Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft

Relevanta dokument
BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Fler betalande studenter hösten 2012

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Inresande studenter 1997/ / / /07

Innovation för ett attraktivare Sverige

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Internationell studentmobilitet

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Utbildningskostnader

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

Internationell studentmobilitet

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Kommunalt forum

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Invandring. Invandring efter bakgrund

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

UTVECKLING GÄVLEBORG

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Stockholms besöksnäring. April 2015

bland alla studenter i Stockholm så är andelen internationella studenter 10 %.

Forum för internationalisering,

Remissvar Genomförande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37), dnr Ju2018/04280/L7

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT17 DESIGN AV VIVIANA HOHENSTEIN UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 INTERNATIONELL STUDENTMOBILITET

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

3 Den offentliga sektorns storlek

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad SNS Mats Hammarstedt

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Internationell studentmobilitet

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera utländsk högkvalificerad arbetskraft

Andra länders utbildningsnivå riskerar dra ifrån Sveriges

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Konjunkturen #2 2019

Internationell mobilitet 53

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel 1. Källa: CSN (6)

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Företagens villkor och verklighet 2014

Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015

Företagens villkor och verklighet 2014

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel. Källa: CSN (6)

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Stockholms besöksnäring. September 2014

Internationell mobilitet på forskarnivå

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Bättre utveckling i euroländerna

UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

Den nationella innovationsstrategin

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10

Studier utomlands. Olika vägar till utlandserfarenheter. onsdag den 23 november, kl 15-17

Naturvetarnas synpunkter på betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Spanien. Storbritannien

Remiss av betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela

Business Region Göteborg

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Högskolenivå. Kapitel 5

Staf Analytics. Studiedestination Stockholm. Internationell studentmobilitet i Stockholm Rapport:

Transkript:

Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft Carl Wadell carl.wadell@tillvaxtanalys.se Forum för internationalisering, 2018-06-05

Frågeställningar Hur bidrar svenska lärosäten till att attrahera och behålla internationella studenter och doktorander? Bör förutsättningarna för att attrahera och behålla förbättras? Vilka utvecklingsmöjligheter finns för att svenska lärosäten i större utsträckning ska kunna bidra till att attrahera och behålla?

Metod Litteraturstudie Statistikunderlag Jämförelse av länders policy Intervjustudie med nio svenska lärosäten

Varför ska inresande studenter stanna? Lönsam affär för staten Minskad kompetensbrist Bidrar till innovation och export

Antal studenter (miljoner) Antalet internationella studenter som registrerat sig för högre utbildning 1975 2015 5 4,2 4,4 4,5 4,53 4,58 4,6 4 3 3 2 1,7 1,1 1,1 1,3 1 0,8 0 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Källa: OECD, Education at a Glance, 2017

Antal inkommande studenter (tusental) Stora engelskspråkiga länder i topp 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Källa: OECD, Education at a Glance, 2017

Antal inkommande freemover-studenter Sverige tappar i jämförelse med andra länder 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige 30000 20000 10000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: UNESCO Institute of Statistics, 2017-10-19

Push och pull faktorer Push Pull Attrahera Behålla Lågt BNP (men inte lägst) Brist på demokrati Ekonomiska kriser Låg utbildningskvalité Högt BNP Språk och diasporor Hög utbildningskvalité Kostnader relaterade till att studera och leva i landet Komma från icke-nordiskt land Hög ålder Partner ifrån destinationslandet Språkkunskaper Arbete under studietiden Teknisk utbildning

Svårt att jämföra hur många som stannar med andra länder Begränsade möjligheter att göra direkta jämförelser mellan länder när det gäller andelen internationella studenter som stannar Bland OECD-länderna stannar i genomsnitt 25% av de internationella studenterna kvar efter avslutade studier

Studerade två kohorter Inresande studenter och doktorander som avsluta studier 2010 med sysselsättning 2012 och 2015 samt avslutade studier 2013 med sysselsättning 2015 Både Det faktiska antalet inresande studenter är troligtvis cirka dubbelt så stort, för inresande doktorander är andelen med personnummer omkring 80 procent Någorlunda representativt urval av inresande studenter med en viss överrepresentation av studenter från tredjeland

Skillnad i antal som stannar före och efter studieavgifterna Före införandet av studieavgifter Antal studenter som avslutade studier 2010 Antal sysselsatta 2012 Andel sysselsatta 2012 5258 1098 21% Efter införandet av studieavgifter Antal studenter som avslutade studier 2013 Antal sysselsatta 2015 Andel sysselsatta 2015 2316 462 20%

Andelen inresande studenter från tredjeland som stannar är ungefär den samma Andel av de som avslutade sina studier som har sysselsättning, uppdelat på ursprungsregion Avslutade studier 2010, sysselsättning 2012 Avslutade studier 2013, sysselsättning 2015 Norden exkl. Sverige 31,5% 14,1% EU exkl. Norden 24,2% 19,0% Forna Sovjetunionen, exkl. Baltikum 33,5% 32,2% Nordamerika 20,9% 24,7% Sydamerika 22,7% 35,6% Afrika 21,5% 18,3% Asien 17,6% 20,3% Oceanien 26,3% 16,7% Uppgift saknas 14,3% 0,0%

Några få lärosäten står för majoriteten av de studenter som stannar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och som hade sysselsättning i Sverige 2015, uppdelat på lärosäte

Många av de inresande studenter som stannar hamnar i storstadsregionerna och framförallt i Stockholm 250 200 150 100 50 0 Antal inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och som hade sysselsättning i Sverige 2015, uppdelat på län

En stor andel av de inresande studenter som stannar arbetar i företag Antal sysselsatta 2015 Andel sysselsatta 2015 Statlig förvaltning 21 4,5% Kommunal förvaltning 19 4,1% Landsting 9 1,9% Övriga offentliga institutioner 0 0,0% Aktiebolag, ej offentligt ägda 349 74,9% Övriga företag, ej offentligt ägda 43 9,2% Statligt ägda företag och organisationer 9 1,9% Kommunalt ägda företag och organisationer 4 0,9% Övriga organisationer 12 2,6% Antal inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och som hade sysselsättning i Sverige 2015, uppdelat på sektor

Inresande studenter som stannar är relativt jämt fördelade mellan stora och små företag Antal sysselsatta 2015 Andel sysselsatta 2015 Mikroföretag 0 9 anställda 66 16,8% Små företag 10 49 anställda 81 20,7% Medelstora företag 50 249 anställda 82 20,9% Stora företag 250 999 anställda 70 17,9% Mycket stora företag > 1000 anställda 93 23,7% Antal inresande studenter som avslutade sina studier 2013 och som hade sysselsättning i företag av olika storlek i Sverige 2015

Jämförelse med andra länders policy för att attrahera och behålla Jämförelse med Danmark, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland och Tyskland Stipendier - Flera länder har uttryckt behov av att utöka utbudet av stipendier för att kunna konkurrera Arbete under studietiden - Sverige har gynnsamma regler vad avser inresande tredjelands studenters möjligheter att arbeta under studietiden Tid att söka arbete efter avslutade studier - Andra länder låter inresande studenter från tredjeland stanna längre för att söka arbete efter avslutade studier Snabbspår - Andra länder har snabbspår som bl.a. främjar att studenter från tredjeland stannar och startar företag Ekonomiska incitament - I vissa länder används ekonomiska incitament för att få inresande studenter att stanna och arbeta

Vad säger nio lärosäten? Alla lärosäten tycker det är viktigt att attrahera internationella studenter men bara några få anser det vara viktigt att de stannar För många lärosäten saknas ekonomiska incitament att attrahera studenter från tredjeland Bristande arbetslivsanknytning för inresande studenter Långa handläggningstider hos Migrationsverket Behov av utvecklade stipendieprogram

Vad kan Sverige göra? Satsa på att få fler lärosäten att arbeta strategiskt med att rekrytera studenter från tredjeland Stärkt arbetslivsanknytning för inresande studenter Skapa ekonomiska incitament för lärosätena och individen för att få fler att stanna och arbeta Stipendier för att attrahera både bredd och spets, samverkan med näringslivet Effektivisera Migrationsverkets hantering Förlänga tiden som studenter får stanna och söka arbete, alt. göra undantag för studenter från tredjeland som vill starta företag Samverkan mellan myndigheter för att skapa bättre möjligheter att följa upp hur det går för de internationella studenter