Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Tentamen, 15.0 hp Kurs/program 1RV825 Handelsrättslig fortsättningskurs Datum 2013-02-23 Antal sidor totalt 16 Tid 09.00 14.00 Provkod 1001 Lokal Meddelas 2-3 dgr innan Tillåtna hjälpmedel Som hjälpmedel godkänns samt okommenterad lagtext/författningstext med understrykningar och förstrykningar och registerflikar (med angivande av lag) alternativt gem. Övriga kommentarer, stickord eller liknande är således inte tillåtna. Observera att studenterna får använda lagbok samt även lagtext i lösblad (exempel på lagar som student kan välja att ta med sig är: konsumentkreditlag, lag om företagshypotek, förmånsrättslag m m) Övrigt Betyg U/F <60% G/E=60% G/D=65% G/C =70% VG/B=80% VG/A=90% Skrivningsansvarig lärare Besöker skrivningen Håkan Hallbäck Kan nås på telefon Ja kl. Nej kl. Tentamensomslag Ja, ska delas ut (svar skrivs på lösblad). Nej, ska inte delas ut (svar skrivs i tentan). OBS! Namn och personnummer ska skrivas med bläckpenna Tentandes namn (ev. kod) Personnummer (ej vid kod) Program/kurs Poäng Betyg Lärarsignum Anvisningar Inlämning av skrivning får ske tidigast efter 50 minuter (eventuellt senkomna tentander bereds därmed möjlighet att deltaga). Legitimation måste alltid finnas med. Legitimation uppvisad Skrivningen inlämnad kl. Skrivvaktens signum Ja Nej

Linnéuniversitetet TENTAMEN 1(15) Instruktion hur svaren skall anges i tentamen Skriv tydligt på skrivfrågorna. Om inte raderna räcker till; använd baksidan av bladet och om detta inte räcker får lösblad användas. Utveckla svaren noga. Motivera och referera till lagstiftning och andra relevanta aspekter på frågan, när så efterfrågas. Koncentrera och disponera ditt svar. Betygsgränser Maxpoäng Gräns för godkänt ( 60 %) Gräns för väl godkänt ( 80 %) 48 poäng 28 poäng 38 poäng Vid godkänt resultat på denna skriftliga tenta läggs poängen från förhandlingsspelen till tentamenspoängen och betygssättning sker på den sammanlagda poängsumman. Lycka till 1. Lisa, Pelle och Stina har köpt ett lagerbolag som de ska döpa om till LPS AB (Lisa- Pelle-Stina). Avsikten med bolaget är att de alla tre ska äga lika delar i bolaget och att samtliga ska arbeta heltid i bolaget. LPS AB ska vara verksam som underentreprenör inom byggbranschen. De tre kommande aktieägarna har kommit så långt i diskussionerna att de köpt ett s k lagerbolag och satt in vardera 100.000 kr till bolaget, med avsikt att dessa medel 300.000 kr skall utgöra aktiekapital. För närvarande diskuterar de tre hur man ska reglera förhållandena mellan aktieägarna. Vad händer exempelvis om någon av dem säljer sina aktier till en utomstående; kan man förhindra detta? Vad finns det för möjligheter enligt aktiebolagslagen att begränsa en aktieägares möjlighet att disponera över sina aktie genom att sälja dem till någon som inte och sedan tidigare är aktieägare.

Linnéuniversitetet TENTAMEN 2(15) Utred och förklara de olika möjligheter som enligt aktiebolagslagen föreligger och som kan begränsa en aktieägares möjligheter till försäljning. Motivera dina svar med lagrum. (12 p)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 3(15)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 4(15) 2. Obeståndet AB har en balansräkning med följande utseende. Tillgångar Inventarier Varulager Kassa/bank Summa tillgångar 200.000 kr 100.000 kr 200.000 kr 500.000 kr Skulder Aktiekapital Banklån Leverantörsskulder Summa skulder 100.000 kr 300.000 kr 100.000 kr 500.000 kr Obeståndet AB har följande aktieägare: Pia 80% Per 20%

Linnéuniversitetet TENTAMEN 5(15) Styrelsen utgörs av Pia. Obeståndet AB har senaste året i stort haft ett nollresultat och prognosen för nästkommande räkenskapsår är att detta är en bestående trend. Pia och Per är oense om skötseln av Obeståndet AB. Bland annat vill Pia att man innevarande år beslutar om utdelning om totalt 100.000 kr till aktieägarna (80.000 kr till Pia och 20.000 kr till Per). Är det enligt utdelningsreglerna i aktiebolagslagen möjligt att genomföra utdelningen? Om Pia trots Pers protester ändå genomdriver utdelningsbeslutet på bolagsstämma samt verkställer detsamma kan Per vidtaga några åtgärder för att korrigera effekterna av utdelningen och finns det någon annan åtgärd som bolaget, till följd av den ekonomiska ställning, i så fall måste vidta? Motivera svaren med angivande av lagrum. (8 p)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 6(15) 3. Österås Plast AB tillverkar diverse plastartiklar såsom plastspannar, leksaker, hushållsredskap och liknande. Till följd av konkurrens från Kina, Indien m fl låglöneländer har Österås Plast AB fått allt svårare att sälja sina produkter. Under senaste året har skuldbördan ökat alltmer och bland annat har ackumulerats en skuld om 300.000 kr till Pia Råvaror AB. Senaste månaderna har Österås Plast AB kört tillverkningen för fullt och kört ner alla råvarulager. De har dock inte sålt vidare mycket, utan merparten av försäljningen har lagts på lager.

Linnéuniversitetet TENTAMEN 7(15) En torsdag i november besöker Pia från Pia Råvaror AB kontoret för Österås Plast AB. Hon träffar därvid Lars, vilken är majoritetsaktieägare och styrelse i Österås Plast AB. Pia förklarar att hon nu tröttnat att vänta på sina pengar och hon vill få omgående betalt. Östterås Plast ABs skuld till Pia Råvaror AB är ackumulerad under senaste året, det har gjorts några mindre avbetalningar, men skulden har hela tiden ökat och senaste fakturan förföll till betalning en månad innan Pia och Lars möte. Lars förklarar lite uppgivet att han inte har en krona tillgängligt, men på stående fot erbjuder han Pia att ta lagret av färdigtillverkade varor som betalning. Värdet av varorna är omkring 900.000 kr, men detta förutsätter att man lyckas sälja till ordinarie pris. Detta är inte vidare troligt, utan istället är ett rimligt pris omkring 300.000 kr och då tar man hänsyn till vad motsvarande produkter skulle kostat om de, svensk mark, sålts av en kinesisk tillverkare. Sagt och gjort, Pia ringer in ett åkeri och på en timme har man lastat och transporterat Österås Plast ABs lager av färdiga produkter till Pia Råvaror AB. Inne på kontoret har Pia samtidigt upprättat en kvittens, där hon kvitterar mottagandet av varor till priset 300.000 kr samt att hon därmed erhållit full likvid för Pia Råvaror ABs fordran om 300.000 kr. Två månader efter betalningen till Pia Råvaror AB försätts Österås Plast AB i konkurs och detta efter egen ansökan. I konkursbouppteckningen för Österås Plast AB framgår följande beträffande den ekonomiska situationen. Tillgångar Maskiner och inventarier Lager Kundfordringar S:a tillgångar 300.000 kr 100.000 kr 150.000 kr 550.000 kr Skulder 5 FRL, banklån säkerställt med företagshypotek 1.000.000 kr 10 a FRL, skuld för revisor och bokföring 30.000 kr 12 FRL, löneskulder 400.000 kr Oprioriterade skulder, diverse leverantörer 3.000.000 kr

Linnéuniversitetet TENTAMEN 8(15) S:a skulder 4.430.000 kr Hur bör man inom ramen för konkursförvaltningen bedöma betalningen om 300.000 kr till Pia Råvaror AB och kan det finns det någon straffrättslig aspekt av denna betalning? Utred frågeställningarna och motivera ditt svar med relevanta lagrum. (6 p)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 10(15) 4. 2001 erhöll Pelle ett lån till köp av bostadsrätt om 500.000 kr av Åstad Sparbank. Bostadsrätten pantförskrevs som säkerhet för lånet och det upprättades följande låneavtal (återges i förenklad form). SKULDEBREV Till Åstad Sparbank eller order, betalar jag Pelle 500.000 kr jämte ränta enligt den av banken vid varje tidpunkt tillämpad räntesats. Skulden skall amorteras med 2.000 kr per månad och samtidigt erläggs upplupen ränta. Låntagaren äger rätt att lösa lånet i förtid. Till säkerhet för denna skuld pantförskrivs härmed bostadsrätt nr 23 i Brf Snöpplingen i Åstad. Pantförskrivning sker till belopp om 500.000 kr Åstad 2001-03-01 Pelle Pelle amorterar och betalar ränta på lånet varje månad. I mars 2003 får han meddelande om att Österköping Föreningsbank övertagit Pelles låneskuld och Pelle fortsätter att betala till denna nya fordringshavare. I april 2004 får Pelle ett arv och han gör en extra avbetalning om 50.000 kr på skulden. I november samma år (2004) säljer Pelle sin bostadsrätt och han löser hela lånet. 2006 kontaktas Pelle av Svarthåla Finans AB som uppger att man övertagit skuldebrevet från Österköping Föreningsbank. Till stöd för sitt påstående visar de upp en överlåtelsehandling där Pelles skuldebrev, jämte en mängda andra skuldebrev, överlåts av Österköping Föreningsbank till Svarhåla Finans AB. Pelle skriver tillbaka till Svarhåla Finans AB och förklarar att skulden är betald. Han får inget svar och det är tyst om den påstådda skulden. 2011 tar Jönssons Kredit AB kontakt med Pelle och man visar upp en överlåtelsehandling där konkursboet för Svarthåla Finans AB säljer Pelles skuldebrev, tillsammans med många andra skuldebrev, till Jönssons Kredit AB. Samtidigt skickar man över en kopia av skuldebrevet och informerar att resterande skuld uppgår till 260.000 kr (=ursprungsskulden 500.000 kr minskat med avbetalningar enligt skuldebrevet om 240.000 kr). Pelle protesterar ännu en gång mot att bli krävd på ett belopp som han faktiskt betalt, men Jönssons Kredit AB invänder att det är ett orderskuldebrev och att det inte finns någon

Linnéuniversitetet TENTAMEN 11(15) anteckning om betalning på skuldebrevet samt att Pelle därmed är skyldig att betala enligt skuldebrevet till Jönssons Kredit AB. Vem har rätt? Finns det någon invändning Pelle kan göra eller är han tvungen att betala? Utred och motivera ditt svar med lagrum. (5 p)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 12(15) 5. Makarna Lisbeth och Oskar har varit gifta i femton år och de bor tillsammans i en villafastighet som formellt ägs av Oskar. Oskar har under hela äktenskapet haft bra lön och det är han som i praktiken bekostat både bohag samt kostnaderna för det dagliga uppehället. Lisbeth, däremot, har alltid haft trasslig ekonomi och hon har vid flera tillfällen givit sig in i olika riskfyllda samt misslyckade affärsprojekt. I en del av de senaste affärsprojekten har det cirkulerat en hel del pengar och Lisbeth har periodvis haft tillgång till mycket pengar. En torsdag i november genomför kronofogdemyndigheten en förrättning i makarna Lisbeth och Oskars bostad. Avsikten är att utmäta egendom som efter exekutiv försäljning, kan användas för betalning av Lisbeths skatteskuld om 2.100.000 kr. Oskar protesterar mot kronofogdens utmätning och säger att fastigheten är hans och att all egendom som finns i hemmet tillhör honom samt att Lisbeth aldrig haft ekonomi att köpa något. Vid förrättningen tar kronofogden med sig följande egendom. a. Mindre oljemålning av Gösta Adrian Nilsson (GAN), värderad till 600.000 kr. Oskar hävdar bestämt att han köpte målningen på 1970-talet av en konsthandlare. Konsthandlaren är avliden sedan lång tid tillbaka och hans rörelse är nedlagd samt har Oskar inte kvar några handlingar från köpet. Målningen är liten och oansenlig samt föreställer den en kantigt utformad diskuskastare. Målningen har hängde på en undanskymd plats i hemmet och det är nog ingen som lagt märke till den. b. Ett mindre bord från 1700-talet, märkt på insidan med Joh Christ Linning (välkänd schatullmakare i Stockholm), värderad till 30.000 kr. Oskar säger att

Linnéuniversitetet TENTAMEN 13(15) han fått den i gåva av sin far och till styrkande av detta påstående visar han upp en arvsskifteshandling från 1960-talet, där fadern tillskiftas vad som uppenbarligen förefaller vara ett mindre bord från 1700-talsmästaren Linning. c. Ett omärkt kassaskrin innehållande 17.374 kr i sedlar och mynt av blandade valörer. Lisbeth uppger att hon är kassör i den ideella fiskeföreningen Metmasken och att kassan tillhör denna förening. Den kronofogde som är ansvarig för förrättningen frågar om Lisbeth har några handlingar som styrker hennes påstående och hon tar då fram ett stämmoprotokoll, enligt vilket hon väljs till kassör, samt en pärm som påstås innehålla bokföringen för föreningen. När man bläddrar igenom pärmen ett drygt hundratal verifikat av olika slag - kommer Lisbeth med ytterligare en hög med lösa verifikationer. Det finns inte någon bokföring eller sammanställning som utvisar behållningen i föreningens räkenskaper. Vid genombläddring av verifikationsmaterialet framkommer att en del av fakturorna förefaller tillhöra Lisbeth privat och någon av Lisbeths affärsprojekt. Lisbeth svävar även på målet då det gäller att precisera hur man kan beräkna föreningens kassa; antingen är det så att föreningen är skyldig Lisbeth pengar som hon har lagt ut eller så är det Lisbeth som är skyldig föreningen för lån hon tagit sig själv från föreningskassan. Kan kronofogden verkligen mäta ut egendom på sätt som skett ovan? Har de något lagstöd för att kunna utmäta egendomen på sätt som sker och hur bör kronofogden hantera de olika påståendena om äganderätten? Är det någon eller några av de utmätta föremålen där den påstådda ägaren har möjlighet att återfå objektet? Kan det finnas någon brottsmisstanke gällande något eller några av förfarandena enligt ovan? Utred och motivera dina svar med relevanta lagrum. (15 p)

Linnéuniversitetet TENTAMEN 15(15) 6. Vad innebär begreppet förföljelserätt i lag om företagshypotek? Förklara i korthet och motivera svaret med angivande av lagrum. (2 p)