Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården. Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister

Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister 2012

Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister

Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister kan beställas eller laddas ner från Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/publikationer e-post: order@kommentus.se ISBN 978-91-7164-922-5 Sveriges Kommuner och Landsting 2013 Upplaga: 1 000 ex Produktion: Ordförrådet AB Tryck: åtta.45, Solna

Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger tillsammans med Socialstyrelsen ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisas. I denna rapport presenterar SKL ett 30-tal ytterligare kvalitetsindikatorer, hämtade från elva nationella kvalitetsregister, som en del i syftet att presentera underlag för att förbättra vården genom att understödja utveckling av kvalitetsindikatorer baserade på Nationella kvalitetsregister som källa och att etablera en öppen publicering av dem. Projektledare vid SKL har Katarina Wiberg Hedman varit. Merparten av det praktiska arbetet med att sammanställa rapporten har utförts av Martin Lindblom, SKL, Anna Sandelin, Registercentrum i, samt Fredrik Westander, konsult. Ett varmt tack riktas till företrädare från kvalitetsregister och andra som medverkat till rapporten genom att lämna data och underlag för texter. Göran Stiernstedt Avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll Inledning 7 Redovisning av kvalitetsindikatorer 10 Sekundärprevention efter hjärtinfarkt SEPHIA, SWEDEHEART 1 Deltagande i uppföljning... 11 2 Deltagande i program för fysisk träning... 13 3 Rökstopp efter hjärtinfarkt... 15 4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol... 17 5 Måluppfyllelse för blodtryck... 19 Diagnostik av hjärtsvikt RiksSvikt 6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt... 21 Behandling av fetma hos barn kvalitetsregistret BORIS 7 Behandlingsresultat efter ett år...23 8 Mätning av fasteblodsocker...25 Demenssjukdom SveDem 9 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos... 26 10 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom...27 Vård vid ätstörning RIKSÄT 11 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandling... 30 12 Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörning... 30 Bipolär sjukdom kvalitetsregistret BipoläR 13 Deltagande i patientutbildning...32 14 Behandling med litium... 34 15 Förbättrad funktionsförmåga efter behandling...35 Rättspsykiatrisk vård kvalitetsregistret RättspsyK 16 Patientens självrapporterade hälsa... 36 17 Förbättrad symtombild... 38 18 Förbättrad skuldsituation... 39 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Luftvägsregistret 19 Spirometri vid KOL... 42 20 Tillfrågats om rökning vid KOL... 43 21 Dietistkontakt vid lågt BMI...44 22 Influensavaccination vid KOL... 45

Palliativ vård Palliativregistret 23 Täckningsgrad för palliativregistret... 47 24 Förekomst av trycksår av grad 2 4... 48 25 Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel... 49 26 Munhälsobedömning under sista levnadsveckan... 50 27 Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument... 51 Operation för giftstruma och PHPT kvalitetsregistret SQRTPAS 28 Stämbandsförlamning efter operation för giftstruma...53 29 D-vitaminbehandling (bisköldkörtelskada) efter operation för giftstruma... 54 30 Kvarstående höga kalkvärden (hyperkalcemi) efter operation av PHPT... 56 Hörselförbättrande operation Otosklerosregistret 31 Hörselförbättring efter operation... 58 32 Patientskattat resultat av hörselförbättrande operation...60 Mätmetoder vid laboratorier kan påverka uppmätt kvalitet A Mätkvalitet avseende LDL-kolesterol... 62 B Mätkvalitet avseende långtidsblodsocker HbA1c... 63 Indikatorbeskrivning 65

Inledning Rapportens bakgrund och syfte Hösten 2012 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen den sjunde rapporten av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisades. Ändå speglar rapporten bara delar av hälso- och sjukvården. Även på de vårdområden där det finns ytterligare kvalitetsindikatorer tillgängliga är det inte möjligt att i en återkommande tryckt publikation kunna visa alla indikatorer för mer än ett urval aspekter av vårdens kvalitet, eller ens att täcka in alla områden. Det finns, helt oavsett vilka indikatorer som kan visas i rapporten Öppna jämförelser, en förväntan på nationella kvalitetsregister att de skall ha en öppen redovisning av kvalitetsmått. Dessa redovisas som regel i registrets årsrapport eller via hemsidor, men det finns även ett behov av att skapa en lätt tillgänglig publiceringslösning för dessa kvalitetsindikatorer. SKL arbetar med denna och liknande frågeställningar under 2013. Denna rapport är en del i denna ambition. Här har samlats en rad ytterligare kvalitetsindikatorer med nationella kvalitetsregister som källa, utöver de som visades i rapporten Öppna jämförelser. Det är inte självklart att SKL under kommande år kommer att publicera en skriftlig extrarapport för dessa och andra indikatorer. I takt med att fler och fler kvalitetsregister öppet vill redovisa kvalitetsmått växer istället behovet av en webbpublicering. Syftet med denna rapport är snarlikt huvudrapportens: Att främja vårdens förbättringsarbete genom att vara ett underlag för landstingens ledning och styrning av hälso- och sjukvården samt att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn för såväl medborgare som patienter. Flera av indikatorerna är från register där det finns ett behov av bättre täckningsgrad, så ett viktigt syfte med denna rapport är att bidra till ökad täckningsgrad och bättre kvalitet i data för dessa register. Urval och redovisning av indikatorer Totalt visas data för 34 kvalitetsindikatorer, hämtade från elva kvalitetsregister. Två av dem är inte egentliga kvalitetsindikatorer, utan speglar tillförlitligheten i laboratoriediagnostik. Detta är en relevant men sällan uppmärksammad aspekt på kvalitetsmätning. Urvalet av indikatorer är baserat på förslag från kvalitetsregister. Under arbetet med den större rapporten Öppna jämförelser har genom åren kvalitetsregister antingen ombetts lämna förslag på indikatorer att visa eller själva föreslagit lämpliga mått. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 7

förteckning över använda källor Equalis AB SWEDEHEART SEPHIA RiksSvikt SveDem Svenska Demensregistret RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning BipoläR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom RättsPsyK BORIS Barnobesitasregister i Sverige Skandinaviska kvalitetsregistret för sköldkörtel-, bisköldkörtel- och binjurekirurgi Luftvägsregistret Otosklerosregistret, ÖNH-registret Svenska Palliativregistret Resultatredovisning sker uppdelat per kvalitetsregister. För varje indikator finns värden som presenteras i diagram- eller tabellform. Som stöd för tolkningen av indikatorn finns även en kort beskrivande text. Ytterligare diagram- och datamaterial finns tillgängliga på SKLs hemsida; http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/ halso-_och_sjukvard Indikatorerna presenteras på ett vis snarlikt det i Öppna jämförelser, dock utan summerande resultattablå. Det finns även andra skillnader, som regel beroende på tillgång till data eller att patientantalet är litet. Sjukhusredovisning förekommer i lägre utsträckning. Detsamma gäller data för jämförelseår i det publicerade diagrammet. Eftersom patientunderlaget som regel är litet görs ingen könsuppdelning av data i den tryckta rapporten, och bara undantagsvis i det datamaterial som är tillgängligt på SKLs hemsida. Tolkning av resultat Jämförelser och diagram presenteras på samma sätt som i huvudrapporten, så att ett bättre resultat medför placering högt i diagrammen. Texterna till varje diagram finns som tolkningsstöd, men generellt skall resultaten tolkas med försiktighet på grund av små tal, lägre och ojämn täckningsgrad samt det faktum att flera indikatorer är förhållandevis nya. Ingen färgkodning görs heller i denna rapport. När målnivåer finns anges dessa i texten. För ytterligare orientering om tolkningsproblem kan läsaren med fördel läsa det avsnitt i huvudrapporten Öppna jämförelser som behandlar frågor om tolkning av kvalitetsjämförelser. 8 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Nationella kvalitetsregister De Nationella kvalitetsregistren är av tradition och genom styrgrupper förankrade i hälsooch sjukvårdens olika professioner. Syftet är främst att driva förbättringsarbeten och följa utvecklingen inom olika sjukdomsområden. Det första kvalitetsregistret startade i slutet av 70-talet och idag, 2013, finns 78 register i drift med stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Ytterligare ett 30-tal register är så kallade registerkandidater som är under uppbyggnad och får även de ett visst ekonomist stöd. På hemsidan för Nationella kvalitetsregister (www.kvalitetsregister.se) kan man läsa om de nationella kvalitetsregistren. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 9

Redovisning av kvalitetsindikatorer Sekundärprevention efter hjärtinfarkt SEPHIA, SWEDEHEART RIKS-HIA, den del av SWEDEHEART som registrerar uppgifter om bland annat vård vid akut hjärtinfarkt har fram till nu haft ett kvalitetsindex som betonat insatser i det akuta skedet. För flera av de nio kvalitetsmåtten i indexet har måluppfyllelsen nu blivit så hög att det inte längre är meningsfullt att främst uppmärksamma dessa mått. 2012 lanserades istället ett nytt kvalitetsindex, där fem av elva indikatorer speglar sekundärprevention. De är alla hämtade från SEPHIA, det register inom SWEDEHEART som speglar sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Alla fem visas här: Andel som registrerades i SEPHIA Andel som slutat röka Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram Andel som når behandlingsmål för blodtryck Andel som når behandlingsmål för LDL-kolesterol Till SEPHIA rapporteras data för patienter som förekom i RIKS-HIA. Täckningsgraden för SEPHIA, i meningen andelen av alla patienter under 75 år som haft hjärtinfarkt, kan därför bedömas först efter att hänsyn tagits till RIKS-HIAS täckningsgrad. Drygt 70 procent av alla hjärtinfarktfall fanns i RIKS-HIA för 2011. Till SEPHIA rapporterade 62 av RIKS-HIAs 71 sjukhus data för 2011, dock i vissa fall enbart ett fåtal patienter. För SEPHIA-aktiva sjukhus var den genomsnittliga täcknings- eller deltagandegraden 75 procent för den första uppföljningen (som sker inom 10 veckor efter utskrivning från sjukhus). 10 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Kronoberg Gotland Jönköping Jämtland Gävleborg Sörmland Uppsala Blekinge Östergötland Örebro Dalarna Värmland Stockholm Västmanland RIKET Kalmar Norrbotten Skåne Västernorrland Halland Västerbotten 91,6 88,2 85,8 82,6 79,4 75,3 73,7 68,1 66,1 65,8 64,9 63,9 61,5 58,9 57,0 55,3 50,2 45,1 41,7 39,4 31,5 20,6 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 1 Totalt Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 1 Deltagande i uppföljning Mått på deltagande i uppföljning (täckningsgrad) är ingen kvalitetsindikator i sig, men ett högt deltagande är däremot en förutsättning för att kunna följa upp kvalitet och för att kunna tolka resultaten av kvalitetsjämförelser. Detta är motivet till att måttet ingår i SWEDEHEARTs kvalitetsindex för hjärtinfarktvård. I SEPHIA mäts deltagandegraden för två olika uppföljningar, dels 6 10 veckor efter utskrivning från sjukhus, dels efter 12 14 månader. Här visas deltagandet i den andra uppföljningen. Diagram 1 visar andelen patienter med hjärtinfarkt i RIKS-HIA som deltog i SEPHIAs uppföljning 12 14 månader efter utskrivning från sjukhuset. Enbart patienter som är yngre än 75 år ingår. Avlidna patienter är exkluderade. I riket var andelen som deltog 57 procent, knappt 5 500 patienter av totalt cirka 9 600 i målgruppen. Det är stora variationer mellan landstingen, med värden från 21 till över 91 procent. I SWEDEHEARTS kvalitetsindex för sjukhusen är gränserna för poäng (således en slags målnivå) satta till 75 respektive 90 procent. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 11

Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Danderyds sjukhus Karolinska, Solna Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Karolinska, Huddinge Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlshamn Blekingesjukhuset, Karlskrona Helsingborgs lasarett Hässleholms sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett Ystads lasarett Ängelholms sjukhus Länssjukhuset i Halmstad Varbergs sjukhus Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Mölndal SU Sahlgrenska, Göteborg SU Östra, Göteborg SÄ-sjukvården, Borås Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Köpings lasarett Västerås lasarett Avesta lasarett Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Lycksele lasarett Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Skellefteå lasarett Gällivare lasarett Kalix lasarett Kiruna lasarett Piteå Älvdals sjukhus Sunderbyns sjukhus 74,9 62,3 77,6 73,0 50,1 73,1 0,0 69,9 89,5 91,8 75,7 62,2 86,0 55,0 79,8 82,6 83,0 89,5 84,0 94,4 34,7 87,7 79,0 86,8 80,6 67,4 16,1 86,3 51,7 55,0 37,8 0,7 59,0 2,9 69,8 1,6 0,0 1,1 86,8 76,8 50,6 57,0 29,1 2,0 32,3 67,5 85,7 39,1 72,5 72,8 73,7 50,3 3,1 64,4 88,7 81,8 81,8 71,7 81,8 6,1 80,2 80,6 0,0 42,0 0,0 9,3 63,6 0,0 66,1 60,3 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 1 Sjukhus Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 12 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Gotland Jönköping Kronoberg Halland Blekinge Västerbotten Västmanland Kalmar Stockholm Gävleborg Skåne Östergötland RIKET Sörmland Värmland Norrbotten Örebro Uppsala Dalarna Västernorrland Jämtland 71,7 70,5 68,6 57,0 56,1 51,0 50,8 49,2 47,0 46,8 45,5 45,5 44,8 44,4 42,6 42,2 41,5 33,3 25,8 23,1 19,5 19,2 0 20 40 60 80 100 2010 Procent Diagram 2 Totalt Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 2 Deltagande i program för fysisk träning I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har fysisk träning hög prioritet och det finns starkt stöd för att träning har en positiv påverkan på samtliga riskfaktorer för hjärtsjukdom. Personer som haft hjärtinfarkt löper högre risk att få en ny infarkt eller annan hjärtkärlsjukdom. Ett av flera inslag för att förebygga ny sjukdom är därför fysisk aktivitet och fysisk träning. För sekundärprevention vid ischemisk hjärtsjukdom är det fysisk träning med tillräckligt hög intensitet som har visat sig vara effektivt. För hjärtrehabilitering innebär detta framförallt träning av kondition för att öka syreupptagningsförmågan och muskelträning för en bättre muskelfunktion. Diagram 2 visar andelen patienter som inom 12 14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram under mätperioden. Jämförelsen baseras på drygt 5 200 patienter yngre än 75 år, varav två tredjedelar var män. I riket hade knappt 45 procent av patienterna deltagit i träningsprogram, med en spridning mellan landsting från 19 till över 70 procent. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 13

Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Danderyds sjukhus Karolinska, Solna Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlshamn Blekingesjukhuset, Karlskrona Hässleholms sjukhus Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett Ängelholms sjukhus Hjärthuset, Varberg Skaraborgs sjukhus, Lidköping Skaraborgs sjukhus, Skövde SU Mölndal SU Sahlgrenska, Göteborg SU Östra, Göteborg Arvika sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Torsby sjukhus Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Bergslagssjukhuset, Fagersta Köpings lasarett Västerås lasarett Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalix lasarett Piteå Älvdals sjukhus Sunderbyns sjukhus 57,9 49,1 58,3 62,1 15,5 25,7 28,6 74,6 26,6 59,7 16,7 41,1 64,4 75,0 66,9 74,4 63,4 69,2 38,2 75,0 36,9 72,2 80,0 39,1 36,5 51,7 54,9 39,9 39,5 40,0 56,6 27,6 24,4 76,8 46,5 56,9 42,3 36,4 60,0 25,0 20,4 40,6 61,1 43,1 53,5 13,1 37,7 36,8 58,3 38,4 43,6 8,4 19,2 50,0 46,7 41,2 41,2 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 2 Sjukhus Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) 50 respektive 60 procent, men i princip skulle alla patienter dra nytta av deltagande. Fysisk träning är i många landsting och sjukhus därför ett underutnyttjat inslag i sekundärprevention efter hjärtinfarkt. 14 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Västernorrland Sörmland Skåne Jönköping Kronoberg Norrbotten Halland RIKET Gävleborg Jämtland Östergötland Blekinge Västmanland Stockholm Gotland Dalarna Värmland Uppsala Kalmar Örebro Västerbotten 1 63,6 62,2 62,1 59,5 59,1 58,5 58,0 55,6 55,2 55,0 54,8 54,7 53,9 53,9 53,8 53,3 47,4 47,3 47,2 45,3 44,1 0 20 40 60 80 100 1 2010 Färre än 10 fall Procent Diagram 3 Totalt Andel patienter som slutat röka 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 3 Rökstopp efter hjärtinfarkt Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Drygt 30 procent av alla hjärtinfarktpatienter i RIKS-HIA är rökare och lika många har tidigare varit rökare. För den rökande hjärtinfarktpatienten är rökstopp därför en viktig åtgärd för att minska risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. I SEPHIA registreras inte uppgifter om förekomsten av stöd för rökavvänjning, men uppgift om rökning fångas vid båda uppföljningstillfällena, utöver vid insjuknandet. I diagram 3 visas andelen rökande patienter som vid uppföljning 12 14 månader efter hjärtinfarkten hade slutat röka. Jämförelsen baseras på drygt 1 500 patienter yngre än 75 år. I riket hade drygt 55 procent slutat röka. Skillnaderna mellan de flesta landsting är jämförelsevis måttliga och varierar från 44 till knappt 64 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent, vilket innebär att bara få landsting och sjukhus når upp till dem. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 15

Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Norrbotten Danderyds sjukhus 50,8 Karolinska, Solna 56,3 Norrtälje sjukhus 100,0 S:t Görans sjukhus, Stockholm 50,0 Södersjukhuset, Stockholm 49,2 Akademiska sjukhuset, Uppsala 48,3 Lasarettet i Enköping 38,5 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 65,0 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 62,8 Nyköpings sjukhus 61,1 Lasarettet i Motala 40,7 Universitetssjukhuset i Linköping 61,5 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 60,9 Höglandssjukhuset, Eksjö 60,0 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 59,0 Värnamo sjukhus 55,0 Ljungby lasarett 46,2 Växjö lasarett 65,6 Länssjukhuset Kalmar 40,7 Oskarshamns sjukhus 38,5 Västerviks sjukhus 54,2 Visby lasarett 53,3 Blekingesjukhuset, Karlskrona 44,4 Hässleholms sjukhus 51,9 Kristianstads sjukhus 77,3 Skånes universitetssjukhus, Lund 56,8 Skånes universitetssjukhus, Malmö 57,6 Trelleborgs lasarett 61,5 Ängelholms sjukhus 80,0 Hjärthuset, Varberg 55,6 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 63,2 Skaraborgs sjukhus, Skövde 59,1 SU Mölndal 46,2 SU Sahlgrenska, Göteborg 56,5 SU Östra, Göteborg 68,8 Arvika sjukhus 63,6 Centralsjukhuset i Karlstad 41,7 Karlskoga lasarett 41,7 Lindesbergs lasarett 46,7 Universitetssjukhuset Örebro 43,9 Köpings lasarett 46,7 Västerås lasarett 51,7 Falu lasarett 48,2 Mora lasarett 45,5 Bollnäs sjukhus 56,7 Gävle sjukhus 53,7 Hudiksvalls sjukhus 57,1 Sollefteå sjukhus 63,6 Örnsköldsviks sjukhus 63,6 Östersunds sjukhus 54,8 Kalix lasarett 53,9 Piteå Älvdals sjukhus 66,7 Sunderbyns sjukhus 60,0 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 3 Sjukhus Andel patienter som slutat röka 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 16 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Sörmland Blekinge Östergötland Skåne Kronoberg Kalmar Västmanland Jönköping Jämtland RIKET Västerbotten Dalarna Stockholm Gävleborg Halland Västernorrland Norrbotten Uppsala Örebro Gotland Värmland 1 73,3 72,4 72,2 71,8 70,3 68,5 65,7 64,1 63,6 63,3 62,0 61,7 61,5 61,3 61,0 57,5 56,2 54,5 51,3 49,7 38,0 0 20 40 60 80 100 1 2010 Färre än 10 fall Procent Diagram 4 Totalt Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (<2,5 mmol/l) 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol Efter hjärtinfarkt skall i princip samtliga patienter komma ifråga för blodfettssänkande läkemedelsbehandling. En betydande andel av patienterna förskrivs också dessa läkemedel, vilket visats både i RIKS-HIAs uppföljning och i data från Patientregistret och Läkemedelsregistret. Men blodfetterna påverkas även av andra faktorer, som till exempel kost och fysisk aktivitet. Det är under alla omständigheter viktigt att följa upp resultatet av olika förebyggande åtgärder, inte bara sjukvårdens aktiviteter. SEPHIA mäter därför patienternas LDLkolesterol vid uppföljningen av hjärtinfarktpatienter. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2008 anges för patienter med hög risk för ny hjärt-kärlsjukdom ett målvärde för LDL-kolesterol på < 2,5 mmol/l. Diagram 4 visar andelen patienter som hade nått målvärdet för LDL-kolesterol 12 14 månader efter hjärtinfarkten. Jämförelsen baseras på drygt 4 100 patienter. Enbart patienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde drygt 63 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från 38 till 73 procent. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 17

Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Danderyds sjukhus Karolinska, Solna S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlshamn Blekingesjukhuset, Karlskrona Hässleholms sjukhus Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett Ängelholms sjukhus Hjärthuset, Varberg Skaraborgs sjukhus, Lidköping SU Mölndal SU Sahlgrenska, Göteborg Karlskoga lasarett Universitetssjukhuset Örebro Bergslagssjukhuset, Fagersta Köpings lasarett Västerås lasarett Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalix lasarett Piteå Älvdals sjukhus Sunderbyns sjukhus 59,6 60,7 57,3 66,3 51,0 53,1 80,0 71,2 66,7 75,0 66,0 74,0 71,8 51,7 72,2 69,2 70,3 62,5 67,2 71,4 37,3 68,2 74,6 63,9 67,9 83,0 72,4 67,6 63,5 56,8 71,4 58,0 57,8 37,0 52,9 68,8 75,0 58,5 61,2 61,8 66,0 62,1 54,2 47,4 59,8 63,6 62,0 50,0 64,0 53,1 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 4 Sjukhus Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/l) 12 14 månader efter hjärtinfarkt, 2011. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent, men det är önskvärt att i princip alla patienter når målnivån. Europeiska riktlinjer har angett en än lägre målnivå för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/l, alternativt 50 procents reduktion från utgångsvärdet), vilket ytterligare illustrerar att det finns ett förbättringsbehov. 18 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Sörmland Kalmar Västernorrland Kronoberg Örebro Jämtland Gävleborg Östergötland RIKET Stockholm Skåne Gotland Västerbotten Jönköping Halland Dalarna Västmanland Uppsala Blekinge Norrbotten Värmland 1 76,5 75,3 74,8 72,4 71,7 70,7 70,1 68,8 66,0 66,0 64,8 64,3 64,2 63,3 63,1 61,0 60,7 59,7 58,4 56,1 54,5 0 20 40 60 80 100 1 2010 Färre än 10 fall Procent Diagram 5 Totalt Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (<140 mmhg) 12 14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 5 Måluppfyllelse för blodtryck Högt blodtryck är liksom högt LDL-kolesterol en riskfaktor för ny hjärt-kärlsjukdom och blodtrycket kan påverkas dels genom läkemedelsbehandling, dels genom beteendeförändringar avseende bland annat tobaksfrihet, motion, kost och stress. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger målvärdet för systoliskt blodtryck till under 140 mmhg. Diagram 5 visar andelen patienter som hade nått målvärdet för systoliskt blodtryck 12 14 månader efter hjärtinfarkten. Jämförelsen baseras på drygt 4 400 patienter. Enbart patienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde 66 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från 54 till drygt 76 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 70 respektive 75 procent, men det är önskvärt att i princip alla patienter når målnivån. Ungefär en tredjedel av landstingen når den lägre poänggränsen. Ingen förändring av graden av måluppfyllelse har kunnat ses de senaste tre åren, vare sig för blodtryck eller LDL-kolesterol. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 19

Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Danderyds sjukhus Karolinska, Solna Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Lasarettet i Enköping Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset, Eskilstuna Nyköpings sjukhus Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Ljungby lasarett Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlshamn Blekingesjukhuset, Karlskrona Hässleholms sjukhus Kristianstads sjukhus Skånes universitetssjukhus, Lund Skånes universitetssjukhus, Malmö Trelleborgs lasarett Ängelholms sjukhus Hjärthuset, Varberg Skaraborgs sjukhus, Lidköping SU Mölndal SU Sahlgrenska, Göteborg Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Bergslagssjukhuset, Fagersta Köpings lasarett Västerås lasarett Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalix lasarett Piteå Älvdals sjukhus Sunderbyns sjukhus 66,0 68,2 79,1 62,2 62,7 56,4 67,6 79,6 76,9 60,0 71,8 60,4 70,5 61,3 64,9 63,5 83,8 68,4 74,4 66,7 84,1 63,0 66,7 48,4 37,8 59,8 75,8 72,8 71,1 50,0 66,7 61,8 55,1 67,9 64,0 70,8 73,6 52,9 48,4 68,1 60,2 62,7 79,0 71,4 59,0 74,4 75,9 70,7 63,3 53,5 52,1 56,9 0 20 40 60 80 100 Procent Diagram 5 Sjukhus Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmhg) 12 14 månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år. Källa: SWEDEHEART SEPHIA 20 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Diagnostik av hjärtsvikt RiksSvikt Det finns i Sverige ungefär 200 000 personer med symtomgivande hjärtsvikt och lika många med latent hjärtsvikt. Hjärtsvikt medför påtagligt ökad risk för förtida död och är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre som vårdas på sjukhus. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med symtom som trötthet, andfåddhet vid ansträngning, andnöd och hosta på natten och svullna ben. 6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt Ekokardiografi, ultraljudsundersökning av hjärtat, skall användas för att diagnostisera och klassificera hjärtsvikt och dess svårighetsgrad. Diagnos byggd enbart på symtom och kliniska fynd ger fel diagnos i cirka hälften av fallen. Det finns nu enighet om att modern diagnostik av hjärtsvikt ska inkludera verifiering av nedsatt hjärtfunktion och ekokardiografi är den vanligast förekommande metoden för detta. I Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har ekokardiografi vid misstänkt hjärtsvikt hög prioritet. Källan till indikatorn är kvalitetsregistret RiksSvikt. Både sjukhus och primärvård rapporterar data, men få hjärtsviktspatienter från primärvård rapporteras till RiksSvikt; cirka 120 av 1 200 primärvårdsmottagningar rapporterade data 2011. 63 sjukhus eller specialistmottagningar, vilket är över 80 procent, rapporterar till RiksSvikt, men täckningsgraden vad avser patienter är lägre. RiksSvikt anger täck- Jämtland 2 Gävleborg 2 Värmland Västerbotten 2 Gotland Örebro Blekinge Östergötland Stockholm Kronoberg Jönköping Dalarna RIKET Kalmar Skåne Halland Uppsala Sörmland Norrbotten 1 Västernorrland 1 Västmanland 1 100,0 98,2 95,8 94,9 94,1 92,7 91,6 90,7 89,8 89,2 87,6 86,3 85,2 82,2 80,2 80,0 77,0 69,9 59,5 0 20 40 60 80 100 1 2010 Uppgift saknas 2 Uppgift saknas 2010 Procent Diagram 6 Totalt Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi, 2011 Källa: Rikssvikt KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 21

ningsgraden för 2011 till 66 procent, avseende de sjukhusvårdade patienterna. Det är stora variationer mellan sjukhusen och därmed även mellan landsting. Den ojämna täckningsgraden gör att jämförelser är osäkra. Indikator 6 visar andelen hjärtsviktspatienter som 2011 diagnostiserades med hjälp av ekokardiografi. Jämförelsen baseras på 7 500 nyregistrerade patienter, varav 4 400 var män. I riket ekokardiograferades 82 procent av patienterna, en större andel bland män än bland kvinnor. Andelen varierar från knappt 60 till 100 procent mellan de olika landstingen. RiksSvikt anger som ett av flera kvalitetsmål för vården av hjärtsviktspatienter att minst 90 procent av patienterna skall ha undersökts med ekokardiografi när diagnosen sätts. 22 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Behandling av fetma hos barn kvalitetsregistret BORIS Omkring 3 5 procent av alla barn i Sverige lider av fetma. Barnfetma är en sjukdom som obehandlad leder till ökad sjuklighet. Följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som oftast kommer först i vuxen ålder, medför att barnfetma leder till en förväntad sänkt livslängd. Fetma i barndomen leder också till ökad risk för sämre social anpassning. Förekomst av fetma bland barn är ojämnt fördelad över landet, utan att orsakerna till detta är kända. Det finns också en kraftig påverkan från sociala faktorer, med en betydligt högre förekomst av fetma i områden med lägre inkomst och utbildning. Beteendebehandling har ofta gynnsam effekt, om den sätts in tidigt. Målsättningen med behandling är att långsiktigt normalisera vikten och att bibehålla en vikt som inte överskrider gränsen för fetma. Behandlingen är personalkrävande, men relativt billig för barn som inte har några andra komplicerande sjukdomar. Behandling senare i livet är betydligt mer kostsam. Fetmasjukdomen belastar samhällsekonomin påtagligt och kostnaderna ökar i takt med att fetma blir vanligare. Här visas uppgifter om mätning av fasteblodsocker och viktnedgång efter behandling, hämtade från BORIS, det nationella kvalitetsregistret för barnobesitas. Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Registrering i BORIS avser behandling på barnläkarmottagningar eller barnklinik, inte insatser som ges till exempel i skolhälsovård. Under de senaste åren har täckningsgraden ökat, både sett till deltagande kliniker och antal patienter. Till Boris rapporterar nu över 50 procent av landets barnkliniker samt över 40 andra barnmottagningar i landet. I registret fanns 2011 över 6 000 barn och unga i åldrarna 4 18 år. Täckningsgrad, i meningen hur stor andel av barn med aktiv behandling som finns i BORIS är svår att beräkna, men skattas i årsrapporten till cirka 75 procent. Man påpekar att den relativt höga andelen är en avspegling av att få barn får behandling för sin fetma. 7 Behandlingsresultat efter ett år Diagram 7 visar hur mycket de barn som får behandling i genomsnitt minskar sin övervikt under ett år. Måttet som används är BMIsds som tar hänsyn till barnets vikt och längd och normala utveckling. BMIsds 0 är det BMIsds som ett barn med medelvikt har, medan BMIsds 2,3 är den ungefärliga gränsen för fetma. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens start ingår. Jämförelsen baseras på 815 barn som följdes upp under mätperioden 2009 2011. Bara landsting med lägst 10 fall redovisas. Relativt få barn finns med i uppföljningen vilket beror på en kombination av många orsaker, bland annat sen rapportering till registret, avhopp under behandlingstiden och att en relativt snäv åldersgrupp är inkluderad i analysen. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 23

Norrbotten Stockholm Halland RIKET Örebro Skåne Kalmar Blekinge 1 Dalarna 1 Gotland 2 Gävleborg 1 Jämtland 1 Jönköping 1 Kronoberg 1 Sörmland 2 Uppsala 1 Värmland 2 Västerbotten 1 Västernorrland 1 Västmanland 1 Östergötland 1 0,393 0,332 0,317 0,256 0,252 0,191 0,190 0,107 Antal patienter 25 314 20 815 48 215 170 13 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 1 2 2006 2008 Uppgift saknas Färre än 10 fall Viktnedgång, BMIsds-enheter Diagram 7 Totalt Viktnedgång efter ett års behandling vid svår fetma, 2009 2011. Avser barn som var < 12 år vid behandlingsstart. Källa: BORIS Barnobesitasregister i Sverige Den genomsnittliga sänkningen i riket är 0,26 BMIsds enheter på ett år. Tyvärr har endast få landsting rapporterat ett så stort antal årsresultat att man kan göra en rimlig jämförelse. Spridningen mellan landstingen är relativt stor, från 0,11 till 0,39. Alla landsting visar sjunkande BMIsds, vilket tyder på att behandlingen har effekt. Om viktnedgången håller i sig under ytterligare ett år så har man en BMIsds sänkning som medför en betydande minskning i fetmarelaterade riskmarkörer och därmed en minskad risk för framtida sjuklighet. Spridningen visar att det finns en förbättringspotential. Resultaten ligger också något lägre än vad som rapporterats från Tyskland, även om jämförelser är svåra att göra på grund av skillnader mellan länderna i viktlängdstandarder och BMIsds mått. 24 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Jönköping 3 Västernorrland Uppsala Norrbotten 4 Sörmland 4 Örebro Halland Skåne Västmanland RIKET Stockholm Kalmar Värmland Gotland Blekinge 2 Dalarna 1 Gävleborg 1 Jämtland 1 Kronoberg 1 Västerbotten 1 Östergötland 1 100,0 100,0 83,8 73,5 64,3 63,3 58,0 56,3 54,5 48,6 45,3 41,6 20,8 14,1 7,7 Antal patienter 46 15 80 49 14 158 138 1 078 22 4 400 866 144 92 13 0 20 40 60 80 100 1 2008 2009 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Uppgift saknas 2008 09 4 Färre än 10 fall 2008 09 Procent Diagram 8 Totalt Andel barn med redovisat fasteblodsocker vid årskontroll, 2010 2011. Källa: BORIS Barnobesitasregister i Sverige 8 Mätning av fasteblodsocker Barn med fetma löper ökad risk för att få diabetes. Eftersom förhöjt fasteblodsocker är en indikation på ökad risk för utveckling av diabetes är mätning av detta ett viktigt processkvalitetsmått. I Sverige är förekomst av förhöjda fasteblodsocker bland barn med fetma tre gånger vanligare än i Tyskland. Omkring 17 procent av svenska barn med fetma har förhöjda fasteblodsocker. Det är vanligare i tonåren och även bland barn med uttalad fetma men det förekommer i alla åldrar och alla grader av fetma. Diagrammet visar andelen barn där fasteblodsocker registrerades vid nybesök eller vid årlig kontroll. Jämförelsen baseras på 4 400 patienter. I riket registrerades uppgift om fasteblodsocker för 48,6 procent av alla patienter under mätperioden 2010 2011. Det är påtagliga skillnader mellan landsting, med variationer från 83,8 till 7,7 procent. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 25

Demenssjukdom SveDem Per år insjuknar ungefär 20 000 personer och totalt är cirka 150 000 personer i Sverige drabbade av en demenssjukdom, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Sjukdomsfrekvensen ökar med åldern. Nästan hälften av alla som är 90 år och äldre har en demenssjukdom medan cirka 9 000 patienter med demenssjukdom är under 65 år. Minnesstörning är ett vanligt och tidigt tecken vid demens och patienterna försämras med tiden. Källan till de två mått som här redovisas är kvalitetsregistret SveDem, Svenska Demensregistret. SveDem registrerar patienter i specialiserade enheter, primärvård och i särskilda boenden. I oktober 2012 var andelen anslutna specialistenheter 95 procent. 622 vårdcentraler, vilket är ungefär hälften av alla, registrerade då i SveDem. Det har skett en snabb ökning av anslutna primärvårdsmottagningar. Oktober 2012 fanns det totalt knappt 26 000 registrerade patienter i SveDem och under 2011 nyregistrerades nästan 5 000 patienter. Registret bedömer att man har cirka 30 procents täckningsgrad på individnivå. I de Nationella riktlinjerna för vård och behandling vid demenssjukdom som publicerades av Socialstyrelsen 2010 anges flera kvalitetsindikatorer som kan följas i SveDem. Nedan presenteras två av dessa, som motsvaras av Kvalitetsindikator 2 respektive 3 i SveDems årsrapport. 9 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos Korrekt diagnos är viktig och medför att patienten lättare får tillgång till olika stödinsatser från samhället. För att ställa en korrekt diagnos måste en demensutredning göras för att undersöka om patientens symtom beror på en demenssjukdom eller inte, för att upptäcka behandlingsbara tillstånd samt ta reda på vilka svårigheter patienten har för att kunna ge adekvat behandling och stöd. Det finns idag inget specifikt test eller undersökningsresultat som ensamt leder till en diagnos. Det råder idag osäkerhet om vilken kvalitet dessa demensutredningar har. I de nationella riktlinjerna för demenssjukdom har Socialstyrelsen definierat vad som skall ingå i en så kallad basal demensutredning som man rekommenderar att alla patienter med misstänkt demenssjukdom skall genomgå. En demensutredning består av strukturerad anamnes med avseende på kognitiva symtom och funktioner med både patient och anhöriga, kognitiv testning, blodprover och röntgen av hjärnan med datortomografi eller magnetröntgen. Indikatorn visar andelen demenspatienter som genomgick basal demensutredning. Jämförelsen baseras på 4 803 patienter som nyregistrerades i SveDem 2011 och cirka 90 procent av patienterna utreddes vid en specialistenhet. I riket var andelen som genomgick basal demensutredning cirka 86 procent. Landstingens resultat sträcker sig från 47 till 97 procent. Det finns utrymme för förbättring, då SveDems mål är att minst 90 procent skall ha genomgått en basal demensutredning. 26 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Gävleborg Halland Uppsala Stockholm Kronoberg Värmland Västerbotten RIKET Dalarna Skåne Blekinge Västernorrland Örebro Norrbotten 2 Jönköping Sörmland Västmanland Kalmar Östergötland Gotland Jämtland 1 97,5 93,1 92,5 92,5 89,3 86,8 86,8 84,1 81,6 80,8 80,6 78,7 75,9 75,0 68,2 67,9 67,7 66,3 65,2 65,1 47,4 0 20 40 60 80 100 1 2010 Färre än 10 fall 2 Uppgift saknas 2010 Procent Diagram 9 Totalt Andel patienter med demens som genomgått basal demensutredning, 2011 Källa: SveDem Svenska Demensregistret En felkälla är att delar av utredningen, eller hela den basala demensutredningen, kan vara gjord innan patienten kommer till specialistkliniken, vilket skall registreras, men kan missas. I princip alla genomgår utredning med blodprover och röntgen av hjärnan. Däremot används klocktestet, som också ingår i rekommendationerna, inte fullt lika flitigt. 10 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Det finns ingen botande behandling vid Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom har dock visat sig kunna lindra och stabilisera symptomen en tid. Tillgängliga demensläkemedel idag utgörs av kolinesterashämmare som har indikationen Alzheimers sjukdom av mild till måttlig sjukdomsgrad samt NMDA-receptorantagonisten memantin som ges vid måttlig till svår sjukdomsgrad. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom rekommenderas i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen. Diagram 10 visar andelen patienter med nydiagnosticerad Alzheimers sjukdom i SveDem under 2011 som erhåller behandling med demensläkemedel. Jämförelsen är baserad på 1 594 patienter. I riket behandlades drygt 84 procent av alla patienter, med en variation mellan landsting från 73 till 100 procent. SveDem strävar mot att 80 procent av patienter med Alzheimers sjukdom skall erhålla läkemedelsbehandling. Det finns alltid patienter som av olika skäl inte är lämpliga att KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 27

Kalmar 100,0 Gävleborg 98,0 Halland 94,9 Värmland 92,6 Västernorrland 91,1 Östergötland 90,9 Kronoberg 90,0 Örebro 90,0 Skåne 88,4 Jönköping 85,7 Uppsala 85,6 Västmanland 85,4 RIKET 84,4 Stockholm 83,3 Sörmland 82,1 77,6 Dalarna 73,7 Västerbotten 73,3 Blekinge 1 Gotland 1 Jämtland 1 Norrbotten 1 0 20 40 60 80 100 1 2010 Färre än 10 fall Procent Diagram 10 Totalt Andel patienter med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel, 2011. Avser kolonesterashämmare eller NMDA-antagonist. Källa: SveDem Svenska Demensregistret behandlas med dessa läkemedel. Man har bedömt att biverkningar och kontraindikationer mot behandlingen utgör cirka 20 procent. Att i SveDem drygt 84 procent av dessa patienter behandlas med demensläkemedel innebär en liten ökning sedan 2010, då 81 procent behandlades. Den höga siffran avspeglar att följsamheten till riktlinjerna är god, men också att vid specialistenheterna erhåller patienter med rätt indikation dessa läkemedel. Andelen patienter vid specialistenheter i Danmark som behandlas med demensläkemedel har rapporterats vara cirka 80 procent. Tre landsting (Dalarna, och Västerbotten) når inte helt upp till målet på 80 procent. Rapporter har visat att knappt 30 procent av patienter med Alzheimers sjukdom i Sverige behandlas med kolinesterashämmare. Andelen i SveDem ligger således betydligt högre. Detta beror sannolikt dels på att majoriteten av patienterna har en mild till måttlig sjukdom, vilket är en klar indikation för kolinesterashämmare, dels på att SveDem-patienterna till stor del utreds vid specialistenheter där användningen av demensläkemedel sannolikt är högre. Under 2012 har registreringen av patienter i primärvården ökat avsevärt och därför kommer data om demensläkemedelsanvändningen i primärvården kunna redovisas framöver och en mer heltäckande bild av behandlingen med demensläkemedel i landet kunna ges. 28 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Vård vid ätstörning RIKSÄT Ätstörningar är vanliga och allvarliga hälsoproblem bland tonåringar och unga vuxna. Centrala symtom är upptagenhet av kroppsvikt och att självkänslan på ett överdrivet sätt härrör från kroppens vikt och form. Det finns tre huvudkategorier av ätstörning: anorexia nervosa (AN), bulimia nervosa (BN) och ätstörning utan närmare specifikation. Ätstörningar drabbar oftare flickor och kvinnor än pojkar och män, men flera studier pekar på en ökning bland pojkar och män. Man kan räkna med att 1,5 2 procent av tonårsflickor och unga kvinnor vid en given tidpunkt är drabbade av AN eller BN. Utbudet av behandlingsmetoder varierar mellan enheter. Kliniska riktlinjer understryker vikten av tidig intervention, öppenvårdsbehandling, erbjudande om konkret matstöd, familjebaserade behandlingar för barn/ungdomar och självhjälpsbehandling samt kognitiv beteendeterapi för vuxna patienter med bulimi. Samsjuklighet med ångest-, depressions- och andra psykiatriska tillstånd är vanligt. Ofta används läkemedelsbehandling som komplement. Genomsnittlig behandlingslängd för patienterna i registret är 11,5 månader. Här visas två mått som syftar till att spegla kvalitet inom ätstörningsvård, hämtade från kvalitetsregistren RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. I RIKSÄT registreras uppgifter om diagnostik och behandlingsresultat vid vård för ätstörning, huvudsakligen vid ätstörningsspecialiserade psykiatriska enheter eller specialiserade team inom allmänpsykiatrin. Under 2012 har ansträngningar gjorts att dels öka rapporteringen till registret, dels öka dess praktiska nytta för de rapporterande enheterna, genom att formulera kvalitetsindikatorer till vilka behandlingsmål kan knytas. IT-relaterade förseningar har hämmat vissa enheters rapportering. Alla specialiserade ätstörningsenheter rapporterar till RIKSÄT, med en bedömd täckningsgrad på individnivå på över 90 procent. För allmänpsykiatriska enheter är det i nuläget svårare att värdera hur stor andel av patienter som registreras. Arbete med detta syfte pågår. Tillsammans med osäkerhet om sjukdomsförekomst i olika landsting gör detta att landstingens resultat inte kan jämföras med varandra på ett rättvisande sätt. Med denna reservation gjord är det likväl viktigt att visa data. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 29

Jämtland Stockholm Uppsala Örebro Skåne Jönköping RIKET Västmanland Norrbotten Östergötland Dalarna Västerbotten Sörmland Blekinge 3 Kalmar Halland Gotland 2 Gävleborg 2 Kronoberg 1 Värmland 1 Västernorrland 2 67,6 55,5 52,6 47,4 47,1 40,0 39,8 36,4 35,3 34,8 34,4 34,2 31,3 29,4 22,8 21,1 13,0 0 20 40 60 80 100 1 2010 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall 2010 Procent Diagram 11 Totalt Andel patienter med ätstörning som är fria från diagnos ett år efter behandlingsstart, 2011. Källa: RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning 11 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandling Diagram 11 visar andelen patienter med ätstörning som ett år efter behandlingsstart inte längre uppfyller kriterierna för diagnos, det vill säga att symtomen har minskat så att ätstörningsdiagnos inte längre är tillämplig. Måttet syftar till att visa hur många patienter som har svarat snabbt på vården och blivit friska. De faktiskt behandlingstiderna kan variera betydligt, och vara både kortare och längre än ett år. Jämförelsen avser knappt 1 500 patienter som under 2011 hade varit i behandling ett år. I riket hade knappt 40 procent av de patienter som registrerats och följts upp blivit diagnosfria efter ett års behandling. RIKSÄT har som målnivåer att andelen diagnosfria efter ett år bör vara 38 procent för barn och ungdomar, samt 34 procent för vuxna. 12 Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörning Ett sätt att mäta patientens förbättring är att använda GAF, som är ett skattningsinstrument för patientens funktionsförmåga. GAF utläses Global Assessment of Functioning och har en numerisk skala som används för att vid psykisk ohälsa subjektivt skatta vuxna patienters förmåga i olika avseenden social, yrkesrelaterad och psykologisk funktionsförmåga. Den syftar till att beskriva eller bedöma hur väl patienten kan 30 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Jämtland Stockholm Dalarna Skåne Jönköping RIKET Halland Västerbotten Norrbotten Sörmland Uppsala Örebro Östergötland Västmanland Blekinge 3 Kalmar Gotland 2 Gävleborg 2 Kronoberg 1 Värmland 1 Västernorrland 2 21,0 16,7 14,9 14,2 13,2 12,1 11,8 11,2 11,2 11,1 10,5 10,0 10,0 7,3 7,0 6,5 4,4 Initialvärde 45,0 46,1 46,9 49,7 52,0 49,2 46,7 53,7 43,6 49,7 56,7 52,4 49,2 50,3 54,5 56,7 54,2 0 5 10 15 20 25 30 1 2010 Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Uppgift saknas 2010 Förbättring, GAF Diagram 12 Totalt Förbättring av GAF-skattad funktionsförmåga vid ätstörning ett år efter behandlingsstart, 2011. Källa: RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörning hantera olika situationer och problem i det dagliga livet. Det är behandlarens bedömning, inte en patientskattning av förmågan. Det förs diskussioner om GAF är ett lämpligt instrument att använda vid ätstörning eftersom ätstörningspatienter ofta har en ojämn funktionsförmåga. De kan fungera olika väl i olika sammanhang. GAF-värdet kan variera mellan 1 100 och måttet här redo visar den genomsnittliga förändringen mellan två mätningar. Ett högt värde anger en stor förbättring. Diagram 12 visar patienternas genomsnittliga förbättring i GAF-poäng ett år efter behandlingsstart. Jämförelsen baseras på knappt 1 500 patienter som under mätperioden 2011 hade varit i behandling i ett år. I riket har en förbättring med 12 GAF-skalsteg skett, ett år efter behandlingsstart. RIK- SÄT har angett målnivåer avseende funktionsförbättring, 18 GAF-poäng för barn och unga respektive 15 poäng för vuxna. Det initiala GAF-värdet anges till höger i diagrammet, där ett lågt värde betyder att funktionsförmågan var låg. För både 11 och 12 gäller att redovisning för landsting baseras på klinikens lokalisering, inte patientens hemort. KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 31