Det värdeful a vaxet

Relevanta dokument
Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Ekologisk produktion- regelverk

Biodling Biodling 157

Varroabehandling Per Thunman

Bisamhället Januari Juni

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Biodling ger mer än du anar!

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Hur få friska bisamhällen?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Ekologisk produktion 4

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

EU: s regler om ekologisk biodling

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2018

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Yrkesbiodlarkonferens 2014

.Varroa var står vi idag.

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

BI - BLADET. Brister i biodlingen är det allvarligaste hotet. HÖSTEN 2007 Redaktör: Lasse Arvidsson

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Det är skrivet i Word så du själv ska kunna ladda ner texten och ändra där det behövs.

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Protokoll årsmöte

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

den svärmförebyggande avläggaren

DROTTNINGARNA ÄR GULMÄRKTA I ÅR!

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

December kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>

Protokoll årsmöte

Götene Biodlarförening 100 år

Årsmötesprotokoll, Hästrikets biodlareförening, , Br. Nelsons Frö, Tingsryd.

Mina första år som biodlare

Ordföranden har ordet

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

Enkel Drottningförsörjning

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Honungsbin och biodling

Remissvar angående förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av bisjukdomar, diarienummer /16.

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Bitidningen. Ny redaktör med biodlingsprojekt. Test av honungens kvalitet Vax i biodlingen Bins sovvanor Tymol fungerar

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Lennart Karlsson

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

KATALOG SVERIGE 2019

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Min biodling. Arbetsbok för cirkelledare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Projektet för varroaresistenta bin

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Verksamhetsberättelse 2013

Ordföranden har ordet

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Ordföranden har ordet

Varroabekämpning med ekologiska metoder

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

ÅRSSKRIFT 2019 INNEHÅLL. Drottningen märks med grön färg 2019

Protokoll årsmöte

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

DROTTNINGARNA ÄR VITMÄRKTA I ÅR!

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster

Protokoll årsmöte

Har meddelandeflagga. Hej!

SKATTLÅDAN Tumbaortens Biodlareförening

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk biodling

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Innehållsförteckning och passöversikt

Kemi. Vatten och Luft

PÅ VÅRMÖTET kommer att handla om pollinering.

Bitidningen. Norsk biodling. Allergi mot bistick Apimondia år i SBR Biodlare i sagornas värld. Nr 1/2 Januari/Februari 2014

Bitidningen. 100 år med biodlare. Biombudsmannen Invintringstips Föreningsaktiviteter Utvecklingshjälp. Nr 9 September 2014

ORGANISATION STYRELSE

Att få. blommor och bin. att trivas

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Transkript:

Det värdefulla vaxet

Vad är bivax? Bivax är ett ämne som endast produceras av honungsbin. Vaxet som bina använder för att bygga sina vaxkakor utsöndras genom körtlar i biets bakkropp. Vaxkakorna använder de både till att föda upp yngel i och för lagring av pollen och honung. Bivax har även många andra användningsområden och har tack vare sina fantasvaxmellanväggar. Foto: Karina Karlsson tiska egenskaper använts av människan i tusentals år. För att göra biodlingen mer rationell använder merparten av biodlarna förpräglade vaxskivor, så kallade vaxmellanväggar, som bina får bygga ut till färdiga vaxkakor. Ta hand om vaxet i de mörka ramarna. Det är viktigt att ta tillvara allt vax så att det kan bli nya vaxmellanväggar, i dina eller i någon annans bikupor. Inget vax är för mörkt eller fult när det smälts om blir det som nytt igen! Det finns som regel mer vax i en ram som bina byggt ut än i en vaxmellanvägg, och bina bygger flitigt nytt vax varje år så att bisamhällena producerar nytt vax varje säsong. Ram från yngelrummet där vaxkakan är fylld med yngel, pollen och honung. Foto: Karina Karlsson Var rädd om vaxet Att ständigt förnya vaxbygget i bisamhällets yngelrum är en åtgärd som främjar binas hälsa. Många av de sjukdomar som kan drabba honungsbin sprids med sporer, dessa sporer kan finnas i binas vaxbygge. Byt därför ut ramar som blivit mörka av att de använts som yngelramar mot ramar med gult, fint vax som det inte varit yngel i. Mörkt vax som det varit några omgångar yngel i. Foto: Karina Karlsson Rent, nybyggt vax fyllt med honung. Foto: Karina Karlsson 2 3

Så tar du hand om vaxet - smälta ur ramar Avtäckningsvaxet Det finns flera olika sätt att gå tillväga när man vill smälta ur sina ramar. Ett sätt är att du lämnar in ramarna till en vaxfabrikant som smälter vaxet ur ramarna och sedan tvättar dem. Du får då betalt för det vax som ramarna innehåller och får betala en rensningskostnad för ramarna och vaxet. Ramar för ursmältning får fraktas under perioden 1 oktober till 31 mars utan att man har ett flyttningstillstånd. Övrig tid på året behöver man ett flyttningstillstånd utfärdat av en bitillsynsman. Det finns en mängd olika sätt att själv smälta ur sina ramar. De flesta bygger på principen att låta het ånga smälta vaxet så att det rinner ur ramarna. Detta kan göras i liten eller större skala. Är du lite händig kan du bygga en egen vaxsmältare. Det går också att köpa färdiga på marknaden. Du kan läsa mer om hur du gör för att rensa både ramar och vax på biodlarnas hemsida www.biodlarna.se. Du får tips på olika sätt att smälta ur vax och rengöra ramar på biodlarnas hemsida www.biodlarna.se under rubriken Vaxhantering. Ursmältning av vax i ångvaxsmältare. Foto: Karina Karlsson 4 När du skattat din honung och täcker av cellocken på ramarna så får du avtäckningsvax. Detta vax räknas som det allra renaste vaxet och är förstås viktigt att du tar tillvara. Det är det vax som är bäst att använda för tillverkning av bivaxsalva och brukar kallas jungfruvax. Täckvax efter avtäckning av honungen. Foto: Thomas Karlsson Täckvax, jungfruvax, som smälts om. Foto: Peter Olsson Hot mot det rena vaxet Information om vem du kan kontakta om du misstänker förfalskat vax hittar du på biodlarnas hemsida, www.biodlarna.se, under rubriken Vaxhantering. Läkemedel Bivax är ett ämne som lagrar fettlösliga ämnen. Detta gör att vissa läkemedel som används mot till exempel varroa kan bli kvar i vaxet och öka med åren. Ett sådant ämne är taufluvalinat som finns i Apistan. Använder man Apistan är det därför viktigt att inte återanvända vaxet i de ramar som är intill apistanremsorna utan kassera det vaxet i stället. Det är bra att vara medveten om att även tymol ger rester i vaxet. Organiska syror som används till varroabekämpning, som till exempel myrsyra och oxalsyra, är vattenlösliga och förorenar därför inte vaxet. 5

Paraffin Ett annat hot mot det rena vaxet är inblandning av paraffin, som är en petroleumprodukt. Viss okontrollerad import av paraffinblandat vax har skett. Det är ett stort problem om man får ett ökat paraffininnehåll i svenskt vax, eftersom paraffin är ett ämne som över huvud taget inte ska finnas i bivax. Paraffinet har en lägre smältpunkt än bivax och kan medföra kakras, det vill säga att vaxet i ramen kollapsar. Om du misstänker att vaxet som du köpt är uppblandat med paraffin, är det viktigt att du ser till att få det analyserat. Man ska under inga omständigheter sälja vax vidare som man misstänker att det är utblandat med paraffin. Sådant vax skall under inga omständigheter användas i biodlingen utan ska tas ut ur kretsloppet. Om man inom föreningen kommer överens om gemensamma riktlinjer för vilka ämnen man använder i sin varroabekämpning, kan man också samla in vax från föreningsmedlemmarna och be om att få tillbaka föreningens eget vax från en vaxfabrikant, och på det sättet få till ett eget kretslopp inom föreningen. Hör med din vaxfabrikant om det finns möjlighet till det. Ingen kedja är dock starkare än sin svagaste länk, det krävs medvetenhet om riskerna med förorening av bivaxet hos alla biodlare. Kakras på grund av paraffin i vax. Foto: Anders Zachrisson Valsning av bivax som ska bli till vaxmellanväggar. Foto: Marita Grufvik Importera aldrig vax själv! Köp från en seriös vaxhandlare i Sverige istället. Ha koll med eget kretslopp Det bästa är om man kan ordna ett någorlunda slutet kretslopp för sitt vax. Kanske ett kretslopp inom föreningen eller ett eget kretslopp i sin egen biodling. Det finns flera sätt att göra detta. Ett är att du smälter ur ditt vax själv och sedan gjuter eller valsar egna vaxmellanväggar. Då får du kontroll över ditt vax och kan vara säker på att mängden ämnen som inte ska finnas i vaxet minskar i stället för ökar. Föreningen kanske kan skaffa utrustning till detta och ha tillverkning av vaxmellanväggar som en aktivitet. 6 Gjutning av vaxmellanväggar. Foto: Pedro Blom 7

Särbehandlat vax De flesta vaxfabrikanter har en separat hantering av vax från biodlare som inte använder vissa läkemedel, exempelvis Apistan, och kallar detta vax för särbehandlat vax. Det betyder att vaxet som du lämnar in som särbehandlat vax endast blandas med andra biodlares särbehandlade vax. Detta system bygger på att alla gör rätt och inte för in vax som innehåller oönskade läkemedel i kretsloppet för särbehandlat vax. Det finns därför ingen garanti att vaxet är helt fritt från de ämnen man vill undvika. Vad kan din biodlarförening göra? Hur gör man i just din biodlarförening? Har man någon samordning av frågor som rör vax? Har man kommit långt i denna fråga? Kanske föreningen har skaffat in utrustning som medlemmarna kan låna hem eller kanske sköter man vaxsmältning tillsammans i en föreningsbigård. www.biodlarna.se 2018 Sveriges Biodlares Riksförbund Text: Karina Karlsson. Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza. Roos Printing, 2018