SKOTSELPLAN för och dokumentation av:

SKOTSELPLAN för och dokumentation av: HÄREBODARNA BERGGRENS TORPET (Mosjöholm) MOSJÖHOLM (Hemmanet) vid GUDMUNDTJÄRN Sunds alls kommun Indals socken år 1996 Gula kartan: skala Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation Rapport nr 5:96. av Elisabeth Aberg REFERENSEXEMPLAR

HÄREBODARNA _.............................. 2 Beskrivning av fornläitulingen _ 2 Allmän beskrivning av fornvårdsområdet Historik över fäboden _ 11 Vegetationen (22 augusti 1995).. _ 12 Markvegetationen strax utanför vårdområdet, tidigare öppna fäbodområdet inom de Skötsel av fornvårdsområdet........... _ 13 BERGGRENS TORPET.. _.................... 14 Beskrivning av fornläilulingen _ o 14 Allmän beskrivning av fornvårdsområdet...... 15 Historik _..... o o 15 Berggrens torpet på 1940-talet 15 Skötsel av fornvårdsområdet o o 29 MOSJÖHOLM (Henunanet) o 31 Beskrivning av fornlämningen, enligt fornminnesregistret o o 31 Allmän beskrivning av fornvårdsområdet. o 31 Historik o 31 Skötsel av fornvårdsområdet o o 33 KÄLLOR.......... 34

Härebodarna (Mosjöholm 1,5) lodals socken, Sundsvalls Kommun. fornlämningsnummer:99 Objektnummer: 13 Ägare: SCA, Skogsfastigheter, 851 88 Sundsvall. Beskrivning ay fornlämningen Härebodarna har varit en fäbod. - I området finns rester efter fyra husgrunder i form av spismursröse. rester efter stockvarv och syllstenar. Vidare finns röjda odlingsytor, odlingsrösen och terrasskanter. t 3 11 12 0--- -0 A,fr, ' 10, U..,~ ~ 14 16 4 Å ~ll f----------:----- -- ---;i, -Ah7 ' 1 J, 6.J,,I,, 1,, I.A, -- - - ----'---- 9 N,I, fluht ", Skiss över fornvårdsområdet. 1. Odlingsröse nr.l. 2.5 x 1.8 m stort och 0,4 m högt. 2. Stenrad. 4 m IAngt och 1 m brett. 3. Odlingsröse nr.2, 2,0 x 1,8 m stort och 0,4 ro högt. 4. Terrasskant 4,5 m lång. 5. Terrasskant 4.5 m lång. 6. Stockrester fran ett hus 0,85 x 1,3 m kortast i norr. 7. Röse, troligen ett odlingsröse 3,0 x 2,0 m stort och 0,4 m högt. 8. Aker. 9. Odlingsröse nr.3, 1,8 x 1.9 m stort och 0,4 m högt. 10- Spår efter husgrund (lo). I NY-hörnet finns rester aven stock -B, (Il) i NÖ och so hörnet finns syllstenar (12,13). 14. Spismursröse 2,0 x 2,0 m stort och 0,6 ro högt. 15. Röse nr.4, 2,0 x 2,0 m stort och 0,6 ro högt. 16. Röse nr.s, 1,6 x 1,3 ro stort och 0,3 m högt.

3 Bild Bild l: 2 : Odlingsröse 2,5 x 1,8 ro Stenrad 4 ro långt och l tagna 22 augusti 1995). stort och 0,4 ffi högt. (1) ffi brett. (2) (Fotona är (1) se skissen sidan 2.

_... ".." Bild nr.3: Odlingsröse nr.2, 2,0 x 1,8 ffi stort och 0,4 ffi högt. (Fotot är taget den 22 augusti 1995).(3)

Bild 4: Terrasskanter, 4,5 m långa (4) och (5). Bild 5: Stockrester från ett hus 0,85 x 1,3 ffi kortast ~ norr. (6) 1995). (Båda fotona är tagna den 22 augusti

Bild nr.6: Röse, troligen ett odlingsröse 3,0 x 2,0 ID stort och 0,4 m högt (7). Bild nr.?: Äkern mot väster (8). (Fotona tagna 22 augusti 1995). 6

7 Bild nr.s: Odlingsröse nr.3, 1,8 x 1,9 ffi stort och 0,4 ffi hö t (9). Bild nr.9: sp!r efter husgrund (ID), fotona är tagna den 22 augusti 1995.

8 Bild nr.io: Stockrest i NV-hörnet av husgrunden bild nr.9 (11). Fotot är taget den 22 augusti 1995.

Bild nr 11: Syllstenar i NÖ hörnet av husgrunden bild nr.9 (12) Bild nr 12: Syllslenar i SÖ hörnet av husgrunden bild nr 9 (13) Fotona är tagna den 22 augusti 1995. 9

10 Bild nr.u: Bild nr.14: Röse efter en spis i husgrunden blid nr. 9 l (14). Röse nr. 4, 2,0 x 2,0 m stort och 0,6 m högt (IS). bilderna är tagna den 22 augusti 1995). {Båda

11 Bild nr.is: Röse nr.s, 1,6 x 1,3 m stort och 0,3 ro (Fotot är taget den 22 augusti 1995). högt Allmän beskrivning av fornvårdsområdet: Vårdområdet är ungefär 45 x 56 m stort och ligger på en sydsluttning av sandig-moig-morän strax norr om Härebodmyran intill Stor-Mosjön. området gränsar i söder mot Härebomyran och i övrigt mot skogsmark. Efter det att fäboden lagts ned har området blivit beväxt med skog. Den yta som utgör vårdområdet har nyligen röjts fram. I skogen runt omkring finns spar i vegetationen enbuskar, ljung och krakris som visar att det öppna fäbodområdet tidigare var större. Det finns också svaga lämningar efter en gärdsgård. Historik över fäboden Fäboden var i drift år 1778, då skattläggningskartan gjordes över området. Det fanns då slåtterland vid Härebodarna. på skogskartan från år 1807 finns inga stugor inritade vid fäboden men väl ängsmark. Troligen tillhörde fäboden från början Mosjöholm. på fäboden fanns åtminstone en fäbodstuga, en ladugård. Runt om fäboden var det lägdor (åkrar). Till fäboden fraktades korna två mil. på fäboden odlades potatis, då det var för frostlänt vid Gudmundtjärn.

IL VEGETATIONEN (22 augusti 1995). Inom det öppna området: - blodrot, Potentilla erecta - blåbär, vaccinium myrtillus - - brännässla, Urtica dioica ekbräken, Gymnocarpium dryopteris - ekorrbär, Maianthemum bifollum - en, juniperus communis - fibbla, sp. _ flockfibbla, Hieracium umbellatum - hallon, Rubus idaeus - - harsyra, Oxalis acetosella kruståtel, Deschampsia caespitosa - - lingon, Vaccinum vitis-idaea liten blåklocka, Campanula rotundifolia - mjölkört, Epilobium angustifolium - - skogskovall, Melampyrum sylvaticum skogsstjärna, Trientalis europaea - smultron, Fragaria vesca - tall, Pinus sylvestris - veronica Bp. - viol, Viola sp. - vitplister, Lamium alba - - vårfryle, Luzula Pliosa vårtbjörk, Betula pendula Markvegetationen strax utanför vårdområdet, inom de tidigare öppna fäbodområdet: - ekbräken, Gymnocarpium dryopteris ekorrbär, Maianthemum bifolium en, Juniperus communis gran, Picea abies gullris, Solidago virgaurea harsyra, Oxalis acetosella kruståtel, Deschampsia caespitosa kråkbär, Empetrum nigrum lingon, Vaccinum vitis-idaea ljung, Calluna vulgaris mjölkört, Epilobium angustifolium rönn, Sorbus aueuparia skogskovall, Melampyrum sylvaticum tall, Pinus sylvestris vide, Salix sp. vial, Viola sp. vårfryle, Luzula Pilosa vårtbjörk, Betula pendula vägmossa, Pleurozium schreberi

I i Skötsel av fornvårdsområdet Vårdområdet skall vara fäladsmark med enstaka enar, lövträd och barrträd, för att gestalta den skogsbetesmark som tidigare omgav fäboden. Skötseln skall ge en öppen fäbodmark där spåren efter hus, åkrar och odlingsrösen framträder tydligt. Vid husgrunderna och där det är odlingsrösen skall området vara trädfritt. Vegetationen ska slås med skärande redskap i slutet på juli månad/början av augusti månad. Då växterna fröat av sig. Den avslagna vegetationen räfsas ihop och tas bort från området ellet hässjas och får vara kvar över vintern som foder åt de vilda djuren. på våren efter snösmältningen städas området, nedfallna kvistar tas bort, löv krattas upp. Eventuellt tas kvarvarande hö bort om sådant hässjats, och hässjorna. Extra åtgärder Höga stubbar lågkapas så förmultnar de snabbare. Det är önskvärt att området utökas med ca 20 m åt öster och mot norr och 15 ffi åt väster. Då kommer hela det forna öppna området som tillhört fäboden med inom vårdområdet.

I I Berggrens torpet (Mosjöho1m 1,2; 1,3; 1,4; 1;6) lndals socken, Sundsvalls Kommun. fornlämningsllummer:82 Objektnummer: 13 Ägare:SCA, Skogsfastigheter, 851 88 Sundsvall. Beskrivning av fornlämningen Sentida bebyggelselämningar bestående av husgrunder efter ett bostadshus, tröskloge, sommarstilll, ladug~rd, bagan:;tuga och vagnslider, jordkällare och brulin. Det finns röjda ytor efter de åkrar och ängar som förekom här. Odlingsrösen och stengärdsgård. När torpet var i bruk fanns det ett öppet siktstråk från torpet och söder ut mot Lars-Olafs tjärnen. Un 4 -+ Skiss över 8erggrens torpet. 1. potatisland 2. tröskloge J. bagarstuga och vagnslider 4. jordkällare (potatiskällare) 5. sommarstall 6. ladugård 7. grönsaksland B. bostadshus 9. brunn 10. brygghus 11. stengärdsgård

I) Allmän beskrivning ay fornvårdsområdet Torpet ligger på en sydsluttning med normalblackig moränmark. Vårdområdet är i stort öppen ängsmark med glest stående lövträd. Stengärdsgården sträcker sig från nuvarande vägen och upp mot det tidigare potatislandet. HISTORIK Torpet finns inte med på lantmäterikartor från 1700 och ISDO-talen och har troligen tillkommit under 1900-talet. Baaarstuaa och vagnslider (3) Under bagarstugan fanns vagnslidret. LaduaArden (6) se skissen Denna var uppdelad i tre sektioner. I mitten förvarades höet och i den nordliga delen var stall och utanför stallet fanns gödselstacken. Den sydliga delen av byggnaden var också stall. På gaveln fanns utedasset. Även utanför denna stall del fanns en gödselstack. GrÖnsakslandet (7) Det var ett stort fyrkantigt land, med vinkrusbärsbuskar. På södra sidan stod lönnar. och Brunn (9) Brunnen var täckt med ett lock. Brygghus {lo} Intill brunnen fanns ett stort brygghus. Aker och äng Tidigare fanns öppna uppodlade åkrar söder om vägen. Dessa skogsplanterades på 1940-talet. Berggrens torpet på 194Q-talet 1942 brukades gården. Nedanför torpet låg åkrar och ängar. Det odlade området var betydligt större än den del som hålls öppen idag. De sydligaste åkrarna planterades med skog på 1940-talet. - Mellan tegarna fanns öppna diken och dikeskanterna var klädda med vegetation. Mot skogen nordost om torpet fanns stengärdsgården som alltjämt finns kvar. Ovanpå stengärdsgården var en trägärdsgård med raka stöttor. Ute i odlingsmarken låg ett härbre. Nordost om boningshuset fanns en gärdsgård mot skogen som var gjord av snedställda slanor. Köksträdgården var ingärdad av ett trästaket med raka vågrätt liggande slanor. Söder om ladugården fanns då liksom nu ett av sten.

på bilden är från vänster ladugården, endast gaveln är synlig på bilden, bagarstugan med vagnslider, bostadshuset, trösklogen och ett härbre. Samtliga hus är nu borta. (Fotot från privat ägo).

17 Bild 17 och 18: Berggrens torpet före detta åker och ängsmark. Den nedre bilden visar odlingsrösen (28 augusti 1995).

I 8 Bild 19: Stengärdsgården vid den östra delen av odlingsmarkerna (28 augusti 1995).

Bild 20: Berggrens torpet, bostadshuset i maj månad år 1942. Till vänster om huset ligger,_ '",... _",..:1_'&_..:1_-

20 Bild 20 och 21; Till höger i den övre bilden finns grunden och resterna efter spismuren till torpets bostadsbyggnad. Till vänster om torpet bakom raden av de tre lönnbuskarna låg köksträdgården. Ned nedre bilden visar torpets före detta potatisland.

...., I ( I, I l, 'I / I r ( Bild 22: Berggrens torpet i maj 1942. Längst till vänster i bild syns bagarstugan med vagnslidret, därefter ligger ladugården. Utanför ladugården finns ett stenröse som alltjämt finns kvar. Mellan ladugården och bostadshuset, byggnaden längst till höger i bilden ligger köksträdgården instängslad med ett trästängsel med liqqande slanor. Till hnnpt nm hn~r~~~h"cqr

22 Bild 23 och 24: Den övre bilden visar resterna efter ladugården. Bilden är tagen mot söder ut mot den tidigare ängs- och åkermarken. Den undre bilden är en närbild på lämningen efter ladugården, tagen mot norr {Båda bilderna är tagna den 28 augusti 1995}.

Bild 25 och 26: Den övre bilden visar resterna efter bagarstugan med vagnslidret, bilden är tagen mot söder. Den undre bilden visar grundresterna efter brygghuset som låg norr om bostadshuset vid brunnen. Foto 28 augusti 1995. 23

24 Bild 27: Resterna efter brunnen på Berggrens torp, bilden är från 28 augusti 1995.

Bild 28: Trösklogen på Berggrens torp i maj år 1942.

26 Bild 29: Platsen där trösklogen en gång låg, fotot är taget den 28 augusti 1995.

,,,:,,,';j~ ~.'t i '.",,,... '~.;-;0, :1,...:., ~ Bild 30 och 31. Jordkällaren. den gamla potatiskällaren, sommaren 1995.

28., l-'.. "...1 ':.' '!!.-,. r ' Bild 32: Berggrens torpets sommarladugård, strax norr om jordkällaren, den 28 augusti 1995.

2Y Skötsel av fornvårdsområdet Målsättningen med skötseln är att hålla landskapet öppet och illustrera det jordbrukslandskap som en gång i tiden brukades och vårdades av torpets invånare. Ängen och mellan husgrunderna skall vegetationen slåss med slåtterbalk eller lie i slutet på juli/början av augusti månad. All avslagen vegetation samlas upp. Eftersom det här rör sig om ett gammalt torp med odlingsmark kan den avslagna vegetationen hässjas på hässjor som står kvar över vintern och där de vilda djuren kan komma och äta av höet. I annat fall skall den avslagna vegetationen tas bort från området. Ett annat alternativ är att den avslagna och hopräfsade vegeta~ionen komposteras på ett bestämt ställe varje år. På ett ställe som vårdas och ser vackert ut, gräset får inte bara slängas i en ovårdad hög. En kompost kan ligga norr om ladugården där det tidigare var gödselstad. Runt husgrunderna och odlingsrösena ska inga träd stå närmare än att kulturlämningen helt går fria från trädens kronor och ett luftigt mellanrum finns mellan trädkronan och kulturlämningen. Trädrötterna kan skada kulturlämningarna och bladen samlas och bryts ned och kan med tiden täcka kulturlämningen.. Vid sommarladugården tas alla träd bort inom en radie på 5 meter. Två meter ut från stallet mot vindskyddet och jordkällaren finns en stenlagd kant. Denna ska synas tydligt. Den stora björken som står mellan stallet och jordkällaren kan sparas. Övriga träd tas bort. Asparna som ska tas bort måste först ringbarkas och efter två - är asparna döda och kan sågas ned. Tar man bort asparna innan de är döda kommer det att slå upp rotskott från de levande rötterna. Sly tas bort årligen från området och i stallet. tre år Jordkällaren: stubben på taket lågkapas så att den bryts ned snabbare. Grenar och stammar som är lutade mot källaren tas bort. Enbuskarna mot vindskyddet tas bort. Riset bakom jordkällaren samlas ihop och bränns. - Ingången till jordkällaren ska renoveras. Mellan ladugården och boningshuset finns tre lönnbuskar. Dessa skall stå kvar och stamantalet glesas ut tills det är två-tre stammar kvar. Krusbärsbuskarna vid grönsakslandet södra del som nu är små vårdas och får växa upp igen. Vid ladugården står en vinbärsbuske som bör flyttas till trädgårdslandet och vårdas där. Brunnen: området hålls fritt från sly. Brunnen ska vara täckt med ett lock så att inga olyckor händer.

30 Bostadshuset: området runt huset ska vara öppet. Lövträden framför huset bör tas bort och området städas upp. Trädgårdsväxter som finns kvar gynnas och får stå kvar vid huset. Trösklogen: området runt logen ska vara öppet och trädfritt. På den gamla åker- och ängsmarken söder om logen tas alla tallar bort, endast enstaka lövträd får stå kvar. Flygfoto över Berggrens torpet år 1959.

3 l Flygfoto över Mosjöholmsområdet år 1959. MOSJÖHOLM (Hemmanet) (Mosjöholm 1:2; 1:3; 1:4; 1:6) Indals socken, kommun. Sundsvalls fornlämningsnummer:77 Objektnummer: 13 Ägare: SCA, Skogsfastigheter, 851 88 Sundsvall. Beskrivning av fornlämningen. enligt fornminnesregistret. Bebyggelselämningar efter ett sentida torp bestående av husgrund med spisrnursrest, en ladugårdsgrund, en källargrund, röjda ytor och röjningsrösen. Allman beskrivnincr av fornyårdsområdet Torpet låg på en sluttning ned mot Stor Mosjöp. Den övre delen av brukningsområdet består av moig morän och nedanför sluttningen innan sjön är det torvmark. Historik Nils och Olof Pärsöner fick år 1764 tillstånd att under 24 år upparbeta ett nytt hemman på 12 mål på en holme i Stora Mosjömyren. Ett mål i Medelpad var 1129 kvadratmeter. Hemmanets odlingsmark skulle bli ungefär 1,35 hektar stort.

Akermarken var stenbunden, -myrländig- med röd och vit mjuna (mo och mjäla) på grov sandbotten. Runt åkrarna fanns hårdvallsäng (gräsklädd äng med inslag av buskar och träd). Ängen var till en del stenig. Blad- och starrfoder fanns närmast myren. Mulbetet var magert. Mulbete var bete på ostängd mark vanligen på skogen i utmarkerna eller annan större sammanhängande markområde. Nybyggarna måste varje år köpa halm till djuren. När nybygget skattlades den 24 september 1792 fanns två hästar, fyra kor, två ungnöt och 19 får och getter på nybygget. Akrarna gav inte tillräckligt till brödfödan utan man fick köpa säd. SlAttern var myrländig, men kunde förbättras med dikning ansåg lantmätaren. Slåtteriand fanns längs Mosjöån. På gården fanns ingen humleodling men borde uppföras ansåg lantmätaren. Enligt 1734 års lag borde alla hemman odla humle. Sveriges import av humle var stor och statsmakterna ville minska importen och öka odlingen i landet. Boskapsavel kunde ~e gården någon inkomst. Andra inkomstkällor var kolning till Lagfors bruk cirka två mil bort. Kolning fick ske med stor hänsyn till skogens återväxt som var liten på grund av den magra och steniga marken. Skogen ansågs uthuggen och bestod till stor del av berg, myrar och vattendrag. Det ansågs inte lönt att jaga eller fiska i skogen eller vattendragen. vid den intill liggande Mosjöån fanns en skvaltkvarn som var igång vår och höst. Vid ån fanns även en sag som gav lite inkomster. I slutet på l700-talet bestod torpet av två tunnland och 24 kappland åker, två tunnland och sju kappland uppodlad jord och 12 tunnland och nio kappland ängsmark. Höet uppgick till 4 3/4 parmas. ( tunnland = 0,4936 ha; kappland = 1/32 tunnland = 0,01542 ha; parm = kronans parm = 5.65 m3 ; Stockholmsparm = 17,7 m 3. 18DO-ta1et av vägning). Parmmätning av hö ersattes på Lantmätare Stagnell uppmanade till ett försiktigt skogsbruk på 1700-talet med tanke på att skogen var hårt åtgången och återväxten svag. Ar 1906 har skogen bytt ägare och då är det de stora sågverken vid Sundsvallskusten som äger skogen, Wifsta Warfs AB, Hofvids AB och J.A. Enhörnings Trävaru AB. Det är troligt att avverkningen i skogen åter tog fart för att mätta de virkeshungriga sågverken vid kusten. Mosjöholm upphörde som jordbruk någon gång under 1900-talets början. Ar 1959 fanns alltjämt öppen mark med en byggnad i mitten. Ar 1995 fanns endast grunden kvar av huset. Markfloran indikerar att området är gammal fodermark. Här har bedrivits både slåtter och bete. Några exempel på arter som växte i området den 14 juli 1995: - Daggkåpa, Alchemilla sp. - hundloka, Anthriscus sylvestris - hundäxing, Dactylis glomerata - krustålel. Deschampsia caespitosa - kråckvicker, Vicia cracca - liten blåklocka, Campanula rotundifolia - prästkrage, Leucanthemum vulgare - rödklöver, Trifolium pratense

33 - skogsnäva, Geranium sylvaticum - smörblomma, Ranunculus acris - syra, Rumex sp. - timotej, Phleurn pratense - vitklöver, Trifolium repens Skötsel av fornvårdsområdet Området med husgrunder och vindskydd skall vara ett öppet och ljust område utan träd och buskar. på våren bör området städas. Nedfallna kvistar tas bort. Kvarvarande fjolårsgräs räfsas upp, tas bort eller eldas upp. Vegetationen slåss med slåtterbalk eller lie i slutet av juli/berjan av augusti. Det avslagna höet räfsas upp och hässjas eller tas bort från området. Husgrunder ska synas tydligt ingen högvuxen vegetation får finnas vid dessa. Skogskanten mot det öppna området och vägen skall utgöras av ett skogsbyn med buskar och låga lövträd närmast ängen. Det är viktigt att detta bryn utgörs av flera olika träd- och buskarter i olika åldersklasser. Vid behov gallras träd och buskar. Mosjöholm år 1995.

KÄLLOR Stagnell Johan, Nordin Jonas Magnus 1792. Skattläggningcharta Mosiö Holms Nybygge uti Indahl socko och Medelpad, upprättad år 1792. Calwagen Erik 1776. Charta öfver Lonings Allmäning uti Indahls socko och Medelpad. Upprättad år 1776 af Erik Calwagen, men efter högvederbörligt förordnande beredd til afvittring år 1795 av Johan Stagnell. Lundqvist Jan 1987. Beskrivning till Jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges Geologiska Undersökning, avdelningar och uppsatser, ser.ca. nr.55. Stagnell Johan 1807. Charta öfver Norby, Mosiölund. M~siöholm och Gummundtjerns skog uti Indahls sockn och Medelpad. Upprättad år 1807 af Johan Stagnell. Ekstam Urban; Forshed Nils 1992. Om hävden upphör, kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket, förlag, ISBN 91-620-1117-0.

Alchemilla; 32 Anthriscus sylvesiris: 32 Asp: 29 bagarstuga: 14; 15; 16; 21: 23 bebyggelselämning: 14: 31 berg; 32 bele: 32 Betula pendula: 12 Blad; 32 blodrot: 12 blåbär: 12 blåklocka: 12; 32 boningshus; 15; 29 Boskapsavel: 32 bostadsbyggnad; 20 bostadshus: 14; 21: 23; 30 brunn: 14: 15: 23: 24: 29 bryg9hus; 14: 15; 21: 23 brännässla; 12 byggnad; 32 Calluna vulgaris: 12 Campanula rotundifolia: 12: 32 Dactylis glomerala: 32 Daggkåpa: 32 Deschampsia caespitosa: 12: 32 dike; 15 dikeskant: 15 dikning; 32 ekbräken: 12 ekorrbär: 12 Empelrum nig rum: 12 en: 11: 12; 13: 29 Epilobium angustifolium: 12 fibbla: 12 fiska: 32 IIockfibbla: 12 fodermark; 32 Fragaria vesca; 12 frostlänt; 11 får; 32 fäbod; 2: 11 fäbodmark; 13 fäbodstuga; 11 fäladsmark; 13 Geranium sylvaticum; 33 geller: 32 gran; 12 Grönsaksland; 15; 29 Gudmundtjärn: 11 gullris; 12 Gymnocarpium dryopleris; 12 gärdsgård: 11 gödselstack; 15 hallon: 12 halm: 32 harsyra: 12 hemman: 31 Hieracium umbellatum; 12 Hofvids AB; 32 humleodling; 32 hundloka: 32 hundäxing: 32 hus: 13 husgrund; 7; 8; 9: 10: 14; 29; 31 hårdvallsäng; 32 härbre: 15 Härebodarna: 2 hässja; 13; 29 häst: 32 hö: 32 JA Enhörnings Trävaru AB: 32 jaga; 32 jordbruk: 32 jordbrukslandskap; 29 jordkällare; 14: 27; 28: 29 Juniperus communis; 12 kappland; 32 kolning: 32 kompost: 29 kor; 11; 32 kronans parm; 32 krusbärsbuskar; 15; 29 kruståtel: 12: 32 kråckvicker; 32 kråkbär; 12 kråkris: 11 källargrund; 31 köksträdgård; 19; 20; 21 ladugård; 11; 14: 15; 16; 21; 22; 29: 31 Lagfors bruk: 32 Lamium alba; 12 lanfmäterikarta: 15 Leucanthemum vulgare: 32 lie; 29 lingon: 12 ljung; 11; 12 Luzula Pilosa: 12 lägdor; 11 lönn: 20; 29 löv; 13 Maianlhemum bifolium: 12 markflora; 32 Melampyrum sylvalicum; 12 mjuna: 32 mjäla; 32 mjölkört; 12 mo: 11: 31; 32 morän: 11: 15: 31 Mosjöholm; 32 Mosjöån: 32 mulbete: 32 myr; 32 myrländig; 32 mål; 31 odlingsmark; 18: 29; 31 Odlingsröse: 2; 3; 4: 6: 7; 13: 14: 17: 29

2 odlingsytor; 2 O)(ali$ acetosella; 12 parm; 32 Parmmätning; 32 Phleum pratense; 33 Pieaa abias; 12 Pinus sylvestris: 12 Pleurozium schreberi; 12 potatis: 11 potatiskällare; 27 potatisland; 14; 15: 20 Polenti1la ereela; 12 prästkrage; 32 Ranunculus acris: 33 ringbarka; 29 rolskot!: 29 Aubus idaeus: 12 Rumex: 3~ räfsa; 13 rödklöver; 32 töjningsröse: 31 Röse: 10 Salix: 12 sand; 11; 32 skalllades: 32 skallläggningskarla; 11 skogsbetesmark; 13 skogskovall; 12 skogsnäva; 33 skogsplanlera: 15 skogsstjärna; 12 skvaltkvarn; 32 skärande redskap: 13 slanor; 15: 21 slåtler; 32 slållerbalk: 29 slållerland; 11; 32 Slållarn; 32 smultron; 12 smörblomma; 33 Solidago virgaurea: 12 sommarladugård: 28; 29 sommarslall; 14 spismur: 20; 31 spismursröse: 2 Stagnell: 32 stall: 15 starrfoder: 32 stengärdsgård; 14: 15: 18 Stockholmsparm: 32 stockrest: 5: 8 slockvarv; 2 Stor Mosjön: 11: 31 Stora Mosjömyren; 31 slubbar; 13 stöttor: 15 syllsten: 2; 9 syra; 33 sågverk; 32 säd; 32 lall: 12 leg: 15 lerrasskant: 2 5 timotej; 33 torp; 31; 32 torvmark; 31 Trientalis europaea: 12 Trifolium pratense: 32 Trifolium repens: 33 trädgårdsväxt; 30 trädrötter; 29 trägärdsgård; 15 trästaket; 15 trästängsel; 21 tröskloge: 14: 25: 26: 30 tunnland; 32 ungnöt; 32 Urtica diaica; 12 utedass; 15 utmark; 32 Vaccinium myrtmus; 12 Vaccinum vitis-idaea: 12 vagnslider: 14: 15; 21: 23 vagnslidret; 15; 23 vallendrag; 32 Veronica; 12 Vida eraeca: 32 vide; 12 vin; 15 vinbärsbuske; 29 vindskydd; 29 viol: 12 Viola; 12 vitklöver; 33 vitplister; 12 vårfryle; 12 vårtbjörk; 12 vägmossa: 12 Wifsla Warfs AB; 32 åker; 2; 6; 11; 13: 14: 15: 16: 17; 22, 30 äng; 11; 14; 15; 16; 17; 22; 29: 30: 32