Projektet Blotta sanden inom Karlstads kommun Uppföljning 2015 av fem sandstränder vid Vänern som restaurerades 2014 1
Bakgrund Karlstads kommun har under 2013-2014 genomfört LONA-projektet Blotta sanden inom Karlstads kommun. Inom projektet inventerades 41 sandstränder vid Vänern inom Karlstads kommun med avseende på igenväxningssituationen, biologiska värden, friluftsvärden samt förekomst av mindre myrlejonslända. Detaljerade skötselplaner för restaurering togs fram för de 11 mest prioriterade stränderna, tillstånd inhämtades från länsstyrelsen, kommunen och berörda markägare, varefter restaureringsåtgärder genomfördes på fem av de utvalda stränderna under november och december 2014. Unga träd och buskar rycktes upp med rötterna, gräsvegetation skrapades bort och sandytor blev åter blottlagda. I samband med dessa åtgärder blottlades ca 2,2 hektar sand som tidigare var helt eller delvis igenvuxna med träd, ris, gräs och örter. I september 2015, det vill säga en vegetationssäsong efter restaureringen, har en okulär uppföljning gjorts av de fem stränder som restaurerades 2014. Vid uppföljningen har vegetationen på de restaurerade ytorna översiktligt beskrivits och foton har tagits på vissa fasta fotopunkte på varje strand. Uppföljningen har genomförts av Martin Sandmark som även gjorde inventeringen före restaureringsåtgärderna och resultatet redovisas i denna rapport. De fem stränder som restaurerades 2014 och som ingår i denna uppföljning är: 1. Stora Björnrukan 2. Långerudden 3. Tallskär 4. Kvinnholms sand 5. Alsters strandbad Strändernas läge visas på översiktskartan nedan. 5 4 3 2 1 2
Stora Björnrukan Längst österut på Stora Björnrukan fanns före restaureringen partier med tätare sly och till och med partier med skog. Här krävdes alltså mer omfattande åtgärder för att blottlägga sanden. I partier finns här berg i dagen och ett tunnare sandlager, vilket omöjliggjorde djupare grävning. Dessutom är sanden i vissa fläckar blötare än genomsnittet och vid kraftigt regn tränger regnvatten från ovanstående skog fram och rinner ut på sandstranden. Detta påskyndar igenväxningsprocessen avsevärt. Mot skogsbrynet i norr finns ett visst uppslag av asp och salix. Något längre ned, på den något torrare sanden, främst uppslag av olika gräs och örter, exempelvis renfana. Generellt sett få örter/blommor. Något närmare vattenlinjen en hel del uppslag av vass. I fuktiga sänkor närmare vattenlinjen mycket goda successioner mer sileshår etc. som bedöms som artrika och potentiella lokaler för t ex dvärglin och strandlummer (som gynnas av störning). På Stora Björnrukans centrala delar rinner ett dike fram och här noteras inget slyuppslag men en del gräs och vass något öster om diket. Längst i väster, där arbetet avslutades, finns en del etablering av gräs och örter samt partier med vass, framförallt närmare sjön. Kommentar: I östra delen är gräsväxtligheten frodigare, vilket är väntat med tanke på ovanstående resonemang och här är troligt att igenväxningen påbörjas tidigast. Centrala delarna har mycket gott resultat där diket, trots ansamling med vatten, inte har något tecken på slyuppslag. I väster en del grästuvor och vasstuvor en bit upp på stranden som i nuläget inte bedöms ha så negativ inverkan på den blottade sandytan. Man bör dock övervaka fortsatt utveckling. Slyuppslaget är obefintligt förutom utmed skogsbrynet i öster, vilket är mycket gott resultat. Långerudden Längst i öster ganska rikligt uppslag av örter och gräs, framförallt klibbkorsört och renfana. Vid besöket var det soligt väder och jag uppfattade det som mycket artrikt på insekter som sökte sig till de senblommande örterna. I norra delen av området är det mest växtlighet och därav relativt liten del blottad sand. Tilläggas bör att området restaurerades med planskopa och inte sållskopa som på övriga stränder och därför grävdes det inte lika djupt (rötter kvarlämnades i större omfattning). Om inte växtligheten minskar så förväntas det inte ske någon etablering av myrlejon i just den här delen. Ned mot sjön växer en del gles vass, men inget som påverkar den blottlagda sandytan. Inget slyuppslag att tala om. Vidare västerut och centralt mycket litet slyuppslag och gräs/vass. Området har klarat sig mycket bra efter en växtsäsong. Stora blottlagda sandytor. Ny etablering av sandvargspindeln kunde observerats i en blottlagd sandyta, vilket var mycket glädjande. Längst i väster, på själva udden, har det kommit ytterst lite slyuppslag i de tidigare helt igenväxta ytorna. Utmed strandlinjen i söder fin succession med gräs/örter och vattenvegetation. Längst i väster en hel del klibbkorsört som täcker delar av den blottlagda sanden. Om inte gräsvegetationen minskar på sikt anses det negativt för etablering av myrlejon i de här partierna. Längst i norr, där körvägen gjorde en sväng på sandstranden, ganska rikligt uppslag av klibbkorsört/renfana som täcker stora delar av den blottlagda sanden. Kommentar: Nästan obefintligt uppslag av vedartad vegetation utmed hela det restaurerade området. 3
Klibbkorsörten är i partier riklig, men i övrigt mycket gott resultat med stora blottlagda sandytor som verkar ha klarat ingreppet mycket bra. Tallskär Stranden var kraftigt igenväxt och mycket sand har rörts om i och med arbetet. Här finns ganska rikligt med uppslag av klibbkorsört och enstaka andra gräs/örter. Ned mot strandlinjen, dit vi inte kunnat gräva, återfinns enstaka uppslag av klibbal. Längst i söder, där arbetet avbröts på grund av större grus/sten, har stranden klarat sig bra. Troligen på grund av att denna del översköljs av vågor vid stark vind. Stora blottlagda sandytor finns där ingen klibbkorsört etablerat sig, vilket ändå bedöms som mycket goda miljöer för myrlejonen. Kommentar: Det kraftiga uppslaget av örter (klibbkorsört) oroar och det återstår att se hur successionen utvecklar sig kommande år. Mycket kväve har frigjorts i de översta sandlagren under restaureringen, så det är inte helt oväntat att de lite mer kväveälskande växterna får en chans att härja. Dessa bedöms dock sannolikt minska efter några år (Källa: Sven-Åke Berglind, Länsstyrelsen Värmland). Kvinnholms sand I östra delen inget uppslag av vedartad vegetation. En del tuvor med kortvuxet gräs (stagg?) som även återfanns innan restaureringen. En hel del barr, kottar etc. har blåst ned på sandstranden och man kan uppleva den som ostädad. Detta bedöms dock gynna insektslivet. I centrala delen, vid fuktstråket, finns inget uppslag av vedartad vegetation. Gräs etablerar sig där det tidigare varit grässvål (norra delen). Ned mot sjön enstaka tuvor av gräs och vass. Det fanns även före arbetet och har möjligen ökat något. Längst i väster var skog och här finns heller inget uppslag av vedartad vegetation. Längst i väster är det fuktigare sand och här finns en hel del etablering av vass, som oroar. Här kunde det heller inte grävas djupt eftersom sandlagret var tunt här (berg under). Här kommer troligen etablering av al ske under kommande år (bild från position 11). Kommentar: Överlag i princip inget uppslag av vedartad vegetation. En del grästuvor lite varstans på stranden som inte påverkar förekomsten av myrlejon, snarare gynnar den. Blir det mer kommande år bör åtgärder göras för att hålla tillbaka gräset/vassen. Området längst i väster är den del som oroar, eftersom sanden är fuktigare och består idag av en hel del vass. Bör övervakas under nästa växtsäsong. Alsters strandbad I klippskrevor finns en del uppslag av sly, då dessa ej kunnat rotryckas utan röjts ned. Upprepad skötsel krävs för att de inte ska bli höga. Utmed stranden finns inget uppslag av varken sly eller gräs, vilket förklaras av att vattnet går ända in mot klipporna (vattenstånd under sommaren 44.4-44.5 meter över havet). Vid lägre vattenstånd blottas en liten sandstrand nedanför klipporna. Ute i vattnet, där vassen grävts bort, finns enstaka strån av vass. Enligt badande finns en del stubb här och var men dessa bedöms ruttna och försvinna på sikt. Däremot krävs upprepad och återkommande slåtter vid rätt tidpunkt för att vassen ska försvinna helt. Kommentar: Överlag har området klarat sig mycket bra och vassen har inte riktigt orkat återetablerat sig. Den har påverkas klart negativt av grävningen och tappat kraft. Slåtter vid rätt tidpunkt anses helt nödvändigt för att hålla tillbaka vassen samt på sikt få den att försvinna. Vid intilliggande sandstrand (på privat mark i öster), har det gjorts och där är det idag en fin sandbotten utan vass. Dock kan man undra hur många badande som besökt just den grävda delen. Kanske måste botten bli fri från stubb och skräp (vilket tar några år) innan det blir en uppskattad badstrand. 4
Stora Björnrukan Återfotograferingspositioner vid Stora Björnrukan. Bilderna är tagna sommaren 2013 före åtgärder, sedan vintern 2014 efter utförda åtgärder, samt efter en växtsäsong sensommaren 2015. 5
Position 1. Vy mot sydväst. Referensobjekt sten-i-sjön till vänster i bild. 6
Position 2. Vy mot ost-sydost. Uddarna till höger är referenser. 7
Position 3. Vy mot ost. Stenarna till höger i bild är referenser samt skogen till höger. 8
Position 4. Vy söderut. Stenarna mitt i bild och öarnas position är referenser. 9
Position 5. Vy österut. Tallen till vänster i bild samt stenarna längst till höger är referenser. 10
Position 6. Vy västerut. Tallarna är referenser samt udden till vänster. 11
Position 7. Vy västerut. Tallarna till höger är referensobjekt samt den tvåstammade till höger. 12
Position 8. Vy åt väst. Den tvåstammade tallen till vänster samt den grova till höger är referenser. 13
Position 9. Vy mot ostnordost. Tallarna till höger och centralt är referensobjekt. 14
Position 10. Vy mot öst. Tallgrenen i överkant samt vänster i bild är referens. 15
Långerudden Återfotograferingspositioner vid Långerudden. Bilderna är tagna sommaren 2013 före åtgärder, sedan vintern 2014 efter utförda åtgärder, samt efter en växtsäsong sensommaren 2015. 16
Position 1. Vy västsydväst. Referensobjekt är ön längst till vänster och storskär mitt i bild. 17
Position 2. Vy västerut. Storskär kan fungera som referens. 18
Position 3. Vy västerut. Stenarna och skäret till vänster och mjölonmattorna till höger är referenser. 19
Position 4. Vy västerut. Stenpiren till vänster och Kvinnholmens spets är referenser. 20
Position 5. Vy söderut. Mjölonmattan till vänster och skären till höger är referens (mot Timmerköja). 21
Position 6. Vy söderut. Storskär till höger är referens samt öarna centralt. 22
Tallskär Återfotograferingspositioner vid Tallskär Bilderna är tagna sommaren 2013 före åtgärder samt efter en växtsäsong sensommaren 2015. 23
Position 1. Vy västerut. Stenen till vänster i bild är referens samt uddens spets mot Kvinnholmens norra udde. 24
Position 2. Vy mot sydväst. Kvinnholmens position är referens. 25
Kvinnholms sand Återfotograferingspositioner vid Kvinnholms sand. Bilderna är tagna sommaren 2013 före åtgärder, sedan vintern 2014 efter utförda åtgärder, samt efter en växtsäsong sensommaren 2015. 26
Position 1. Vy mot sydväst. Kvinnholmens östspets sammanfaller med Timmerköja. 27
Position 2. Vy söderut. 28
Position 3. Vy söderut. Tallen till höger är referens samt öarna. 29
Position 4. Vy mot sydsydost. 30
Position 5. Vy österut. Tallen till höger är referens samt udden till höger i bild. 31
Position 6. Vy åt nordost. Tallarna är referenser. 32
Position 7. Vy åt nordost. Stenarna i nederkant är referens samt stenudden till höger i bild. 33
Position 8. Vy österut. Stubbarna till vänster är referensobjekt. 34
Position 9. Vy åt ostsydost. Stubbarna är referenser samt öarna till höger. 35
Position 11. Vy österut. Träden till höger är referens. 36
Alsters strandbad Återfotograferingspositioner vid Alsters strandbad. Bilderna är tagna sommaren 2013 före åtgärder samt efter en växtsäsong sensommaren 2015. 37
Position 1. Vy rakt söderöver. 2013-05-27 och 2015-09-17. 38
Position 2. Vy åt väst-nordväst stående några steg ut i sjön vid staketet. 2013-05-27 och 2015-09-17. 39
Position 3. Vy åt ost från utfyllnaden där restaurarengen låg. 2013-05-27 och 2015-09-17. 40