SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN GISLAVEDS KOMMUN Våren 2009

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN GISLAVEDS KOMMUN Våren 2009

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...23 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...24 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...25 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...28 Tabell 2A.1 5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 29 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...33 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...34 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...35 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...37 Tabell 2B.1 8 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 38 Bilaga Frågeblankett

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder årligen Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Sammanlagt deltog 13 kommuner i 2009 års undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se. Denna rapport avser företagarundersökningen i Gislaveds kommun våren 2009. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 12 februari 7 april. Urvalet bestod av 500 företag och svarsandelen i Gislaveds kommun blev 38 procent. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. De jämförelser som görs med resultat från samtliga kommuner avser de 33 kommuner som varit med i undersökningen år 2008 eller 2009 (i de fall en kommun varit med i båda undersökningarna ingår endast kommunens resultat för år 2009). A. Företagarna i Gislaveds kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Gislaveds kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 57. Genomsnittet för de 33 kommuner som hittills har genomfört undersökningen är 46. För Gislaveds kommun är det enligt modellanalysen främst en förbättring av betygsindex för faktorn Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Gislaveds kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Gislaveds kommuns service åt företagen blev 46. Genomsnittet för samtliga kommuner som genomfört undersökningen är 39. För Gislaveds kommun är det enligt modellanalysen främst en förbättring av betygsindex för faktorn Service som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2009 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår även som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den tio-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten tyder på att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för tycks gå vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för tycks gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens 2

SCB:s företagarundersökning våren 2009 SCB:s analysmodell med NKI modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. 3

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Till exempel, i undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att det inte är samtliga företag i kommunen som har tillfrågats och besvarat enkäten utan endast ett urval av dem. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2,2 så innebär det att det sanna värdet, med 95 procents säkerhet, ligger i intervallet 52,8 57,2. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. 4

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Gislaveds kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Gislaveds kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 6) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9:a), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Gislaveds kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 57, vilket motsvarar betyget 6,1 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 33 kommuner som varit med i undersökningen år 2008 eller 2009 uppgår till 46 (i de fall en kommun varit med i båda undersökningarna ingår endast kommunens resultat för år 2009). 5

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 FMI för Gislaveds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 33 kommunerna. Även vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) är FMI för Gislaveds kommun statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet. Av företagen i Gislaveds kommun ger 21 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9:a), medan 23 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Gislaveds kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 54. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Gislaveds kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Gislaveds kommun. År 2009 Betygsindex Felmarginaler FMI 57 ± 2,2 Framtiden 55 ± 2,4 Inställning till företagande 62 ± 2,2 Samhällsservice, Boende m.m. 58 ± 1,6 Regionens attraktivitet 57 ± 1,8 Finansiellt stöd 57 ± 2,6 Kontaktytor och rådgivning 53 ± 1,7 Kompetensförsörjning 47 ± 2,0 Kommunikationer 41 ± 1,9 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningarna år 2008 och 2009 har Gislaveds kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorerna Samhällsservice, Boende m.m., Regionens attraktivitet, Kontaktytor och rådgivning samt Inställning till företagande och statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Kommunikationer. Resultatet för faktorn Regionens attraktivitet är dock inte helt jämförbart med genomsnittsresultatet för samtliga kommuner, eftersom det till 2009 års undersökning har tillkommit en fråga om tillgången till mark för företagen under denna faktor. 6

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Gislaveds kommun samt för samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 FMI Framtiden Samtliga Gislaved Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet* Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex * Faktorns betygsindex är ej helt jämförbara mellan åren Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) har Gislaveds kommun fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorerna Samhällsservice, Boende m.m., och Inställning till företagande och statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Kommunikationer. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 Antal företag i kommunen Samtliga Gislaved 0-1499 1500 - kommuner FMI 45 48 46 57 Framtiden 46 49 47 55 Kompetensförsörjning 42 48 45 47 Samhällsservice, Boende m.m. 55 56 55 58 Regionens attraktivitet* 50 56 53 57 Kontaktytor och rådgivning 48 52 49 53 Finansiellt stöd 55 54 55 57 Kommunikationer 42 50 46 41 Inställning till företagande 50 50 50 62 ANTAL SVARANDE 3416 5028 8444 302 ANTAL KOMMUNER 19 14 33 * Faktorns betygsindex är ej helt jämförbara mellan åren 7

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 I Gislaveds kommun är det framförallt faktorn Kommunikationer som bör uppmärksammas. Faktorn har fått lågt betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Gislaveds kommun. Även förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande och Regionens attraktivitet förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FMI. Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Gislaveds kommun. År 2009 Betygsindex 100 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Gislaved 90 80 70 60 50 Samhälls. Fin. stöd Kontakt. Kompetens Attrakt. Inställn. 40 Kommunik. 30 III. Lägre prioritet II. Prioritera Effekt 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 För faktorn Kommunikationer är det frågorna möjligheterna till resor/transporter med tåg (eller båt) och möjligheterna till resor/transporter med flyg som har fått lägst betyg av företagen. Dessa frågor har fått ett medelbetyg på 3,7 och hela 66 respektive 67 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Även frågan om möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken under samma faktor har fått ett så pass lågt medelbetyg som 3,8. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om räddningstjänstens brandskydd under faktorn Samhällsservice, Boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 7,4 och hela 55 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 8

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 5 (se bilaga) redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna om antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder samt målsättning om tillväxt. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 B. Företagarna om Gislaveds kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Gislaveds kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten tre frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Gislaveds kommuns service åt företagen blev 46, vilket motsvarar betyget 5,1 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 33 kommuner som varit med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Gislaveds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för samtliga 33 kommuner. Även vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) är FSI för Gislaveds kommun statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet. I Gislaveds kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 47. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Gislaveds kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Gislaveds kommun. År 2009 Betygsindex Felmarginaler FSI 46 ±2,3 Inställning till företagande 55 ±2,2 Service 47 ±2,1 Tillståndsgivning 46 ±2,1 Upphandling 40 ±1,7 10

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningarna år 2008 och 2009 har Gislaveds kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för samtliga faktorer. Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Gislaveds kommun samt för samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 FSI Samtliga Gislaved Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Även vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst 1 500 företag) har Gislaveds kommun fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 Antal företag i kommunen Samtliga Gislaved 0-1499 1500 - kommuner FSI 39 40 39 46 Inställning till företagande 43 43 43 55 Service 40 41 41 47 Tillståndsgivning 43 42 43 46 Upphandling 32 36 33 40 ANTAL SVARANDE 3416 5028 8444 302 ANTAL KOMMUNER 19 14 33 11

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 I Gislaveds kommun är det framförallt faktorn Service som bör uppmärksammas. Den faktorn har fått relativt lågt betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Gislaveds kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Gislaveds kommun. År 2009 Betygsindex 100 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Gislaved 90 80 70 60 50 40 Tillstånd Upphandling Service Inställning 30 III. Lägre prioritet II. Prioritera Effekt 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 För faktorn Service är det frågan om att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda som av företagen har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 4,8 och 46 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om kommunledningens syn på företagande. under faktorn Inställning till företagande. Medelbetyget för denna fråga blev 6,4 och 34 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 12

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 8 (se bilaga) redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna om antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2009 Inför eget arbete med materialet Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på frågorna, för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister hos kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Johan Eklund varit projektledare och Marie Gullberg ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Soheila Rahimian och Maria Raptidou har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Johan Wilén. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2007 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. 15

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2007 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2007 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2007 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 12 februari 2009 och avslutades den 8 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 13 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 38 procent av nettourvalet. Detta är en något lägre svarsandel än vid undersökningen år 2008 då andelen svarande företag var 43 procent. Den låga svarsandelen gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att det viktade antalet företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort och framgår av kolumnen Andel ej svar (se tabell 1 A B). Däremot är andelen som markerat alternativet Andel ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna. 16

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,61 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 61 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. Tabell C. Urval per kommun. År 2008 och 2009 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel År Arjeplog 240 4 236 98 42 2008 Bjurholm 167 6 161 84 52 2008 Finspång 500 11 489 221 45 2008 Gotland 1000 11 989 478 48 2008 Karlskrona 800 16 784 300 38 2008 Kinda 500 13 487 210 43 2008 Kramfors 500 18 482 229 48 2008 Linköping 1000 19 981 398 41 2008 Mjölby 500 15 485 215 44 2008 Motala 800 16 784 337 43 2008 Norrköping 1000 19 981 379 39 2008 Robertsfors 373 16 357 175 49 2008 Sandviken 500 7 493 170 34 2008 Sollefteå 500 14 486 222 46 2008 Storuman 412 15 397 198 50 2008 Sundsvall 1000 26 974 391 40 2008 Svalöv 500 12 488 205 42 2008 Tanum 500 12 488 218 45 2008 Umeå 1000 33 967 386 40 2008 Uppvidinge 500 14 486 218 45 2008 Vindeln 330 7 323 153 47 2008 Vännäs 343 6 337 157 47 2008 Östsam 1000 12 988 477 48 2008 Gislaved 800 6 794 302 38 2009 Gotland 1000 16 984 406 41 2009 Gävle 1000 17 983 341 35 2009 Jönköping 1000 12 988 396 40 2009 Kalix 500 9 491 170 35 2009 Linköping 1000 8 992 356 36 2009 Ljusdal 500 9 491 162 33 2009 Lomma 500 13 487 172 35 2009 Piteå 800 7 793 310 39 2009 Sundsvall 1000 11 989 363 37 2009 Trelleborg 800 15 785 281 36 2009 Östersund 1000 23 977 394 40 2009 Övertorneå 271 3 268 139 52 2009 2008 13965 322 13643 5 919 43 2009 10171 149 10022 3 792 38 Totalt 24 136 471 23665 9 711 41 17

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. År 2008 och 2009 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, AB 0, gamla 0, nya Totalt År Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240 2008 Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240 2008 Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167 2008 Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167 2008 Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500 2008 Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800 2008 Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000 2008 Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951 2008 Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800 2008 Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688 2008 Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500 2008 Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636 2008 Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500 2008 Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 2008 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 2008 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250 2008 Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500 2008 Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315 2008 Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800 2008 Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 2008 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 2008 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871 2008 Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373 2008 Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373 2008 Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500 2008 Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357 2008 Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500 2008 Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098 2008 Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412 2008 Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412 2008 Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 2008 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703 2008 Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500 2008 Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804 2008 Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500 2008 Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953 2008 Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000 2008 Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816 2008 Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500 2008 Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592 2008 Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330 2008 Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330 2008 Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343 2008 Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343 2008 Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000 2008 Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 2008 18

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Tabell D forts. Bruttourval och antal företag per stratum. År 2008 och 2009 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, 0, 0, Totalt År Gislaved Bruttourval 98 149 245 49 161 92 794 2009 Antal i kommunen 98 315 521 103 342 197 1576 2009 Gotland Bruttourval 79 109 259 35 333 169 984 2009 Antal i kommunen 79 471 1121 157 1465 738 4031 2009 Gävle Bruttourval 194 148 281 48 151 161 983 2009 Antal i kommunen 194 761 1445 257 792 836 4285 2009 Jönköping Bruttourval 290 132 241 45 134 146 988 2009 Antal i kommunen 290 1053 1959 371 1112 1196 5981 2009 Kalix Bruttourval 20 68 171 16 149 67 491 2009 Antal i kommunen 20 118 297 29 260 115 839 2009 Linköping Bruttourval 295 118 229 43 147 160 992 2009 Antal i kommunen 295 1055 2045 400 1338 1430 6563 2009 Ljusdal Bruttourval 25 74 163 20 145 64 491 2009 Antal i kommunen 25 206 465 56 407 178 1337 2009 Lomma Bruttourval 13 45 168 26 131 104 487 2009 Antal i kommunen 13 97 364 57 290 227 1048 2009 Piteå Bruttourval 65 136 245 45 164 138 793 2009 Antal i kommunen 65 332 603 109 407 342 1858 2009 Sundsvall Bruttourval 213 138 273 39 177 149 989 2009 Antal i kommunen 213 811 1591 230 1039 865 4749 2009 Trelleborg Bruttourval 51 84 207 30 252 161 785 2009 Antal i kommunen 51 237 578 84 722 453 2125 2009 Östersund Bruttourval 140 140 278 41 204 174 977 2009 Antal i kommunen 140 542 1064 165 815 679 3405 2009 Övertorneå Bruttourval 5 36 101 16 87 23 268 2009 Antal i kommunen 5 36 101 16 87 23 268 2009 Totalt 2008 Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965 Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 Totalt 2009 Bruttourval 1 488 1 377 2 861 453 2 235 1 608 10 022 Antal i kommunen 1 488 6 034 12 154 2 034 9 076 7 279 38 065 Totalt Bruttourval 3 002 3 107 6 988 1 011 6 182 3 697 23 987 Antal i kommunen 3 002 12 228 26 400 4 124 21 095 15 155 82 004 19

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. År 2008 och 2009 Antal anställda Totalt År Kommun 0 1-4 5-25 26 eller fler Arjeplog 34 49 47 75 42 2008 Bjurholm 52 58 38 0 52 2008 Finspång 41 46 49 69 45 2008 Gotland 44 49 58 61 48 2008 Karlskrona 38 38 34 45 38 2008 Kinda 40 41 62 78 43 2008 Kramfors 45 50 45 60 48 2008 Linköping 35 42 40 47 41 2008 Mjölby 44 42 48 45 44 2008 Motala 39 42 49 62 43 2008 Norrköping 35 40 50 37 39 2008 Robertsfors 47 48 58 75 49 2008 Sandviken 28 38 47 35 34 2008 Sollefteå 46 40 52 60 46 2008 Storuman 48 49 55 56 50 2008 Sundsvall 37 39 35 50 40 2008 Svalöv 39 48 42 64 42 2008 Tanum 41 49 51 60 45 2008 Umeå 37 37 45 45 40 2008 Uppvidinge 40 44 55 65 45 2008 Vindeln 46 50 43 71 47 2008 Vännäs 43 49 63 25 47 2008 Östsam 46 48 48 68 48 2008 Gislaved 31 37 42 48 38 2009 Gotland 39 40 43 54 41 2009 Gävle 34 34 31 39 35 2009 Jönköping 34 34 47 48 40 2009 Kalix 33 32 50 25 35 2009 Linköping 35 33 34 40 36 2009 Ljusdal 27 36 43 40 33 2009 Lomma 37 31 42 38 35 2009 Piteå 35 40 40 55 39 2009 Sundsvall 33 38 32 46 37 2009 Trelleborg 33 38 49 29 36 2009 Östersund 37 40 45 46 40 2009 Övertorneå 46 53 64 80 52 2009 Totalt 2008 41 44 48 49 43 Totalt 2009 35 37 41 45 38 Totalt 38 41 44 47 41 20

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 21

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 22

Diagram 1A Modellbild Gislaved Fråga Faktor Effektmått Våren 2009 1:1-4 Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Kompetensförsörjning 47 ± 2,0 0,0 Samhällsservice, Boende m.m. Företagarna om regionens 58 ± 1,6 0,4 55 företagsmiljö 3:1-6 Regionens attraktivitet 3,3 ± 2,4 Frågeblock 1-9 57 ± 1,8 1,3 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,4 Fråga: 9a Antal svarande 302 53 ± 1,7 0,5 57 ± 2,2 Andel svarande (%) 38 5:1-2 Finansiellt stöd Medelindex 54 57 ± 2,6 0,3 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0,5 41 ± 1,9 0,7 0,0-0,9 7:1-2 Inställning till företagande 0,6-2,0 62 ± 2,2 1,9 * 0,0-1,0 * Värdet 1,9 innebär att om 0,0-0,8 FMI Framtiden Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betygsindexet för faktorn Inställning till företagande 0,1-1,3 ökar med 5 enheter från 62 till 67 då 1,3-2,5 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,9 enheter från 57 till 58,9. 2009-04-20 662 23

Diagram 2A Prioriteringsmatris Betygsindex Gislaved Gislaved Våren 2009 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 100 90 80 FMI 57 Framtiden 55 Antal svarande 302 41 60 Andel svarande (%) 38 60 Medelindex 54 Medeleffekt 0,7 50 Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 47 0,0 Samhällsservice, Boende m.m. 58 0,4 Regionens attraktivitet 57 1,3 Kontaktytor och rådgivning 53 0,5 Finansiellt stöd 57 0,3 Kommunikationer 41 0,7 Inställning till företagande 62 1,9 70 50 40 30 20 Kompetens Samhälls. Attrakt. Fin. stöd Kontakt. Kommunik. Inställn. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 662 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner år 2008 och 2009 =lägsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 =högsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 24

Tabell 1 A Företagarna om regionens företagsmiljö, våren 2009. Gislaved Antal svarande: 302 Andel svarande (%): 38 Medelvärden och svarsfördelningar för delfrågorna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och 2009. 662 Fråga FAKTOR Delfråga Gislaved Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Gislaved Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN 57 46 33 59 Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagande i sin helhet? 6,3 5,4 4,2 6,6 16 57 28 100 0 3 Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagande dina förväntningar? 6,1 5,2 4,2 6,3 17 61 22 100 0 4 Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företagande. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 5,9 4,8 3,6 6,1 20 64 16 100 0 4 FRAMTIDEN 55 47 33 63 Fr 9 a Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 5,9 5,2 4,0 6,6 23 55 21 100 11 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller 47 45 32 62 Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 5,2 4,9 3,8 6,2 36 47 16 100 22 1 Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 4,8 5,1 3,8 7,2 49 35 16 100 41 2 Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 5,4 5,2 4,1 6,5 34 45 21 100 28 2 Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 5,2 4,8 3,9 6,5 35 46 19 100 28 2 25

*Samtliga deltagande kommuner år 2008 och 2009. 662 Fråga FAKTOR Delfråga Gislaved Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Gislaved Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller 58 55 48 65 Fr 2:1 barnomsorgen? 7,2 6,6 5,7 7,8 8 38 53 100 27 1 Fr 2:2 grundskolan? 7,0 6,3 5,0 8,0 10 44 46 100 22 1 Fr 2:3 gymnasieskolan? 7,2 6,3 5,3 7,3 8 39 53 100 27 1 Fr 2:4 tillgången på bostäder? 6,4 5,9 4,2 7,1 19 44 36 100 15 2 Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 6,7 7,0 6,0 8,3 15 43 43 100 9 2 Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 5,6 5,3 4,3 6,6 33 43 24 100 8 2 Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 7,4 7,0 6,0 7,7 4 41 55 100 12 1 Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 4,4 4,5 3,0 5,3 54 36 11 100 28 1 Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 5,0 5,2 4,4 7,1 42 41 17 100 31 2 Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 5,5 5,7 4,5 7,0 27 59 14 100 13 2 REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller 57 53 43 63 Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 6,4 5,4 3,9 7,3 13 58 29 100 8 2 Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 6,2 6,6 5,6 8,5 21 50 30 100 6 2 Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 5,2 5,4 3,9 6,5 35 54 11 100 13 2 Fr 3:4 tillgången till mark för företagen? 6,5 5,9 5,1 6,5 19 42 39 100 24 3 Fr 3:5 tillgången till lämpliga företagslokaler? 5,9 5,3 3,9 6,0 24 52 24 100 21 4 Fr 3:6 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 6,1 6,1 4,9 7,4 25 45 30 100 15 3 KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller 53 49 41 61 Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 6,7 6,0 5,3 6,7 14 45 41 100 16 2 Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,4 5,5 4,5 7,2 33 48 19 100 43 3 Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 5,6 5,4 4,7 6,4 27 54 19 100 41 3 Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 6,1 5,9 5,0 6,8 19 55 26 100 22 2 Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 5,2 5,1 4,2 6,1 32 55 12 100 37 2 Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 4,9 4,6 3,5 6,6 42 45 13 100 22 2 26

*Samtliga deltagande kommuner år 2008 och 2009. 662 Fråga FAKTOR Delfråga Gislaved Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Gislaved Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller 57 55 43 67 Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 6,2 6,0 5,1 7,4 24 40 35 100 13 2 Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 6,0 5,8 4,5 6,7 25 44 31 100 18 2 KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller 41 46 28 61 Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 5,7 5,8 3,6 7,6 30 43 27 100 6 2 Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med tåg (eller båt)? 3,7 4,3 1,6 7,0 66 29 5 100 10 2 Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 3,7 5,1 2,4 7,8 67 27 6 100 14 2 Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 3,8 4,0 1,8 5,8 62 30 8 100 20 2 Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,2 6,1 4,9 7,4 23 44 33 100 9 3 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller 62 50 37 64 Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 6,9 5,6 4,0 7,1 11 45 44 100 9 2 Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 6,1 5,4 4,6 6,4 23 47 30 100 10 2 27

Gislaved Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 a Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 3:6 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7:2-100 0 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 28

Gislaveds kommun Våren 2009 Tabell 2A:1 Faktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Mindre än 1 1-5 år 6-15 år 16 år eller Uppgift år längre saknas FMI 55 54 59 57 57 Framtiden 61 55 55 54 55 Kompetensförsörjning 44 47 45 48 47 Samhällsservice 66 57 59 58 58 Attraktivitet 61 55 57 57 57 Kontaktytor 49 50 52 54 53 Finansiellt stöd 60 54 60 56 57 Kommunikationer 45 41 40 42 41 Inställning 67 58 63 62 62 ANTAL SVARANDE 10 38 53 198 302 Tabell 2A:2 Faktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I kommunens I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas centralort FMI 56 59 54 57 Framtiden 55 56 51 55 Kompetensförsörjning 44 49 47 47 Samhällsservice 58 59 58 58 Attraktivitet 56 57 57 57 Kontaktytor 52 54 52 53 Finansiellt stöd 53 57 61 57 Kommunikationer 40 44 39 41 Inställning 61 62 62 62 ANTAL SVARANDE 89 143 66 302 29

Tabell 2A:3 Faktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Samtliga Helt eller huvudsakligen Främst inom Främst i andra I Sverige, men inom kommunen kommunen men delar av Sverige delvis utomlands även i kringliggande kommuner Främst utomlands FMI 53 56 58 62 54 57 Framtiden 53 54 53 59 51 55 Kompetensförsörjning 47 44 49 53 48 47 Samhällsservice 57 58 58 59 57 58 Attraktivitet 57 57 54 59 53 57 Kontaktytor 52 51 52 57 58 53 Finansiellt stöd 57 57 53 57 60 57 Kommunikationer 39 41 40 45 39 41 Inställning 63 60 63 65 53 62 ANTAL SVARANDE 47 132 44 61 14 302 Uppgift saknas Tabell 2A:4 Faktorernas betygsindex och FMI efter företagens målsättning att ha fler anställda inom 5 år Är det företagets målsättning att inom 5 år ha fler anställda än idag? Ja Nej Vet ej Uppgift saknas FMI 58 56 55 62 57 Framtiden 58 51 55 59 55 Kompetensförsörjning 46 48 46 59 47 Samhällsservice 59 57 59 60 58 Attraktivitet 56 56 58 62 57 Kontaktytor 53 52 53 63 53 Finansiellt stöd 55 56 58 71 57 Kommunikationer 41 42 39 55 41 Inställning 61 63 61 71 62 ANTAL SVARANDE 139 99 55 9 302 Samtliga 30

Tabell 2A:5 Faktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler Uppgift saknas FMI 57 58 54 59 57 Framtiden 56 54 54 55 55 Kompetensförsörjning 48 47 45 49 47 Samhällsservice 59 58 57 58 58 Attraktivitet 58 57 55 56 57 Kontaktytor 54 51 52 58 53 Finansiellt stöd 58 55 58 58 57 Kommunikationer 41 43 42 40 41 Inställning 62 63 60 62 62 ANTAL SVARANDE 93 90 62 57 302 31

SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 32

Diagram 1B Modellbild Gislaved Fråga Faktor Effektmått Våren 2009 10:1-4 Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 55 ±2,2 2,0 * Service Företagarna om kommunens 47 ±2,1 1,8 46 ± 2,3. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 1,3-2,7 Frågeblock 10-14 46 ±2,1 0,5 Fråga 0,9-2,7 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,0-1,2 Antal svarande 302 40 ±1,7 0,5 0,1-0,9 Andel svarande (%) 38 Medelindex 47 Medeleffekt 1,2 Inställning till företagande FSI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat * Värdet 2 innebär att om betygsindexet för faktorn Inställning till företagande ökar med 5 enheter från 55 till 60 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 2 enheter från till 2. 662 2009-04-21 33

Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Gislaved Gislaved Våren 2009 Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock 10-14 100 90 80 FSI 46 70 Antal svarande 302 40 Andel svarande (%) 38 28 60 Medelindex 47 50 Medeleffekt 1,2 Inställning Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 55 2,0 Service 47 1,8 Tillståndsgivning 46 0,5 Upphandling 40 0,5 50 40 30 Tillstånd Upphandling Service 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 662 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner år 2008 och 2009 =lägsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 =högsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 34

Tabell 1 B Företagarna om kommunens service åt företagen, våren 2009. Gislaved Antal svarande: 302 Andel svarande (%): 38 Medelvärden och svarsfördelningar för delfrågorna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och 2009. 662 Fråga FAKTOR Delfråga Gislaved Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Gislaved Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN 46 39 27 50 Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 5,3 4,6 3,6 5,6 27 64 9 100 0 4 Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 5,1 4,5 3,5 5,4 31 60 8 100 0 4 Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 5,1 4,4 3,3 5,4 32 60 8 100 0 5 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller 55 43 26 57 Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 6,4 5,1 3,7 6,5 18 48 34 100 17 2 Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 5,9 4,9 3,3 6,0 22 57 21 100 26 2 Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 5,8 4,7 3,0 5,9 24 54 22 100 21 3 Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 5,7 4,7 3,4 6,1 25 60 16 100 27 3 SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller 47 41 26 52 Fr 11:1 hur användbar kommunens service åt företagen är för ditt företag? 5,2 4,6 3,7 5,5 34 56 10 100 27 2 Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 4,8 4,5 3,1 6,0 46 43 11 100 30 2 Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 5,2 4,5 3,2 5,9 40 46 14 100 34 2 Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 5,4 4,7 3,2 6,0 32 54 13 100 20 2 Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 5,1 4,4 3,0 5,4 40 50 10 100 27 2 Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 5,7 5,2 4,3 6,7 30 42 28 100 23 2 35

*Samtliga deltagande kommuner år 2008 och 2009. 662 Fråga FAKTOR Delfråga Gislaved Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Gislaved Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller 46 43 35 51 Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 5,2 4,8 4,2 5,8 35 50 15 100 29 2 Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 5,0 4,7 4,0 5,7 38 47 15 100 37 1 Fr 12:3 personalens bemötande? 5,8 5,6 4,8 6,5 23 57 21 100 32 1 Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 5,3 4,7 3,9 5,5 35 48 16 100 37 1 Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 4,7 4,3 3,4 5,5 44 45 10 100 35 2 UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller 40 33 24 43 Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 4,6 4,0 3,0 5,1 48 44 8 100 47 2 Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 4,7 3,8 3,0 4,7 45 41 14 100 46 2 Fr 13:3 generella stöd och råd om offentlig upphandling? 4,3 3,7 3,0 4,7 56 36 8 100 52 1 Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 4,6 3,9 3,2 5,1 46 42 12 100 55 1 Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 5,0 4,4 3,6 5,6 36 50 13 100 56 1 Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 4,4 3,9 3,0 5,2 50 41 9 100 56 2 36