavare. Arbetet organiseras i ett årshjul med återkommande träffar. Innehållet i träffarna är en process-fortbildning som bygger på dels den kvalitetsgranskning (rapport 2010:3) av 70 stycken fritidshem som Skolinspektionen genomförde 2010 samt den tillsyn som Skolinspektionen genomfört under 2014 i Krokoms kommun. Därtill kommer implementering av de allmänna råden för fritidshemmen. All personal inom spannet F-3, kommer den 30/4 2015 att fortbildas i fritidshemmets uppdrag i syfte att öka förståelsen och viljan till samplanering av verksamheten med fritidshemmet. Inom verksamhetsmöte fritidshem pågår ett arbete för att förbättra dialog och samverkan med vårdnadshavarna, målsättningen är att detta arbete ska synas i våra utvärderingar under 2015. 4.2.9 Förskoleklass Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i förskoleklass får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i förskoleklass har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för förkoleklass (2 kap. 34 skollagen) Under läsåret 2014/15 har ett gemensamt utvecklingsarbete med alla pedagoger i förskoleklass genomförts för att fokusera på uppdraget i förskoleklass kopplat till bedömning för lärande och det nya stödmaterialel från skolverket. 34
Utvecklingsarbetet har varit positivt då förskoleklassens verksamhet har varit i fokus. Utvecklingsarbetet i förskoleklass kommer att fortsätta i samma utsträckning i under läsåret 2015/16. I det fortsatta arbetet kommer även personal från förskolan att delta. 4.2.10 Grundskola Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i grundskolan får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i grundskolan har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för grundskolan (2 kap. 34 skollagen) Under läsåret 2014/15 har utvecklingsarbetet i verksamheten varit fokuserat på läroplansuppdraget och bedömning för lärande. Kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet har ökat under året. Rektorerna har fått en fördjupad förståelse för läroplansuppdraget och vikten att vara pedagogiska ledare i sina respektive verksamheter. För att det systematiska kvalitetsarbetet ska ha god kvalitet måste kunskapen kring analyser och olika analysunderlag ökas. För att kunna göra bra analyser utifrån elevernas resultat behöver det finnas bra underlag att utgå ifrån och kunskaper i att göra analyser. Det är ett område som verksamheten startat ett arbete kring. Här behövs ytterligare kompetensutveckling på alla nivåer. 4.2.11 Grundsärskola Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i grundsärskolan får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i grundsärskolan har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för grundsärskolan (2 kap. 34 skollagen) Under läsåret 2014/15 har utvecklingsarbetet i verksamheten varit fokuserat på läroplansuppdraget och bedömning för lärande. Kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet har ökat under året. Rektorerna har fått en fördjupad förståelse för läroplansuppdraget och vikten att vara pedagogiska ledare i sina respektive verksamheter. För att det systematiska 35
kvalitetsarbetet ska ha god kvalitet måste kunskapen kring analyser och olika analysunderlag ökas. För att kunna göra bra analyser utifrån elevernas resultat behöver det finnas bra underlag att utgå ifrån och kunskaper i att göra analyser. Det är ett område som verksamheten startat ett arbete kring. Här behövs ytterligare kompetensutveckling på alla nivåer. 4.2.12 Samisk förvaltningskommun Mål för förskolan Regelbunden undervisning för samiska barn i förskoleåldern som ger barnen grundläggande kunskaper inför skolstarten, samt i övrigt arbete för att skapa förståelse för och kunskap om samisk tradition och kultur bland barn och ungdomar utifrån att vi har två kulturer och två språk som har lika värde i vårt område. Mål för fritidshemmen I fritidshem med samiska elever ska den samiska kulturen synliggöras och verksamheten ska utgå från målsättningen två kulturer två språk lika värde. Mål för grundskolan Att i enighet med Europiska ramkonventionen uppnå tvåspråkig undervisning inom de skolor som idag har modersmålsundervisning/integrerad samisk undervisning. På två orter i kommunen bedrivs samisk förskola enligt handlingsplanen för förvaltningsområdet. Samisk integrering bedrivs i våra grundskolor. Språkstöd i fritidshemmet har under året varit begränsat pga. svårigheter att rekrytera språk- och kulturkompetent personal. I Skolverkets särskilda satsning på att utbilda behöriga modersmålslärare i minoritetsspråk tilldelades Krokoms kommuns två platser. Vid ett antal tillfällen under året har alla samiska barn och elever inom förskolan och skolan träffats till gemensamma aktiviteter i syfte att synliggöra och stärka språk och kultur samt barnens och elevernas samiska identitet. Aktiviteterna är deltagande i samiska kulturfestivaler, firande av Samefolkets dag och temavecka med språk- och kulturfokus. De barn och vårdnadshavare som deltog under språkoch kulturveckan i maj var mycket nöjda. I september 2014 var alla samiska barn med vårdnadshavare inbjudna till att följa med till Röros på Sörsamisk Kulturfestival. 25 personer, barn, elever och vårdnadshavare deltog i detta med gott resultat. Det har under året varit svårigheter att hålla kontinuitet bland personalen vid den förskola som har uppdraget med en 100 procentig samiskspråkig förskola. Det faktum att det även tas emot. 36
Handlingsplanen för samiskt förvaltningsområde ska utvärderas under 2015. I handlingsplanen finns det målsättningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. 4.2.13 Vaajma, Mitt Skandinavisk regionprojekt Ett av syftena med projektet var att hitta vägar att samverka inom skolområdet. Under projekttiden har det varit utbyten mellan främst Valsjöbyns skola och Sörli skola. Eleverna har besökt varandra regelbundet och arbetat med ex diktskrivning, musikarrangemang och gemensamma idrottsdagar. Utbytet har medfört att eleverna har fått en större förståelse för de olika språken och har fått nya kamrater. Under året har det även varit en gemensam aktivitetsdag för samtliga elever inom regionen. Studie- och yrkesvägledarna inom regionen har deltagit i en gemensam konferens i Åre och besökt varandra för att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom området. Samverkan kommer att fortsätta efter projekttidens slut. 37
5 Utveckling/undervisning och lärande Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet (1 kap. 9 skollagen) Huvudmannen tar i utbildningen hänsyn till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 skollagen) Huvudmannen strävar efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 skollagen) Genom det utvecklingsarbete som skett i hela verksamheten har läroplansuppdraget tydliggjorts för all personal. I läroplansuppdraget ingår det särskilda stödet och ett tydligt uppdrag att ta hänsyn till barns och elevers olika behov. I utvecklingsarbetet ingår också att vidareutveckla övergångarna mellan till exempel förskola och förskoleklass och vidare upp i utbildningssystemet. Övergångarna fungerar idag inte tillräckligt bra, t.ex. får elever i behov av stöd inte alltid det stöd de behöver tillräckligt skyndsamt efter en övergång. Den kunskap om arbetssätt och extra anpassningar som fungerat bra förs inte alltid över till nästa del av utbildningssystemet. Verksamheten har tagit emot många nyanlända elever och barn inom förskola, skola och fritidshem, vilket inneburit ökade behov av resurser och utifrån det möta eleverna på bästa sätt. Antalet nyanlända varierar mellan orter och verksamheter. Stor andel av kommunens skolledare har under läsåret 2014/15 haft nya verksamheter att ansvara för. Nästan hälften av skolledarna är nyanställda. Resursfördelningen i kommunen tar inte hänsyn till socioekonomiska strukturer utan sker enbart enligt nyckeltal/barn respektive elev och timplan. Resurs från centrala Elevhälsan i form av specialpedagog har avsatts för enheter utifrån specifika behov. Det finns även centrala medel för nyuppkomna behov. Kommunen har hög andel behöriga lärare i skolan i jämförelse med snittet för länet och riket. Däremot är behörigheten lägre än önskvärt inom förskola och fritidshem. Vissa kategorier lärare samt specialpedagoger är svårrekryterade och i dagsläget finns vakanser på specialpedagogtjänster. Det finns överlag tillgång till goda utemiljöer. Lokalerna är inte likvärdiga ur ett pedagogiskt perspektiv. Tillgängligheten varierar på olika förskolor, fritidshem och skolor. Alla elever som behöver har inte tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Behov finns av ökad kompetens inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogik. Riktlinjer för att barn- och elevhälsoarbetet främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande och stödja elevernas utveckling mot målen finns inte. Det finns inte heller någon struktur för utvärdering av elevhälsoarbetet. 38
Utvecklingsarbetet har lett till att läroplansuppdraget tydliggjorts för all personal. Detta utvecklingsarbete måste fortsätta då forskning och beprövad erfarenhet visar att kunskap om och förståelse för läroplansuppdraget ger förutsättningar för alla elever, men framför allt elever i behov av stöd, att nå högre måluppfyllelse. Arbetet med att utveckla övergångarna måste fortsätta och intensifieras. Skolenheternas organisationer är inte tillräckligt flexibla för att möta ständigt skiftande volymer av nyanlända. Skolledargruppen har haft stora utmaningar, då from hösten 2014 många varit nyanställda eller arbetat på ett nytt skolområde. Ett flertal skolledare har alltför många att arbetsleda och alltför många enheter att ansvara för. Resursfördelningen utgår endast utifrån nyckeltal och tar inte hänsyn till fler kriterier. Barns och elevers olika behov och olika förutsättningar är kriterier som inte vägs in när resurser fördelas. et blir att huvudmannen inte tillräckligt strävas efter att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Då förskollärare, fritidspedagoger och specialpedagoger är svåra att rekrytera, måste vi skapa en strategi för att säkra behovet av dessa kompetenser. Verksamhetens lokaler håller inte en likvärdigt god standard. Tillgängligheten är inte likvärdig, exempelvis är inte tillgången till kompensatoriska hjälpmedel tillräcklig. Verksamheten saknar organisation och struktur för kompetensutveckling inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogikkompetenser som är grundläggande för en likvärdig förskola och skola. Att riktlinjer och rutiner för utvärdering av barn- och elevhälsoarbetet inte finns på huvudmannanivå innebär att det inte är möjligt att säkerställa att huvudmannen tar hänsyn till barns och elevers olika behov på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt utvecklingsarbete kring läroplansuppdraget (bl.a. BFL i skolan) i alla verksamheter. I detta arbete ingår också att vidareutveckla övergångarna mellan till exempel förskola och förskoleklass och vidare upp i utbildningssystemet. För att öka effekten av arbetet ska en tydligare koppling ske mellan de olika verksamheternas utvecklingsarbeten. Skolenheternas organisationer för att möta nyanlända ska anpassas och förändras så att de blir mer flexibla. En ledningsöversyn ska göras för att skapa bättre förutsättningar för skolledarna. Förvaltingen ska förändra resursfördelningen så att den utgår från fler kriterier. Resursfördelningen behöver ta hänsyn till de socioekonomiska faktorerna. För att öka behörigheten krävs ett strategiskt arbete och framförhållning. Krokoms kommun ska utvecklas till en bra och attraktiv arbetsgivare utifrån exempelvis löneläge, arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen ska 39
underlätta för nuvarande personal att kompetensutveckla sig så att de når behörighet inom de områden där kommunen har en brist. När det gäller kompensatoriska hjälpmedel pågår ett arbete för att säkerställa likvärdigheten över hela kommunen. I detta ingår också tillgänglighetsanpassningar när det gäller olika funktionshinder. Dialogen med Samhällsbyggnadsförvaltningen ska stärkas. Organisation och struktur för kompetensutveckling inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogik ska skapas. Inom Elevhälsan ska en utökning av kurators- och psykologtjänst ske. Den digitala utvecklingen ska främjas och ny teknik ska användas för till exempel fjärrundervisning. För att nå dit behöver den digitala kompetensen stärkas och utvecklas i hela organisationen, inte bara i barn- och utbildningsförvaltningen. En barn- och elevhälsoplan ska tas fram för barn- och utbildningsförvaltningen i Krokoms kommun. Den ska innehålla riktlinjer för hur barn- och elevhälsoarbetet ska ske samt underlätta för rektorer och förskolechefer att skapa rutiner för det lokala elevhälsoarbetet. En analys och utvärdering av verksamhetens elevhälsoarbete ska göras av huvudmannen bl.a. utifrån de lokala planerna och den analys av resultatet som gjorts på förskolor, fritidshem och skolor. 5.1 Förskola Inom ramen för verksamhetsmöte förskola bedrivs ett övergripande arbete för att säkerställa likvärdigheten mellan olika förskolor inom kommunen. Verksamhetsmötet har särskilt fokus på likvärdighet och utveckling av den pedagogiska kvaliteten i verksamheten. Uppföljning och utvärdering av den övergripande verksamheten sker genom olika kvalitativa metoder (enskilda samtal och gruppdiskussioner) samt genom olika kvantitativa metoder (vårdnadshavarenkäten, utvärdering av SPIS:2013-2014, enkät om kompetensutveckling inom förskolan, 2014). et på vårdnadshavarenkäten visar att de flesta vårdnadshavare anser att barnen tycker att verksamheten är inspirerande. Dock var resultatet högre 2012. Mellan 30-50 procent av vårdnadshavarna vet inte om förskolan erbjuder läroplanens mål inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik. De flesta vårdnadshavare anser att de får en tydlig information om barnens kunskaps- och sociala utveckling. et har sjunkit sedan 2012. Tabell 33. Vårdnadshavarenkät förskola 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Utveckling och lärande 3,43 3,12 Källa: Egen undersökning en är goda och indikerar att arbetet är på rätt väg mot en fördjupad förståelse av läroplansuppdraget. Utifrån de uppföljningar och utvärderingar som är gjorda utformas delprocessen Utveckling och Lärande framåt (vad och hur). 40
Denna process är även kopplad till delprocessen Undervisning och lärande på huvudmannanivå när det gäller det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet som kommunen bedriver. Det nära samarbetet möjliggör att alla pedagoger inom verksamheten får en bild och förståelse av helheten. Verksamhetens pedagogiska innehåll och kvalitet når inte ut till vårdnadshavarna. Stärka personalens kompetens på alla nivåer i organisationen kring analysarbete och dokumentation. Ledningen inom verksamhetsmöte förskola ser över hur dialog och information till vårdnadshavarna kan förbättras. Förändra frågorna i vårdnadshavarenkäten avseende språk, matematik, naturvetenskap och teknik då det framkommit att de är svåra att förstå. 5.2 Pedagogisk omsorg Respektive förskolechef ansvarar för en likvärdighet inom sin verksamhet. et i vårdnadshavarenkäten, visar att de flesta vårdnadshavare anser att barnen tycker att verksamheten är inspirerande och att familjedaghemmet stimulerar barnens språkutveckling. Tabell 34. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Utveckling och lärande 3,00 3,44 Källa: Egen undersökning Underlag för analys saknas Under 2015 initiera ett övergripande utvecklingsarbete för pedagogisk omsorg. 5.3 Fritidshem Inom ramen för verksamhetsmöte fritidshem bedrivs ett övergripande arbete för att säkerställa likvärdigheten mellan våra olika fritidshem inom kommunen. Verksamhetsmötet har särskilt fokus på likvärdighet och utveckling av den pedagogiska kvaliteten i verksamheten. et på vårdnadshavarenkäten visar att de flesta vårdnadshavare anser att barnen tycker att verksamheten är inspirerande. et är högre än det var 2012. Tabell 35. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Utveckling och lärande 2,88 3,24 Källa: Egen undersökning 41
Det är positivt att vårdnadshavare upplever att deras barn tycker att verksamheten är inspirerande. Det finns inga direkta faktorer som bidragit till detta. Arbetet har tagit fart under 2014 och en tydlig effekt är att rektorerna för fritidshemmen sätter fritidshemmets uppdrag högre på agendan. Skolinspektionens föreläggande har bidragit till detta. Under föregående läsår renodlades rektor och förskolechefsrollerna i syfte att varje rektor ska kunna lägga mer fokus på sin skola och sitt fritidshem och därigenom bidra till en ökad tydlighet kring uppdraget vilket har skett. Under det läsåret 2015/16 kommer ett aktivt arbete med all personal i fritidshemmen för att öka deras förståelse för uppdraget samt vad och hur de ska utveckla sin verksamhet för att höja kvaliteten. Genom ökad tydlighet av uppdraget är pedagogerna tryggare och kan också lättare formulera och sprida verksamhetens mål och innehåll, även till vårdnadshavare. Arbetet organiseras i ett årshjul med återkommande träffar. Innehållet i träffarna är en process-fortbildning som bygger på dels den kvalitetsgranskning (rapport 2010:3) av 70 stycken fritidshem som Skolinspektionen genomförde 2010 samt den tillsyn som Skolinspektionen genomfört under 2014 i Krokoms kommun. Därtill kommer implementering av de allmänna råden för fritidshemmen. All personal inom spannet F-3, kommer den 30/4 2015 att fortbildas i fritidshemmets uppdrag i syfte att öka förståelsen och viljan till samplanering av verksamheten med fritidshemmet. 5.4 Förskoleklass För att nå uppdraget att eleverna ska erbjudas en utbildning som skapar engagemang, lust att lära och ha en trygg miljö som främjar elevernas lärande och utveckling har rektorer och pedagoger under hösten 2014 påbörjat ett arbete med att fokusera på uppdraget i förskoleklass utifrån det stödmaterial som skolverket tagit fram. Uppdraget har uppnåtts till vis del. För att kunna förbättra elevernas resultat är det av största vikt att det finns bra analyser att utgå från. Fortbildningsdag är planerad under vårterminen 2015. Verksamheten har startat ett utvecklingsarbete runt bedömning för lärande. Förbättra analyskompetensen på alla nivåer. Nya arbetssätt utifrån forskning prövas och utvärderas. Samarbetet och övergångar mellan förskoleklass, fritidshem och skola behöver förbättras. 42
5.5 Grundskola Uppdraget att eleverna ska erbjudas en utbildning som skapar engagemang, lust att lära och ha en trygg miljö som främjar elevernas lärande och utveckling har uppnåtts fullt ut. Utifrån de resurser som tilldelas barn- och utbildning ges eleverna det stöd de behöver utifrån sina behov. För att kunna förbättra elevernas resultat är det av största vikt att det finns bra analyser att utgå från. Många av kommunen skolor har ingått ett läraravtal, vilken innebär att mer arbetsplatsbunden tid avsätts för gemensam planering och kollegialt lärande. Verksamheten har startat ett utvecklingsarbete runt bedömning för lärande för utveckla elevens lärande och pedagogens bedömning i syfte att öka måluppfyllelse. Förbättra analyskompetensen på alla nivåer. Nya arbetssätt utifrån forskning prövas och utvärderas. Samarbetet och övergångar mellan förskoleklass, fritidshem och skola behöver förbättras. 5.6 Grundsärskola I grundsärskolan är elevernas olika behov grundläggande och anpassningar görs med hänsyn till elevernas förutsättningar i stor utsträckning. Hög personaltäthet samt nära och kontinuerligt samarbete med både rektor och specialpedagog bidrar till möjligheten att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Årskurs 7-9 som är placerade i Änge kommer att bli en mycket liten undervisningsgrupp läsåret 2015/16 och de närmast följande läsåren. Elevernas olika behov styr anpassningen av undervisningen. Fokus ligger dock till stor del på elevernas individuella sociala utveckling och vi behöver rikta större uppmärksamhet på och analys av kunskapsresultat på grupp- och organisationsnivå. Likvärdig utbildning kommer inte att kunna ges för årskurs 7-9. För att säkerställa att elevhälsoarbetet är hälsofrämjande och förebyggande krävs större tydlighet. Fortsatt hög personaltäthet är viktig för att ta hänsyn till elevernas skiftande och ofta mycket stora behov. Fortsatt kompetensutveckling kring läroplansuppdraget och större fokus på och analys av kunskapsresultat på grupp- och organisationsnivå ska genomföras. 43
Samarbetsavtal upprättas med Östersunds kommun för de kommande tre åren så att våra elever i grundsärskolan årskurs 7-9 får en kvalitativ och likvärdig utbildning i Östersunds kommun. Grundsärskolan årskurs 7-9 i Krokoms kommun läggs vilande. En lokal elevhälsoplan ska tas fram där det tydligt framkommer vilka rutiner som finns för att säkerställa. 44
6 Grundläggande värden och inflytande Barnets bästa är utgångspunkt i alla huvudmannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen (1 kap 10 skollagen) Huvudmannen utformar utbildningen i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna (1 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ger barn och elever inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad (4 kap. 9 skollagen) Barnets inställning klarläggs så långt det är möjligt (1 kap. 10 skollagen) 6.1 Förskola et i vårdnadshavarundersökningen visar att de flesta vårdnadshavare upplever att deras barn lär sig att ta ansvar och att personalen bryr sig om deras intressen och önskemål. De upplever att kommunikationen sker på barnens villkor och med stor respekt för deras egenvärde och att barnen får vara med och bestämma. Många vårdnadshavare säger dock att de inte vet. En stor del av vårdnadshavarna vet heller inte om förskolan erbjuder barnen många tillfällen till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning eller om förskolan ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andras situation. Tabell 36. Vårdnadshavarenkät förskola 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 3,20 3,30 Källa: Egen undersökning. Det är positivt att vårdnadshavarna upplever att deras barn lär sig att ta ansvar och att personalen bryr sig om deras intressen och önskemål och att de upplever att kommunikationen sker på barnens villkor och med stor respekt för deras egenvärde och att barnen får vara med och bestämma. Ledningen inom verksamhetsmöte förskola behöver dock säkerställa arbetssätt och rutiner för att barnen upplever delaktighet, gott bemötande och respekt. Ledningen inom verksamhetsmöte förskola ska se över hur dialog och information till vårdnadshavarna kan förbättras. Utveckla pedagogernas barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Implementera ett normkritiskt förhållningssätt 45
6.2 Pedagogisk omsorg Respektive förskolechef ansvarar för en likvärdighet inom sin verksamhet. et i vårdnadshavarundersökningen visar att vårdnadshavarna upplever att deras barn lär sig att ta ansvar och att dagbarnvårdaren erbjuder barnen många tillfällen till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. De flesta upplever att dagbarnvårdaren ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andras situation. De flesta vårdnadshavare upplever också att dagbarnvårdaren bryr sig om barnens intressen och önskemål och att kommunikationen sker på barnens villkor med stor respekt för deras egenvärde. De tycker också att barnen får vara med och bestämma. Tabell 37. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 2,33 3,84 Källa: Egen undersökning Underlag för analys saknas. Under 2015 initiera ett övergripande utvecklingsarbete för pedagogisk omsorg. 6.3 Fritidshem et i vårdnadshavarundersökningen visar att de flesta vårdnadshavare upplever att deras barn lär sig att ta ansvar och att pedagogerna bryr sig om deras intressen och önskemål. De upplever att kommunikationen sker på barnens villkor och med stor respekt för deras egenvärde och att barnen får vara med och bestämma. Många vårdnadshavare säger dock att de inte vet. En stor del av vårdnadshavarna vet inte om fritidshemmet erbjuder barnen många tillfällen till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning eller om förskolan ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andras situation. Tabell 38. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 3,19 3,17 Källa: Egen undersökning Det är positivt att vårdnadshavarna upplever att deras barn lär sig att ta ansvar och att personalen bryr sig om deras intressen och önskemål och att de upplever att kommunikationen sker på barnens villkor och med stor respekt för deras egenvärde och att barnen får vara med och bestämma. 46
Ledningen inom verksamhetsmöte fritidshem behöver dock säkerställa arbetssätt och rutiner för att eleverna upplever delaktighet, gott bemötande och respekt. Ledningen inom verksamhetsmöte fritidshem ska se över hur dialog och information till vårdnadshavarna ska förbättras. Utveckla pedagogernas barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv. Implementera ett normkritiskt förhållningssätt. 6.4 Förskoleklass Arbetet i att systematiskt förbygga diskriminering och kränkande behandling pågår i verksamheten. Målet med nolltolerans mot diskriminering och kränkning är inte uppnått. Eleverna har olika forum som klassråd och elevråd där de får möjlighet att påverka sin situation utifrån stigande ålder. Eleverna har inte fullt ut möjlighet att påverka sin undervisning. Planer mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas på alla skolor där det tydligt synliggörs vad som gäller förskoleklassen. Elevernas möjlighet att påverka sin undervisning ska öka. 6.5 Grundskola Arbetet i att systematiskt förebygga diskriminering och kränkande behandling pågår i verksamheten. Målet med nolltolerans mot diskriminering och kränkning är inte uppnått. Eleverna har olika forum som klassråd och elevråd där de får möjlighet att påverka sin situation utifrån stigande ålder. Eleverna i åk 8 genomför åsiktskaféer tillsammans med politiker. Utifrån de frågor som tas upp får eleverna möjlighet att skriva medborgarförslag till fullmäktige. Inom verksamheterna finns fungerande samverkan med föräldrarna dvs. föräldraråd. et på enkätundersökningen Elevernas syn på skolan, se diagram 1 och 2, som gjorts i årskurs 5 och 8 visar att elever i årskurs 5 känner sig tryggare än i elever i årskurs 8. Flickor känner sig också tryggare än pojkar. Skolarbetet gör fler elever i årskurs 5 än i årskurs 8 så nyfiken att de får lust att lära sig mer. Skolarbetet tilltalar även fler flickor än pojkar. Fler elever i årskurs 5 än i årskurs 8 upplever att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. Även på denna fråga upplever flickorna i högre grad än pojkarna detta. 47
Fler elever i årskurs 5 än i årskurs 8 vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Ingen skillnad finns mellan pojkar och flickor. Fler elever i årskurs 5 än årskurs 8 upplever att lärarna på skolan hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Marginellt fler pojkar än flickor har den upplevelsen. Fler elever i årskurs 5 än årskurs 8 upplever att de får veta hur det går i skolarbetet. Fler pojkar än flickor har den upplevelsen. Fler elever i årskurs 8 än i årskurs 5 upplever att deras lärare förväntar sig att eleven ska nå målen i alla ämnen. Pojkar och flickor har samma upplevelse På alla frågor i undersökningen har elever i årskurs 5 en mer positiv upplevelse av skolan än vad elever i årskurs 8 har. Eleverna i årskurs 5 positiva upplevelse har sjunkit något ifrån föregående år medan eleverna i årskurs 8 är mer positiv vid årets undersökning. Flickorna är mer positiva i frågor kring trygghet, lust att lära och hänsyn. Medan pojkarna upplever sig mer positiv kring frågor angående mål och förväntningar i skolarbetet. Utifrån enkätsvaren kan utläsas att eleverna har en mer positiv syn på lärande, undervisning och trygghet än tidigare år. Fortfarande är det frågor som måste fokuseras på. Bedömning för lärande är sätt att utveckla undervisningen och ge eleverna en trygghet i lärandet, som exempel höga förväntningar, tydliga mål för undervisningen, trygga lärsituationer och delaktighet. En utmaning är att öka lusten att lära för såväl pojkar som flickor. Eleverna har möjlighet att påverka sin situation i olika forum, klassråd och elevråd. Verksamheten behöver utveckla elevernas reella möjlighet att påverka sin undervisning. Planer mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas på alla skolor. Elevernas möjlighet att påverka sin undervisning ska öka. 48
1. Jag känner mig trygg i skolan 0 20 40 60 80 100 åk 5 åk 8 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får 96 95 87 92 åk 5 åk 8 49 46 70 79 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till åk 5 åk 8 54 87 85 78 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå åk 5 åk 8 70 92 86 79 5. Lärarna i min skola hjälper mig i åk 5 åk 8 75 83 95 95 6. Jag får veta hur det går för mig i åk 5 åk 8 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå åk 5 åk 8 71 72 89 83 79 81 89 88 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 2012/13 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 2013/14 Diagram 1. Elever syn på skolan årskurs 5 och 8 läsåren 2012/13 och 2013/14, andel (%) Källa: Egen undersökning 49
1. Jag känner mig trygg i skolan 0 20 40 60 80 100 Flicka Pojke 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag 89 94 92 93 Flicka Pojke 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till 54 52 66 72 Flicka Pojke 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå Flicka Pojke 5. Lärarna i min skola hjälper mig i 64 69 74 84 81 83 82 83 Flicka Pojke 6. Jag får veta hur det går för mig i 78 86 90 92 Flicka Pojke 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå 75 78 79 84 Flicka Pojke 72 79 88 88 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 2012/13 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 2013/14 Diagram 2. Elever syn på skolan årskurs 5 och 8 läsåren 2012/13 och 2013/14 könsuppdelat, andel (%) Källa: Egen undersökning 50
6.6 Grundsärskola En viktig del i värdegrundsarbetet handlar om likvärdighet och delaktighet för grundsärskolans elever. På Dvärsätts skola är grundsärskolan mer integrerad i helheten än på Änge skola. I Änge har rektorerna har haft separata konferenstider med sina arbetslag och någon gemensam regelbunden planeringstid har inte funnits. Verksamheterna har existerat mer bredvid varandra än tillsammans. Gemensam planering, genomförande av aktiviteter och utbyte av erfarenheter har inte skett. Skapa gemensamma konferenstider två dagar i veckan för grundsärskolan och grundskolan i Änge. Regelbundna planeringsträffar varannan vecka för rektorerna från de två verksamheterna. Bilda verksamhetsövergripande arbetsgrupper, exempel tema grupp, friluftsdagsgrupp, arbetstidsgrupp och IT-grupp. 51
7 Trygghet, god miljö och studiero Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 kap. 6, skollagen) Plan mot diskriminering och kränkande är ett hjälpmedel med syfte att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling och grundar sig diskrimineringslag (2008:567) och Skollagen (2010:800). Planen ska finnas på alla skolor och förskolor samt upprättas årligen eller under pågående år om förändringar skett. Huvudmannen tar emot anmälningar om uppgivna kränkningar från förskolechefer och rektorer (6 kap. 10, skollagen) Huvudmannen ser till att utredningar skyndsamt görs vid alla uppgivna kränkningar (6 kap. 10, skollagen) Huvudmannen vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10, skollagen) I kommunen arbetas planer mot diskriminering och kränkande behandling fram lokalt på varje enhet. Denna plan revideras årligen och insatser för att hålla planen levande är kopplade till varje arbetslag. Förskolechef/rektor är ansvarig att planen tas fram tillsammans med barn/elever, vårdnadshavare och personal. En ny mall för Plan mot diskriminering och kränkande behandling har gjorts från förvaltningen. Mallen utgår från det webbverktyg som Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket har tagit fram. Inom barn- och utbildningsnämndens internkontroll för 2014 inhämtades verksamheternas Plan mot diskriminering och kränkande behandling till förvaltningen. Endast 27 av 60 planer inkom till förvaltningen. Av dessa var hälften upprättade 2014 men innehållet överensstämde inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Det finns tydliga ärendegångar med rutiner och blanketter som stöd för att hantera de ärenden kring kränkande behandling som uppstår. En rutin för att anmäla kränkande behandling till barn- och utbildningsnämnden startade 2014. Endast 36 anmälningar om kränkande behandling inkom under 2014 till nämnden. Kommunen följer upp verksamheternas arbete mot kränkande behandling genom årliga enkäter samt hälsosamtal som skolsköterskorna har med elever i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7. Uppföljning sker även i enheternas kvalitetsrapport. Inom förskolan och fritidhemmet genomförs årligen en vårdnadshavarenkät. 52
Planerna mot diskriminering och kränkande behandling framställs inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Ett behov av kompetensutveckling finns för all personal. Rutinen för att anmäla kränkande behandling har inte kommit igång på alla skolor utifrån lagstiftningen. Alla rektorer, förskolechefer, verksamhetschefer, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare ska under våren 2015 gå en tvådagars utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO). Prioriterat värdegrundsarbete med personal, barn/elever och föräldrar utifrån Diskrimineringsombudsmannens material, som ska mynna ut i ett förändrat förhållningssätt samt en plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt de lagar som föreskrivs. Implementera rutinen att anmäla kränkande behandling, uppföljningar och åtgärder till nämnden. 7.1 Förskola Innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling överensstämmer inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). et i vårdnadshavarundersökningen visar att de flesta vårdnadshavare känner tillit till personalen och tycker att de bryr sig om deras barn. De flesta upplever också att personalen har ett engagemang för sitt arbete. Vårdnadshavarna tycker att arbetsklimatet är bra, dock anser vissa vårdnadshavare att de inte vet. De flesta vårdnadshavare känner även sig trygga under dagen genom att de vet att deras barn har det bra i förskolan. De flesta upplever att de får information om de dagliga rutinerna, att miljön är trygg, att barnen trivs och barnen har möjlighet att vara ute varje dag. En tredjedel anser att det är många personalbyten för deras barn. Tabell 39. Vårdnadshavarenkät förskola 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Trygghet och god miljö i övrigt (10 frågor) 3,39 3,32 Källa: Egen undersökning I planerna mot diskriminering och kränkande behandling som gjorts på våra förskolor syns att för stort fokus läggs på att beskriva görandet, istället för att analysera kartläggningar och vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Ett behov finns av ökad kompetens kring analys samt bättre analysverktyg. Bemanning med korttidsvikarier är ett utvecklingsområde med anledning av övergången från förvaltningens egen pedagogpool till den nya 53
kommunövergripande bemanningspoolen. Under hösten har svårigheterna med att bemanna korttidsfrånvaro tilltagit. Alla förskolchefer inklusive verksamhetschef ska under våren 2015 gå en tvådagars utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) som åskådliggör den så kallade Husmodellen. Inom ramen för det fortbildningsarbete 1 som bedrivs med syfte att synliggöra barn i behov av särskilt stöd finns ett område som berör relationer och samspel. Detta arbete ska fortsätta med särskilt syfte att stärka den enskilda pedagogen. Varje pedagog som en medlem i arbetslaget ska ha modet att våga agera och ta i händelser och skeenden med bäring på diskriminering och kränkande behandling. All personal ska inom hela förskolan arbeta med att öka kompetensen kring hur små barns och vuxnas beteende är i relation till diskriminering och kränkande behandling. Rutinerna och systematiken kring detta arbete ska fortsätta att utvecklas i syfte att säkerställa att personalen genomför kartläggning, analys, genomförande, uppföljning och utvärdering på ett sådant sätt att varje förskolas situation och förbättringsområden synliggörs. Stärka kompetensen och förståelsen kring Skolinspektionens bedömningsunderlag. Den tillbudsrapportering som idag har fokus på miljön bör analyseras så att den inte visar att det finns grund för diskriminering och kränkande behandling dolt i de tillbud som sker. 7.2 Pedagogisk omsorg Inom pedagogisk omsorg finns inget krav att göra en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. et i vårdnadshavarundersökningen visar att vårdnadshavarna känner tillit till dagbarnvårdaren och tycker att de bryr sig om deras barn. Vårdnadshavarna känner även sig trygga under dagen genom att de vet att deras barn har det bra hos dagbarnvårdaren. De flesta upplever också att dagbarnvårdaren har ett engagemang för sitt arbete. De flesta vårdnadshavare upplever att de får information om de dagliga rutinerna, att miljön är trygg, att barnen trivs och barnen har möjlighet att vara ute varje dag. Tabell 40. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Trygghet och god miljö i övrigt (8 frågor) 3,63 3,88 Källa: Egen undersökning Underlag för analys saknas. 1 Pågår from läsåret 2012/2013 till läsåret 2015/2016 med 25 % av personalen inom kommunen/år. Går under benämningen SPIS SpecialPedagogiska Insatser i förskolan 54
Initiera ett övergripande utvecklingsarbete för pedagogisk omsorg under 2015. 7.3 Fritidshem Innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling överensstämmer inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). I tillsynen under våren 2014 uppger Skolinspektionen att fritidshemmen inte håller rätt kvalitet i det systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero. De saknar utvärdering av genomförda insatser och slutsatser av genomförda kartläggningar samt konkreta och uppföljningsbara mål och insatser för de identifierade riskområdena. et i vårdnadshavarundersökningen visar att de flesta vårdnadshavare känner tillit till personalen och tycker att de bryr sig om deras barn. De flesta upplever också att personalen har ett engagemang för sitt arbete. Vårdnadshavarna tycker att arbetsklimatet är bra, dock anser vissa vårdnadshavare att de inte vet. De flesta vårdnadshavare känner även sig trygga under dagen genom att de vet att deras barn har det bra i fritidshemmet. De flesta upplever också att de får information om de dagliga rutinerna, att miljön är trygg, att barnen trivs och barnen har möjlighet att vara ute varje dag. En fjärdedel anser att det är många personalbyten för deras barn. Tabell 41. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012 och 2014 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2012 2014 Trygghet och god miljö i övrigt 3,42 3,37 Källa: Egen undersökning Fritidshemmens verksamhet har inte prioriterats i tillräcklig omfattning av rektorer och förvaltningsledning. Bemanning med korttidsvikarier är ett utvecklingsområde med anledning av övergången från förvaltningens egen pedagogpool till den nya kommunövergripande bemanningspoolen. Under hösten har svårigheterna med att bemanna korttidsfrånvaro tilltagit. Skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling tydliggör inte tillräckligt vad som gäller för det fritidshem/avdelningar som är kopplat mot respektive skola. Planerna innehåller för mycket beskrivning av görande istället för reell kartläggning och åtgärd kopplat till resultatet av kartläggningen. verktygen måste utvecklas så det blir en koppling till bedömningsgrunderna. av tillbudsrapporteringen behöver komplettera värdegrundsarbetet i syfte att säkerställa att inte tillbud är orsakade av diskriminering och/eller kränkande behandling. 55
: Rektorer ska under våren 2015 gå en tvådagars utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) som åskådliggör den så kallade Husmodellen. Varje fritidshem/avdelning ska utarbeta en egen Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska utarbetas i samarbete med förskoleklass och grundskola. Öka personalens kompetens/färdigheter, kunskap kring värdegrundsarbetet och diskrimineringsgrunderna samt framförallt: mod att agera! Ha en handlingsberedskap dvs. rutiner och samsyn. Detta ökar personalens trygghet. Öka personalens kompetens i kartläggning utifrån bedömningsgrunderna och analys av kartläggning för att sedan utarbeta en plan med rätt åtgärd som stärker det förebyggande arbetet. Detta arbete startade under hösteterminen 2014. 7.4 Förskoleklass Varje förskoleklass har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är väl förankrad i verksamheten, vilken utvärderas varje år. Innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling överensstämmer dock inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete i alla verksamheter och är en av grundpelarna i skolans verksamhet. Kvaliten på förskoleklassens Plan mot diskriminering och kränkande behandling är av skiftande kvalitet. Barnets bästa utifrån Barnkonventionen är en ledstjärna alla skolverksamheter. För att höja kvaliteten på planerna ska alla rektorer gå en utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) under våren 2015. Kompetensutveckling av all personal kommer att genomföras under läsåret 2015/16. Kommunen har nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling och alla misstankar ska utredas skyndsamt och rapporteras till huvudmannen. Ordningsregler ska utarbetas i samverkan med elever. 7.5 Grundskola Varje skola har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är väl förankrad i verksamheten, vilken utvärderas varje år. Innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling överensstämmer dock inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete i alla verksamheter och är en av grundpelarna i skolans verksamhet. Kvaliten på grundskolans Plan mot 56
diskriminering och kränkande behandling är av skiftande kvalitet. Barnets bästa utifrån Barnkonventionen är en ledstjärna alla skolverksamheter. För att höja kvaliteten på planerna ska alla rektorer gå en utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) under våren 2015. Kompetensutveckling av all personal kommer att genomföras under läsåret 2015/16. Kommunen har nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling och alla misstankar ska utredas skyndsamt och rapporteras till huvudmannen. Ordningsregler ska utarbetas i samverkan med elever. 7.6 Grundsärskola Innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling överensstämmer inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). På Dvärsätts skola har en gemensam plan funnits där det varit svårt att utläsa vad som är grundsärskolans åtgärder av gjorda kartläggningar. Detta har inneburit att det inte gått att utläsa vilka insatser som vidtagits och med detta inte kunna följa upp och analysera. Vid Änge skola har grundsärskolan en egen plan, men som inte är kommunicerad med grundskolan, vilket inneburit brister som att de insatser som gjorts kring raster har försvårats. Gemensamma planer där det tydligt framgår vilka insatser som grundsärskolan behöver genomföra och följa upp under året. Rektor ska under våren 2015 gå en tvådagars utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) som åskådliggör den så kallade Husmodellen. Kompetensutvecklingsinsatser för all personal genom att arbeta med DO:s Husmodellen. Kartläggning av skolans yttre och inre skolmiljö via Husmodellen. En ny enkät utformas som genomförs en gång/termin. Arbetet ska synliggöras i skolornas verksamhetshjul. 57
8 Särskilt stöd Kommunen tar hänsyn till barn och elevers olika förutsättningar samt behov och ser till att kvaliteten är likvärdig i kommunens verksamheter (1 kap. 4 och 8,9 skollagen, 4 kap. 3 och 4 skollagen) Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till (3 kap. 8 tredje stycket och 10 skollagen). 8.1 Förskola Särskilt stöd inom förskolan sker i huvudsak på gruppnivå genom handledning till personal med hjälp av specialpedagog och i vissa fall SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Visst stöd av specialpedagog finns vid Elevhälsan. Inom verksamheten behöver synen på tidiga insatser utvecklas, dels vad det innebär, rent definitionsmässigt, och därefter hur det ska göras för att verkligen ge det bästa stödet. Rutinerna för att säkerställa lokalanpassningar utifrån funktionsnedsättning och tillgänglighet måste förbättras. Förvaltningsledningen ska, tillsammans med förskolechefs/rektorsgruppen definiera vad som menas med tidiga insatser och vilka konsekvenser det ska få för hela förvaltningens verksamhet. Elevhälsans förebyggande arbete mot förskolan ska utvecklas. En övergripande kommunal barnhälsoplan med barnhälsoteam ska utarbetas. Etablera ett samarbete med Barnvårdscentralerna inom Krokoms kommun. 8.2 Pedagogisk omsorg Förskolecheferna har det övergripande ansvaret för att tillgodose barns behov av särskilt stöd. Underlag för analys saknas. På huvudmannanivå säkerställa att barnens rätt tillgodoses. 8.3 Fritidshem Elever med behov av särskilt stöd får inte det stöd som de har rätt till i tillräcklig stor utsträckning. 58
Det finns en kultur i organisationen av att elevernas behov av särskilt stöd minskar inom ramen för fritidshemmens verksamhet. Genom att ge rektorer ökad möjlighet att fokusera på fritidshemmets parallellt med att personalens kompetens om fritidshemmets uppdrag ökar, kan rektor och personal bättre förstå och verkställa det stöd som bör följa elever i behov av särskilt stöd från skolan till fritidshemmet. Fortbildning av F-3-pedagoger om fritidshemmets mål och uppdrag gör att skola och fritidhem bättre kan samarbeta för att ge varje elev i behov av särskilt stöd, rätt stöd för sin utveckling. Implementera extra anpassningar och åtgärdsprogram även i fritidshemmet i syfte att bättre synkronisera åtgärder som sätts in som stöd så att insatserna bildar en helhet kring eleven. 8.4 Förskoleklass Finns en oro runt att eleven riskerar att inte nå målen, trots arbete med extra anpassningar, görs en anmälan till rektor. Fokus ligger alltför ofta på individnivå. Behovet av särskilt stöd för elever behöver utredas så tidigt som möjligt under elevens skolgång. Tidiga insatser ska definieras och vara vägledande för hur arbetet ska ske i våra verksamheter för att ge eleverna det bästa stödet Särskilt stöd behöver ses ur flera olika aspekter än individnivå. Större fokus ska läggas på grupp- och organisationsnivå. En elevhälsoplan ska tas fram som ger riktlinjer för hur arbetet ska ske. Skolområden ska fortsätta samverka med fokus på övergångar inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande samt skapa rutiner som ger förutsättningar att ge elever det stöd de har behov av. 8.5 Grundskola Finns en oro runt att eleven riskerar att inte nå målen görs en anmälan till rektor. Vid kommunens centrala Elevhälsa finns förutom skolsköterskor, kuratorer även skolpsykologer, skolläkare och specialpedagoger. Samverkan inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande och för att få bra övergångar från förskola till skola. Gemensamma dagar för att analysera resultaten i årskurs 1-9 finns för att se hela elevens lärande och visa på förväntningar. 59
Elever som är i behov av studiehandledning på modermålet har rätt att få det enligt skollagen. I vår kommun har det varit svårighet at rekrytera behörig personal till de språkgrupper som finns. Behovet av särskilt stöd för elever behöver utredas så tidigt som möjligt under elevens skolgång. Tidiga insatser behöver definieras och hur arbetet ska ske i våra verksamheter för att ge eleverna det bästa stödet. Kommunen har inte lyckats att ge elever studiehandledning på modermålsmålet utifrån de riktlinjer som finns. Förvaltningsledningen ska, tillsammans med skolledargruppen definiera vad som menas med tidiga insatser och vilka konsekvenser det ska få för hela förvaltningens verksamhet. Särskilt stöd behöver ses ur flera olika aspekter än individnivå. Större fokus ska läggas på grupp- och organisationsnivå. En elevhälsoplan ska tas fram som ger riktlinjer för hur arbetet ska ske. Skolområden ska fortsätta samverka med fokus på övergångar inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande samt skapa rutiner som ger förutsättningar att ge elever det stöd de har behov av. Arbetet med att rekrytera fler studiehandledare ska intensifieras. 8.6 Grundsärskola De elever som är inskrivna i grundsärskolan har alla behov av särskilt stöd och ges också detta. Det särskilda stödet ges utifrån behov. Trots att det är tillfredsställande kan det fortsätta att utvecklas. Elevernas delaktighet i utformandet av stödet kan utvecklas ännu mer. Utveckling av elevernas delaktighet i utformandet av hur det särskilda stödet ska utformas ska ske. 60
9 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev.2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta ska verksamheten utformas i samarbete med hemmen, varje barns behov och utveckling ska dokumenteras och barnen ska göras delaktiga. Dessutom är tillgängligheten, t.ex. hur lätt eller svårt det är att få en plats i förskolan, en viktig faktor. Varje nyckeltal i undersökningen har en koppling till något av dessa uppföljningsområden, I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner varav ifrån Jämtland ingår Berg, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner. I 2014 års mätning deltog inte Östersunds kommun. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna i form av en självvärdering, som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 9.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas tre nyckeltal, vilka anger andel barn på förskola där: dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen Generellt sett ligger de uppmätta resultaten för Krokoms kommun i området samverkan hem och förskola lägre än Berg, Åre och Östersund kommuner samt snittet för riket, se diagram 3-5. Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, t.ex. vid föräldramöten är 85 procent (2014). en för Krokoms kommun har variarat mellan 97 procent (2011) och 67 procent (2012). et är generellt lägre än de kommuner i länet som deltar samt snittet för riket, se diagram 3. Andel förskoleplatser där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass är 70 procent (2014). en har ökat sedan 2011då resultatet endast var 50 procent. Krokoms kommuns resultat ligger under snittet för riket och de kommuner i länet som deltar, se diagram 4. 61
Andel förskoleplatser där synpunkter från vårdnadshavarna inhämtas systematiskt har varierat mellan 94 procent (2011) och 69 procent (2013). et för 2014 uppgick till 83 procent. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid föräldraråd (inte föräldramöten) eller via enkät. Generellt är resultaten för de deltagande kommunerna i länet och snittet för riket högre än Krokoms kommuns resultat, se diagram 5. För att uppnå högre resultat behöver arbetssättet förändras. Andelen behöriga pedagoger i verksamheten spelar roll för barnens inflytande. Inom förskolechefsgruppen bedrivs ett arbete med att identifiera och förstå vilka åtgärder som spelar roll för vårdnadshavarnas förståelse om förskolans mål, uppdrag och resultat. Att på kommunal övergripande nivå vara en tillräckligt god arbetsgivare. Säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling till all personal. Diagram 3. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 4. Barn på förskola där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 62
Diagram 5. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 9.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår tre nyckeltal vilket anger andel barn på förskola där: barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen I området barnens delaktighet uppnår Krokoms kommun generellt en lägre andel förskolplatser än snittet för riket och de kommuner i länet som deltar, se diagram 6-8. et för andel förskoleplatser i Krokoms kommun där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter uppnår 82 procent (2014). et har över tid varit på samma nivå sedan 2012 men lägre än snittet för riket och deltagande kommuner i länet, se diagram 6. Andel förskoleplatser där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter både inom- och utomhus har variarat mellan 72 procent (2011) och 91 procent (2013). et 2014 är 88 procent. Generellt är resultaten för kommunerna i länet och snittet för riket högre över tid, se diagram 7. Andel förskoleplatser där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen genom någon form av enkät, intervju eller barnråd har varierat mellan 45 procent (2012) till 82 procent (2014). Krokoms kommuns resultat är dock fortfarande under snittet för riket och de kommuner i länet som deltar, se diagram 8. Andelen behöriga pedagoger i verksamheten spelar roll för barnens inflytande. Att på kommunal övergripande nivå var en tillräckligt god arbetsgivare. Säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling till all personal. 63
Diagram 6. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 7. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 8. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 64
9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation ingår två nyckeltal, vilket anger andel barn på förskola där: pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd) I området Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet uppnår Krokoms kommun generellt en lägre andel förskolplatser än snittet för riket och de kommuner i länet som deltar vad gäller att använda pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten. Andel förskoleplatser har sjunkit från 93 procent (2013) till 88 procent (2014), Även Bergs kommun och riket i snitt har sjunkit. Endast Åre håller samma nivå som tidigare år, se diagram 9. Andel barn på förskola i Krokoms kommun där dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavare gett sitt tillstånd) har sjunkit från till 89 procent (2012) till 59 procent (2014). Jämfört med snittet för riket har Krokoms kommun ett högre resultat. Även resultatet för Bergs kommun har sjunkit kraftigt från förra året, se diagram 10. Kompetensutveckling pågår inom förskolan med att definiera och tydliggöra vilka förmågor barnen har samt vilka inlärningsstrategier barnen har när de kommer till förskolan. Utifrån detta arbete har ett motsvarande kartläggningsarbete startat mot förskoleklass för att synliggöra och tydliggöra vilka vidare förmågor som förskoleklassen har i uppdrag att utveckla mot årskurs 1. Förhoppningen med detta arbete är att öka användbarheten för förskoleklasspedagogerna i den dokumentation som förskolan gör när det gäller varje barns utveckling och lärande. Diagram 9. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 65
Diagram 10. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 9.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal vilka är: Erbjuder kommunen någon förskola med öppet efter klockan 18.30 (ej nattis) Erbjuder kommunen någon förskola med öppet före klockan 06.30 (ej nattis) Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) Plats på förskola på önskat placeringsdatum 2, andel barn Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Krokoms kommun har förbättrat sin tillgänglighet sedan föregående år, se tabell 42 och diagram 11-14. Krokoms kommun är den enda kommunen i länet som erbjuder någon förskola med öppet före 06.30 och/eller efter 18.30. Bergs kommun erbjuder någon förskola med öppet efter 18.30, se tabell 42. Antalet närvarande barn och personal mäts i förskolorna under en tvåveckorsperiod i oktober varje år. et visar att Krokoms kommun ligger på samma nivå som snittet för riket vilket är 4,2 barn per heltidspersonal. Både Berg och Åre kommuner har färre barn per heltidspersonal än Krokoms kommun, se diagram 11. 2 Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader 66
Andel barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum har i Krokoms kommun ökat från 50 procent (2011) till 98 procent (2014), vilket beror på ett förändrat arbetssätt i registreringen av ansökan till förskoleplats i den kommunala verksamheten. Krokoms kommun har 2014 ett högre resultat jämfört med snittet för riket och kommunerna i länet, se diagram 12. Av de 2 procent som inte fick plats på förskola på önskat placeringsdatum var både medelvärdet och medianen för väntetiden 2014, 33 dagar, se diagram 13-14. Barn erbjuds plats på förskola kontinuerligt under året utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Ökningen av de barn som erbjuds plats på önskat datum beror på ett förändrat arbetssätt i registreringen av ansökan till förskoleplats i den kommunala verksamheten. Krokoms kommun har som mål att behålla nyckeltalen i förskolan. Fortsätta att i så stor utstäckning som möjligt anpassa öppettider efter vårdnadshavarnas önskemål och behov. Tabell 42. Kommuner erbjuder någon förskola med öppet efter klockan 18.30/ före klockan 06.30 Erbjuder kommunen någon förskola med öppet Kommun 2012 2013 2014 efter klockan 18.30 (ej nattis), (Ja=1/Nej=0) Berg 0 0 0 Krokom 0 0 1 Åre 0 0 0 Östersund - 0 - Alla kommuner 0 0 1 före klockan 06.30 (ej nattis), (Ja=1/Nej=0) Berg 1 1 1 Krokom 1 1 1 Åre 0 0 0 Östersund - 0 - Alla kommuner 1 1 1 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 11. Personal i förskola, antal barn per heltidspersonal Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 67
Diagram 12. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 13. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 14. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 68
10 Bedömning och betygsättning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar. Under höstterminen 2014 har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: Måluppfyllelse i alla ämnen Betyg Nationella prov Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 69
10.1.1 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. 250 200 Antal ej bedömda elever 150 100 Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 15. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 1 läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 70
Tabell 43. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 1 läsåret 2013/14 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Svenska Svenska Matematik Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. I matematik och svenska är det många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Ett arbete pågår med att analysera resultaten kopplat till undervisningen. Dessvärre finns inte tillräckligt underlag som visar på undervisningens organisation, planering och genomförande. Det gör att det inte finns tillräckligt med underlag för en bra analys. Dessutom saknar ett stort antal elever i årskurs 1 bedömning i alla ämnen. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Pedagogerna ska rapportera in resultat i alla ämnen i lärplattformen InfoMentor. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 71
10.1.2 Årskurs 2 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. 250 200 Antal ej bedömda elever 150 Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 100 Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 16. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 2 läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 72
Tabell 44. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 2 läsåret 2013/14 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Svenska Matematik Matematik Matematik Matematik Källa: InfoMentor Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått I matematik och svenska är det många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Ett arbete pågår med att analysera resultaten kopplat till undervisningen. Dessvärre finns inte tillräckligt underlag som visar på undervisningens organisation, planering och genomförande. Det gör att det inte finns tillräckligt med underlag för en bra analys. Dessutom saknar ett stort antal elever i årskurs 2 bedömning i alla ämnen. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematikämnet. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Pedagogerna ska rapportera in resultat i alla ämnen i lärplattformen InfoMentor. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 73
10.1.3 Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. 250 200 Antal ej bedömda elever 150 100 Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 17. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 3 läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 74
Tabell 45. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 3 läsåret 2013/14 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Matematik Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Matematik Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Svenska De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Svenska Eleven kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Matematik Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200. Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått I matematik och svenska är det många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Ett arbete pågår med att analysera resultaten kopplat till undervisningen. Dessvärre finns inte tillräckligt underlag som visar på undervisningens organisation, planering och genomförande. Det gör att det inte finns tillräckligt med underlag för en bra analys. Dessutom saknar ett stort antal elever i årskurs 3 bedömning i alla ämnen. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematikämnet. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Pedagogerna ska rapportera in resultat i alla ämnen i lärplattformen InfoMentor. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 75
10.1.4 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. 200 180 160 140 Antal ej bedömda elever 120 100 80 60 40 20 Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik NO ämnen Religion Samhällskunskap SO ämnen Slöjd Svenska Teknik Diagram 18. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 4 läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 76
Tabell 46. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 4 läsåret 2013/14 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Matematik Svenska Svenska Engelska Matematik Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungeradesätt. I muntlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. I matematik, svenska och engelska är det många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Ett arbete pågår med att analysera resultaten kopplat till undervisningen. Dessvärre finns inte tillräckligt underlag som visar på undervisningens organisation, planering och genomförande. Det gör att det inte finns tillräckligt med underlag för en bra analys. Dessutom saknar ett stort antal elever i årskurs 4 bedömning i alla ämnen. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik och engelska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Pedagogerna ska rapportera in resultat i alla ämnen i lärplattformen InfoMentor. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 77
10.1.5 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. 200 180 160 140 Antal ej bedömda elever 120 100 80 60 40 20 Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik NO ämnen Religion Samhällskunskap SO ämnen Slöjd Svenska Teknik Diagram 19. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 5 läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 78
Tabell 47. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 5 läsåret 2013/14 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Matematik Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat. Engelska För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande. Engelska I skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig <b>enkelt och begripligt med fraser och meningar. Engelska Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet i texter samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Engelska Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet i talad engelska samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått I matematik, svenska och engelska är det många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Ett arbete pågår med att analysera resultaten kopplat till undervisningen. Dessvärre finns inte tillräckligt underlag som visar på undervisningens organisation, planering och genomförande. Det gör att det inte finns tillräckligt med underlag för en bra analys. Dessutom saknar ett stort antal elever i årskurs 5 bedömning i alla ämnen. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik och engelska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Pedagogerna ska rapportera in resultat i alla ämnen i lärplattformen InfoMentor. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 79
10.1.6 Grundsärskola Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen och ämnesområden Alla elever i årskurserna 7-9 har godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i alla ämnen och årskurser. Betyg ges endast på vårdnadshavares begäran. Målet är uppnått Skolinspektionens rapport visar att grundsärskolan behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete när det gäller uppföljning och analys av resultat. Elevernas kunskapsutveckling följs upp i arbetslag och tillsammans med rektor, dock saknas en sammanställning och en analys av elevernas måluppfyllelse. Det saknas underlag som visar på elevernas möjligheter att nå en högre måluppfyllelse exempelvis om elever läser mot grundskolans läroplan i något ämne. ska göras i varje ämne och ämnesområde. Lärplattformen InfoMentor ska användas till att redovisa bedömningar. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. 80
10.2 Betyg 10.2.1 Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 48. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 3 58 46 36 27 7 177 Biologi 1 3 35 36 48 10 3 136 Engelska 1 13 38 38 35 39 13 177 Fysik 1 3 33 51 38 5 5 136 Geografi 1 2 33 30 33 14 6 119 Hem- och konsumentkunskap 1 1 37 35 40 21 2 137 Historia 1 4 32 34 25 12 5 113 Idrott och hälsa 3 26 35 57 45 11 177 Kemi 2 5 35 41 44 4 5 136 Matematik 17 34 34 48 28 16 177 Modersmål........ Musik 3 70 54 40 10 177 Naturorienterade ämnen 2 15 12 11 1 41 Religionskunskap 1 3 42 31 21 8 7 113 Samhällskunskap 3 43 29 30 12 2 119 Samhällsorienterade ämnen 4 19 15 13 7 58 Slöjd 2 19 46 71 31 8 177 Svenska 8 25 48 53 28 11 173 Svenska som andraspråk........ Teknik 2 1 36 75 42 15 6 177 Källa: InfoMentor.. Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver förbättras. Undervisningen och resultaten behöver analyseras för att upptäcka brister och se hur undervisningen ska förbättras. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik, engelska och svenska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla 81
skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas kunskaper är nödvändiga. 10.2.2 Årskurs 7 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 49. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 1 3 51 53 30 4 1 143 Biologi 4 8 36 42 49 4 1 144 Engelska 2 20 23 29 56 12 1 143 Fysik 4 1 56 48 28 7 144 Geografi 1 6 56 34 37 5 5 144 Hem- och konsumentkunskap 3 70 48 23 1 145 Historia 3 3 58 39 38 1 142 Idrott och hälsa 1 7 28 51 45 15 147 Kemi 4 2 58 37 35 6 1 143 Matematik 3 19 43 32 41 8 1 147 Moderna språk inom ramen för elevens val........ Moderna språk inom ramen för språkval 1 28 21 25 12 3 90 Modersmål.......... Musik 1 7 75 37 24 2 146 Religionskunskap 2 3 54 39 31 10 3 142 Samhällskunskap 1 4 51 32 40 12 4 144 Slöjd 1 2 49 57 24 9 2 144 Svenska 1 6 58 41 23 5 4 138 Svenska som andraspråk...... Teknik 2 1 46 75 18 1 1 144 Källa: InfoMentor..Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver förbättras. Undervisningen och resultaten behöver analyseras för att upptäcka brister och se hur undervisningen ska förbättras. 82
Öka kunskap runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik, engelska och svenska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas kunskaper är nödvändiga. 10.2.3 Årskurs 8 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 50. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 2 2 36 47 46 22 1 156 Biologi 3 3 45 44 33 18 8 154 Engelska 1 10 31 43 40 23 4 152 Fysik 3 2 46 41 43 16 3 154 Geografi 3 2 43 40 46 15 6 155 Hem- och konsumentkunskap 2 5 50 47 45 5 1 155 Historia 3 3 53 27 44 19 6 155 Idrott och hälsa 2 4 36 36 48 21 8 155 Kemi 3 4 51 42 39 12 3 154 Matematik 3 11 50 35 33 17 8 157 Moderna språk inom ramen för elevens val........ Moderna språk inom ramen för språkval 5 26 18 31 19 7 106 Modersmål.............. Musik 1 5 69 43 24 9 3 154 Religionskunskap 2 3 54 27 46 15 7 154 Samhällskunskap 1 4 53 48 32 12 4 154 Slöjd 1 2 43 59 35 12 4 156 Svenska 1 9 32 43 40 17 5 147 Svenska som andraspråk.............. Teknik 1 1 26 46 68 9 3 154 Källa: InfoMentor.. Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått 83
Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver förbättras. Undervisningen och resultaten behöver analyseras för att upptäcka brister och se hur undervisningen ska förbättras för att nå en högre måluppfyllelse Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik, engelska och svenska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas kunskaper är nödvändiga. 10.2.4 Årskurs 9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 51. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild 5 25 39 35 32 8 144 Biologi 6 37 32 41 22 6 144 Engelska 10 14 32 52 23 13 144 Fysik 4 40 35 40 12 10 141 Geografi 6 42 31 35 25 5 144 Hem- och konsumentkunskap 1 2 41 49 30 17 5 145 Historia 4 34 28 44 22 12 144 Idrott och hälsa 1 5 18 24 35 38 24 145 Kemi 4 48 29 35 20 5 141 Matematik 9 54 26 32 14 10 145 Moderna språk inom ramen för elevens val........ Moderna språk inom ramen för språkval 23 18 13 20 9 83 Modersmål.......... Musik 1 3 52 35 40 11 1 143 Religionskunskap 3 43 39 37 18 4 144 Samhällskunskap 7 48 37 39 12 1 144 Slöjd 1 13 42 52 24 13 145 Svenska 8 29 42 39 19 7 144 Svenska som andraspråk...... Teknik 26 50 51 11 5 143 Källa: InfoMentor..Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. 84
Av Krokoms kommuns elever i årskurs 9 har 83 procent uppnått målen i alla ämnen, vilket är högre än snittet för riket och alla kommuner i länet förutom Östersunds kommun. Diagram 20. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen, årskurs 9 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Eleverna presterar i genomsnitt bland de bästa i Sverige och länet. Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver förbättras. Undervisningen och resultaten behöver analyseras för att upptäcka brister och se hur undervisningen ska förbättras för att nå en högre måluppfyllelse. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik, engelska och svenska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas prestationer är nödvändigt 85
10.3 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 10.3.1 Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. en på nationella prov i årskurs 3 i Krokoms kommun har förbättrats två år i rad. År 2012 var resultaten bland de lägsta både jämfört med länet och snittet för riket. Krokoms kommun har 2014 tillsammans med Åre kommun högst andel elever (81procent) som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med kommunerna i länet och snittet för riket, se diagram 21. Även i matematik har Krokoms kommun tillsammans med Bergs kommun högts andel elever (74 procent) som uppnått kravnivån på alla delprov, jämfört med kommunerna i länet och snittet för riket. Likt resultaten i svenska var resultaten i matematik som lägst 2012, se diagram 22. Krokoms kommun har högst andel elever (77 procent) som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik jämfört med kommunerna i länet samt snittet för riket. Över tid är resultaten för Krokoms kommun bland de högsta i jämförelsegruppen, se diagram 23. Flickor har i likhet med snittet för riket bättre resultat än pojkarna, se diagram 24. På de olika delproven för 2014 är flickornas resultat högre än pojkarnas, se diagram 25 och 26. Pojkar har svårigheter med att skriva både berättande och faktatext samt att läsa faktatext. Diagram 21. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och SVA, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 86
Diagram 22. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 23. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 24. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 87
A Muntlig uppgift (gruppuppgift) B Läsa berättande text C Läsa faktatext D Enskild högläsning E Enskilt textsamtal F Skriva berättande text G Skriva stavning och interpunktion H Skriva faktatext Godkänt alla delprov 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 25. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 vårterminen 2014. Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Godkänt alla delprov Diagram 26. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 vårterminen 2014. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått 0% 20% 40% 60% 80% 100% Pojkar presterar generellt lägre resultat än flickor. Flickor Pojkar Totalt Eleverna presterar i genomsnitt bland de bästa i Sverige och bäst i länet. Trots detta är målet inte uppnått och i matematik är det endast 74 procent som klarat alla delprov. Undervisningen i matematik och svenska behöver utvecklas. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete med bedömning för lärande för att öka kunskapen runt lärande och bedömning. Stor vikt kommer att läggas vid matematik 88
och svenska. Detta utvecklingsarbete har startat på alla skolområden och genomsyrar hela organisationen. Arbetet fortsätter under minst tre år framåt. Läs- och språkförståelsen är viktig i alla ämnen och en förutsättning att alla elever ska nå kunskapsmålen, därför ansöker kommunen att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet. 10.3.2 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. en på nationella prov i årskurs 6 i Krokoms kommun är högt jämfört med länet och snittet för riket. 95 procent av Krokoms kommun elever har uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och svenska som andraspråk vilket är bland de bästa i länet jämfört med kommunerna i länet och jämförbart med snittet för riket, se diagram 27. en i matematik har sjunkit från att 97 procent till att 91 procent av eleverna uppnått kravnivån på alla delprov. en har sjunkit för många av kommunerna i länet och även snittet för riket, se diagram 28. Krokoms kommun är en av de kommuner i länet med högst andel elever (93 procent) som uppnått kravnivån på alla delprov engelska jämfört med kommunerna i länet samt snittet för riket, se diagram 29. I historia och biologi uppnådde 100 procent av eleverna kravnivån. I fysik uppnådde 100 procent av flickorna kravnivån, se diagram 30. Diagram 27. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och SVA, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 89
Diagram 28. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 29. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i engelska, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 100 95 90 85 80 75 70 Flickor Pojkar Total Diagram 30. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprovkönsuppdelat läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 90
Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Eleverna presterar i genomsnitt bland de bästa i Sverige och länet. Pojkar presterar lägre än flickor. Eleverna har inte nått godkända betyg och orsakerna till det måste utredas och åtgärdas. Fortsatt arbete med bedömning för lärande och analysarbete på alla nivåer. Arbetet har startat på alla skolområden och kommer att fortsätta under flera år. Samverkan inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande och för att få bra övergångar från förskola till skola. Gemensamma dagar för att analysera resultaten årskurs 1-9 för att få syn på elevens hela lärande och se vad som behöver förändras i undervisningen för att nå ökad måluppfyllelse. er och kunskaper hur pojkarnas resultat kan höjas är nödvändiga. 10.3.3 Årskurs 9 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. I fysik, kemi och SVA uppnådde 100 procent av eleverna kravnivån. I engelska och svenska uppnådde 97 procent och i matematik 87 procent av eleverna kravnivån. Flest andel elever på Cederbergsskolan uppnådde kraven på proven. I Änge var resultaten sämst, se diagram 31och tabell 52. 100 95 90 85 80 75 70 Flickor Pojkar Total Diagram 31. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprovkönsuppdelat läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor 91
Tabell 52. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov, skola och könsuppdelat läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor Cederbergskolan Nyhedens skola Ås skola Änge skola Krokoms kommun Ämnesprov Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Engelska åk 9 100 100 100 95 97 94 96 92 100 100 100 100 97 97 97 Matematik åk 9 100 100 100 79 79 78 94 92 100 97 88 86 86 86 87 Biologi åk 9 91 100 79 72 73 71 84 91 76 Fysik åk 9 100 100 100 100 100 100 Kemi åk 9 100 100 100 100 100 100 Geografi åk 9 93 97 87 93 97 87 Historia åk 9 96 92 100 97 100 93 97 96 97 Religion åk 9 93 100 88 93 100 87 Svenska åk 9 87 100 78 97 100 94 100 100 100 100 100 100 97 100 94 SVA åk 9 100 100 100 100 Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Alla elever har inte nått målet, men antalet elever med godkända betyg på ämnesproven är högt i flera ämnen. Matematik och biologi är de ämnen som har lägst antal godkända prov. Flickor i årskurs 9 har 100 procent godkända prov i fysik, kemi, religion och svenska. Pojkarna har generellt sämre resultat. Fortsatt arbete med bedömning för lärande och analysarbete på alla nivåer. Arbetet har startat på alla skolområden och kommer att fortsätta under flera år. Samverkan inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande och för att få bra övergångar från förskola till skola. Gemensamma dagar för att analysera resultaten årskurs 1-9 för att få syn på elevens hela lärande och se vad som behöver förändras i undervisningen för att nå ökad måluppfyllese. er och kunskaper hur pojkarnas resultat ska öka är nödvändiga. 92
10.4 Genomsnittligt meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i respektive årskurs. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. 10.4.1 Årskurs 6 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 6. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Tabell 53. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid Skola Flickor 2012/13 2013/14 Pojkar 2012/13 2013/14 Total 2012/13 2013/14 Aspås skola 234,6-235,0 187,1 234,8 187,1 Cederbergskolan 216,3 109,4 162,8 Dvärsätt skola 251,9 210,8 197,5 216,9 119,3 214,5 Hovs skola 247,5 190,0 237,9 Kaxås skola 227,5 183,8 212,9 Kvarnbackskolan 192,0 207,6 205,6 184,7 198,5 196,8 Laxsjö skola 206,3 155,0 189,2 Näldenskolan 228,4 226,3 227,1 Rödöns skola 240,0 212,5 214,2 213,8 217,9 212,9 Trångsvikens skola 221,7 85,0 187,5 Valsjöbyns skola 177,5 176,3 176,7 Ås skola 225,6 217,6 183,1 192,1 199,7 209,5 Änge skola 198,0 146,1 176,6 Total 211,4 215,1 198,9 188,6 204,2 203,4 Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Arbetet med att höja elevernas resultat måste fortsätta. Fortsatt arbete med bedömning för lärande och analysarbete på alla nivåer. Utvecklingsarbetet har startat och fortsätter under tre år. 93
Ökad kunskap runt analyser är nödvändig för att kunna göra bra analyser och utifrån analyserna utveckla undervisningen. er och kunskaper hur pojkarnas resultat ska öka är nödvändiga. Varje skola måste göra en egen analys av undervisningen och bedömarkompetensen. 10.4.2 Årskurs 7 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 7. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Tabell 54. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 7 jämfört över tid Skola Flickor 2012/13 2013/14 Pojkar 2012/13 2013/14 Total 2012/13 2013/14 Cederbergskolan 213 205 173 162 185 180 Nyhedens skola 227 195 183 191 210 193 Ås skola 223 243 179 194 195 213 Änge skola 203 162 178 169 188 167 Total 221 204 179 185 200 193 Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått på helheten Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat, men fortfarande är flickornas genomsnittliga meritvärde betydligt högre. Flickorna resultat har sjunkit men pojkarnas resultat har ökat. Ås skola har höjt sitt meritvärde där flickorna har ökat betydligt. Arbetet med att höja elevernas resultat måste fortsätta. Fortsatt arbete med bedömning för lärande och analysarbete på alla nivåer. Utvecklingsarbetet har startat och fortsätter under tre år. Ökad kunskap runt analyser är nödvändig för att kunna göra bra analyser och utifrån analyserna utveckla undervisningen. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas kunskaper är nödvändigt. Varje skola måste göra en egen analys av undervisningen och bedömarkompetensen. 94
10.4.3 Årskurs 8 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 8. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Tabell 55. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 8 jämfört över tid Skola Flickor 2012/13 2013/14 Pojkar 2012/13 2013/14 Total 2012/13 2013/14 Cederbergskolan 221,7 225,6 163,9 172,8 187,0 187,9 Nyhedens skola 208,0 229,7 178,1 201,6 192,9 219,9 Ås skola 227,7 256,0 201,4 204,3 213,2 223,0 Änge skola 191,3 189,0 176,5 189,6 184,4 189,4 Total 208,8 227,0 180,9 195,7 194,4 211,4 Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är uppnått på helheten Meritvärdet har ökat för både pojkar och flickor, men behöver öka ytterligare Fortsatt arbete med bedömning för lärande och analysarbete på alla nivåer. Utvecklingsarbetet har startat och fortsätter under tre år. Ökad kunskap runt analyser är nödvändig för att kunna göra bra analyser och utifrån analyserna utveckla undervisningen. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas prestationer är nödvändigt. Varje skola måste göra en egen analys av undervisningen och bedömarkompetensen. 10.4.4 Årskurs 9 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 9. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid från 197 till 211 meritpoäng, men trots ökningen har resultaten inte uppnått det förväntade resultatet utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna. Pojkarna i Krokoms kommun har bättre resultat i jämförelse med länet och snittet för riket, se tabell 56 och diagram 32. 95
Tabell 56. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid Skola 2010 (16)* R** 2011 (16)* R** 2012 (16)* R** 2013 (16)* R** 2014 (16)* R** Cederbergskolan 212 (11) 217 (5) 206 (19) 211 (4) 204 (-10) Nyhedens skola 194 (-5) 199 (-9) 203 (-15) 205 (3) 205 (-12) Ås skola 210 (-16) 208 (-11) 207 (-18) 228 (-10) 233 (-2) Änge skola 188 (-11) 213 (3) 210 (-2) 207 (-6) 208 (-13) Krokoms kommun 197 206 206 210 211 Rikssnitt 209 211 211 213 215 Källa: InfoMentor, Skolverkets databas SALSA * Beräknat på 16 skolämnen **R: Residualen visar om en skolas resultat är högre, lägre eller lika det modellberäknade resultatet. Det modellberäknade resultatet jämför skolans genomsnittliga resultat med samtliga skolors genomsnittliga resultat och om skolan påverkas av bakgrundsfaktorerna i samma grad som genomsnittet för alla skolor. Diagram 32. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 könsuppdelat, läsåret 2013/14 Källa: Kolada Måluppfyllelse Målet är uppnått Meritvärdet har höjts från 210 till 211, men behöver öka ytterligare. Utvecklingsarbetet med bedömning för lärande och att öka kunskapen runt analysarbete är viktiga faktorer för fler elever ska nå kunskapskraven och bli behöriga till gymnasiet. Utvecklingsarbetet med bedömning för lärande har startat på alla skolområden och kommer att fortsätta under flera år. Samverkan inom skolområden för att se den röda tråden i elevernas lärande och utveckling. Övergångar från förskola till skola behöver förbättras. Gemensamma dagar för att analysera resultaten årkurs 1-9 är viktiga att fortsätta med fokus på resultat i olika ämnen samt pojkar och flickor. 96
Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll i att handleda och coacha eleverna inför framtiden och visa på vilka möjligheter som finns. er och kunskaper hur vi kan höja pojkarnas kunskaper är nödvändiga. 10.5 Behörighet till gymnasiet För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. en på andel elever som är behöriga till ett gymnasieprogram har sjunkit över tid för Krokoms kommuns elever och är nu på 87,7 procent. I jämförelse med kommunerna i länet och snittet för riket har eleverna i kommunen ett högre resultat, se diagram 33. Även andel flickor i Krokoms kommun som är behöriga till ett gymnasieprogram har sjunkit de senaste åren men är ändå högre än pojkarna och snittet för länet och riket, se diagram 34. et per skola visar att 96,4 procent av eleverna på Ås skola är behöriga till ett gymnasieprogram medan endast 80 procent av eleverna på Cederbergsskolan blev behöriga, se diagram 35 Diagram 33. Andel (%) elever behöriga till ett yrkesprogram, jämfört över tid, kommunerna i länet och med snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 97
Diagram 34. Andel (%) elever behöriga till ett yrkesprogram könsuppdelat, jämfört över tid, snittet för Jämtlands län och snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 35. Andel (%) elever behöriga till de olika gymnasieprogrammen, per skola Källa: InfoMentor Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Behörigheten till gymnasiet är relativt hög i jämförelse med kommunerna i länet och snittet för riket, men behöver ändå höjas. Det är 12,3 procent som inte har behörighet till gymnasiet. Ås skola är den skola i kommunen som har högst andel elever som fick behörighet till gymnasiet, vilket också förväntas utifrån de socioekonomiska faktorerna, som bland annat är vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. 98