DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 *

Relevanta dokument
DOMSTOLENS DOM av den 17 oktober 1989*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 27 januari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 18 oktober 2007 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 20 juni 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 5 februari 1981*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 december 1987*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 10 februari 1988*

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM av den 21 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 19 maj 1993*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 14 februari 1985*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 11 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 14 december 2000 *

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DOMSTOLENS DOM av den 28 november 1989*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 24 oktober 1996*

DOMSTOLENS DOM av den 12 juli 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1989*

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i

DOMSTOLENS DOM den 29 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM av den 7 maj 1991*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) 17 december 1987'

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM av den 4 oktober 1991*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 3 mars 2005*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 september 1997

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 6 februari 2003 *

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 26 september 1996 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 februari 1998 *

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 18 oktober 2007 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 6 april 1995 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 december 1997*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1988*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 7 september 2006 *

BRT MOT SABAM OCH FONIOR DOMSTOLENS DOM. av den 21 mars 1974* har Tribunal de première instance i Bryssel till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM av den 19 juni 1990*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 14 november 2000 *

DOMSTOLENS DOM den 2 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 30 september 2004 *

DOMSTOLENS DOM av den 28 januari 1992*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 10 november 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 30 april 2004,

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 2004 * angående talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, väckt den 20 mars 2003,

GILLAN BEACH DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 mars 2006 * I mål C-114/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG,

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 5 juni 1997 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 13 juni 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 november 1986*

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 1995 *

DOMSTOLENS DOM av den 21 september 1989*

DOMSTOLENS DOM av den 15 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*)

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 februari 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 27 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 6 oktober 1982*

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 6 juni 2003,

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 30 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 5 december 1996

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM den 21 mars 2000 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 6 november 2003

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 november 2000 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 3 maj 2001 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 mars 2001 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 september 2004 *

DOMSTOLENS DOM av den 17 maj 1990*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 29 februari 1996 *

«Direktiv 83/183/EEG Flyttning av hemvist från en medlemsstat till en annan Skatt som uppbärs innan fordon registreras eller tas i trafik»

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 20 januari 2005 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 19 juni 2003 *

DOMSTOLENS DOM av den 16 december 1992"

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 4 juli 1985*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 *

DOMSTOLENS DOM av den 10 april 1984'

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 11 juni 1998 *

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977*

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 september 1999 *

61998J0408. Nyckelord. Sammanfattning. Downloaded via the EU tax law app / web

Transkript:

AYUNTAMIENTO DE SEVILLA DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 * I mål C-202/90 har Tribunal Superior de Justicia de Andalucia (avdelningen för förvaltningsmål) gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG -fördraget i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan Ayuntamiento de Sevilla och Recaudadores de Tributos de las Zonas primera y segunda. Begäran avser tolkningen av artikel 4.1, 4.4 och 4.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1, fransk version; svensk specialutgåva del 09, volym 01). DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J. C. Moitinho de Almeida och domarna G. C. Rodríguez Iglesias, Sir Gordon Slynn, F. Grévisse och M. Zuleeg, generaladvokat: G. Tesauro justitiesekreterare: D. Louterman, avdelningsdirektör, som beaktat de skriftliga yttrandena från * Rättegångsspråk: spanska. 387

DOM AV DEN 25.7.1991 - MÅL C-202/90 Ayuntamiento de Sevilla, genom advokaten E. Barrero González, rättstjänsten i Ayuntamiento, i egenskap av ombud, Spaniens regering, genom Carlos Bastarreche Sagües, generaldirektör med ansvar för samordning av gemenskapsrättsliga tvister, och Antonio Hierro Hernández-Mora, Abogado del Estado, båda i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom D. Calleja y Crespo, rättstjänsten, i egenskap av ombud, som beaktat förhandlingsrapporten, som hört de muntliga yttrandena från Ayuntamiento de Sevilla, Spaniens regering, företrädd av Rosario Silva de Lapuerta, Abogado del Estado, i egenskap av ombud, och kommissionen vid sammanträde den 2 maj 1991, som hört generaladvokatens förslag till avgörande, framlagt vid sammanträde den 4 juni 1991, meddelar följande dom 1 Genom beslut av den 11 juni 1990, som inkom till domstolen den 2 juli 1990 har Tribunal Superior de Justicia de Andalucia i enlighet med artikel 177 i EEG-fördraget ställt två frågor angående tolkningen av artikel 4.1, 4.4 och 4.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmomsering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1, nedan kallat "sjätte direktivet"). 2 Dessa frågor har. ställts inom ramen för en tvist som pågår mellan Ayuntamiento de Sevilla (Sevilla kommun) och Recaudadores de las Zonas primera y segunda (uppbördsmän i första och andra distrikten). 3 Det framgår av akten att de lokala uppbördsmännen (nedan kallade "uppbördsmän") enligt spansk lagstiftning utses av den kommun vars skatter de driver in och att de skall ställa en säkerhet som fastställs av kommunen. Vid fullgörandet av sin uppgift är de funktionellt underställda denna kommun. De 388

AYUNTAMIENTO DE SEVILLA har rätt till ersättning i form av en bonus bestående av en procentuell andel av de belopp som drivs in utan tvång och en andel av de tillägg som tas ut vid tvångsindrivning. Slutligen har de egna kontorslokaler och anställer själva sin hjälppersonal. 4 Vid regleringen av vederlaget för indrivningen lade uppbördsmännen i första och andra distrikten på mervärdesskatt. Sevilla kommun anförde klagomål förvaltningsvägen vid Tribunal Econòmico Administrativo Provincial de Sevilla, som ogillade klagomålet den 31 oktober 1988. 5 Då talan väcktes mot detta beslut, beslutade Tribunal Superior de Justicia de Andalucía att förklara målet vilande och ställa följande frågor till domstolen: "a) Skall artikel 4.1 och 4.4 i direktiv 77/388/EEG tolkas så att en uppbördsmans verksamhet, med hänsyn tagen till allt som kännetecknar den, utgör en självständig yrkesverksamhet som ersätts som sådan och följaktligen är skattepliktig? b) Om en uppbördsmans verksamhet anses utgöra en självständig verksamhet, skall den då ändå undantas från skatt med motiveringen att det gäller verksamhet eller transaktioner som utförs i egenskap av offentlig myndighet i den mening som avses i artikel 4.5 i detta direktiv?" 6 För en utförligare redogörelse för omständigheterna i tvisten vid den nationella domstolen, rättegångens förlopp och de till domstolen ingivna yttrandena hänvisas till förhandlingsrapporten. Handlingarna i målet i dessa delar återges i det följande endast i den mån domstolens argumentation kräver det. Den första frågan 7 Artikel 4.1 i det sjätte direktivet har följande lydelse: "Med 'skattskyldig person' avses varje person som självständigt någonstans bedriver någon form av ekonomisk verksamhet som anges i punkt 2, oberoende av syfte eller resultat. " 389

DOM AV DEN 25.7.1991 - MÅL C-202/90 8 Den nationella domstolen önskar få utrett vilka omständigheter man skall ta hänsyn till för att fastställa huruvida en sådan verksamhet som uppbördsmännens skall anses självständigt bedriven i den mening som avses i denna bestämmelse. 9 Om detta anges i artikel 4.4 första stycket följande: "Användningen av uttrycket 'självständigt' i punkt 1 undantar anställda och övriga personer från skatten i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av några andra rättsliga bindningar som skapar ett anställningsförhållande vad beträffar arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar. " 10 Det framgår av akten att uppbördsmännen inte uppbär lön och att de inte är bundna till kommunen av ett anställningsavtal. Följaktligen måste det undersökas om det rättsliga förhållandet till kommunen ändå skapar ett anställningsförhållande som avses i artikel 4.4 i direktivet. 1 1 Vad för det första beträffar arbetsförhållandena finns det inte något anställningsförhållande, eftersom uppbördsmännen på egen hand inom ramen för vad lagen föreskriver skaffar sig och organiserar den personal och den utrustning som krävs för att de skall kunna bedriva sin verksamhet. 12 Under dessa omständigheter framstår inte det faktum att uppbördsmännen är funktionellt underställda den kommunala myndigheten, som kan ge dem instruktioner, och inte heller det faktum att de är underkastade disciplinkontroll från denna myndighets sida, som avgörande för bestämning av deras rättsliga förhållande till kommunen med hänsyn till artikel 4.4 i direktivet (beträffande disciplinkontrollen se domstolens dom av den 26 mars 1987, kommissionen mot Nederländerna, punkt 14, i mål 235/85, Rec. s. 1471). 1 3 Vad för det andra beträffar lönevillkoren föreligger inte något anställningsförhållande, eftersom uppbördsmännen tar den ekonomiska risken i sin verksamhet, såtillvida som den vinst de gör inte bara beror på de indrivna skatterna, utan även på de utgifter de har i förbindelse med personal och utrustning för verksamheten. 14 Vad slutligen beträffar arbetsgivaransvaret är den omständigheten att kommunen kan hållas ansvarig för uppbördsmännens uppträdande när de verkar som representanter för den offentliga myndigheten inte tillräcklig för att man skall kunna fastställa att det föreligger ett anställningsförhållande. 390

AYUNTAMIENTO DE SEVILLA 15 Det avgörande kriteriet är i det hänseendet det ansvar som härrör från de avtalsförhållanden uppbördsmännen har upprättat i utövandet av sin verksamhet samt deras ansvar för skador som orsakas tredje man när de inte verkar som representanter för den offentliga myndigheten. 16 Svaret på den första frågan blir därför att artikel 4.1 och 4.4 i det sjätte direktivet skall tolkas så att en sådan verksamhet som uppbördsmännens skall anses självständigt bedriven. Den andra frågan 1 7 Den andra frågan rör tolkningen av artikel 4.5 i det sjätte direktivet, där följande föreskrivs i första stycket: "Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ anses inte såsom skattskyldiga när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller inbetalningar." 18 Såsom domstolen har ansett vid flera tillfällen visar en prövning av denna bestämmelse mot bakgrund av direktivets syften att två villkor måste vara kumulativt uppfyllda för att regeln om behandling som icke skattskyldig person skall vara tillämplig, nämligen att verksamheten utövas av ett offentligrättsligt organ och att verksamheten utövas av detta organ i dess egenskap av myndighet (dom av den 11 juli 1985 i mål 107/84 kommissionen mot Tyskland, Rec. s. 2655, punkt 11, dom av den 26 mars 1987 i ovannämnda mål kommissionen mot Nederländerna, punkt 21, dom av den 17 oktober 1989 i målen 231/87 och 129/88 Comune di Carpaneto Piacentino m. fl., Rec. s. 3233, punkt 12). 19 Vad beträffar det första av dessa två villkor har domstolen redan i ovannämnda dom av den 26 mars 1987, punkt 21, klargjort att en verksamhet som utövas av en privatperson inte är befriad från mervärdesskatt enbart på grund av att det är fråga om verksamhet som hör till den offentliga myndighetens behörighetsområde. 20 Därav följer att undantaget i ovannämnda bestämmelse inte är tillämpligt när en kommun överlämnar skatteuppbörden till en självständig tredje man. 391

DOM AV DEN 25.7.1991 MÅL C-202/90 21 Svaret på den andra frågan blir därför att artikel 4.5 i det sjätte direktivet skall tolkas så att den inte är tillämplig när en offentlig myndighets verksamhet inte utövas direkt, utan överlämnas till en självständig tredje man. Rättegångskostnader 22 De kostnader som redovisats av Spaniens regering och Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (femte avdelningen) - angående de frågor som genom beslut av den 11 juni 1990 förts vidare av Tribunal Superior de Justicia de Andalucía - följande dom: 1) Artikel 4.1 och 4.4 i det sjätte direktivet skall tolkas så att en sådan verksamhet som uppbördsmännens skall anses självständigt bedriven. 2) Artikel 4.5 i det sjätte direktivet skall tolkas så att den inte skall anses tillämplig när en offentlig myndighets verksamhet inte utövas direkt utan överlämnas till en självständig tredje man. Moitinho de Almeida Rodríguez Iglesias Slynn Grévisse Zuleeg Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 25 juli 1991. J.-G. Giraud Justitiesekreterare J. C. Moitinho de Almeida Ordförande på femte avdelningen 392