Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Relevanta dokument
Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Virserums- Gårdvedaån

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Hammarskogsån-Danshytteån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Murån Koord: X: / Y:

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Åtgärdsområde 004 Västerån

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Samtliga inventerade vattendrag

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Allmänt om Tidanöringen

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Förslag till teknisk beskrivning

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Dysåns avrinningsområde ( )

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Elfisken Vojmån 2010

Inventering Ullisbäcken 2016

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Transkript:

Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med hjälp av en fördämning. Efter fördämningen följer Hålldammskärren där ån slingrar sig fram genom kärrmarker med mycket starr i ca 700 meter. Sedan kommer en gammal delvis raserad fördämning vid f.d. Brunsviks kvarn. Ån slingrar sig sedan fram genom omväxlande skogsmark med flackare sanka områden och forsar i blockpartier. Innan ån rinner under den gamla stenbron vid Bjärkhultsvägen finns ytterligare ett kärr och därefter följer forssträckor ner till dammen vid f.d. Bjärkhults kvarn. Strax innan utloppet finns ett flackt parti där ån flyter lugnt omgiven av odlingsmarker. Här har ån rätats ut. I åns lopp finns tre definitiva vandringshinder och ett hinder ytterligare vid låg vattenföring. Omgivningarna är ofta branta och berggrunden består av smålandsporfyr utom i nedersta loppet där det finns granit. Dominerande jordarter är morän och kalt berg. Vid utloppet från Nerbjärken passerar en vandringsled över ån. Bjärkeån är påverkad främst av uppdämningarna som utförts på 3 ställen längs det ca 2 km långa loppet. I alla fall den nedersta dammen är ett definitivt vandringshinder. Försurningshotet är avvärjt så länge kalkning av de uppströms belägna sjöarna utförs regelbundet. Skogsavverkning nära ån bör förhindras om åns naturvärden ska behållas. Åns biologiska funktion är måttligt hög med övervintrande strömstare och en bottenfauna med högt artantal och hög diversitet. Utterspår har iakttagits under senare år och kungsfiskare har iakttagits under häckningstid. Raritetsvärden finns i form av den sällsynta nattsländan Hydroptila sp. Den biologiska mångformigheten är mindre men här finns varierande omgivningar, forssträckor omväxlande med lugnvatten samt ett högt antal bottenfaunaarter. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Koordinater (enligt SMHI): 637368-151269 Huvudavrinningsområde: 73, Virån Topografisk karta: 6G Vimmerby SV Ekonomisk karta: 6 G 4c (6642) Totalt avrinningsområde: Ca 45 km 2 Delsträcka: från Nerbjärkens utlopp till mynningen i Versjön Längd: hela vattendraget: ca 2 km delsträcka: ca 2 km Vattendragets bredd: Mer än 5-6 m: ca 0,5 km Mindre än 5-6 m: ca 1,5 km Höjd över havet: max: 107,5 m min: 83 m Sammanlagd fallhöjd: 24,5 m Medelvattenföring: ca 0,27 m 3 /s Påverkan Reglering: Regleringslucka vid Nerbjärkens utlopp, avsikten har varit att kvarnarna skulle kunna förses med vatten när det behövdes. Dammar: 3 st, vid Nerbjärkens utlopp finns en regleringslucka, Vid f.d. Brunsviks kvarn finns en delvis raserad damm, vid f.d. Bjärkhults kvarn finns en väl fungerande damm. Kanalisering: I nedersta loppet har ån rätats ut på en sträcka av ca 0,2 km. Rensning: Vissa partier har rensats från sten och block. Dikning: Obetydligt. Utsläpp: Troligen inga. Åkrar: På slätten vid nedersta loppet på en sträcka av ca 0,2 km. Strandnära hyggen: Strax nedströms Brunsviks kvarn har viss avverkning skett, även strandnära. Nedströms Bjärkshultsbron har också avverkningar skett. Kalkning: Flera sjöar uppströms kalkas regelbundet sedan slutet av 1980-talet. Främmande arter: Troligen signalkräfta (från utplantering i Nerbjärken). Utdöda arter: Flodkräfta (fångades vid elfiske 1986). Vägar, järnvägar: Bjärkhultsvägen passerar över ån som leds under en stenbro, vägen till Bjärkhults kvarn passerar över ån som leds igenom två vägtrummor, dessa har inte kontakt med botten på nedströmssidan vilket försvårar passage för fisk vid låg vattenföring. Övriga ingrepp: På norra sluttningen mot ån har skog avverkats, en ålkista finns vid Brunsviks kvarn.

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alk färg kond (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) 820817 6,9 0,18 50 7,6 870414 6,3 0,08 50 7,4 910409 6,5 0,12 70 7,0 940302 6,6 0,11 40 8,1 Bedömning: Kraftig påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Vattendragsberoende däggdjur och fåglar: Strömstare (övervintrande) - betydelse för arten i regionen. Fiskar: - Bottenfauna: Vid en undersökning 1992 har bottenfaunan bedömts ha högt naturvärde. Insekter: - Kärlväxter: - Övrigt: Utter har iakttagits under senare år - betydelse för arten i landet Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Nattsländearten Hydroptila sp. - sällsynt i landet Abiotisk: - Bedömning: Visst raritetsvärde, det ger dock 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskbestånd: Elritsa, abborre, troligen flera såsom mört och gädda. Vattendragsberoende däggdjur: Utter har iakttagits under senare år. Vattendragsberoende fåglar: Strömstare (övervintrande). Kungsfiskare iakttogs under häckningstid 1990. Bottenfauna: Minst 52 arter/taxa. Dominans av nattsländor, dagsländor, bäcksländor samt tvåvingar. Kärlväxter: Okänt Övrigt: -

Abiotiska delkriterier Strandnära områden (inom 100 m från strand) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Barrskog x Lövskog x Åker x Våtmark x Förekomst av översvämningsmark: Ja, flera kärr längs åns lopp. Åfårans förlopp Lugnflytande: ca 1,3 km Strömmar: ca 0,7 km Rakt lopp: ca 0,2 km Ringlande: ca 1,8 km läge: 1) Hålldammskärren 2) ca 100 m nedströms Brunsviks kvarn och 150 m nedåt 3) 150 m uppströms Bjärkhultsbron och fram till bron 4) de sista 200 m fram till Versjön. läge: 1) från Brunsviks kvarn ca 100 m nedåt 2) från ca 250 m nedströms Brunsviks kvarn och 200 m framåt 3) från Bjärkhultsbron och ner till dammen vid Bjärkhults kvarn. läge: de sista 200 m innan utloppet läge: från Nerbjärken fram till ca 200 m innan utloppet Åbottens geologi Morän: ca 2 km läge:hela åns lopp Berg: - läge: - Vinteröppna avsnitt: - läge: Okänt Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Betydelse för forskning och undervisning: Nej Framstående exempel på åtyp: Näringsfattig skogså. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+)

Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0