EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING. Maria Hilling ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR

Relevanta dokument
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING

FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL. Maria Hilling

EU-skatterätt Termin 5 28 april Antag att. Då skulle. - direkt beskattning. Docent Katia Cejie

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Lund University Faculty of Law. From the SelectedWorks of Maria Hilling. Maria Hilling, Lund University. November 1, 2012

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 15

42 kap. 15 a inkomstskattelagen (1999:1229), artikel 63 och 65 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser

Gränsöverskridande resultatutjämning Bör det regleras i Sverige och i sådana fall hur?

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Gränsöverskridande underprisöverlåtelser

Föreläsning i intern internationell skatterätt

Mål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue

Förslaget om utflyttningsbeskattning av fysiska personer från ett EU-rättsligt perspektiv

HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II

TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II

Skatterna och den fria rörligheten inom EU svensk skatterätt i förändring?

Gränsöverskridande koncernbidrag

Koncernavdrag i vissa fall, m.m.

Domar från EG-domstolen

Proposition 2009/10:194 Koncernavdrag

REGERINGSRÄTTENS DOM

Regeringens proposition 2009/10:194

Lagrådsremiss. Koncernavdrag i vissa fall. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 33

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Dina Cereberg

EUF-fordragets bestammelser om fri rorlighet och icke-diskriminering

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

Är det svenska avdragsförbudet mot valutakursförluster på näringsbetingade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

6 Kommissionärsförhållanden

Regeringens proposition 2014/15:129

Ränteavdragsbegränsningsreglerna

Uttagsbeskattning och etableringsfrihet

HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II. Omtentamen vårterminen 2017, den 17 mars.

Principen om slutlig förlust

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

Indirekt ägande vid gränsöverskridande resultatutjämning inom EES

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Stockholm

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Även solen har sina fläckar

Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 *

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005 *

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Koncernavdrag - Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU- rätten

Stockholm den 16 november 2009

25 a kap. 5 och 19 första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

DOM Meddelad i Göteborg

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2016 ref. 14

Gränsöverskridande förlustutjämning - En studie av reglerna i 35 a kap. IL

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs

Koncernavdragsreglerna Ett säkerställande av fördelningen av beskattningsrätten eller ett skydd mot minskade skatteintäkter

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

RP 59/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 *

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30

EU-kommissionens formella underrättelse: De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT CHRISTINE STIX-HACKL föredraget den 1 juni

HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Tentamen höstterminen 2015 (tentamen den 6 oktober)

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 november 2007 *

Nedan diskuteras varje föreslagen regel för sig i ett svenskt perspektiv och i ett EUperspektiv.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

3 och 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3 kap. 18 första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

DOM Meddelad i Götebors

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Inkomstskatterättslig proportionalitetsbedömning

ANTAGNA TEXTER. med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0687),

Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning

Finansdepartementet. Uppskov med kupongskatt i vissa fall

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

Rätt till ränta på återbetald kupongskatt som inte innehållits i strid med unionsrätten har inte ansetts föreligga.

6 Kommissionärsförhållanden

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 juli 2007 *

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Resultatutjämning En jämförande studie mellan de svenska och danska reglerna i ett EU-rättsligt perspektiv

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR Maria Hilling 1

EU-RÄTTENS INVERKAN PÅ INKOMSTBESKATTNINGEN (positiv integration) Direktiv (Art. 115 FEUF) Moder/dotterbolagsdirektivet (1990) Ränta/royaltydirektivet (2003) Fusionsdirektivet (1990) Sparandedirektivet (2005) Direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (2016) Administrativt samarbete Ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar 2

MÅLSÄTTNINGAR Moder/dotterbolagsdirektivet och ränta/royaltydirektivet: säkerställa att koncerninterna betalningar kan ske utan att de beskattas i flera led. Fusionsdirektivet: Underlätta genomförandet av gränsöverskridande företagsbildningar Sparandedirektivet: Möjliggöra att ränteinkomster från sparande i andra medlemsstater verkligen beskattas företrädesvis i hemviststaten. Den som betalar ut räntan ska informera skattemyndigheten i sin hemviststat om detta informationen vidarebefordras. Direktivet mot skatteflykt: Säkerställa en rättvis och effektiv beskattning. Genomföra OECD:s BEPS-slutsatser på EU-nivå. Administrativt samarbete: Myndighetssamarbete (informationsutbyte) i syfte att möjliggöra en riktig beräkning av skatt på inkomst och kapital 3

MODER/DOTTERBOLAGSDIREKTIVETS INVERKAN MODERBOLAG DOTTERBOLAG UTD EU-MEDLEMSSTAT A I staten A: Resultat före skatt:78+100 Bolagsskatt 25 % 44.5 Källskatt 30 % 23.4 110.1 EU-MEDLEMSSTAT B I staten B: Resultat före skatt: 100 Bolagsskatt 22 % 22 Utdelning: 78 Källskatt: 30 % 23.4 Mottagaren är den skattskyldige Nettoutdelning: 54.6

EU-RÄTTENS INVERKAN PÅ INKOMSTBESKATTNINGEN Otillåtet statsstöd Art. 107-108 FEUF EUF-fördragets bestämmelser om fri rörlighet Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital Alla dessa fördragsregler har direkt effekt skatteregler som strider mot dessa måste sättas åt sidan Gäller oavsett om skatteregeln finns i intern lagstiftning, rättspraxis eller skatteavtal 5

NATIONELLA INKOMSTSKATTEREGLERS FÖRENLIGHET MED RÄTTEN TILL FRI RÖRLIGHET (negativ integration) Brittiska regler om koncernavdrag, som innebar att det under vissa villkor var tillåtet att överföra förluster mellan bolag inom en koncern. Förlusterna kunde föras framåt eller bakåt i tiden och till det skattesubjekt där de kan kunde utnyttjas mest effektivt i skattehänseende. Villkor: slutlig förlust Ett nederländskt bolags fasta driftställe i Storbritannien och ett bolag med hemvist i samma land nekades överföring av förlust pga. ej slutlig förlust. Är villkoret förenligt med rätten till fri rörlighet? Vilka bedömningar måste ske för att presentera ett svar? Hur bedöma om en EUD-dom har relevans för svensk inkomstbeskattning? 6

EUF-FÖRDRAGET EU-domstolen är den yttersta uttolkaren av EUrätt EU-domstolen tolkar fördragsreglerna om fri rörlighet: Förhandsavgörande (art. 267 FEUF) Fördragsbrottstalan (art. 258-259 FEUF) 7

FRI RÖRLIGHET PÅ DEN INRE MARKNADEN & NATIONELLA INKOMSTSKATTESYSTEM Den inre marknaden: ett område som karaktäriseras av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital Nationella inkomstskattesystem: har till uppgift att finansiera staternas verksamhet. Systemen skiljer sig åt, t.ex. vad gäller skattesatser och hur beskattningsbar inkomst beräknas. 8

HUR GÅR EU-DOMSTOLENS PRÖVNINGEN TILL? 1) Omfattas fallet av någon fördragsfrihet? 2) Utgör skatteregeln ett hinder för den fria rörligheten? 3) Kan skatteregeln ändå rättfärdigas? 9

1) OMFATTAS FALLET AV FÖRDRAGET? Skattskyldige måste ha utnyttjat någon fördragsfrihet Rent interna förhållanden i en medlemsstat påverkas inte 10

ARTIKLARNA OM FRI RÖRLIGHET Artikel 49 FEUF: etableringsfrihet Artikel 54 FEUF: bolag likställs med EUmedborgare Artikel 63 FEUF: kapitalrörelser mellan medlemsländerna och mellan medlemsstaterna och tredje land Definition av kapitalrörelser i direktiv 88/361/EEG Artikel 45 FEUF: fri rörlighet för arbetstagare Artikel 56 FEUF: fri rörlighet för tjänster Artikel 21 FEUF: unionsmedborgares fria rörlighet 11

VILKEN FÖRDRAGSFRIHET SKA VÄLJAS? De faktiska omständigheterna kan ibland inordnas under flera fördragsfriheter Fri rörlighet inom EU - valet av fördragsfrihet har ej så stor betydelse, bedömningen sker på samma sätt oavsett fördragsfrihet Fri rörlighet mot tredje land - valet av fördragsfrihet kan ha avgörande betydelse 12

2) UTGÖR SKATTEREGELN ETT HINDER? Utgångspunkt: ska vara fråga om en negativ särbehandling av en person, en transaktion etc. med koppling till utlandet jämfört med ett motsvarande inhemskt fall Den inhemska och den gränsöverskridande situationen måste vara jämförbar Hinderbedömningen sker på samma sätt inom EU och i förhållande till tredje land (A, C-101/05) 13

2) UTGÖR SKATTEREGELN ETT HINDER? Endast olikbehandling av två jämförbara situationer är otillåten EUD har nästan alltid funnit att situationerna är jämförbara 14

UNDANTAG FRÅN KRAVET PÅ NEGATIV SÄRBEHANDLING - VALUTAKURSFÖRLUSTER Shell: avdragsförbud för valutakursförlust är ett hinder, uppstår endast i gränsöverskridande situationer och hindrar därmed dessa. RÅ 2009 ref. 33: svenska avdragsbegränsningen för valutakursförluster till 70 % av förlusten är EU-stridig. 15

3) KAN SKATTEREGELN RÄTTFÄRDIGAS? Finns vissa rättfärdigandegrunder i fördraget (artiklarna 45.3, 52 och 65) - hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa Ekonomiska hänsyn ingår inte i dessa rättfärdigandegrunder Fler grunder har utarbetats i EUdomstolens rättspraxis Större möjlighet att rättfärdiga hinder för fri rörlighet mot tredje land än inom EU (A, C-101/05) 16

ACCEPTERADE RÄTTFÄRDIGANDEGRUNDER Effektiv skattekontroll och skatteuppbörd Hindra skatteflykt Skattesystemets inre sammanhang Fördelning av beskattningsrätten mellan staterna Helhetsbedömning av flera grunder 17

Effektiv skattekontroll och skatteuppbörd Exempel: En förlängd tidsfrist för eftertaxering då tillgångar i utlandet undanhållits landets skattemyndigheter har rättfärdigats med hänvisning till effektiv skattekontroll EU-domstolen hänvisar ofta till direktiv om administrativt samarbete i mening att tillbakavisa ett rättfärdigande Större möjlighet att åberopa kontrollskäl gentemot tredje land (A, C-101/05) 18

Behovet att motverka skatteflykt Regler som syftar till att motverka att nationell skattelagstiftning kringgås kan rättfärdigas. KRAV: regeln är utformad så att den enbart omfattar rent konstlade upplägg. - det av objektiva omständigheter ska framgå att det inte är fråga om drivande av reell ekonomisk verksamhet (Cadbury Schweppes. C-196/04) 19

Skattesystemets inre sammanhang Exempel: Bevarandet av skattesystemets inre sammanhang har rättfärdigat ett avdragsförbud för premier på försäkringar tecknade i utländska försäkringsbolag (Bachmann, C-204/90). Koppling mellan avdragsrätt för premier och skatteplikt för utfallande försäkringsbelopp. KRAV: direkt samband mellan skattefördel och skattenackdel. 20

Fördelning av beskattningsrätten mellan staterna En medlemsstat har rätt att ha regler som säkerställer att inkomster som enligt en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten får beskattas i landet verkligen också kan beskattas där. Har rättfärdigat regler som motverkar att skatteunderlag flyttas ut från den egna beskattningssfären. Exempelvis begränsningar i förlustutjämningsmöjligheter (M & S, C-446/03 och X Holding, C-337/08) och internprissättningsregler (SGI, C-311/08). 21

PROPORTIONALITETSBEDÖMNINGEN Finns det andra tänkbara åtgärder som skulle vara mindre ingripande? Att en sådan åtgärd kräver ändringar även av andra interna regler eller av skatteavtal hindrar inte att EUD anser att den borde ha genomförts (X och Y, C-436/00) Regler kan vara delvis fördragsstridiga ej allt eller intet -bedömning Regler som är alltför oklara avseende dess tillämpning - brister i rättssäkerhet - är ej proportionerliga (SIAT, C-318/10 och Itelcar, C- 282/12) 22

EXEMPEL: RÄTTFÄRDIGANDE AV FÖRLUSTUTJÄMNINGSREGLER Marks & Spencer avdrag för förluster i utländska dotterbolag (gränsöverskridande förlustutjämning)? SB M & S - - 23

EXEMPEL: RÄTTFÄRDIGANDE AV FÖRLUSTUTJÄMNINGSREGLER (FORTS.) Vilken fördragsfrihet? Utgör den brittiska begränsningen ett hinder för den fria rörligheten? Brittiska reglerna rättfärdigade p.g.a.: fördelningen av beskattningsrätten mellan staterna hindra dubbelt utnyttjande av förluster hindra skatteundandragande genom systematisk överföring av förluster till länder med hög skattesats 24

EXEMPEL: RÄTTFÄRDIGANDE AV FÖRLUSTUTJÄMNINGSREGLER (FORTS.) Men ej proportionella vid slutliga förluster Slutlig förlust föreligger om: DB inte självt kan dra av förlusterna mot tidigare vinster eller föra fram dem till ett senare beskattningsår förlusterna inte kan överföras till ett annat skattesubjekt 25

TYPISKA FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR Står medlemsstaternas regler i strid med den fria rörligheten? Förlustutjämning Se t.ex. Marks & Spencer, C-446/03 och X Holding, C- 337/08 Beskattning av fasta driftställen Se t.ex. Royal Bank of Scotland, C-311/97 och Saint Gobain, C-307/97 Utflyttningsbeskattning (beskattning av orealiserade värdeökningar) Se t.ex. National Grid Indus, C-371/10 26

OLIKA PERSPEKTIV PÅ FRÅGAN OM EU- FÖRENLIGHET Företaget som utövar sin rätt till fri rörlighet: Artiklarna om fri rörlighet ger enskilda och företag rättigheter. Möjlighet att kunna sänka sin skattekostnad. Den nationell rättstillämparen: Ska förhandsavgörande begäras? Om oförenlighet föreligger: Får den nationella skatteregeln inte tillämpas alls, det blir ett hål i regleringen? Eller kan regeln fortsätta att tillämpas, men på ett EUförenligt sätt? Omformuleras av rättstillämparen? Eller kan en annan regel tillämpas i stället? Medlemsstaternas lagstiftare: Hur ska lagstiftningen utformas för att hinder för den fria rörligheten ska kunna elimineras utan att den nationella skattebasen för den skull eroderas. 27

Bedöm EU-förenligheten Brittiska regler om koncernavdrag, som innebar att det under vissa villkor var tillåtet att överföra förluster mellan bolag inom en koncern. Förlusterna kunde föras framåt eller bakåt i tiden och till det skattesubjekt där de kan kunde utnyttjas mest effektivt i skattehänseende. Villkor: slutlig förlust Ett nederländskt bolags fasta driftställe i Storbritannien och ett bolag med hemvist i samma land nekades överföring av förlust pga. ej slutlig förlust. Är villkoret förenligt med rätten till fri rörlighet? Vilka bedömningar måste ske för att presentera ett svar? Hur bedöma om en EUD-dom har relevans för svensk inkomstbeskattning? 28