VATTENTÄKT STORA VÄNSJÖN

VATTENTÄKT STORA VÄNSJÖN 1 VATTENSKYDDSOMRÅDETS SYFTE Syftet med vattenskyddsområdet och tillhörande föreskrifter är att bidra till att vattentäkt Stora Vänsjön kan användas som dricksvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv. Detta syfte uppnås genom att grundvattentillgången skyddas mot föroreningar eller verksamheter som kan medföra negativ inverkan på grundvattnets kvalitet och kvantitet. Vid prövning av tillstånd ska den sökta verksamheten prövas individuellt gentemot detta syfte. Tillstånd enligt dessa föreskrifter krävs inte om åtgärden eller verksamheten ska tillståndsprövas enligt bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, vattenverksamhet eller jordbruk och annan verksamhet i miljöbalken eller med stöd av enligt balken utfärdad förordning. Frågan om verksamheten är förenlig med behovet av skydd för vattnet, villkorsfrågor etc. prövas då i stället i det ärendet. 2 VATTENSKYDDSOMRÅDETS ZONDINDELNING Vattenskyddsområdets avgränsning och zonindelning redovisas på den karta som tillhör dessa föreskrifter. Vattentäktszon avgränsas som området inom 5 meters radie från respektive uttagsbrunn. Där väg utgör gräns mellan primär skyddszon och sekundär skyddszon eller mellan primär skyddszon och område utanför vattenskyddsområdet ingår hela vägområdet i primär skyddszon. Där väg utgör gräns mellan sekundär skyddszon och område utanför vattenskyddsområdet ingår hela vägområdet i sekundär skyddszon. Vägområdet utgörs av väganläggningen inklusive diken och slänter. 3 DEFINITIONER I dessa föreskrifter avses med: Anvisad led: rekommenderad transportväg för farligt gods. Även järnväg betraktas som anvisad transportled för farligt gods. Arbetsfordon: fordon som är avsedda att användas vid verksamhetsutövning, undantaget fordon som är avsedda enbart för personbefordran och är försedda med 9 sittplatser eller färre. Arbetsfordon kan vara traktorer, lastbilar, bussar, transportbilar, grävmaskiner, vält m.m. Även arbetsfordon uppställda för reparation inkluderas. Arbetsmaskin: alla maskiner som inte är ett fordon och som drivs med flytande bränsle eller oljor. Arbetsmaskiner kan vara stationära förbränningsmotorer, transformatorer, elverk m.m. Avfall: varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, dagvatten eller vatten som avleds för avvattning av begravningsplats. BDT-vatten: bad-, disk- och tvättvatten. Sida 1 av 14

Brandfarlig vätska: med brandfarlig vätska avses en vätska vars flampunkt är lika med eller lägre än 100 C. Flampunkt är den lägsta temperatur där det avgår ånga från en vätskas yta i sådan mängd att ångan tillsammans med luft kan börja brinna. Dagvatten: regn- eller smältvatten som rinner från gator, vägar, tak och andra hårdgjorda ytor och som inte tränger ned i marken. Deponi: med deponi avses här plats för uppläggning och förvaring av avfall på marken, där avfall förvaras under längre tid än ett år. Djurenhet: definieras enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Med en djurenhet avses t.ex. en häst eller 10 får. Djurhållning: sådan typ av djurhållning som regleras i miljöprövningsförordningen (2013:251), t.ex. hållande av nötkreatur, häst, svin, får, fjäderfä. Till djurhållning räknas i dessa föreskrifter inte hållande av hund eller katt. Farligt avfall: det avfall som definieras som farligt avfall i 3 avfallsförordningen. Farligt gods: sådant gods som avses i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och terräng (MSBFS 2011:1). Som farligt gods räknas inte gods som är avsett för personligt bruk, hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att det hanteras, och vid transport lastsäkras, så att inte skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. Fordon: med fordon avses varje motordrivet transportmedel som kan framföras på mark, vatten eller is. Förorenade massor: med förorenade massor avses massor från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Hantering: en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehov: sådan användning som sker för att täcka det egna hushållets behov. Avser inte användning inom kommersiell verksamhet. Husbehovstäkt: sådant uttag av material som skall användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. En husbehovstäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas ej som husbehovstäkt. Infiltrationsanläggning: anläggning där avloppsvatten avleds till grundvattenmagasin. Exempel på infiltrationsanläggning är stenkista, förstärkt infiltration och infiltrationsbrunn. Kemiska bekämpningsmedel: en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Det omfattar växtskyddsmedel som används i huvudsak för att skydda växter, och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Begreppet inkluderar således även träskyddsmedel. Maskinell skogsbruksåtgärd: skogsbruksåtgärd som utförs med motordrivet arbetsfordon. Materialtäkt: täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. Mellanlagring: lagring under kortare tid än ett år innan bortskaffande, eller kortare tid än tre år innan återvinning eller behandling.

Miljöfarlig verksamhet: utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom annat utsläpp än ovanstående, genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten samt genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller liknande. Skogsbruksåtgärd: åtgärder som omfattas av skogsvårdslagen, t.ex. föryngringsavverkning, röjning, gallring, uttag av skogsbränsle (grenar, toppar och stubbar), skyddsdikning, dikesrensning och markberedning. Spillvatten: bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten. Transport av farligt gods: förflyttning av farligt gods med transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen. Som transport anses dock inte förflyttning endast inom ett område där det farliga godset tillverkas, lagras eller förbrukas. Växtnäringsämnen: naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam och liknande med syfte att höja växtproduktionen. Yrkesmässig verksamhet: verksamhet som har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart kommersiellt syfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på kommersiellt syfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet. 4 VATTENTÄKTSZON 4.1 Föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Vattentäktszonen får endast disponeras av huvudmannen för dricksvattenförsörjningen. 4.2 Motiv till föreslagen föreskrift avseende vattentäktszon Föreslagen reglering är motiverad då området närmast vattentäkten är särskilt känsligt för störningar och ingen annan verksamhet bör därför förekomma inom detta område. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa 5 PETROLEUMPRODUKTER OCH ANDRA BRANDFARLIGA VÄTSKOR 5.1 Föreslagen föreskrift avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor 5.1.1 Primär skyddszon petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor Lagring av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden. All övrig hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större mängd än 250 liter vid samma tillfälle är förbjuden, med undantag för transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor, drift av den kommunala vattenförsörjningen samt drivmedel i fordon, transportmedel och arbetsmaskiner. Sida 3 av 14

5.1.2 Sekundär skyddszon petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor Lagring av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden. All övrig hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större mängd än 250 liter vid samma tillfälle kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor, med undantag för tankning av fordon och transportmedel, transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor, drift av den kommunala vattenförsörjningen samt drivmedel i fordon, transportmedel och arbetsmaskiner. 5.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor 5.2.1 Primär skyddszon Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i mängder över 250 liter i närheten av vattentäkten (d.v.s. i den primära skyddszonen) bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattenförsörjningen och hanteringen bör därför förbjudas. Mängden, 250 liter, har valts för att samstämma med NFS 2003:24, kap. 10. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms motsvara nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. 5.2.2 Sekundär skyddszon Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i mängder över 250 liter bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattentäkten. Med tillståndsplikt i sekundär skyddszon kan denna hantering regleras och villkor föreskrivas så att miljöaspekter beaktas och att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med 6 BEKÄMPNINGSMEDEL, VÄXTNÄRINGSÄMNEN OCH DJURHÅLLNING 6.1 Föreslagen föreskrift avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning 6.1.1 Primär skyddszon bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantaget från förbudet är enstaka punktsaneringar mot ohyra och transport utomhus. Spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning är förbjuden. Spridning av latrinkompost eller urin från enskild avloppsanläggning är förbjuden. Yrkesmässig spridning av gödsel eller andra växtnäringsämnen är förbjuden. Lagring av gödsel är förbjudet. Etablering, utökning samt ändring av befintlig verksamhetsinriktning avseende djurhållning av en djurenhet eller mer är förbjuden. 6.1.2 Sekundär skyddszon bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantaget från förbudet är enstaka punktsaneringar mot ohyra och transport utomhus. Spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning är förbjuden.

Spridning av latrinkompost eller urin från enskild avloppsanläggning är förbjuden. Yrkesmässig spridning av gödsel eller andra växtnäringsämnen är förbjuden. Lagring av gödsel är förbjudet. Etablering, utökning samt ändring av befintlig verksamhetsinriktning avseende djurhållning av en djurenhet eller mer är förbjuden. 6.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen och djurhållning 6.2.1 Primär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon bedöms utgöra så stor risk för vattentäkten att den ska vara förbjuden. Avseende biologiska bekämpningsmedel, dvs. organismer som sprids i syfte att motverka skada, bedöms dessa ha en begränsad spridningspotential och förväntas inte vara långlivade. Biologiska bekämpningsmedel bedöms dessutom kunna avdödas i mikrobiologiska barriärer i dricksvattenberedningen. Enligt miljöbalken (t.ex. 2 kap. 3 och 14 kap. 6 ) får inte spridningen av biologiska bekämpningsmedel medföra skada. Mot denna bakgrund regleras inte biologiska bekämpningsmedel specifikt i dessa föreskrifter. Spridning av slam nära vattentäkten bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen. Det är främst risken med spridning av patogener som föranleder regleringen, men även läckaget av närsalter. Därför är det rimligt med förbud inom primär skyddszon mot spridning av slam, latrinkompost eller urin. Lagring av naturgödsel och hållning av djur kan vara en källa för vattenburen smitta. Mot denna bakgrund bör sådan verksamhet inte tillåtas inom vattenskyddsområdet då det idag inte bedrivs sådan verksamhet. Den renskötsel som bedrivs innebär sannolikt att renar vistas i området endast mycket korta perioder. Mot denna bakgrund undantas renskötsel från tillståndskravet. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa 6.2.2 Sekundär skyddszon Hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon bedöms utgöra så stor risk för vattentäkten att den ska vara förbjuden, i synnerhet då sådan hantering idag inte bedrivs. Avseende biologiska bekämpningsmedel, dvs. organismer som sprids i syfte att motverka skada, bedöms dessa ha en begränsad spridningspotential och förväntas inte vara långlivade. Biologiska bekämpningsmedel bedöms dessutom kunna avdödas i mikrobiologiska barriärer i dricksvattenberedningen. Enligt miljöbalken (t.ex. 2 kap. 3 och 14 kap. 6 ) får inte spridningen av biologiska bekämpningsmedel medföra skada. Mot denna bakgrund regleras inte biologiska bekämpningsmedel specifikt i dessa föreskrifter. Spridning av slam nära vattentäkten bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen. Det är främst risken med spridning av patogener som föranleder regleringen, men även läckaget av närsalter. Därför är det rimligt med förbud inom primär skyddszon mot spridning av slam, latrinkompost eller urin. Lagring av naturgödsel och hållning av djur kan vara en källa för vattenburen smitta. Mot denna bakgrund bör sådan verksamhet inte tillåtas inom vattenskyddsområdet då det idag inte bedrivs sådan verksamhet. Den renskötsel som bedrivs innebär sannolikt att Sida 5 av 14

renar vistas i området endast mycket korta perioder. Mot denna bakgrund undantas renskötsel från tillståndskravet. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets 7 SKOGSBRUK 7.1 Föreslagen föreskrift avseende skogsbruk 7.1.1 Primär skyddszon skogsbruk Maskinell skogsbruksåtgärd kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 7.1.2 Sekundär skyddszon skogbruk Maskinell skogsbruksåtgärd kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 7.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende skogsbruk 7.2.1 Primär skyddszon Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska enligt Skogsvårdslagen (1979:429) anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. Föreslagen föreskrift innebär att alla maskinella skogsbruksåtgärder är tillståndspliktiga och ger möjlighet att styra hur åtgärderna ska utföras för att minimera risken för negativ påverkan (kemisk, fysikalisk och bakteriell) på råvattnet. Motormanuella skogsbruksåtgärder, dvs skogsbruksåtgärder som utförs manuellt med handhållen motorutrustning såsom motorsåg och röjsåg, är tillåtna. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets 7.2.2 Sekundär skyddszon Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska enligt Skogsvårdslagen (1979:429) anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. Föreslagen föreskrift innebär att alla maskinella skogsbruksåtgärder är tillståndspliktiga och ger möjlighet att styra hur åtgärderna ska utföras för att minimera risken för negativ påverkan (kemisk, fysikalisk och bakteriell) på råvattnet. Motormanuella skogsbruksåtgärder, dvs skogsbruksåtgärder som utförs manuellt med handhållen motorutrustning såsom motorsåg och röjsåg, är tillåtna. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets 8 AVLOPPSANLÄGGNINGAR 8.1 Föreslagen föreskrift avseende avloppsanläggningar 8.1.1 Primär skyddszon avloppsanläggningar Utsläpp av avloppsvatten är förbjudet.

8.1.2 Sekundär skyddszon avloppsanläggningar Etablering av infiltrationsanläggning för spillvatten och ytterligare utsläpp av annat avloppsvatten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 8.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende avloppsanläggningar Inom Härjedalens kommun gäller generellt att det för anläggande av enskilt avlopp krävs tillstånd från den kommunala miljö- och byggnämnden enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 13 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Utsläpp av avloppsvatten är miljöfarlig verksamhet enligt 1, 9 kap. miljöbalken. Enligt 7, 9 kap. miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är verksamhetsutövarens ansvar att genom egen tillsyn säkerställa att olägenhet inte uppkommer. 8.2.1 Primär skyddszon Utsläpp av avloppsvatten medför risk för mikrobiell förorening och påverkan av närsalter. Det är därför viktigt att etablering av sådana anläggningar är förbjuden inom den primära skyddszonen. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets 8.2.2 Sekundär skyddszon Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar kan Miljökontoret vid bedömning av avloppsanordning vid tillsyn och tillståndsprövning i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälso- och miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar i området. Andra förutsättningar bör kunna vara att anordningen är inom ett vattenskyddsområde. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Det är därför lämpligt att införa krav på tillstånd gällande etablering av infiltrationsanläggningar i sekundär skyddszon, så kommunen får möjlighet att i varje enskilt fall bedöma vilken skyddsnivå som krävs. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets 9 UPPLAG OCH DEPONIER 9.1 Föreslagen föreskrift avseende upplag och deponier 9.1.1 Primär skyddszon upplag och deponier Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudet. Upplag med en varaktighet om maximalt sex månader är undantaget förbudet men kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Bevattning av upplag är förbjudet. Upplag av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet. Deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjuden. Upplag och mellanlagring av trädgårdsavfall, rena jordmassor eller motsvarande är undantaget från förbudet. Det är förbjudet med upplag av asfalt och oljegrus. Sida 7 av 14

Det är förbjudet med upplag av vägsalt. Det är förbjudet med upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför den primära skyddszonen. 9.1.2 Sekundär skyddszon upplag och deponier Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudet. Upplag med en varaktighet om maximalt ett år är undantaget förbudet men kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Bevattning av upplag är förbjudet. Lagring av brännved för husbehov är undantagen förbud och tillståndsplikt. Upplag av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet. Deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjuden. Upplag och mellanlagring av trädgårdsavfall, rena jordmassor eller motsvarande är undantaget förbudet. Det är förbjudet med upplag av asfalt och oljegrus. Det är förbjudet med upplag av vägsalt. Det är förbjudet med upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför den primära eller sekundära skyddszonen. 9.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende upplag och deponier 9.2.1 Primär skyddszon Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därför bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna. Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd miljöstatus föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd. Med massor med okänd miljöstatus avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas. Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Mot denna bakgrund förbjuds sådana upplag i den primära skyddszonen. Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i 9.2.2 Sekundär skyddszon Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därav bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna. Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom

ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd miljöstatus föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd. Med massor med okänd miljöstatus avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas. Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Sådana upplag förbjuds därför i den sekundära skyddszonen. Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i 10 VÄGAR, VÄGHÅLLNING M.M. 10.1 Föreslagen föreskrift avseende väghållning 10.1.1 Primär skyddszon vägar, väghållning m.m. Anläggning av väg eller järnväg är förbjudet. Spridning av vägsalt, saltinblandad sand eller dammbindningsmedel är förbjudet. 10.1.2 Sekundär skyddszon vägar, väghållning m.m. Nyanläggning av väg eller järnväg kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av vägsalt, saltinblandad sand eller dammbindningsmedel är förbjudet. 10.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende väghållning 10.2.1 Primär skyddszon Anläggning av väg eller järnväg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund bedöms förbud mot anläggande av väg vara en lämplig restriktion. Stora problem kan uppstå på vattentäkter på grund av vägsalt eftersom kloridjonen är mycket lättrörlig och transporteras med vägdagvattnet ned till ytvattnet. Förhöjda kloridhalter i dricksvattnet kan ge ökad korrosion och vid höga halter risk för smakförändringar. För att undvika påverkan på vattentäkten förbjuds därför användning av vägsalt. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon är något strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden, men bedöms vara motiverad då området idag är opåverkat i detta avseende. 10.2.2 Sekundär skyddszon Anläggning av väg eller järnväg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund krävs att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Tillståndsplikt bedöms därför vara en lämplig restriktionsnivå. Stora problem kan uppstå på vattentäkter på grund av vägsalt eftersom kloridjonen är mycket lättrörlig och transporteras med vägdagvattnet ned till ytvattnet. Förhöjda kloridhalter i dricksvattnet kan ge ökad korrosion och vid höga halter risk för Sida 9 av 14

smakförändringar. För att undvika påverkan på vattentäkten förbjuds därför användning av vägsalt. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon är något strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden, men bedöms vara motiverad då området idag är opåverkat i detta avseende. 11 TÄKTVERKSAMHETER OCH ANDRA MARKARBETEN 11.1 Föreslagen föreskrift avseende täktverksamheter och andra markarbeten 11.1.1 Primär skyddszon täktverksamheter och andra markarbeten Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt är förbjuden. Återfyllning med massor som medför risk för förorening av grund- eller ytvatten är förbjudet. Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning och andra liknande arbeten är förbjudet. Arbeten som berör den allmänna vattenförsörjningen är undantagna förbudet. 11.1.2 Sekundär skyddszon täktverksamheter och andra markarbeten Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt är förbjuden. Återfyllning med massor som medför risk för förorening av grund- eller ytvatten är förbjudet. Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning och liknande arbeten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Arbeten som berör den allmänna vattenförsörjningen är undantagna kravet på tillstånd. 11.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende täktverksamheter och andra markarbeten 11.2.1 Primär skyddszon Täkter är en beaktansvärd risk för vattentäkten, varför sådana bör vara förbjudna i den primära skyddszonen. Avseende markarbeten såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor är skyddsföreskrifterna något strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Förbudet bedöms dock vara motiverat då området idag är opåverkat i detta avseende. Muddring och annan vattenverksamhet prövas i vanlig ordning i respektive tillståndsärende. 11.2.2 Sekundär skyddszon Täkter är en beaktansvärd risk för vattentäkten, varför sådana bör vara förbjudna i den sekundära skyddszonen.

Avseende markarbete såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor har skyddsföreskrifterna samma restriktionsnivå som Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Muddring och annan vattenverksamhet prövas i vanlig ordning i respektive tillståndsärende. 12 ENERGIANLÄGGNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR FÖR UTVINNING AV VATTEN 12.1 Föreslagen föreskrift avseende energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten 12.1.1 Primär skyddszon energianläggningar och utvinning av vatten Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark är förbjudet. Ny anläggning för uttag av vatten från berg och jord är förbjudet. Undantaget från förbud är vattentäkter för den allmänna vattenförsörjningen. 12.1.2 Sekundär skyddszon energianläggningar och utvinning av vatten Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark är förbjudet. Ny anläggning för uttag av vatten från berg och jord är förbjudet. Undantaget från förbud är vattentäkter för den allmänna vattenförsörjningen. 12.1.3 Primär skyddszon Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark samt ny enskild anläggning för uttag av vatten från berg och jord är förbjuden eftersom det finns risk för läckage av köldbärarvätska till grundvattnet, risk för tillförsel av föroreningar eller annan påverkan i samband med borrning och drift av anläggningen. Dessutom finns det risk för ändring i flödesriktning och i kommunikation mellan grundvattenförekomster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets 12.1.4 Sekundär skyddszon Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark samt ny enskild anläggning för uttag av vatten från berg och jord är förbjuden eftersom det finns risk för läckage av köldbärarvätska till grundvattnet, risk för tillförsel av föroreningar eller annan påverkan i samband med borrning och drift av anläggningen. Dessutom finns det risk för ändring i flödesriktning och i kommunikation mellan grundvattenförekomster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon är strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Förbudet bedöms dock vara motiverat då området idag är opåverkat i detta avseende. Sida 11 av 14

13 FORDON OCH TRANSPORT 13.1 Föreslagen föreskrift avseende fordon och transport 13.1.1 Primär skyddszon fordon och transport Genomgående transport av farligt gods får endast ske på anvisad led. Etablering av led för terrängkörning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Terrängkörning kräver, till den del terrängkörningen inte omfattas av restriktioner enligt annan lagstiftning, anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från kravet på anmälan är terrängkörning på anvisad led. 13.1.2 Sekundär skyddszon fordon och transport Genomgående transport av farligt gods får endast ske på anvisad led. Nyetablering av led för terrängkörning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Terrängkörning kräver, till den del terrängkörningen inte omfattas av restriktioner enligt annan lagstiftning, anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från kravet på anmälan är terrängkörning på anvisad led. 13.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende fordon och transport 13.2.1 Primär skyddszon Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade leder. Terrängkörning kan innebära risk för förorening vid eventuella läckage av exempelvis oljor eller drivmedel. Vid terrängkörning på barmark kan även skador uppstå på skyddande vegetationsskikt. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd till terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen får terrängkörning i normalfallet ske för bland annat renskötselarbete. För att ge tillsynsmyndigheten kännedom om terrängkörningens omfattning och möjliggöra tillsyn inom vattenskyddsområdet bedöms dock anmälningsplikt vara en lämplig restriktionsnivå. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet. 13.2.2 Sekundär skyddszon Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade leder. Terrängkörning kan innebära risk för förorening vid eventuella läckage av exempelvis oljor eller drivmedel. Vid terrängkörning på barmark kan även skador uppstå på skyddande vegetationsskikt. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd till terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen får terrängkörning i normalfallet ske för bland annat renskötselarbete. För att ge tillsynsmyndigheten kännedom om terrängkörningens omfattning och möjliggöra tillsyn inom vattenskyddsområdet bedöms dock anmälningsplikt vara en lämplig restriktionsnivå.

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet. 14 ANNAN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ÄN MATERIALTÄKT 14.1 Föreslagen föreskrift avseende annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt 14.1.1 Primär skyddszon annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt Etablering av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller miljöprövningsförordningen (2013:251), är förbjuden. 14.1.2 Sekundär skyddszon annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt Etablering av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller miljöprövningsförordningen (2013:251), är förbjuden. 14.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende annan miljöfarlig verksamhet än materialtäkt 14.2.1 Primär skyddszon Miljöfarliga verksamheter bör inte få etableras inom primär skyddszon. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa 14.2.2 Sekundär skyddszon Miljöfarliga verksamheter bör inte få etableras inom sekundär skyddszon. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon är strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Förbudet bedöms dock vara motiverat då området idag är opåverkat i detta avseende. 15 ÖVRIG HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 15.1 Föreslagen föreskrift avseende övrig hantering av kemiska produkter 15.1.1 Primär skyddszon övrig hantering av kemiska produkter Förvaring eller bortskaffande av outnyttjade eller på annat sätt kasserade eller överblivna läkemedel på sätt som kan förorena yt- eller grundvatten är förbjudet. Hantering av impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra kemiska produkter än kemiska bekämpningsmedel eller andra för yt- eller grundvattnet skadliga varor, som inte redan omfattas av tillståndsplikt enligt dessa vattenskyddsföreskrifter eller lagstiftning eller annan föreskrift, är förbjudet. Undantaget från förbudet är hantering som kan behövas för den allmänna vattenförsörjningen. Sida 13 av 14

15.1.2 Sekundär skyddszon övrig hantering av kemiska produkter Förvaring eller bortskaffande av outnyttjade eller på annat sätt kasserade eller överblivna läkemedel på sätt som kan förorena yt- eller grundvatten är förbjudet. Hantering av impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra kemiska produkter än kemiska bekämpningsmedel eller andra för yt- eller grundvattnet skadliga varor, som inte redan omfattas av tillståndsplikt enligt dessa vattenskyddsföreskrifter eller lagstiftning eller annan föreskrift, är förbjudet. Undantaget från förbudet är hantering som kan behövas för den allmänna vattenförsörjningen. 15.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende övrig hantering av kemiska produkter 15.2.1 Primär skyddszon Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa 15.2.2 Sekundär skyddszon Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med