RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2016 COM(2016) 666 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Sammanfattande rapport om kvaliteten på dricksvattnet i EU med en granskning av medlemsstaternas rapporter för perioden 2011 2013 enligt artikel 13.5 i direktiv 98/83/EG SV SV

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM KVALITETEN PÅ DRICKSVATTNET I EU MED EN GRANSKNING AV MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTER FÖR PERIODEN 2011 2013 ENLIGT ARTIKEL 13.5 I DIREKTIV 98/83/EG 1. INLEDNING Direktivet Dricksvattendirektivet 1 har som mål att säkerställa att dricksvattnet är säkert. I direktivet ställs krav på att dricksvattnet måste vara helt fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen som skulle kunna skada människors hälsa genom fastställandet av standarder för de vanligaste potentiellt skadliga organismerna och ämnena som kan förekomma i dricksvattnet. Rapporten Medlemsstaterna är enligt dricksvattendirektivet skyldiga att regelbundet kontrollera kvaliteten på det dricksvatten som levereras till konsumenterna. Vart tredje år måste de rapportera resultaten från kontrollen till kommissionen. Denna sammanfattande rapport innehåller en sammanfattning om kvaliteten på dricksvattnet i EU:s medlemsstater 2011 2013. Rapporten uppfyller kommissionens skyldighet enligt artikel 13.5 i dricksvattendirektivet att granska medlemsstaternas rapporter och att vart tredje år publicera en sammanfattande rapport om kvaliteten på dricksvatten i EU. Informationen i rapporten omfattar alla medlemsstater förutom Kroatien som undantagits från den pågående rapporteringsskyldigheten, eftersom de gick med i EU under mitten av 2013, vilket sammanföll med slutet på rapporteringsperioden. Denna rapport är oberoende av det arbetsdokument om utvärderingen inom ramen för Refit-programmet av dricksvattendirektivet som kommer att antas under det sista kvartalet år 2016. I direktivet gör man skillnad på stora och små vattentäkter. Stora vattentäkter tillhandahåller antingen mer än 1 000 m³ vatten i genomsnitt per dag eller försörjer mer än 5 000 personer. De lägsta kvalitetskraven för vatten är samma för både stora och små vattentäkter men rapporteringsskyldigheten gäller endast för stora vattentäkter. Därför sammanfattar denna sammanfattande rapport endast kvaliteten på dricksvatten från stora vattentäkter. Under insamlingen av uppgifter tillhandahöll trots detta 15 medlemsstater (BE, BG, CY, ES, FR, GR, HU, IE, LU, MT, PT, RO, SE, SI, SK) frivilligt information om små vattenförsörjningsområden (områden som tillhandahåller mindre än 1 000 m³/dag). En övergripande bedömning av överensstämmelse i EU för små vattentäkter ansågs sakna betydelse eftersom de tillgängliga uppgifterna inte var representativa för hela EU och därmed ingår denna information inte i rapporten. Enligt den information som dessa 15 medlemsstater tillhandahållit så är den övergripande överensstämmelsen i genomsnitt 98 % och inga större problem har upptäckts. Men kommissionen anser att ytterligare information behövs för att få 1 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, EUT L 330, 5.12.1998. 2

en klarare bild över situationen och kommer därför att titta vidare på detta. För de länder som tillhandahöll information om små vattentäkter sammanfattas informationen i slutet på varje lands blad. Ett faktablad per medlemsstat med mer detaljerad information finns tillgängligt på GD Miljös webbplats 2. Länkar till nationella dricksvattenrapporter (2011 2013) på nationella webbplatser är listade i bilaga I till denna rapport. Parametrar för dricksvattenkvalitet I direktivet fastställs standarder för de vanligaste potentiellt skadliga organismerna och ämnena som kan förekomma i dricksvatten. Totalt måste 48 viktiga parametrar kontrolleras och testas regelbundet. I direktivet gör man skillnad på tre olika grupper av parametrar: mikrobiologiska parametrar, kemiska parametrar och indikatorparametrar (beskrivs närmare i bilaga I till direktivet). De två mikrobiologiska parametrarna Escherichia coli och enterokocker har ett parametervärde som motsvarar noll. Med andra ord innebär detta att för att säkerställa dricksvattnets kvalitet och säkerhet ska dessa organismer inte förekomma i dricksvattnet. De kemiska parametrarna har valts ut med tanke på deras möjliga inverkan på människors hälsa. Kemikalier förekommer, förutom vid olyckor, nästan aldrig i dricksvattnet i sådana koncentrationer att det kan orsaka akuta hälsoeffekter. Kemikalier omfattar spårelement, t.ex. arsenik, nickel eller bly samt andra ämnen, t.ex. cyanid, polycykliskt aromatiskt kolväte eller kvävekomponenter (nitrat och nitrit). Kemikaliernas inverkan beror på hur mycket värdet överskridits, längden på exponeringen och hur de påverkar kroppen. Överlag bygger parametervärdet på livslång exponering och ett genomsnittligt dricksvattenintag på två liter per person och dag. Indikatorparametrarna berör parametrar som har en indirekt betydelse för dricksvattenkvaliteten. De har som syfte att indikera att något har ändrats i vattenkällan, i beredningen eller i distributionen av vattnet. När man upptäcker att ett värde i denna parametergrupp har överskridits behöver situationen undersökas och justeras. Även om de flesta indikatorparametrar inte utgör ett direkt hot mot människors hälsa kan de ha en indirekt påverkan på vattenkvaliteten genom vattnets utseende, smak eller doft (och därmed påverka om konsumenten accepterar det) eller så kan de störa beredningen, t.ex. leda till bristfällig desinfektion på grund av förekomst av organiskt material. Kontrollkraven har nyligen uppdaterats genom en ändring av bilaga II och III till direktivet till följd av vetenskapliga och tekniska framsteg 3. Denna ändring introducerar en frivillig användning av en riskbaserad metod för utökad kontroll, för minskning av intervallet eller för att ta bort parametrar utifrån resultat av en riskbedömning. Den trädde i kraft den 27 oktober 2015 och medlemsstaterna måste införliva den i nationell lagstiftning inom 24 månader. 2 http://ec.europa.eu/environment/water/water-drink/reporting_en.html 3 Kommissionens direktiv (EU) 2015/1787 av den 6 oktober 2015 om ändring av bilaga II och III till rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten. 3

2. RESULTAT PÅ EU-NIVÅ Allmän information I EU hämtas vatten från olika källor. Överlag är vattenkällorna i medlemsstaterna grundvatten och ytvatten (t.ex. dricksvattendammar), vilket svarar för ungefär 50 % respektive 36 % av dricksvattenförsörjningen (Bild 1). Bild 1 Dricksvattenkällor i EU (2011 till 2013) Grundvatten 7% 2% 2% 1% 2% Ytvatten 50% Inlandsvatten Kustvatten Sandfiltrering 36% Övrigt vatten Konstgjord grundvattenbildning Fördelningen över vattenkällor i medlemsstaterna redovisas i Bild 2. Bild 2 Dricksvattenkällor i medlemsstaterna (2011 till 2013) 4

[%] 0 25 50 75 100 AT DK LT SK DE SI LV PL BE IT NL ES LU FR EE HU MT FI BG RO CZ GR PT SE UK IE CY Grundvatten Ytvatten Inlandsvatten Kustvatten Sandfiltrering Övrigt vatten Konstgjord grundvattenbildning *I CZ är inlandsvatten synonymt med ytvatten I EU samlas ingen officiell statistik in över hur många personer som är anslutna till det offentliga vattennätet. I Bild 3 redovisas i procent av hur många i den bofasta befolkningen som försörjs av stora vattenförsörjningsområden (> 1 000 m³/dag och/eller över 5 000 personer). Bild 3 Bofast befolkning i stora vattenförsörjningsområden i medlemsstater (2011 till 2013) 5

NL LU MT GR UK SK BE DE PT SE ES FI FR BG CY CZ IE SI PL AT IT EE DK LV HU LT RO Bofast befolkning [%] 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 I Nederländerna och Luxemburg försörjs 100 % av den bofasta befolkningen av stora vattentäkter. En ansenlig del av EU:s befolkning som inte försörjs av stora vattentäkter försörjs av små vattentäkter, vilka måste efterleva kraven i direktivet. Om man räknar med både stora och små vattentäkter når Malta, Slovakien, Portugal, Frankrike, Bulgarien och Ungern också 100 % av den bofasta befolkningen och nästan alla medlemsstater når större delen av befolkningen, med undantag av Rumänien där endast 66 % av befolkningen försörjs av någon av typerna av vattentäkt. Eftersom endast 15 medlemsstater rapporterade om små vattentäkter redovisas denna extra information inte i bild 3. Dricksvattenkvalitet överensstämmelse För att bedöma dricksvattenkvaliteten i ett vattenförsörjningsområde har ett väldigt stort antal analyser genomförts i medlemsstaterna under rapporteringsperioden 2011 2013: 4,1 miljoner analyser genomfördes på mikrobiologiska parametrar, 7,1 miljoner på kemiska parametrar och 17,5 miljoner på indikatorparametrar. För varje parameter fanns information om överensstämmelsen tillgänglig. Överensstämmelse i procent speglar förhållandet mellan antalet analyserade prover och antalet observerade överskridanden. Om minst 99 % av alla analyser som utförts under ett givet år uppfyller den angivna standarden anses medlemsstaten vara i överensstämmelse med direktivet vad gäller 6

den berörda parametern. Överskridande av indikatorparametrar innebär inte nödvändigtvis icke-överensstämmelse med direktivet till följd av ovannämnda orsaker (om det inte finns något direkt hot mot människors hälsa). Bild 4 redovisar överensstämmelse i procent för de olika parametergrupperna i EU. Resultatet uppvisar en hög nivå av överensstämmelse med över 99 % för mikrobiologiska och kemiska parametrar. Om de två mikrobiologiska parametrarna E. coli och enterokocker hittas i dricksvattenprovet kan det indikera att en förorening kan ha inträffat antingen vid vattenkällan eller inom vattendistributionsnätet. Alla förekomster av E. coli eller enterokocker i dricksvattenprovet anses vara ett överskridande. Indikatorparametrar (förutom färg, doft, smak och grumlighet) uppnår nästan 99 % överensstämmelse under rapporteringsperioden 2011 till 2013. Bild 4 Överensstämmelse i procent för parametergrupperna (mikrobiologiska parametrar, kemiska parametrar och indikatorparametrar) för rapporteringsperioden 2011 2013 i EU % överensstämmelse med direktivet 97.0 97.5 98.0 98.5 99.0 99.5 100.0 Mikrobiologiska parametrar Kemiska parametrar Indikatorparametrar 2011 2012 2013 Bild 5 redovisar information om överensstämmelse för enskilda kemiska parametrar i EU. Bild 5 Överensstämmelse för kemiska parametrar i EU (2011 2013) 4 4 Förkortningar i bild 5: T = Totalt, I = Individuellt 7

Överensstämmelse [%] 98.0 98.2 98.4 98.6 98.8 99.0 99.2 99.4 99.6 99.8 100.0 1,2-dikloretan Cyanid Kadmium Bensen Krom Kvicksilver bens[a]pyren Polycykliskt aromatiskt kolväte Antimon Tetra-/trikloreten Bekämpningsmedel-T Koppar Nitrit, ej vattenarbeten Nitrat Bromat Nitrit i kranen Bor Selen Nitrat-/nitritformel Trihalometan-T Bly Nitrit Nickel Bekämpningsmedel-I Fluor Arsenik Arsenik är den parameter som jämfört med de andra uppvisar lägst överensstämmelse med 98,83 %. Denna relativt låga överensstämmelse (men fortfarande högre än 98,8 %) orsakas huvudsakligen av egenskaper i upptagningsområdet och beror på den geologiska bakgrundskoncentrationen som t.ex. finns i Ungern och Italien. I Bild 6 redovisas information om överskridande för enskilda indikatorparametrar. Bilden ger endast en överblick över överskridandena och avspeglar inte icke-överensstämmelse med direktivet. Detta eftersom ett antal indikatorparametrar inte har ett numeriskt värde, så som färg, smak, doft eller grumlighet. De parametrar som oftast uppvisar överskridande för denna indikatorgrupp är totalt organiskt kol (TOC) och järn. Ensamt är totalt organiskt kol inte skadligt. Men det representerar ett indirekt värde för förekomsten av organiska molekyler i vattnet uttryckt i kol. Det är en indikator på källvattnets hälsa och säkerhet och kvaliteten på vattnet i distributionsnätet och kan kopplas till biprodukter från desinficering. Genom reaktion med ett desinfektionsmedel kan skadliga biprodukter produceras. Totalt organiskt kol är också viktigt för optimering och kan därmed minska de kostnader som kan kopplas till beredningsprocessen. Problemet med naturligt järn-/manganhaltigt vatten är att det upplösta järnet och manganet oxiderar och övergår från färglösa, upplösta former till färgade, fasta former. Bild 6 Överensstämmelse för indikatorparametrar i EU (2011 2013) 8

Oxiderbarhet Överensstämmelse [%] 95.0 95.5 96.0 96.5 97.0 97.5 98.0 98.5 99.0 99.5 100.0 Konduktivitet ph Clostridium Aluminium Ammonium Natrium Antal mikroorganismer Klorid Koliforma Mangan Sulfat Järn Totalt organiskt kol 9

Ruta 1 Bekämpningsmedel i dricksvatten I dricksvattendirektivet fastställs en koncentrationsgräns på 0,1 μg/l för enskilda bekämpningsmedel och 0,5 μg för den totala mängden bekämpningsmedel. Medlemsstaterna kontrollerar ett betydande antal bekämpningsmedel och metaboliter (nedbrytnings- eller reaktionsprodukter) i dricksvattnet. Dessa väljs ut på nationell nivå och är därmed specifika för varje medlemsstat. Däremot behöver endast de bekämpningsmedel som troligen kan förekomma i en given vattenkälla kontrolleras. För rapporteringen kom kommissionen och medlemsstaterna överens om en kort lista med 13 bekämpningsmedel. För dessa rapporterades kontrollfrekvens och information om ickeöverensstämmelse för perioden 2011 2013. Även om rapportering om kortlistan med bekämpningsmedel är ett harmoniserat tillvägagångssätt och jämförbart ger det inte en representativ bild över ett lands alla bekämpningsmedel och relevanta metaboliter. I följande bild redovisas andelen stora vattenförsörjningsområden som kontrollerats för förekomst och överskridande av bekämpningsmedlen på den korta listan i EU under rapporteringsperioden 2011 2013. Atrazin Kontrollerade stora vattenförsörjningsområden* [%] *Endast de bekämpningsmedel som troligen kommer förekomma i ett område behöver kontrolleras 0 20 40 60 80 100 Diuron Atrazin-Desetyl MCPA Mekoprop Bromacil S-Metolaklor De låga kontrollvärdena (dvs. 27,4 %) visar att den kontrollmetod som fastställs i dricksvattendirektivet inte möjliggör en uttömmande EU-bedömning för bekämpningsföroreningar i dricksvattnet, även om den rapporterade överensstämmelsen genomgående är hög (ett totalvärde på över 99,9 %, se bild 5). Utifrån en undersökning som utförts i medlemsstaterna har kommissionen 10

gjort en uppdaterad lista över berörda bekämpningsmedel och metaboliter tillgänglig för beaktande i kontrollprogrammen 5. 5 https://circabc.europa.eu/w/browse/309b29d1-b8f8-4809-a044-6a9cca1cbabf 11

Orsaker till icke-överensstämmelse I dricksvattendirektivet krävs att medlemsstaterna rapporterar orsaker och korrigerande åtgärder för upptäckta fall av icke-överensstämmelse i ett vattenförsörjningsområde. Orsakerna till överskridande kategoriseras i rapporteringsformaten som upptagningsrelaterade, beredningsrelaterade och distributionsrelaterade (i det offentliga nätet och i hushållsnätet). Bild 7 visar antalet analyser som orsakat överskridanden för huvudparametrarna. Under rapporteringsperioden 2011 2013 rapporterades flest överskridanden för koliforma bakterier, följt av järn, totalt organiskt kol och ammonium. De flesta av dessa parametrar är indikatorparametrar som inte utgör något direkt hot mot människors hälsa. Bild 7 Antal analyser som orsakat överskridanden av parametrarna i dricksvattendirektivet i EU (2011 2013) Koliform Järn Totalt organiskt kol Ammonium Antal Mangan E.coli ph Enterokocker Klorid Sulfat Aluminium Clostridium Arsenik Nitrit Bly Konduktivitet Fluorid Nitrit kran Natrium Nickel Nitrat-/nitritformel Antal analyser 0 5000 10000 15000 20000 25000 I Bild 8 redovisas olika orsaker för de parametrar som rapporterats oftast. Medan orsaker för överskridande som beror på biologiska parametrar (koliforma bakterier, antal mikroorganismer, E-coli, enterokocker, Clostridium) och järn inte kan anges exakt så är överskridande av ammonium, mangan, ph, klorid, sulfat, arsenik och nitrit huvudsakligen upptagningsrelaterade. Totalt organiskt kol och aluminium är huvudsakligen beredningsrelaterade och bly kan tydligt kopplas till problem i hushållens distributionsnät. Bild 8 Orsaker till icke-överensstämmelse för de parametrar som rapporterats oftast 12

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Koliform Järn Totalt organiskt kol Ammonium Antal mikroorganismer Mangan E.coli ph Enterokocker Klorid Sulfat Aluminium Clostridium Arsenik Nitrit Bly Upphämtning Hushållets distributionsnät Övriga orsaker Offentligt distributionsnät Kombinerade orsaker Beredning Okänd Jämförelse mellan länder Icke-överensstämmelse för parametergrupper redovisas i Tabell 1 på nationell nivå i medlemsstaterna. Bedömningen bygger på den genomsnittliga överensstämmelsen för varje parametergrupp för åren 2011 till 2013. Tabell 1 Överensstämmelse på nationell nivå i medlemsstaterna (2011 2013) Land Mikrobiologiska parametrar Kemiska parametrar AT 99,84 99,9 99,6 BE 99,75 99,9 99,1 BG 99,25 99,5 99,3 CY 99,01 99,9 96,3 CZ 99,91 99,9 99,2 DE 99,88 99,9 99,7 DK 99,80 99,8 98,6 EE 99,99 99,8 99,1 ES 99,62 99,8 99,4 FI 100,00 99,9 99,6 FR 99,84 99,8 99,4 GR 99,64 99,9 99,5 HU 99,71 98,6 97,1 Indikatorparametrar 13

Land Mikrobiologiska parametrar Kemiska parametrar IE 99,97 99,5 99,3 IT 99,20 99,6 99,6 LT 100,00 99,3 99,0 LU 99,77 100,0 99,5 LV 99,92 100,0 98,7 MT 100,00 99,9 90,1 NL 99,97 100,0 100,0 PL 100,00 100,0 99,8 PT 99,57 99,9 99,3 RO 99,69 99,7 99,2 SE 99,94 100,0 99,1 SI 99,25 100,0 98,7 SK 99,52 100,0 99,4 UK 99,98 99,9 99,9 Indikatorparametrar 99 100 % överensstämmelse 98 100 % överensstämmelse < 98 % överensstämmelse *Med undantag av doft, smak, färg och grumlighet Vad gäller de mikrobiologiska parametrarna rapporterade alla medlemsstater mellan 99 100 % överensstämmelse. När det kommer till de kemiska parametrarna rapporterade 26 medlemsstater överensstämmelse på mellan 99 100 % och bara Ungern rapporterade överensstämmelse på under 99 %. För indikatorparametrarna hade tre medlemsstater en överensstämmelse på mellan 98 % och 100 %, tre medlemsstater uppvisade en överensstämmelse på under 98 % och 21 medlemsstater uppnådde en överensstämmelse på över 99 %. Malta rapporterade en ganska låg genomsnittlig överensstämmelse på 90,1 % för indikatorparametrarna på grund av en väldigt låg överensstämmelse för klorid. Inga större skillnader mellan medlemsstaterna har observerats. I Bild 9 redovisas de olika typer av korrigerande åtgärder som vidtagits (t.ex. åtgärder vid källan, källersättning, reparationer, rengöring och desinficering). Åtgärderna redovisas i cirkeldiagram för de tre viktiga parametrarna koliforma bakterier, arsenik och bly: Bild 9 Korrigeringsåtgärder i procent för valda vattenkvalitetsparametrar i Europa (2011 2013) Koliforma bakterier Arsenik Bly 14

4% 1% 0% 31% 7% 3% 3% 8% 46% 29% 1% 4% 2% 1% 0% 2% 12% 7% 9% 36% 2% 1% 22% 2% 67% (C= Upptagning, D = Hushållets distributionsnät, E = Nödsituation, P = Offentligt distributionsnät, T = Beredning) (C=Upphämtning; D=Hushållets distributionsnät; E=Nödsituation; P=Offentligt distributionsnät; T=Beredning) C1 Åtgärd(er) för att lösa eller mildra orsaken N Krävs ej C2 Åtgärd(er) för att ersätta vattenkällan O Annat D1 D2 Ersättning, frånkoppling eller reparation av defekta komponenter Rengöring, spolning och/eller desinficering av förorenade komponenter P1 P2 Ersättning, frånkoppling eller reparation av defekta komponenter Rengöring, spolning och/eller desinficering av förorenade komponenter E1 Meddelande och instruktioner till konsumenten, t.ex. förbud om användning, beslut om att koka vattnet, tillfälligt begränsad konsumtion T Införande, uppgradering eller förbättring av beredning För upptäckta föroreningar med koliforma bakterier var majoriteten av de vidtagna korrigeringsåtgärderna (67 %) relaterade till det offentliga distributionsnätet eller beredningsinfrastrukturen och -verksamheten (bättre desinficering). Korrigeringsåtgärder för att minimera höga koncentrationer av arsenik i dricksvattnet var främst kopplade till beredningen (46 %) eller upptagningen (29 %). I de fall där koncentrationerna av bly överskred parametervärdet bestod 67 % av alla korrigeringsåtgärder av ersättning eller frånkoppling av blyrören i hushållets distributionsnät. Sammanfattningsvis kan det noteras att problem med specifika parametrar eller parametergrupper för dricksvattenkvaliteten orsakades vid olika punkter i dricksvattenkedjan, nämligen vattenkällan, beredningen, distributionen och slutligen konsumenten. Detta tyder på att användbara kontrollprogram bör utarbetas för dessa olika orsaker till ickeöverensstämmelse vid de olika punkterna, med målet att omgående vidta korrigeringsåtgärder för att upprätthålla en hälsosam dricksvattenförsörjning i Europa. Det är upp till medlemsstaterna att välja metod och resurser för att uppnå överensstämmelse, eftersom de bäst förstår den lokala situationen för vattenkvaliteten och kan tillhandahålla 15

lämpliga lösningar på lokala problem. Om däremot fortsatt icke-överensstämmelse på grund av strukturella problem observeras och korrigeringsåtgärderna inte räcker till för att återställa dricksvattenkvaliteten kan kommissionen vidta åtgärder för ett möjligt fall av överträdelse av EU-lagen. Kommissionen försöker att snabbt lösa det bakomliggande problemet med den berörda medlemsstaten genom en strukturerad dialog. Om den berörda medlemsstaten brister i genomförandet av en lösning för att rätta till den misstänkta överträdelsen av EU-lagen kan kommissionen inleda ett formellt överträdelseförfarande. Tack vare den genomgående höga överensstämmelsen har detta bara behövts i ett fåtal fall hittills. 3. SLUTSATS I denna sammanfattande rapport visas att överensstämmelsen för parametrar som direkt speglar kvaliteten på det dricksvatten som levereras till konsumenter, med ett undantag, för första gången uppnår minst 99 % i alla medlemsstater under rapporteringsperioden 2011 2013. Denna framgång avspeglar de insatser som alla berörda har gjort för att korrekt genomföra dricksvattendirektivet. När denna rapport offentliggörs utarbetas ett detaljerat utkast till utvärderingsrapport om dricksvattendirektivet 6, vilket bland annat också behandlar rapporteringssystemet. Parallellt genomförs en kontroll av ändamålsenligheten för EU:s miljökontroll och rapportering 7. Båda dessa initiativ kommer troligen att omfatta ytterligare slutsatser och uppföljning för att förbättra rapporteringsprocessen för dricksvattendirektivet. 6 Referens infogas senare 7 Referens infogas senare 16

Bilaga I: Länkar till nationella dricksvattenrapporter och information (2011 2013). Me Rapportör i medlemsstaten dle mss tat AT http://bmg.gv.at/home/schwerpunkte/verbraucherinnengesundheit/lebensmittel/trinkwasser/ BE http://www.leefmilieu.brussels/themas/water BG http://eea.government.bg/bg/output/soe-report/index.html CY http://www.moh.gov.cy/moh/mphs/phs.nsf/dmlwater2_archive_gr?openform&start=1&count=1000& Expand=1&Seq=1 CZ http://www.szu.cz/tema/zivotni-prostredi/pitna-voda DE http://www.umweltbundesamt.de/themen/wasser/trinkwasser/trinkwasserqualitaet DK http://cdr.eionet.europa.eu/dk/eu/dwd/envvnnugw/national%20report%20on%20drinking%20water%202 011-2013.pdf/manage_document EE http://cdr.eionet.europa.eu/ee/eu/dwd/refvlizg/ ES http://www.msssi.gob.es/profesionales/saludpublica/saludamblaboral/calidadaguas/publicaciones.htm FI http://cdr.eionet.europa.eu/fi/eu/dwd/envvlix7g/ FR http://www.sante.gouv.fr/img/pdf/rapport_qualite_eau_du_robinet_2012_dgs.pdf GR www.moh.gov.gr HU http://oki.antsz.hu/files/dokumentumtar/ivovizminoseg2011.pdf IE www.epa.ie IT http://www.cheacquabeviamo.it/main.htm LT http://vmvt.lt/maisto-sauga/kontrole/valstybine-maisto-kontrole/geriamojo-vandens-kontrole LU http://www.eau.public.lu/publications/index.html LV http://cdr.eionet.europa.eu/lv/eu/dwd/envvpbw_w/ MT http://cdr.eionet.europa.eu/mt/eu/dwd/envvowj9q/index_html?&page=3 NL https://www.rijksoverheid.nl/documenten/rapporten/2014/12/08/de-kwaliteit-van-het-drinkwater-innederland-in-2013 PL http://www.gis.gov.pl/?lang=pl&go=content&id=30 PT http://www.ersar.pt/website/viewcontent.aspx?subfolderpath=%5croot%5ccontents%5csitio%5cmen uprincipal%5cdocumentacao%5cpublicacoesirar&section=menuprincipal&folderpath=%5croot%5c Contents%5cSitio%5cMenuPrincipal%5cDocumentacao&BookTypeID=3&BookCategoryID=1 RO https://www.insp.gov.ro/cnmrmc/images/rapoarte/raport-sintetic-2013.pdf SE www.livsmedelsverket.se SI http://www.mpv.si/porocila SK http://www.uvzsr.sk/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=156&itemid=65 UK http://www.dwi.gov.uk/ 17