Nyckeltalsrapporten 2018 Upplaga två

Nyckeltalsrapporten 2018 Upplaga två

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Struktur... 1 1.2 Projektgrupp... 1 1.3 Val av nyckeltal... 1 1.4 Jämförelse med andra kommuner... 1 1.4.1 Jämförelsegrupp Liknande kommuner... 2 1.5 Snabbanalys av nyckeltalen... 3 1.5.1 Så läser du nyckeltalen... 3 1.5.2 Övergripande nyckeltal... 3 1.5.3 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete... 4 1.5.4 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer... 4 1.5.5 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga... 5 1.5.6 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna... 7 1.5.7 Värna demokrati, delaktighet och inflytande... 8 2 Övergripande nyckeltal... 9 2.1 Befolkning och ekonomi... 9 3 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete... 30 4 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer... 34 5 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga... 52 5.1 Utbildning - Förskola... 52 5.2 Utbildning - Grundskola... 54 5.3 Utbildning - Gymnasium... 62 5.4 Stöd, vård och behandling... 71 5.5 Kultur- och fritidsverksamhet... 77 6 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna... 83 6.1 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning... 83 6.2 Vård och omsorg om personer med missbruksproblem... 88 6.3 Ekonomiskt bistånd... 91 6.4 Äldreomsorg, hemtjänst... 105 6.5 Äldreomsorg, särskilt boende... 112 7 Värna demokrati, delaktighet och inflytande... 122

1 Inledning Det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att upprätthålla styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1) Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2) Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3) Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. 1.1 Struktur Rapportens struktur baseras på kommunens fem huvudprocesser: Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Kommunfullmäktiges beslutade resultatmål återfinns i någon av de fem huvudprocesserna. 1.2 Projektgrupp Ledningsförvaltningen: Cecilia Berg, Erik Sigward, Malin Adolphson, Sari Nilsson Omvårdnadsförvaltningen: Jonas Hampus Barn- och utbildningsförvaltningen: Margareta Gustafsson, Sofia Reyier Österling Socialförvaltningen: Ove Stenberg Kultur- och fritidsförvaltningen: Ussi Jonsson Kjellberg 1.3 Val av nyckeltal Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från databasen Kolada (Kommun- och Landstingsdatabasen). I Kolada kan man jämföra och analysera nyckeltal för kommunal verksamhet. Nyckeltalen i rapporten har valts ut av förvaltningarna samt, valts utifrån nyckeltal som återfinns i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och kommunen indikatorer. 1.4 Jämförelse med andra kommuner I rapporten jämförs kommun med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarnas län Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar (olika kommuner beroende på verksamhet) 1

1.4.1 Jämförelsegrupp Liknande kommuner Liknande kommuner förskola - 2016 Borlänge Kalmar Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Liknande kommuner grundskola - 2016 Falkenberg Hässleholm Nyköping Sandviken Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Liknande kommuner gymnasieskola - 2016 Borlänge Landskrona Motala Skövde Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Liknande kommuner IFO - 2016 Järfälla Kristianstad Köping Nyköping Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Liknande kommuner LSS - 2016 Gotland Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Tyresö Liknande kommuner Äldreomsorg - 2016 Borlänge Karlskrona Trelleborg Trollhättan Uddevalla Varberg Östersund Liknande kommuner Övergripande - 2016 Norrtälje Nyköping Sandviken Sigtuna Strängnäs Uddevalla Örnsköldsvik 2

1.5 Snabbanalys av nyckeltalen 1.5.1 Så läser du nyckeltalen Nedan presenteras en snabbanalys av nyckeltalen i förhållande till alla kommuner ovägt medel (alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek). Den fyrgradiga skalan är tänkt att ge en indikation på hur kommun ligger till i jämförelse med alla andra kommuner. Grönt är generellt den riktning som eftersträvas, medans rött är en riktning som inte eftersträvas. 25 % 25 % 25 % 25 % Betydlig lägre än medel Lägre än medel Högre än medel Betydligt högre än medel Det innebär dock inte att rött alltid ska tolkas som dåligt. Exempelvis kan ambitionsnivån inom flera områden vara högt ställda där omfattande satsningar och investeringar har gjorts. Om den höga ambitionsnivån resulterar i högre kostnader (i jämförelse med alla kommuner) får kostnaden en röd bedömning. På samma sätt kan låga kostnader som får en grön bedömning, indikera på att verksamheten saknar resurser. För en fördjupad bild av nyckeltalen, kan kommentaren under respektive nyckeltal läsas. Här redovisas även nyckeltalen över en 10-årsperiod, där data finns tillgänglig. 1.5.2 Övergripande nyckeltal Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 1 Demografisk försörjningskvot, kommun 2 Förvärvsarbetande invånare 20 64 år, andel (%) 3 (uppdaterad) Invånare 25 64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 4 (uppdaterad) Utrikes födda invånare 0 19 år, andel (%) 5 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 6 Skattesats totalt kommun, (%) 7 (uppdaterad) Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 8 (uppdaterad) Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 8 (uppdaterad) Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 9 (uppdaterad) Invånare totalt, antal 10 Åldersstruktur, 2016 11 (uppdaterad) Soliditet inkl. pensionsåtag. kommun, (%) 12 (uppdaterad) 13 (uppdaterad) Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) 14 (uppdaterad) Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. 15 (uppdaterad) Månadsavlönad personal, totalt kommunalt anställda, antal 16 (uppdaterad) Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 17 Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 18 (uppdaterad) 19 (uppdaterad) Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014, (%) Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 3

övergripande nyckeltal De demografiska nyckeltalen visar övergripande på en fortsatt god eller bibehållen utveckling. Avvikande nyckeltal gäller främst utrikesfödda, där kommun har betydligt lägre andel befolkning utrikesfödda. För barn och unga är skillnaden i andel cirka 3,5 % och för vuxna är skillnaden i andel cirka 5 %. Sjukpenningtalet har minskat, samtidigt som sjukfrånvaron för kommunalt anställda ligger kvar på liknande nivå som tidigare år. De övriga ekonomiska nyckeltalen bibehåller sin bedömning. 1.5.3 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 20 (uppdaterad) Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 21 (uppdaterad) Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI 22 (uppdaterad) Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 23 (uppdaterad) Utrikes födda 18 64 år bland anställda, andel (%) Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete kommun visar på en fortsatt god utveckling inom näringsliv och arbete. Här ser vi en tydlig förbättring i företagarnas bedömning av servicen i myndighetsutövningen. Andelen utrikesfödda är dock något lägre än i andra kommuner. 1.5.4 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 24 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 25 (uppdaterad) Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 26 Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 27 (uppdaterad) Nettokostnad väg- och järnvägsnät, parkering, kr/inv 28 (uppdaterad) Nettokostnad parker, kr/inv 29 30 (uppdaterad) 31 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) 32 Insamlat hushållsavfall totalt kommun, kg/person 33 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning 34 (uppdaterad) Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv 35 Anmälda brott om skadegörelse per 1 000 inv. 36 (uppdaterad) Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 37 Invånare 16 84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 38 Invånare 16 84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 39 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 40 Nöjd Region-Index Helheten 41 Nöjd Region-Index - Trygghet Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Inom området goda livsmiljöer har det inte skett några större förändringar i skalan. kommun får en god bedömning gällande nöjdhet avseende trygghet och en plats att bo och leva på. Avsaknad av tillit till andra är låg och det självskattade hälsotillståndet är högt. 4

1.5.5 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 42 (uppdaterad) Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 43 (uppdaterad) Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 44 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 45 (uppdaterad) Kostnad för kommunal grundskola åk 1 9, kr/elev 46 47 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 48 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 49 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 50 (uppdaterad) Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev 51 (uppdaterad) Sökande till gymnasieskolan intagna på 1: a handsval, andel (%) 52 53 (uppdaterad) Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal 54 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 55 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år 56 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 57 58 Barn och unga 13 20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 59 (uppdaterad) Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0 20 år 60 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0 20 år 61 Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0 20 år 62 Ej återaktualiserade ungdomar 13 20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 63 (uppdaterad) Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal/barn 0 17 år 64 Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7 15 år, (%) 65 (uppdaterad) Nettokostnad fritidsgårdar, kr/inv 66 (uppdaterad) Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 67 (uppdaterad) Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv 68 (uppdaterad) Nettokostnad Idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Förskola Förskolan i kommun har lägre kostnader per inskrivet barn jämfört med övriga kommuner, vilket även syns i att antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre än övriga kommuner. Grundskola och gymnasieskola Grundskola och gymnasieskola i kommun bedrivs till lägre kostnad i jämförelse med övriga kommuner. Gällande kostnad för grundskola uppmärksammas det i kommentaren för dessa, framtida investeringsbehov så som rekryteringsbehov, skollokalers skick och en utbyggd digitalisering. Ser vi till resultaten i båda skolformerna, så har barn och unga goda skolresultat i båda kategorierna. Vi ser även goda resultat i form av examen från gymnasium och behörighet till universitet och högskola. 5

Stöd, vård och behandling De höga kostnaderna för öppna insatser kvarstår och det är fortfarande en hög andel barn och unga som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd. En positiv trend för kommun är att antalet ungdomar 13 20 år som ej återaktualiseras ett år efter utredning eller insats har ökat markant mellan år 2016 till 2017. Kultur- och fritidsverksamhet Nettokostnaden för både fritidsverksamhet och kulturverksamhet är hög i, samtidigt som antalet elever som deltar är låg. Höga kostnader förklaras genom ökade lokalkostnader och satsningar som gjorts för att höja verksamheternas utbud och kvalitet. 6

1.5.6 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, 69 (uppdaterad) kr/inv. 0 64 år 70 (uppdaterad) Invånare 0 64 år med insatser enl. LSS, andel (%) 71 72 73 Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs boende enl. LSS 9.9, medelvärde Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs kontaktperson enligt LSS, medelvärde Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 74 (uppdaterad) Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 75 (uppdaterad) Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21 64 år 76 (uppdaterad) Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 77 (uppdaterad) Arbetslöshet mars månad, (%) 78 (uppdaterad) Långtidsarbetslöshet 25 64 år i kommunen, andel (%) av bef. 79 80 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10 12 månader under året, andel (%) Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (enl SoS exkl flyktinghushåll), kr/hushål 81 (uppdaterad) Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 82 83 84 85 Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd, medelvärde Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 86 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 87 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 88 Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv 89 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) 90 (uppdaterad) Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 91 (uppdaterad) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ 92 (uppdaterad) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare 93 94 95 96 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 97 (uppdaterad) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 98 (uppdaterad) Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ 99 (uppdaterad) Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 100 101 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, särskilt boende 102 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv 103 104 105 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) 7

Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning (69 73) Området visar på låga kostnader för insatser för personer med funktionsnedsättning. Det är även positivt att kvalitetsaspekterna inom LSS grupp- och serviceboende bedöms väldigt högt. Vård och omsorg om personer med missbruksproblem (74 76) Alla tre nyckeltal visar på minskade kostnader inom området. Särskilt positivt är utvecklingen av kostnaderna för institutionsvård. Här har kommun lägre kostnader än alla jämförelsegrupper. Ekonomiskt bistånd (77 88) Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt höga i kommun. Andelen bidragstagare i olika former är även den hög. Arbetslöshet och långtidsarbetslösheten är låg och har varit det över en lång tid. Det borde tyda på att orsakerna till bidragsberoende finns inom andra områden än arbetslöshet. Det i sin tur kan betyda att det är svårare för målgruppen att komma ifrån bidragsberoendet om orsaken inte är enbart arbetslöshet. Äldreomsorg (89 105) I bedrivs en äldreomsorg av mycket god kvalitet. Våra brukares helhetssyn på både hemtjänsten och särskilt boende är mycket positiv. Detta trots att personalkontinuiteten är låg?. Kostnaderna för hemtjänst för personer över 65 år är markant högre i än för länet, alla kommuner och liknande kommuner. Detta beror på ett långsiktigt politiskt beslut om tidiga insatser för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. Antalet fallskador fortsätter att vara på en för hög nivå i Falu kommun. Omvårdnadsförvaltningen har därför tillsammans med räddningstjänsten startat ett förebyggande arbetet riktad mot personer 75 år och äldre. Här kan det dock ta tid innan resultat syns då nyckeltalet tas fram som ett genomsnitt av tre år. 1.5.7 Värna demokrati, delaktighet och inflytande Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning 2014 2015 2016 2017 2018 106 Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 107 108 Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 109 Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt 110 111 Informationsindex för kommunens webbplats - Företagsperspektiv Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 112 Nöjd Inflytande-Index - Helheten 113 Nöjd Medborgar-Index - Helheten 114 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Värna demokrati, delaktighet och inflytande Inga nyckeltal har uppdaterats i denna utgåva. Vi ser i tidigare rapport att informationsnyckeltalen och bemötandet ligger på goda nivåer. Samtidigt finns det utvecklingsmöjligheter inom andra nyckeltal som berör området. 8

2 Övergripande nyckeltal 2.1 Befolkning och ekonomi 1 Demografisk försörjningskvot, kommun 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 har relativt goda förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0 19 år och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20 64 år) år 2017 ska försörja ytterligare 0,79 personer (0 19, >65 år). I jämförelse med liknande kommuner har en större andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Jämförelsen med alla kommuner oviktat medel (där alla kommuner har lika stor inverkan på medelvärdet oavsett kommunens storlek) visar att är placerat bättre än snittet (lägre försörjningskvot). Det ska tilläggas att en jämförelse med riket, den totala befolkningen oavsett folkbokföringskommun, placerar över rikets genomsnittliga försörjningskvot. Definition: Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20 64 år. Källa: SCB, Kolada N00927. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Sari Nilsson, sari.nilsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 9

2 Förvärvsarbetande invånare 20 64 år, andel (%) 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen 20 64 år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20 64 år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga i ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20 64 år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern 20 64 år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Definition: Andel av kommunens invånare i åldern 0 19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0 19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0 19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB, Kolada N02900 Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Lars Jonsson, lars.jonsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 10

3 Invånare 25 64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) (uppdaterad) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Könsuppdelat - kommun 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kvinnor Män har en större andel invånare med eftergymnasial utbildning än landets alla kommuner i genomsnitt och även jämfört med liknande kommuner. En eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. Den höga andelen invånare med eftergymnasial utbildning bidrar till den låga arbetslöshetsnivån i (se nyckeltal 79) Invånare med eftergymnasial utbildning 25 64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB, Kolada N01982 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 11

4 Utrikes födda invånare 0 19 år, andel (%) (uppdaterad) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av befolkningsökningen i eftersom de nyanlända är födda i ett annat land Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika som säkert gör att det blir högre siffror för Dalarna. En del av Dalakommuner har också haft högre mottagande av ensamkommande barn. Andel av kommunens invånare i åldern 0 19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0 19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0 19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB, Kolada N02900 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Amel Mujic, amel.mujic@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 12

5 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) (uppdaterad) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen eftersom de är födda i ett annat land. Vissa grupper av nyanlända har dock inte AIK koll på som t.ex. kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandring. Det verkar vara ungefär lika många i Dalarna. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika. Vi vet också att de flesta av de andra kommuner i Sverige som är ungefär i samma storlek som så har de tagit emot fler nyanlända. En av förklaringarna till det är att det ofta har funnits asylboenden i de kommuner vilket ofta bidrar att de nyanlända stannar i de kommunerna. Falu har inte haft asylboenden alls under många år förutom en kortare period under 2016. Andel av kommunens invånare i åldern 20 64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB, Kolada N01950 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Amel Mujic, amel.mujic@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 13

6 Skattesats totalt kommun, (%) 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 Skattesatsen i ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. En skatteväxling mellan kommunerna i Dalarna och landstinget genomförs fr o m 2018-01-01 avseende kollektivtrafiken. Skatteväxlingen innebär att kommunerna sänker skatten med 47 öre och landstinget höjer med detsamma. Fördelningen mellan kommunal- och landstingsskatt är enligt nedan: Kommunalskatt: 22,07% Landstingsskatt: 11,63% Begravningsavgift: 0,29% Landstinget höjde skattesatsen 2013 med 50 öre. En hög skattesats kan påverka benägenheten för nya invånare att flytta till och även för nya företag att etablera sig på orten. Skattesats, totalt. Källa: SCB, Kolada N00900 Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Sari Nilsson, sari.nilsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 14

7 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad (uppdaterad) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Könsuppdelat - kommun 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor Män Totalt Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och 2010. Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron i såväl, liknande kommuner, länet och riket stadigt ökat fram till 2016. 2017 kan däremot ett trendbrott ha skett. En minskning hos alla kan ses och i något kraftigare minskning. Det totala sjukpenningtalet per person i låg 2017 på 9,4 dagar (11,1 dagar 2016). Sjukpenningtalet bland kvinnor i minskade från 15,6 dagar år 2016 till 13,3 dagar år 2017. För män minskade sjukpenningtalet från 6,8 dagar år 2016 till 5,6 dagar år 2017. Procentuellt minskade männens sjukpenningtal mer vilket gör att skillnaden i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män ökade till 129% från 117% år 2016. 15

Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan, Kolada N00938 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 16

8 Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år (uppdaterad) 85,0 Kvinnor 84,0 83,0 82,0 81,0 80,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Män 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2016 I är den återstående medellivslängden för både män och kvinnor högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Medellivslängden för både män och kvinnor fortsätter att öka vilket till stor del beror på förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Dödligheten i hjärtoch kärlsjukdomar är det som bidragit mest till den minskade statistiken. Även utbildningsnivå har konstaterats vara en faktor som bidrar till den ökade återstående medellivslängden. 17

Skillnaden i livslängd mellan individer med låg respektive hög utbildning har ökat de senaste åren och är nu sammanlagt 6 år (enligt Utbildning är viktig för befolkningens medellivslängd 2000 2016 SCB 2017). Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB, Kolada N00925 och N00923. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 18

9 Invånare totalt, antal (Index (basår=100) (uppdaterad) 110,0 109,0 108,0 107,0 106,0 105,0 104,0 103,0 102,0 101,0 100,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Riket Befolkningsökningen i Falu kommun var kraftig även under 2017. Totalt ökade befolkningen med 655 personer. Nästan lika hög tillväxt som i hela riket, vilket är lite ovanligt för Falu kommun. Folkökningen i Dalarnas län har också ökat under 2017, men inte lika kraftigt som i. Folkökningstrenden är fortsatt stark i även om det som främst driver tillväxten just nu är inrikes inflyttningen. Den variabeln är också den som varierar mest från år till år. Inrikes flyttningsöverskottet hamnade på 305 personer (203, 2016). Drivet både av att inrikes inflyttning ökat samtidigt som inrikes utflyttning minskat jämfört med 2016. Invandringsöverskottet hamnade på 234 personer (269, 2016). Minskningen jämfört med 2016 beror främst på en lägre invandring. Födelseöverskottet hamnade på 116 personer (140, 2016). Lite lägre antal nyfödda än under 2016. Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, Kolada N01951 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 19

10 Åldersstruktur, 2017 I Falu kommun bor något fler kvinnor än män, drygt 29 400 kvinnor mot drygt 28 600 män. Detta skiljer sig från riket och många kommuner där männen är fler än kvinnorna. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn i kommunen förutom över 75 år där kvinnorna är fler pga att de lever längre. Jämfört med riket har Falu kommun något lägre andel män i åldrarna 20 55 år samt fler män och kvinnor i åldrarna 60 75 år. I och med att Falu kommun har en högre andel män och kvinnor i åldern 60 75 år förväntas Falu kommun de närmsta åren att få en allt större andel äldre befolkning. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 20

11 Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) (uppdaterad) 25,0 15,0 5,0-5,0-15,0-25,0-35,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2016 I dagsläget räcker inte kommunens egna kapital till för att täcka de gamla pensionsskulderna. Per den 31 december 2017 uppgick kommunens egna kapital till 1343 mnkr. Den del av pensionsskulden som inte finns i kommunens balansräkning uppgick vid samma tidpunkt till 1371 mnkr. Med pensionsskulderna som intjänats före 1998 är kommunens totala skulder större än tillgångarna och underskottet blir 28 mnkr (-210 mnkr), vilket motsvarar -1,2 procent av kommunens tillgångar exklusive förmedlade lån. Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB, Kolada N03002. till nyckeltalet: Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se 21

12 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv (uppdaterad) 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser, ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren 2013-2015 förklaras med att Lugnet i AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket som invigdes 2014. Under 2017 har borgens- och övriga ansvarsförbindelser minskat. Främsta anledningen till minskningen är att Kopparstaden AB sålde 454 lägenheter till Samhällsbyggnadsbolaget. En annan del av förklaringen kan förklaras med befolkningsökningen under 2017. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare Källa: SCB, Kolada N03004 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Kontaktperson: Anders Malmqvist, anders.malmqvist@falun.se 22

13 Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) (uppdaterad) 180,0 150,0 120,0 90,0 60,0 30,0 0,0 Investeringar som görs i den kommunala verksamheten innebär kostnadsbelastningar över långa perioder. Det är därför viktigt att investeringarna finansieras så att kommande generationer inte belastas med effekter av tidigare investeringar. Självfinansieringsgraden visar till hur stor del av kommunens investeringar finansieras enbart med medel som kommunens själv genererat. Självfinansieringsgraden i kommunen de senaste fem åren, 2013 2017, uppgår till 108%. Under år 2017 kunde investeringarna finansieras med egna medel till 97 procent. Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB, Kolada N03103 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 23

14 Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv (uppdaterad) 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 7 % de senaste fem åren. Under perioden har stora investeringar skett i Lugnet i AB 2013 2015 och Högskolans bibliotek som stod klart 2014 vilka finansierats genom lån. Minskningen 2017 förklaras främst med att Kopparstaden AB sålde 454 lägenheter till Samhällsbyggnadsbolaget samtidigt som befolkningen ökat. Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB, Kolada N03055 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Kontaktperson: Anders Malmqvist, anders.malmqvist@falun.se 24

15 Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel (uppdaterad) 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Projektet Heltid till alla har gett resultat för andelen som arbetar heltid. kommunen har nu påbörjat arbete med heltid som norm. Målsättningen är att deltidsarbetande ska övergå till heltid i så stor utsträckning som möjligt till år 2021. Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SCB, Kolada N00053 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, sven.fernlund.skagerud@falun.se 25

16 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) (uppdaterad) 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att exempelvis hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro, är det skillnad även där enheter emellan. Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SCB, Kolada N00090 Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, sven.fernlund.skagerud@falun.se 26

17 Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Förskola inkl. öppen förskola, (%) Grundskola F-9, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och Äldreomsorg, (%) familjeomsorg, (%) -10,0 En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Det är bekymmersamt att se att samtliga skolformers nettokostnad numer ligger under referenskostnad (förväntad kostnad) och att sticker ut negativt mot samtliga jämförbara grupper; riket, Dalarna och jämförbar kommun. Trots det är det vår bedömning att personal och verksamhet presterar väl i relation till den ekonomiska ramen. Frågan är om det är hållbart över tid. Det är rimligt att anta att vi får det svårare att nå de uppsatta målen om en ökad måluppfyllelse om trenden inte avtar och vänder uppåt. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg 14,3 % (20,3 %) och äldreomsorgen 7,7 % (9,8 %), men visar dock på en svagt nedåtgående trend vilket kan anses som positivt. Men man kan inte bortse ifrån att vi utmärker oss mycket särskilt inom äldreomsorgen. Kolada N11024, N15001, N17001, N30001, N20900. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontakperson: Förskola: AiniLeena Niva ainileena.niva@falun.se Grundskola: Gustaf Malmberg gustaf.malmberg@falun.se Gymnasiet: Johan Svedmark, johan.svedmark@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 IFO & Äldreomsorgen: Linnea Bergström, linnea.bergstrom@falun.se 27

18 Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2017, (%) (uppdaterad) Kostnad äldre och funktionsnedsättning (SoL, LSS, SFB), kr/inv 90% Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv 154% 104% Kostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Kostnad utbildningsverksamh et, kr/inv 85% Kostnad individ- och 120% familjeomsorg, kr/inv Kostnad särskilt riktade insatser, kr/inv Alla kommuner Falu kommun 62% Kostnad politisk verksamhet, kr/inv 70% 99% Kostnad infrastruktur, skydd mm, kr/inv 104% Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Dalarnas län Liknande kommuner, övergripande Falu kommun utmärker sig tydligt med höga kostnader för fritidsverksamhet. Detta beror till största delen på de stora satsningar som gjordes på Lugnetanläggningarna i och med skid-vm 2015. Även kostnaden för Individ och familjeomsorgen är högre i än mot resterande kommuner i både Dalarnas län men även liknande kommuner och resterande landet. Projekt inom Socialförvaltningen pågår för att se över och sänka dessa kostnader vilket ser ut att ha gett resultat. Mellan år 2015 och 2016 har kostnaderna sänkts från 4894 kr/inv till 4666 kr/inv. fortsätter att ha lägre kostnader för den politiska verksamheten än både länet, jämförbara kommuner och resterande landet. Även kostnader för särskilt riktade insatser (avser flyktingmottagande samt arbetsmarknadsåtgärder) och utbildningsverksamhet utmärker sig med lägre kostnader än genomsnittet Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Erik Sigward, erik.sigward@falun.se 28

19 Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag (uppdaterad) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Falu kommun har under hela perioden 2008 2017 (med undantag för 2010 och 2011) haft ett budgeterat resultatmål om 2% av skatteintäkter och utjämning. Som framgår av diagrammet ovan har målet uppnåtts vid fem tillfällen de senaste tio åren. Både i jämförelse med alla kommuner och med liknande kommuner, har s resultat haft djupare dalar än jämförelsegrupperna Alla kommuner och Liknade kommuner. För kommunens framtida utmaningar, med ökade demografiska behov och ett ökat investeringsbehov, är det viktigt att resultatmålet om 2% uppnås under flertalet år än vad som varit fallet historiskt. Resultat före extraordinära poster kommun, dividerat med skatteintäkter och generella statsbidrag kommunen. Källa: SCB, Kolada N03001. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 29

3 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete 20 Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning (Insikt) Totalt (uppdaterad) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Totala NKI för hela kommunen blev 73, vilket är högt. Svarsfrekvensen för hela kommunen blev 73 %, vilket är exceptionellt bra. Det är en rejäl höjning från 2016 då svarsfrekvensen låg på 65 %. En hög svarsfrekvens bådar för hög tillförlitlighet till mätningen. NKI-betyg per respektive myndighetsområde: Bygglov 73 Miljö- och hälsoskydd 67 Livsmedelskontroll 77 Uppdelat på olika målgrupper får Företag NKI 75 och Övriga får NKI 72. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0 100). Källa: SKL, Kolada U07451. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 30

21 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI (uppdaterad) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Betygsindex per respektive serviceområde: Tillgänglighet 71 Information 70 Bemötande 80 Kompetens 78 Rättssäkerhet 77 Effektivitet 69 Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt. Företagarnas bedömning av information inom serviceområdet (skala 0 100). Källa: SKL, Kolada U07509. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 31

22 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare (uppdaterad) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Ett aktivt näringsliv, med både små innovativa företag och globalt aktiva storföretag, utgör en av grunderna i kommunens utveckling. Det är därför viktigt att ha ett företagsklimat som stöttar de befintliga företagens förutsättningar och skapar möjligheter för att så många som möjligt ska kunna starta nya företag. Diagrammet visar tydligt att antalet nyregistrerade företag/1000 invånare ökar inte bara jämfört med utan även gentemot övriga Dalarna och Sverige. har ett starkt samarbete med Nyföretagarcentrum som är den part som möter nya företagare och ger praktisk rådgivning. Detta utgör grunden i stödet till de personer som vill starta företag. Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Bolagsverket och SCB, Kolada N00941. Kompletterande nyckeltal: U00901 - Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 32

23 Utrikes födda 18 64 år bland anställda, andel (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 Detta är ett relativt nytt nyckeltal, men efter tre års mätning kan man börja urskilja en uppåtgående positiv trend för antalet anställda med utländsk bakgrund. Detta visar att Falu kommun tar tillvara kompetensen hos nyanlända, vilket i sin tur medför ett kunskapsutbyte. Det underlättar mycket för en bättre integration och ökad förståelse hos alla parter. Både för den anställde i fråga men även för dennes kollegor och andra bekanta runtomkring. Utrikes födda i åldern 18 64 år bland anställda enligt HÖK, kommun, andel (%). Källa: SKL, Kolada N00220. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Liknande kommuner, övergripande,, 2016 Kontaktperson: Linnea Bergström, linnea.bergstrom@falun.se 33

4 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 24 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Sedan 2011-06-01 har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år 2020. Kostavdelningen arbetar löpande med menyplanering och styrning av livsmedel för att nå kommunens mål. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK, Kolada U07409. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Marie Lagnert, marie.lagnert@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 34

25 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv (uppdaterad) 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 Tidigare avtal (tom 2014) var ej marknadsmässigt då trafikutövaren körde till ett för lågt pris (förmodad felräkning i anbudet) samtidigt som avtalet tillät gamla bussar. 2014, efter en misslyckad upphandling, blev Dalatrafik tvungna att direktupphandla utbudet för att inte stå utan trafikutövare. Kostnaden slår igenom fullt ut för 2015 då topp? nås. Under den här perioden var det även stora problem med biljettmaskiner som skapade osäkerhet gällande intäkterna. Lyckad upphandling sker 2015 då Keolis, en av endast två anbudsgivare, tilldelas avtalet i Falu kommun. Nuvarande avtal har tydligare fokus på bussars kvalité, ålder samt att ett resandeincitament finns för trafikutövaren vilket totalt ger ett högre pris. Med så få anbudsgivare, är det svårt att veta om kostnaden är på rätt nivå vilket ett mer attraktivt förfrågningsunderlag hade borgat för. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N45024. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Mats Olofsson, mats.olofsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 35

26 Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 kommunkoncern har lägre andel miljöfordon än andra jämförbara kommuner. Andelen har stadigt minskat när de äldre bilar som klassats som miljöbilar enligt 2007 års definition byts ut och det i en del fall inte har ansetts finnas några bra alternativ enligt nyare miljöbilsdefinition. Det gäller främst tillgången på miljöalternativ för servicefordon och lättare lastbilar. Det har även funnits ett behov av fyrhjulsdrivna bilar inom de mer otillgängliga delarna av kommunen. Under året har endast miljöbilar enligt definitionen från 2009 beställts. Siktet är dock inställt på en fossiloberoende fordonsflotta och det pågår en inventering av vilka alternativ som finns för befintliga fordon. I nyckeltalet ingår även bolagens bilar. Falu energi och vatten har ett tjugotal elbilar eller elhybrider. Av deras personbilar är 55% miljöbilar och inga av deras lättare lastbilar. Av Kopparstaden personbilar är endast 27% miljöbilar. Fyra av dem är elbilar och de har även 4 servicefordon som är eldrivna vilket utgör 10%. Deras fordonspolicy anger dock att de skall välja eldrivet vid inköp av nya fordon det kan förväntas en förändring. Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Se fotnot för att se om uppgiften är preliminär eller slutgiltig. Källa: Miljöfordon Syd (MFS), Kolada U00437. Nyckeltalet uppdateras i upplaga ett. Kontaktperson: Ola Bergeå, ola.bergea@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 36

27 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv (uppdaterad) 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 Kostnaderna närmar sig övriga kommuner. Det indikerar att kommunen hittat en nivå på funktionsentreprenaden i paritet med andra kommuner. Sjunkande nettokostnader beror nog i stor del av att underhållsskulden minskar. Konkurrensen på marknaden är även den en bidragande del i minskade kostnader. Fler centrumnära p-platser ökar intäkterna för parkeringar. Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N07024. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Nicklas Karlsson, nicklas.karlsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 37

28 Nettokostnad parker, kr/inv (uppdaterad) 450 400 350 300 250 200 150 Ökningen 2016 berodde på att stort eftersatt underhåll av parkerna genererade extra engångsinsatser i samband med att ny entreprenör tog över driften. Vi har nu arbetat igen den drift och underhållsskuld som tidigare legat framför oss. Med nya konkurrenssatta driftområden kan vi pressa priserna till rätt nivå. Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N07025. Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Nicklas Karlsson, nicklas.karlsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,, 2016 38