Energiläget OH-serie, figur 1 56

Relevanta dokument
Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2011

Spanien. Storbritannien

Energiläget 2018 En översikt

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Energiläget En översikt

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Basindustrin finns i hela landet

Bioenergi Sveriges största energikälla

Klimatpolitikens utmaningar

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Stålåret Diagrambilaga

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2016 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Energisituation idag. Produktion och användning

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

framtider Energisystemet 2020

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Förnybarenergiproduktion

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Globala Arbetskraftskostnader

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stålåret Diagrambilaga rev

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Elåret Diagram ur rapporten

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Energiförbrukning 2010

Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Elåret Diagram ur rapporten

Energiförsörjningen i Sverige

Stockholms besöksnäring. December 2014

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Stockholms besöksnäring. November 2014

Lönar det sig att gå före?

Farväl till kärnkraften?

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Energiläget i siffror Facts and figures 2003

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

Scenarier över Sveriges energisystem

Stockholms besöksnäring. September 2014

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

Energiförsörjningen i Sverige

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Transkript:

Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56

Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Sverige Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD KÄLLA: OECD IN FIGURES, 24 EDITION

Figur 2: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 198, 199 23 1 8 Totalt 198 1 ton 6 4 2-8 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser m.m. 3 KÄLLA 198: SCB, STATISTISKA MEDDELANDEN NA 18. KÄLLA 199 23: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S KLIMATKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25 Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier, 3 inklusive lösningsmedels- och produktanvändning Anm. Reviderade uppgifter för samtliga år jämfört med tidigare upplaga av Energiläget.

Figur 3: Totalt energipris för olika kunder 24 öre/kwh 15 135 12 15 9 75 Moms Skatt Bränslepris Hushåll Transporter 6 45 Industri 3 15 Eo1 (15%) Eo5 (26%) Diesel (13%) Kol (6%) Skogsflis (%) Eo1 (62%) Elvärme (4%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (68%) Diesel (58%) KÄLLA: SPI, SCB, SKATTEVERKET Anm. Andelen skatter inom parentes

Figur 4: Kvotutveckling i elcertifikatsystemet, 23 21 2 18 16 14 12,6 14,1 15,3 16, 16,9 % 12 1 8 7,4 8,1 1,4 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 KÄLLA: LAG (23:113) OM ELCERTIFIKAT

Figur 5: Medel för forskning, utveckling och demonstration 9 8 7 miljoner kronor 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 KÄLLOR: ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 24, REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 25 AVSEENDE STATENS ENERGIMYNDIGHET M.M. INOM UTGIFTSOMRÅDE 21 ENERGI SAMT BUDGETPROP. 25/6:1 Anm. För år 21 24 avses beviljade medel. För år 25 avses anslag. För år 26 avses förslag. Dessa uppgifter är därför inte helt jämförbara.

Figur 6: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 24, TWh 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Värmepump 2 Vattenkraft Kärnkraft 3 Vindkraft Import-export el 4 Total tillförd energi i Sverige 24 uppdelad på energibärare, 647 TWh 1(vind) 25 9 3 11 6 6 227 Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk, och masugnar, distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 242 TWh El Fjärrvärme Total slutlig användning 24 uppdelat på energibärare, 45 TWh Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål 45 Omvandlings- och distributionsförluster exkl. kärnkraft 48 Förluster i kärnkraft 149 Elexport 2 131 47 137 5 6 18 67 Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 45 TWh Industri 157 Bostäder, service 149 Inrikes transporter 99 2 4 22 56 5 53 18 19 72 42 13 96 5 3 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i fjärrvärmesektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,4 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4,6 TWh och drivenergi från el drygt 1,8 TWh. 3 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 4 Nettoimport av el räknas som tillförsel. År 24 nettoexporterades 2 TWh el. 5 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca 1,6 TWh. KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 7: Sveriges totala energianvändning 197 24 8 7 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh 5 4 3 2 1 Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Figur 8: Sveriges totala energianvändning 197 24. Energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna 8 7 6 TWh 5 4 3 2 1 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål Bostäder, service m.m. Industri Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 9: Sveriges energitillförsel 197 24, exklusive nettoelexport 7 6 5 Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1 Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Figur 1: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service 197 24 2 Övriga bränslen TWh 15 1 Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. El 5 Oljeprodukter -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 11: Elanvändning inom sektorn bostäder och service 197 23, normalårskorrigerad 8 7 TWh 6 5 4 3 Elvärme Hushållsel 2 1 Driftel -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 12: Slutlig energianvändning inom industrisektorn 197 24 2 TWh 15 1 Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Fjärrvärme El 5 Oljeprodukter Naturgas och stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 13: Industrins specifika oljeanvändning 197 24, 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -4 Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 14: Industrins specifika elanvändning 197 24, 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -4 Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 15: Industrins användning av olja och el 1955 24 Elanvändning, TWh 6 Produktionsindex för 22 (175) 2 (17) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 24 (196) 5 1985 (93) 1992 (91) 1995 (119) 4 3 2 196 (42) 198 (82) 1965 (6) 1975 (84) 1973 (8) 197 (73) 1955 (32) 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Oljeanvändning, TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 16: Slutlig energianvändning i transportsektorn 197 24 15 12 Etanol Naturgas inkl. gasol Flygbränsle m.m. TWh 9 6 Eo 2 5 El Diesel/Eo1 Bunkerolja 3 Bensin -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 17: Sveriges elanvändning per sektor 197 24 16 14 TWh 12 1 8 Transporter Industri 6 Bostäder, service m.m. 4 Fjärrvärme, raffinaderier 2-7 -75-8 Distributionsförluster -85-9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 18: Sveriges elproduktion per kraftslag 197 24 18 16 14 TWh 12 1 8 6 4 2-7 Kondenskraft Gasturbiner -75 Vattenkraft och vindkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme -8-85 -9 Vindkraft (fr.o.m. 1997) Kärnkraft - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 19: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) 1983 24 25 2 Olja TWh 15 1 Naturgas Gasol 5-83 -85-9 Biobränslen Kol inkl. koksoch masugnsgas - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 2: Vindkraftens utveckling 1982 24 9 8 Antal, GWh, MW 7 6 5 4 3 2 1 Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) -82-83 -84-85 -86-87 -88-89 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: ELFORSK OCH ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. Skillnader i antal verk uppstår mellan underlaget till denna figur och Tabell 4 eftersom elcertifikatsystemet redovisar per mätpunkt, vilket betyder att flera verk kan inkluderas i varje mätpunkt medan Elforsk redovisar per verk. Vidare ger elcertifikatsystemet bara statistik över dem som lämnar in ansökan.

Figur 21: Sveriges elimport (+) och elexport ( ) januari 23 december 24 GWh/vecka 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 23 24 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 23 24 Polen Tyskland Norge Finland Danmark Danmark Finland Norge Tyskland Polen KÄLLA: SVENSK ENERGI, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 22: Sveriges nettoimport (+) nettoexport ( ) av el 197 24 13 11 9 7 5 3 TWh 1-1 -3-5 -7-9 -11-13 -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 23: Elspotpriser Nord Pool. Månads- och årsmedelvärden i systempris respektive prisområde Sverige 7 6 5 öre/kwh 4 3 2 1-96 juni -97 juni -98 juni -99 juni - juni -1 juni -2 juni -3 juni -4 juni -5 juni Månadsmedelvärde Sverige Månadsmedelvärde System Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde System KÄLLA: NORD POOL, FTP SERVER

Figur 24: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag 23 3 25 kwh/invånare 2 15 1 5 Island Norge Kanada Finland Sverige USA Frankrike Schweiz Danmark Japan Belgien Tyskland Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU 15 totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m.m. KÄLLA: IEA, ELECTRICITY INFORMATION 25 Anm. Vattenkraft inkluderar annan förnybar energi, exklusive biobränslen. Fossilkraft inkluderar i huvudsak kolkraft eller gaskraft.

Figur 25: Användning av fjärrvärme 197 24 6 TWh 5 4 3 2 1 Förluster Bostäder, service m.m. Industri -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 26: Tillförd energi i fjärrvärme 197 24 6 5 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Spillvärme m.m. TWh 4 3 2 1 Elpannor Oljeprodukter Energikol inkl. hyttgas Naturgas, inkl. gasol Biobränslen, avfall, torv m.m. -7-75 -8-85 -9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 27: Levererad fjärrkyla uppdelad på leverantör 1992 24 GWh 8 7 6 5 4 3 Övriga Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka/Salem (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall Värme) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Lund (Lunds Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) 2 1-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: SVENSK FJÄRRVÄRME

Figur 28: Användningen av naturgas i Sverige 24 uppdelad på sektorer. Totalt 927 miljoner m 3 Bostäder, service m.m. 18% Transporter 2% El- och värmeverk 32% Industri 45% Gas-och koksverk, förluster m.m. 3% KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 29: Naturgasproduktion i världen 24. Totalt 2692 miljarder m 3 Asien och Stillahavsregionen 12% Afrika 5% Mellanöstern 1% Nordamerika 28% Central- och Sydamerika 5% Ryssland 22% EU 8% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 9% KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 25, WWW.BP.COM

Figur 3: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, 197 24 35 3 miljoner m 3 25 2 15 Bensin Flygbränsle 1 Dieselolja 5 Eldningsolja 1-7 -75-8 -85 Eldningsolja 2 5-9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 31: Den svenska nettoimporten av råolja fördelad på ursprungsländer 1972 24 25 2 Övriga länder miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer -72-75 Saudiarabien -8-85 -9 - -4 KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 25, WWW.BP.COM

Figur 32: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter 197 24 2 15 miljoner ton 1 5-5 -1-72 -75-8 -85-9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 33: Löpande och reala priser på lätt råolja 197 24 5 US dollar per fat 45 4 35 3 25 2 15 Löpande pris Realt pris 1 5-7 -75-8 -85-9 - -4 KÄLLA: WWW.BPAMOCO.COM OCH VÄRLDSBANKEN

Figur 34: Sveriges användning av energikol, 1985 24 3 Handelsträdgård 25 1 ton 2 15 Industri 1 Kraftvärmeverk 5 Värmeverk -85-9 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 35: Användning av biobränslen, torv, m.m. i industrin 198 24 TWh 6 5 4 3 2 Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Massaindustrins returlutar 1-8 -85-9 -65 - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 36: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk 198 24 6 5 4 TWh 3 2 1-8 Avfall Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion -85-9 Trädbränsle Tallbeckolja Torv - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige 197 24 (inkl. skatt) öre/kwh 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-7 Eldningsolja 1 Bensin, Blyfri 95 Dieselolja Naturgas, bostäder Elvärme, Villa Fjärrvärme Skogsflis -75-8 -85-9 - -4 KÄLLA: SPI, SCB, EUROSTAT, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 38: Global tillförsel av primärenergi 12 Mtoe 1 8 6 4 2 Kärnkraft Naturgas Olja Vattenkraft -94 Kol -96-98 - -2-4 KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 24

Figur 39: Den regionala balansen för fossila bränslen 24 Överskott/underskott Mtoe 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Nordamerika Latinamerika Europa F.d. Sovjet Mellan Östern Afrika Olja Gas Kol Asien inkl. Stilla havet KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 24

Figur 4: Oljeprisutvecklingen för Europa 22 24 US dollar per fat 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Q1 Diesel Bensin Brent (råolja) Eldningsolja,2% svavel Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 22 23 24 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 KÄLLA: CERA OCH PLATTS

Figur 41: Importpris för naturgas 6 35 US Dollar/MBTU 5 4 3 3 25 2 15 US Dollar/fat 1 2 1-99 - Råoljepris Import till USA Import till Tyskland -1-2 -3 5 KÄLLA: IEA, NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 25

Figur 42: Industrins energianvändning i världen 2 15 El Mtoe 1 5 Naturgas Olja Kol -9-92 -94-96 -98 - -2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 43: Transportsektorns energianvändning i världen Mtoe 2 175 15 125 1 75 5 25 Asien exkl. Kina Latinamerika Afrika F.d Sovjetunionen OECD Övriga Kina -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 44: Hushåll och servicesektorns energianvändning i världen 2 15 Mtoe 1 El Naturgas 5 Olja -9-92 Kol -94-96 -98 - -2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 45: Elproduktion i världen efter produktionsslag 18 TWh 16 14 12 1 8 6 4 Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Olja 2 Kol -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 46: Regional elproduktion i världen TWh 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kina Asien exkl. Kina Latinamerika F.d Sovjetunionen OECD Övriga -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 47: Energitillförsel i Nordamerika 3 TWh 25 2 15 Förnybart Kärnkraft Naturgas 1 Olja 5 Kol -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 48: Energitillförsel i EU 15 18 16 Mtoe 14 12 1 8 6 4 Förnybart Kärnkraft Naturgas Olja 2-9 -91 Kol -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 49: Energitillförsel i Ryssland och OSS 15 12 Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Mtoe 9 6 3 Naturgas Olja -9-91 Kol -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 5: Energianvändning i Ryssland och OSS 1 8 Övrigt Mtoe 6 4 Bostäder och service m.m. Transporter 2 Industri -9-92 -94-96 -98 - -2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 51: Energitillförsel i Kina 15 12 Naturgas Kärnkraft Vattenkraft Mtoe 9 6 Övrigt Olja 3 Kol -9-92 -94-96 -98 - -2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA

Figur 52: Energianvändning i Kina 9 Mtoe 8 7 6 5 4 Transporter Övrigt Bostäder, service m.m. 3 2 Industri 1-9 -92-94 -96-98 - -2 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA Anm. Den kraftiga ökningen i efterfrågan för bostads- och servicesektorn från år 1994 är antagligen enbart skenbar och beror troligen på statistikfel.

Figur 53: Svensk import och export av svavel och kväveoxid (räknat som NO 2 ) år 2 3 25 2 1 ton 15 1 5 Baltikum Benelux Danmark Finland Frankrike Norge Polen Rumänien Ryssland Storbrittannien Spanien Sverige Tjeckien Svavel Svavel Kväveoxider Kväveoxider import export import export Tyskland Ukraina Ungern Övr. länder Till hav KÄLLA: BEARBETNING AV NATURVÅRDSVERKET, GRUNDDATA FRÅN TRANSBOUNDARY ACIDIFICATION AND EUTROPHICATION AND GROUND- LEVEL OZONE IN EUROPÉ, EMEP STATUS REPORT 1/23

Figur 54: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 199 23 12 1 Industriprocesser m.m. 1 ton 8 6 Diffusa utsläpp Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 4 Bostäder och service m.m. 2 Transporter Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3 KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, BEARBETNINGAR STATENS ENERGIMYNDIGHET Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier

Figur 55: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 199 23 35 1 ton 3 25 2 15 1 Industriprocesser m.m. Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. Transporter 5 Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3 KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, BEARBETNINGAR STATENS ENERGIMYNDIGHET Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier

Figur 56: Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP år 22 i EU samt i OECD-länderna Kilo CO 2 per BNP (1995 US dollar) 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 1,25 1,,75,5,25 Turkiet Mexiko Ungern Polen Slovakien Tjeckien Grekland Korea Spanien Italien Nya Zeeland Totalt OECD Portugal Storbr. Danmark Finland Frankrike Island EU Belgien Nederländerna Irland Sverige Norge Tyskland Schweiz Australien Österrike Japan,, 2,5 5, 7,5 1, 12,5 15, 17,5 2, 22,5 25, Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare KÄLLA: OECD I SIFFROR, 24 EDITION