Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar

Introduktion Broschyren beskriver den viktigaste hänsynen som ska tas vid slutavverkning och gallring i produktionsbestånd (PG-skogar). Målet med hänsynen är främst att behålla och utveckla naturvärden, minimera skador på mark och vatten, bevara olika kulturmiljövärden samt slå vakt om skogens sociala värden. Innehållet är framtaget i dialog mellan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, skogsägare och ideella organisationer. Dessa riktlinjer för hänsyn är gemensamma för skogsbranschen. Instruktionerna uppfyller även de krav som ställs i FSC - och PEFC -standarderna. Innehåll Definitioner... 3 Friluftsliv rekreation och närboende... 4 Kulturmiljövärden... 6 Hänsynskrävande biotoper... 8 Kantzoner... 22 Vatten och våtmarker... 22 Mark... 24 Trädgrupper och kalytesbegränsning... 24 Impediment... 25 Naturvärdesträd... 25 Utvecklingsträd... 27 Buskar... 27 Död ved... 28 Nya högstubbar... 30 TEXT: Gustaf Aulén, Södra Skog FOTO: Gustaf Aulén (omslag, sid 24-25, 30-31), Jan Bengtsson (sid 8-11, 13-15, 17-21), Örjan Fritz (sid 27), Mats Hannerz (sid 26), Lars-Anders Johnsson (sid 7), Per-Erik Larsson (sid 12), Tomas Rahm (sid 28-29), Martin Schmalholz (sid 16). PRODUKTION: Servicecenter Kommunikation. 2 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Definitioner hänsyn: Uttrycket används som samlingsbegrepp för följande: Naturhänsyn = hänsyn till biologisk mångfald, mark och vatten Kulturhänsyn = hänsyn till fornlämningar och övriga kulturmiljöer Social hänsyn = hänsyn till friluftsliv, rekreation och närboende. hänsynsnivåer: Hänsynen vid avverkningar delas in i: Detaljhänsyn = enstaka träd eller mindre objekt Hänsynsytor = områden < 0,5 ha Hänsynsområden = områden > 0,5 ha. traktdirektiv: Skriftlig instruktion till arbetslaget. Södra har en standard för vad ett traktdirektiv ska innehålla, se Södraportalen för mer information. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 3

Friluftsliv, rekreation och närboende stigar och leder Stigar och leder ska vara fria från ris och körskador. Ledmarkeringar sparas. upplevelseplatser Upplevelseplatser är t.ex. rastplatser och utsiktspunkter. Upplevelseplatser ska vara oskadda och gärna förbättras. friluftsskogar Friluftsskogar är välbesökta områden och innehåller ofta markerade stigar, iordningställda rastplatser m.m. Social hänsyn koncentreras till ytor med upplevelsevärden som utsikter, vattendrag, stenblock m.m. Hänsyn ska också tas till objektens biologiska värden, men de sociala värdena har normalt företräde. I anslutning till stigar, kapa stående död ved och gör inga nya högstubbar. Låt död ved ligga kvar, alternativt flytta den en bit bort från stigen. närskogar Närskogar är skogar inom 300 meter från sammanhängande bebyggelse. Ge information om planerade avverkningar till närboende, t.ex. lappar i brevlådor, sätta upp skyltar etc. Genomför dialog med berörda intressenter som önskar det. Certifierade skogsinnehav över 1 000 ha har tydliga krav på hur det ska göras, se särskilda rutiner. Begränsa hyggesstorlekarna till max 3 ha. Eftersträva att spara träd av olika arter och i olika åldrar. Tänk på barnens behov av lekplatser: spara punktobjekt för upplevelse och lek, t.ex. befintliga kojor, klätterträd. Planera körning extra omsorgsfullt för att undvika körskador. Inget ris kvar på stigar som hindrar framkomligheten. I anslutning till stigar, kapa stående död ved men gör inga nya högstubbar. Låt död ved ligga kvar, alternativt flytta den en bit bort från stigen. Ha korta ledtider och snabb borttransport av virke. 4 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Kulturmiljövärden Kulturminnena delas in i fornlämningar och övriga kulturlämningar. Alla fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen. Övriga kulturlämningar ingår i Skogsvårdslagen. Lämningar efter 1850 är bara undantagsvis fornlämningar. Kolbottnar, tjärdalar, milstenar, stenbroar räknas normalt som övriga kulturlämningar, även om en del kan vara registrerade som fornlämningar. Exempel på fornlämningar är gamla gravplatser och boplatser, hackerörsområden (odlingsrösen från bronsåldern), fornåkrar. Tänk på att få med rätt information till alla som arbetar på trakten, även i senare åtgärder som biobränsleuttag och markberedning. Forn- och kulturlämningar hittas i Södras egna kartsystem eller i Fornsök. Det är dock viktigt att komma ihåg att många av lämningarna ännu inte är registrerade. Kulturstubbar används för att märka ut forn- och kulturlämningar. Kulturstubben ska vara cirka 1,3 m och ska inte kunna förväxlas med en högstubbe för naturhänsyn. Kulturstubbarna ska markera en yttre skyddslinje gärna 2-5 meter från lämningens ytterkant. För ett mindre punktobjekt räcker 3 kulturstubbar. Linjeobjekt markeras med cirka 30-50 meter mellan stubbarna. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 5

Kulturmiljövärden åtgärder planering Snitsla enskilda punkt- och linjeobjekt efter gps. Undantag om lämningarna är tydligt synliga även vintertid. Vid tveksamheter, kontakta länsstyrelsen: De kan ofta ge besked direkt. o Om utmärkning behövs, anlita de personer som länsstyrelsen godkänt. OBS! Detta görs på skogsägarens bekostnad. Planera basvägar och körstråk så att risken för sönderkörning minimeras. Planera för manuell utfällning vid känsliga miljöer som t.ex. gravar. vid åtgärd Gör kulturstubbar vid punkt- och linjeobjekt (ej yttäckande lämningar). Fornlämningar får inte övertäckas, skadas eller tas bort utan särskilt tillstånd. Undvik att skada övriga kulturlämningar. o Kör inte sönder lämningar. o Risa körvägar över yttäckande lämningar, så som fornåkrar (men lägg inte ris på rösena). o Bevara framkomligheten på stigar. o Avverka träd på lämningen, med undantag för träd med kulturhistoriska värden (t.ex. hamlade träd). o Dra inte avverkade träd över lämningar. o Fäll inte träd över gamla byggnader, inhägnader eller gärdsgårdar. o Lämna inte kvar täckande ris på lämningar. o Undvik att korsa stenmurar, använd befintliga öppningar. o Placera GROT-högar på avstånd från lämningar för att minska risken för skador i nästa led. 6 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Bevara gammal bebyggelsemiljö med tillhörande träd och buskar. Avverka inte träd med ristningar, eller träd med spår av annan användning. Var aktsam om det biologiska kulturarvet. Exempel på det är hamlade träd, vårdträd, bär- och prydnadsbuskar. efter åtgärd Rapportera lämningar som saknas på kartan till Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 7

Hänsynskrävande biotoper Hänsynskrävande biotoper är områden med påtagliga naturvärden där hänsyn ska tas för att förhindra eller begränsa skador i och invid biotopen. Med skada menas skogsbruksåtgärder som förstör eller ger en påtagligt negativ förändring av biotopens särdrag, t ex dess beståndsstruktur, markförhållanden eller artsammansättning. äldre skog på uddar/öar/holmar Naturvärden Objekten skiljer sig ofta från traditionellt brukade skogsmarker genom att de varit mindre intensivt skötta på grund av sitt läge. Äldre och/eller senvuxna träd. Död ved, solexponerad. Ofta varma och med ljusinstrålning. Hänsyn Lämnas i regel orörda. 8 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

äldre hällmarksskog Naturvärden Mosaik av improduktiv skog på hällmark och produktiv skog i partier mellan hällarna. Lågproduktiv, relativ opåverkad skog med inslag av död ved. Äldre och/eller senvuxna träd. Solbelysta träd. Solbelyst död ved. Hänsyn Träd på berg- och hällmarksimpediment lämnas alltid. Mindre områden (motsvarande en trädlängd) med produktiv skog mellan hällarna lämnas. Förstärk med död ved. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 9

blockmarker Naturvärden Skogsbestånd med ansamling av större stenblock som historiskt ofta av drivningstekniska skäl undantagits från skogsbruksåtgärder. Träden står ofta glesare vilket skapar ett högre ljusinsläpp. Tydliga inslag av äldre träd. Förekomst av död ved, ofta halvliggande i halvexponerade/skuggiga lägen. Rikligt med stora block med lövförna och mineraljordsfickor undertill. Hänsyn Lämnas vanligen orörda. Plockhuggning av inväxande gran kan vara motiverat för att gynna värden knutna till tall/löv och död ved. Skapa död ved. 10 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

naturskogsrester barrskog Naturvärden Naturskogsrester präglas av få spår av skötselåtgärder och lång skoglig kontinuitet. Rikligt med äldre och/eller senvuxna träd. Tydligt inslag av lågor, varav flera är grova eller i olika nedbrytningsstadier. Tydligt inslag av naturliga högstubbar eller stående döda träd. Hänsyn Lämnas vanligen orörda. Vill man gynna utveckling mot tallbiotoper kan uthuggning av yngre gran vara motiverad. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 11

berg- och rasbranter Naturvärden Brant lutande bergsparti, ibland med inslag av lodytor, med rasområden. Oftast obrukade på grund av svåra drivningsförhållanden. Beskuggade branter Fuktigt och skuggigt klimat. Tjockt mosstäcke ofta bestående av många olika arter. Solexponerade branter Solexponerad död ved och/eller gamla träd. Viktig miljö för värme- eller ljusälskande arter. Vanligt med lövinslag, lind och sälg. Hänsyn Beskuggade branter Lämna branten orörd. Lämna skyddszon på minst 20 m nedan branten. Solexponerade branter Visst uttag kan göras för att gynna värden knutna till äldre lövträd och tall. Uttag av gran kan göras närmast branten om det finns utvecklingsbart löv där. 12 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

lodytor Naturvärden Mer eller mindre kala, närmast lodräta bergväggar eller blocksidor. En lodyta är minst 5 meter lång och 2,5 meter hög. Kontinuitet av sipprande vatten från ovanliggande områden. Fuktiga, beskuggade lodytor Viktig livsmiljö för uttorkningskänsliga mossor och ormbunkar. Torra solexponerade lodytor Hyser ofta många olika sorteras lavar. Hänsyn Fuktiga beskuggade lodytor Lämna en skuggande skyddszon. Torra solexponerade lodytor Gynna befintliga lövträd, tall och buskskikt i anslutning till ytan. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 13

raviner och klyftor Naturvärden Med ravin eller klyfta avses en försänkning som är minst 5-10 meter djup. I botten finns ofta ett fuktigt område ibland delat av en bäck. Hög och jämn luftfuktighet, stabilt klimat. Ofta helt eller delvis orörda. Goda miljöer för mossor, lavar, vedsvampar och kärlväxter. Källor och källpåverkad mark finns ofta i ravinerna. Hänsyn Raviner och klyftor lämnas orörda. Undvik all körning. 14 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

strand- och svämskogar med naturskogskaraktär Naturvärden Friska-blöta skogsmiljöer i anslutning till sjöar eller vattendrag med liten påverkan av tidigare skogsbruksåtgärder. Biotopens utseende och funktion påverkas tydligt av naturliga förändringar i vattenståndet. Tidvis översvämning leder till en vattenmättad markprofil med låg tillgång till syre under delar av vegetationssäsongen samt flöden av växtmaterial och sediment till och från biotopen. Rikligt lövinslag (>50%). Tydligt inslag av död lövved i exponerat läge. Återkommande översvämningar. Hänsyn Lövrika svämskogar lämnas helt. I objekt med få översvämningar och där granen hotar att ta över kan en uthuggning av ung gran göras. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 15

sumpskog/-dråg med naturskogskaraktär Naturvärden Produktiv skog på blöt eller fuktig mark med liten eller ingen påverkan från konventionellt skogsbruk. Objektet präglas av luckdynamik och en skiktning i höjd och stamdiameter. Tydlig förekomst av äldre och/eller senvuxna träd. Tydligt inslag av död ved och/eller flera grova lågor. Sockelbildning. Fria, permanenta vattenytor. Tydligt inslag av grövre löv i barrdominerade sumpskogar/dråg. Hög och jämn luftfuktighet, bottenskikt av sumpmossor. Hänsyn Lämnas orörda. Där en första generation av yngre gran hotar befintliga lövsumpskogsvärden kan en naturvårdshuggning av gran göras. Undvik körskador. För att den höga luftfuktigheten ska finnas kvar kan vissa objekt behöva en skyddzon mot genomblåsning. 16 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

källor och källpåverkad mark Naturvärden Källor bildas där grundvatten trycks upp mot markytan. Jämfört med ytvattenförekomster har källor och källdråg en jämnare temperatur över året. De blir mer sällan torrlagda samt har högre ph-värde och mineralhalt. Karaktäristisk källvegetation med mossmattor och större inslag av örter Försurningskänsliga arter och arter med speciella krav på kalk och järn kan gynnas Gynnar arter som vill ha hög, jämn markfuktighet, hög luftfuktighet och jämn, låg temperatur Hänsyn Lämnas orörda med en skyddszon. Varsam plockhuggning i skyddszonen i avsikt att gynna lövträd och buskar. Avgränsning och utmärkning vid barmark. Dikesåtgärder får inte medföra att källans vattenflöde avleds eller att källan tillförs ytvatten. Undvik körskador både i källan och på den källpåverkade marken i närheten. Tänk på att även området omkring och nedströms källan kan ha höga naturvärden. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 17

örtrika områden längs dråg och vattendrag Naturvärden Fuktig eller blöt skogsmark i anslutning till vattendrag eller surdråg där ytligt, rörligt markvatten ger ett frodigt fältskikt av högörter och ormbunkar. Hög markfuktighet och varierande vattenstånd nära bäcken leder till självgallring och god tillgång på död ved. Bäck eller surdråg. Fria, permanenta vattenytor. Rörligt markvatten/översilning/källflöden. Rik örtvegetation av högörttyp. Grov död ved (stående eller liggande). Träd på socklar. Tydlig skiktning. Hänsyn Lämnas vanligen orörda. Undvik körskador som kan påverka flödet av rörligt markvatten. 18 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

kärr och småvatten Naturvärden Kärr ingår i begreppet våtmarker och får sin vattenförsörjning från grundvattnet, den angränsande fastmarken samt från nederbörd. Småvatten är ett samlingsnamn på olika sorters öppna vattensamlingar. I begreppet ingår också kantzoner, med eller utan trädvegetation. Öppna vattenytor. Fuktiga/blöta kantzoner. Speciell vegetation knuten till olika typer av kärrmarker. Livsmiljö för vattenanknutna insekter och andra smådjur. Särskilt värde för vattenödlor, däggdjur och fåglar. Hänsyn Lämnas vanligtvis orörda. Objekt får inte skadas genom körning eller dikningsåtgärder. Skyddszoner kan vara aktuella för att förhindra genomblåsning, eftersom naturvärdena kan vara knutna till en hög luftfuktighet. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 19

brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark Naturvärden Bryn är artrika solbelysta övergångsmiljöer mellan skog och jordbruksmark. Där finns ofta ett rikt fågelliv och många rovdjur använder brynen som jaktmarker. Brynen har ofta en vinddämpande effekt. Solbelysta träd och buskar. Stor variation av trädslag, grovlek och ålder. Stor variation av blommande buskar och träd. Solbelyst död ved. Hänsyn Gynna variation av lövträd och buskar, både arter och täthet. Skapa död ved genom att högkapa några träd. Spara gärna rishögar i brynen som skydd för smådjur och som utvecklingsmiljöer för busk- och vedlevande insekter. Skapa lövdominans genom att gynna olika lövträd och buskar vid röjning. 20 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Kantzoner och skyddszoner Kantzoner och skyddszoner är viktiga för bevarandet av artmångfalden. Kantzonerna är ofta artrika då de hyser växter och djur inte bara från kantzonen själv utan även från angränsande miljöer. Kantzonerna kan se ut på många olika sätt och bör därför hanteras olika beroende på vilka naturvärden man vill spara eller utveckla. Ibland är det bäst att spara kantzonen orörd, i andra fall kan man behöva förbättra naturvärdena genom restaureringshuggningar. Kantzonens bredd anpassas efter de naturgivna förutsättningarna. Begreppet skyddszon är definierat i föreskrifter till 30 skogsvårdslagen (SvL). Med skyddszon avses ett område som behövs för att förhindra eller begränsa skadlig inverkan på angränsande miljöer. Skyddszoner kan även vara områden där man inte bör köra med tunga maskiner, skörda stubbar eller markbereda. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 21

åtgärder Sparande av kantzon Lämna kantzoner med befintliga eller utvecklingsbara naturvärden mot annat ägoslag som inägor, våtmarker, impediment och vatten. Lämna naturliga, lövrika flerskiktade bryn mot öppen mark/våtmark. Lämna skyddande lövträd och undervegetation runt bäckar och vattendrag samt på den blöta eller fuktiga mark som påverkas av bäcken. Restaurering av kantzon I kantzoner och bryn vid sjöar och vattendrag där vanlig produktionsgranskog går ända fram till kanten avverkas gran och ny gran planteras inte i kantzonen. Gynna istället lövträd och buskar för att på sikt få en skiktad olikåldrig kantzon. Mer öppna brynmiljöer sparas eller åtgärdas så att värden kopplade till busksikt och kan utvecklas. Lämnande av skyddszon Där det finns risk att höga bevarandevärden försvinner till följd av ljusinsläpp och uttorkning. Vid vatten när risk för omfattande näringsläckage finns, t.ex. på hyggen med sluttning ner mot vattendrag. Vid områden (exempelvis mot vattenskyddsområden) där man inte bör köra med maskiner, skörda stubbar eller markbereda. 22 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Hänsyn till sjöar, vattendrag och våtmarker Sjöar och vattendrag är särskilt värdefulla miljöer i skogslandskapet. Hänsyn till vatten ska tillämpas vid alla skogsbruksåtgärder. åtgärder sjöar och vattendrag Planera körning så att inga skador uppstår i och i anslutning till vattenmiljöer. Ingen körning inom cirka 10 meter från vatten. Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten. Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas, alternativt utförs naturvårdande skötsel. Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas i barrdominerade bestånd. Kantzonen underväxtröjs inte. åtgärder överfarter vattendrag Ingen körning i vattendrag och diken. Skada inte vattendragens bottnar. Planera på- och avfarter så att de inte orsakar slamtransport till vattnet. Lämna överfarten så att den finns tillgänglig för åtgärder som följer efter avverkning. åtgärder våtmarker Ingen körning eller avverkning på blöt mark. Utströmningsområden, lämnas som regel utan åtgärd. Vid åtgärder i en skött sumpskog,lämna en trädlängd mot våtmarken. Behandla kantzoner mot våtmarker på samma sätt som övriga kantzoner. Äldre skog på utskjutande, mindre uddar i myrar lämnas orörda. Avverka inte ända fram till våtmarkskanten. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 23

Hänsyn till mark I samband med skogliga åtgärder kan körskador uppstå. Hänsyn till mark handlar främst om att minimera dessa skador. Körskador kompakterar marken och ger skador på rötter som kan sprida rotrötesvampar. De hydrologiska förhållandena kan ändras vilket kan leda till läckage av näringsämnen och slam. Körskador upplevs ofta som fula och kan förhindra framkomligheten för friluftslivet. Södras markskoningsgaranti innebär att körskador ska förebyggas. Skulle marken trots förebyggande åtgärder skadas reparerar Södra markskadan. åtgärder Planera körningen så att körskador undviks. Använd risning, kavelbroar, markskonare m.m. 24 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Trädgrupper och kalytesbegränsning Med trädgrupp avses trädsamlingar som idag har lägre naturvärden än hänsynskrävande biotoper, men som ändå kan vara ett viktigt bidrag till variationen i landskapet om de avsätts till fri utveckling eller sköts för att gynna naturvärdena. Trädgrupper bidrar också till att minska intrycket av kalhygge vid större avverkningar. Trädgrupperna kan innehålla både naturvärdesträd och utvecklingsträd (definition längre fram). åtgärder Små ytor med träd som ännu inte når upp till nivån hänsynskrävande biotoper lämnas för att utveckla naturvärden. Eftersträva att spara trädgrupper i anslutning till befintliga naturvärdesträd eller terrängformationer, som block och sänkor. Vid avverkningar större än 3 ha tas hänsyn som minskar hyggesintrycket. En tumregel är cirka 100 m mellan sådan hänsyn och hyggeskant. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 25

Impediment Impediment är områden med låg produktionsförmåga (< 1 m³sk per hektar och år). Skogliga åtgärder får enbart göras för att bevara eller gynna den biologiska mångfalden. 26 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Naturvärdesträd Till naturvärdesträd räknas levande eller döende träd som har gröna blad eller friska barr i kronan. De ska ha speciella naturvärden och vara avvikande från virkesträden. Exempel på naturvärdesträd Avvikande grova, gamla eller senvuxna träd. Boträd med risbon, hålträd eller grova träd med grovgrenig krona. Ihåliga träd, träd med tickor eller stora rötkvistar. Grov hassel, grova aspar och alar i barrdominerade bestånd. Trädformig (> 7 cm breda i brösthöjd) sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär, vildapel, alm och hagtorn. Träd med påtagliga, öppna brandlyror och träd med tydliga äldre kulturspår, ex. hamling. Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i barrträdsdominerade områden. Till naturvärdesträd räknas inte Träd som ingår i det normala skogsskötselprogrammet t.ex. fröträd-, skärmoch timmerställningar. Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv som är skötta för virkesproduktion. åtgärder Alla naturvärdesträd ska sparas o Undantag kan göras vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor, kulturlämningar och byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Träden får fällas men ska lämnas kvar i beståndet, alternativt topphuggas. Vindfällda naturvärdesträd ska inte upparbetas om de inte utgör hot mot byggnader, människor eller stoppar framkomlighet på vägar och stigar, men kan flyttas om de ligger olämpligt. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 27

Utvecklingsträd Utvecklingsträd är levande ordinära träd som sparas för att på sikt utveckla högre naturvärden. Koncentrera gärna utvecklingsträd på avverkningsytan till andra hänsynsytor eller kantzoner. Exempel på utvecklingsträd Ordinära aspar, björkar, alar och tallar. Yngre ädellöv som på sikt kan utvecklas till grova/senvuxna träd. åtgärder Utvecklingsträd sparas där det är brist på naturvärdesträd så att det efter avverkning, inklusive naturvärdesträden, finns minst 10 gröna träd per hektar. I första hand väljs träd över 30 cm i brösthöjdsdiameter (bdm). Träden måste vara minst 15 cm i bdm vid slutavverkning och 10 cm i bdm vid gallring för att räknas. 28 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Buskar Det finns ca 75 buskarter i Sverige och alla dessa är nyckelarter för en stor mängd fjärilar, skalbaggar, humlor och andra smådjur. När buskarna blommar erbjuder de pollen och nektar och på skott, blad, grenar, kvistar och stamdelar finns livsrum för 1000-tals arter. Buskarnas bär äts av både fåglar och insekter. åtgärder Buskarna kan sparas fristående där de påträffas. Gynna buskskikt i hänsynsytor och brynmiljöer. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 29

Död ved Döda träd och död ved i olika former har särskilt höga naturvärden. Cirka 40 procent av de rödlistade skogsarterna har en koppling till död ved. Att spara död ved i olika former är därför en av de effektivaste naturvårdsåtgärderna som kan göras. Det är också kostnadseffektivt då döda träd har lågt virkesvärde. Nyligen döda barrträd kan angripas av barkborrar. Följande åtgärder tar därför hänsyn till såväl nyttan för artmångfalden som till skogsskyddet. generella åtgärder Torrträd, lågor och andra döda träd som har varit döda längre tid än 1 år ska lämnas utom då: o De utgör en säkerhetsrisk för dem som arbetar i skogen eller för allmänheten. o De blockerar ofta nyttjade stigar och vägar. o Det uppstår plikt om återbeskogning enligt kraven i Skogsvårdslagen och i dialog med Skogsstyrelsen. Torrträd i anslutning till leder och vägar kan kapas till en högstubbe för att minska risken för skador på människor och fordon. Den avkapade toppen lämnas kvar eller flyttas om den ligger olämpligt. åtgärder död barrved yngre än 1 år Vid tillvaratagande av vindfällen på hyggen lämnas alla nedblåsta naturvärdesträd samt minst två grövre nya vindfällen per hektar avverkad yta. Tillåten mängd färskt barrvirke som får lämnas anges i Skogsvårdslagen (5 m 3 sk/ha alt. 3 m 3 sk/ha i bekämpningsområden). 30 HÄNSYN VID AVVERKNINGAR

Nya högstubbar Tillverkning av nya högstubbar är ett sätt att imitera naturens egen produktion av död ved. Färska högstubbar attraherar andra arter än gamla torrträd och behövs därför som ett komplement i den generella hänsynen. Högstubbar i den omfattning som certifieringen kräver innebär inget barkborreproblem. åtgärder Vid föryngringsavverkning och gallring i annat än ek- och bokbestånd skapas minst tre högstubbar eller ringbarkade träd per hektar avverkad yta. o > 25 cm i bdm i slutavverkning och höjden minst 3 m. o > 10 cm i bdm i gallring och höjden minst 3 m. o Vid motormanuell avverkning ersätts högstubbarna med tre ringbarkade träd. o Olika trädslag ska eftersträvas. Under föryngringsfasen i ek- och bokbestånd skapas eller lämnas i medeltal minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget per hektar avverkad yta. o Av övriga ädellövträd behöver inga högstubbar eller ringbarkade träd skapas. HÄNSYN VID AVVERKNINGAR 31

www.sodra.com 150805 Servicecenter Kommunikation.