SLB 4:2005. Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter

SLB 4:2005 Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2005

Innehållsförteckning Förord... 3 1. Principer och metoder för utvärdering av luftkvalitet... 4 Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet... 4 2. Mätstationer och mätkomponenter för luftkvalitet... 6 3. Utvärdering av luftföroreningar i samband med försöket med miljöavgifter... 7 Förväntade effekter på utsläpp och halter... 8 4. Mätning av luftkvalitet i samband med försöket... 9 Mätutrustning... 10 Mätplatser och mätkomponenter... 10 Mätperioder... 11 5. Trender i luftkvalitet för NOx, och PM10... 12 Summa kväveoxider och kvävedioxid... 12 Inandningsbara partiklar, PM10... 13 2

Förord Denna rapport är sammanställd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad på uppdrag av stadens miljöavgiftskansli. Miljöförvaltningen genom SLB-analys ansvarar för Stockholms stads fasta mätsystem för luftföroreningar. SLB-analys är också operatör för ett regionalt luftvårdsprogram inom Stockholm- och Uppsala län. Programmet omfattar mätningar och beräkningar av luftkvalitet i regionen. Under början av år 2006 ska miljöavgifter prövas i Stockholmstrafiken. Huvudmålen för försöket är att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön. Utvärdering sker löpande utifrån en rad olika aspekter, där bl a miljön utgör en viktig del. Systemet kommer att ha en zongräns som omger Stockholms innerstad vid tullsnitten. Avgift kommer att tas ut för passage in och ut ur innerstaden på vardagar kl. 6.30-18.30, med högre avgifter under högtrafik. Kvällar, nätter, lördagar, söndagar och helgdagar och dag före helgdag kommer att vara avgiftsfria. I denna rapport presenteras resultat av de mätningar som gjorts fram t o m april 2005, samt metodbeskrivning för kommande utvärderingar som främst rör beräkningar för luftkvalitet; skillnader i befolkningsexponering och dess hälsokonsekvenser. En förerapport kommer att tas fram under hösten 2005. Förutom ytterligare mätresultat redovisas där också utsläppsberäkningar baserade på vårens trafikmätningar. Mätningarna i samband med försöket utförs av SLB-analys. Miljöförvaltningens interna grupp för utvärderingen av miljöavgiftsförsöket består av Tage Jonson, Jonas Tolf, Lars Burman, Jörgen Bengtsson och Lotta Lundqvist. Rapporten har sammanställts av Lars Burman Stockholm i april 2005. Miljöförvaltningen i Stockholm Box 38024 100 64 Stockholm www.slb.nu 3

1. Principer och metoder för utvärdering av luftkvalitet Övervakning och utvärdering av luftkvaliteten styrs av lagar och direktiv på nationell nivå samt inom den Europeiska Unionen. Enligt EU:s ramdirektiv 96/62/EG är länderna i unionen skyldiga att övervaka och säkerställa kvaliteten på utomhusluft i det egna landet. Inom EU finns också dotterdirektiv som bl a anger nivåer för gränsvärden och krav på när dessa ska klaras. Dotterdirektiven är införda i svensk lagstiftning i form av miljökvalitetsnormer. EU:s direktiv om luftkvalitet anger miniminivåer, vilket innebär att Sverige som medlemsland kan ha strängare krav. Detta gäller för kvävedioxid, svaveldioxid och marknära ozon. I direktiven från EU samt i SFS (Svensk författningssamling) anges också principer för hur övervakningen ska göras, t ex i vilka fall mätning respektive modellberäkning ska användas. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för utvärdering och övervakning av luftkvaliteten är ett komplett geografiskt informationssystem. För att analysera vilka effekter olika åtgärder, som t ex miljöavgifter, har på luftkvaliteten beräknas utsläpp och spridning av luftföroreningar. För att verifiera erhållet haltresultat utförs mätningar av luftföroreningshalter vid en mängd platser i regionen. I luftvårdsförbundets utsläppsdatabas lagras data om vilka föroreningar som släpps ut i atmosfären samt när och var utsläppen sker. Utsläppsdatabasen uppdateras varje år i samarbete mellan kommuner, länsstyrelser, statliga verk och SLB-analys. Utsläppsdata för år 2003 återfinns i Luftvårdsförbundets rapport 2005:5. Mätningar utförs både av meterorologiska parametrar och av luftföroreningar. Meteorologiska förhållanden avgör hur luftföroreningar sprids i atmosfären. För spridningsberäkningar behövs information om väderparametrar som vind, temperatur, globalstrålning och nederbörd. Dessa parametrar mäts vid ett antal meteorologiska mätstationer i de båda länen. Luftföroreningsmätningar krävs för att på vissa platser erhålla trender och noggrannare information om haltvariationer. Teknik och metod varierar beroende på syfte och ämne. Vid vissa mätstationer sker kontinuerliga timvisa mätningar. Mätningar kan också syfta till att bedöma vilka halter av luftföroreningar som kommer från andra regioner och länder (bakgrundsnivåer). På vissa platser krävs mätningar för att få mera noggranna jämförelser med miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på EG-direktiv och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly 1. Mätningar och kartläggningar som har utförts i Stockholms och Uppsala län visar att största svårigheten är att uppnå miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO 2. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och bly i Stockholmsregionen är så låga att de med god marginal underskrider miljökvalitetsnormerna. För kvävedioxid finns tre nationella miljökvalitetsnormer som inte får överskridas efter den 31 december 2005. Av dessa är 98-percentilen för dygnsmedelvärden generellt sett svårast att klara (tabell 1). Med 98-percentil avses den halt som underskrids 98 % och överskrids 2 % av medelvärdestiden. När 98-percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det att det är medelvärdet under det åttonde värsta dygnet under det år som redovisas. 1 Miljödepartementet 2001. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) 4

Tabell 1. Nationella miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, NO 2. Medelvärdestid Värde, µg/m 3 Anmärkning 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (= 98 percentil) 1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (= 98 percentil) 1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. Får ej överskridas. För partiklar, PM10 finns två nationella miljökvalitetsnormer som inte får överskridas efter den 31 december 2004. Av dessa är 90-percentilen för dygnsmedelvärden generellt sett svårast att klara. Med 90-percentil menas den halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medelvärdestiden. När 90-percentilen för dygnsmedelvärdet redovisas så innebär det medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under året. Tabell 2. Nationella miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10. Medelvärdestid Värde, µg/m 3 Anmärkning 1 dygn 50 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (= 90 percentil) 1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. Får ej överskridas. 5

2. Mätstationer och mätkomponenter för luftkvalitet Utöver de mätningar som sker i luftvårdsförbundets regi har Stockholms stad ett fast mätsystem för övervakning av luftkvaliteten lokalt. De parametrar som kontrolleras i stadens fasta mätsystem är: Kväveoxider, NO x Kvävemonoxid, NO och kvävedioxid NO 2 Kolmonoxid, CO Svaveldioxid, SO 2 Marknära ozon, O 3 Inandningsbara partiklar, PM10/PM2,5 Antal partiklar Flyktiga organiska ämnen, VOC Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Därutöver registreras trafik (flöde, hastighet och sammansättning), deposition samt meteorologiska parametrar såsom temperatur, vindriktning, vindhastighet, solinstrålning, relativ luftfuktighet, vägbanans fuktighet och nederbörd. I tabellen nedan visas en sammanställning av mätstationer och mätkomponenter i stadens fasta system. Tabell 3. Stockholms stads fasta mätsystem för luftföroreningar och meteorologi. Mätstation (områdestyp) NO x NO NO 2 CO SO 2 O 3 PM10 PM2,5 Antal parti klar VOC PAH Tra fik Temp Vind Solinst råln Luftfukti ghet Neder -börd Hornsgatan (innerstad gata X X X X X X X X X och tak) Sveavägen (innerstad gata X X X X och tak) Norrlandsg. (innerstad gata) X X X X X X Torkel Knutssonsgata X X X X (innerstad tak) Södermalm (innerstad tak) X X X X X X X X Rosenlundsg. (innerstad tak) X X X X Kanaan (friluftsområde) X X Högdalen (förortsområde) X X X X 6

3. Utvärdering av luftföroreningar i samband med försöket med miljöavgifter Analyser av miljöavgifternas effekt avseende luftföroreningar kommer att göras både med mätningar och med beräkningar enligt de principer som beskrivs i kapitel 1. Beräkningarna omfattar utsläpp, halter och exponering, och görs av SLB-analys med hjälp av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser. Beräkningsmetodik och upplägg följer den rapport 2 SLB-analys tog fram till miljöavgiftskansliet under 2004, med den skillnaden att då gjordes beräkningar utifrån trafikprognoser, nu baseras beräkningarna på de trafikmätningar som görs i anslutning till försöket. Dessutom kommer nu kalibrering att göras avseende trafikarbetet enligt den modell VTI utvecklar. Beräkningar för vägtrafikens utsläpp görs för summa kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO 2 ), avgasrelaterade partiklar, partiklar, PM10, summa kolväten (VOC) och bensen. Steg 1 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen utan miljöavgifter. Trafikmätningar kommer att utföras av Vägverket och Gatu- och fastighetskontoret under våren 2005. Resultat därav med avseende på främst trafikmängd kommer att göra underlag för en emissionsdatabas. Denna s k förerapport kommer att tas fram under hösten 2005. Tidpunkten beror på när relevant trafikdata kan erhållas. Steg 2 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen med miljöavgifter. Uppföljande trafikmätningar kommer att utföras under miljöavgiftsförsöket våren 2006. Resultat därav med avseende på främst trafikmängd kommer göra underlag för ytterligare en emissionsdatabas. Utsläppsberäkningarna för Steg 2 kommer att tas fram under våren/sommaren 2006. Tidpunkten beror på när relevant trafikdata kan erhållas. För både Steg 1 och Steg 2 gäller att sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad avser förhållandena år 2006 enligt Vägverkets EVA-modell. Emissionsfaktorer avseende vägtrafikens utsläpp av NO X, CO, CO 2, avgaspartiklar för olika vägtyper och fordonskategorier beskrivs i emissionsdatabaserna också enligt EVA-modellen. Emissionsfaktorer för PM10 omfattar både avgaspartiklar och s k slitagepartiklar från bl a vägbana. däck och bromsar. Dessa är erhållna utifrån mätningar i centrala Stockholm. Steg 3 omfattar haltberäkningar för emissionsdatabaserna, med respektive utan miljöavgifter. Beräkningar görs för kvävedioxid, NO 2 och partiklar, PM10. Vid spridningsberäkningarna används samtliga utsläppskällor i Stockholms- och Uppsala län. Långväga transport av luftföroreningar från källor utanför detta område beskrivs med hjälp av mätningar i länens ytterområden. Spridningsberäkningarna för kvävedioxid och partiklar görs med hjälp av en vindmodell, som genererar ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi, som baseras på mätningar från en 50 m hög mast i Högdalen i södra Stockholm under perioden 1990-2000. Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Beräkningarna jämförs med resultatet av de luftkvalitetsmätningar som görs av NO 2 och PM10 före och under försöket (se mätprogram som följer). Jämförelse görs också med nationella miljökvalitetsnormer som enligt nationella lagstiftningen klaras den 1 januari 2006 för NO 2, och den 1 januari 2005 för PM10. Beräkningarna kommer också visa hur befolkningens exponering av luftföroreningar i Stockholms centrala delar påverkas. Dessutom görs skattningar av effekterna på dödligheten av de förändrade haltnivåerna vid ett införande av miljöavgifter. Beräkningarna för Steg 3 kommer att tas fram under sommaren 2006. Denna tidpunkt styrs också av när relevant trafikdata kan erhållas. 2 SLB-analys, 2004. Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet. 7

Förväntade effekter på utsläpp och halter Beräkningarna som gjordes under 2004 utgick från trafikprognoser för det försök till miljöavgifter som nu ska provas i Stockholmstrafiken. Således kan man förvänta att effekterna på utsläpp och halter blir ungefär desamma nu när trafiken ska mätas under försöket. För Stockholms innerstad beräknades att utsläppen av kväveoxider, NOx och partiklar, PM10 minskade med ca 10 % respektive ca 7 % med miljöavgifterna. Summerat för hela länet minskade utsläppen med knappt 2 % och summerat för Stockholms stad med mellan 3 % och 4 %. C a 287 000 personer, främst bosatta i innerstaden, beräknades få minskade PM10-halter. C a 8 800 personer beräknades få något ökade halter. Dessa människor bodde intill Essingeleden. Vägen blir avgiftsfri och beräknas få ökad trafik. Uttryckt i procent av PM10-halten utan avgifter beräknades minskningen (årsmedelvärde) som mest bli ca 11 % och ökningen maximalt bli drygt 3 % (se figur nedan). För kvävedioxid minskade halterna (årsmedelvärde) som mest med ca 10 % och ökade maximalt med 2-3 %. Procentuell skillnad i PM10-halt om avgift införs jmf med utan avgift 0.1-3 % haltökning 0 - -1 % haltminskning -1 - -2 % haltminskning -2- -4 % haltminskning -4 - -8 % haltminskning -8 - -11 % haltminskning 0 1 2 km Figur 1. Beräknad procentuell förändring av PM10-halten (årsmedelvärde) med miljöavgifter. Beräkningarna baseras på trafikprognoser för det försök med miljöavgifter som ska provas i Stockholm under 2006. Den långsiktiga minskningen av dödligheten Storstockholm, med cirka 1,4 miljoner invånare i beräkningsområdet, beräknades utifrån de sänkta avgashalterna till 33-36 fall per år. För enbart det inre beräkningsområdets ungefär 323 000 invånare (figuren ovan), skattades effekten på dödligheten till ca 26 färre dödsfall per år utifrån såväl NO 2 och NOx som avgasindikatorer. Haltminskningarna i innerstaden och längs infartsleder beräknades dock inte vara tillräcklig för att miljökvalitetsnormer för PM10 och (se tabell 4 och 5) ska klaras överallt. Längden gator där normvärde för PM10 överskrids i Stockholms innerstad beräknades minska med ca 4 km eller ca 20 %. För kvävedioxid räcker inte beräknade utsläpps- och haltminskningar med miljöavgifterna, för att påverka antalet kilometer gator och vägar med överskridande i Stockholms län. På t ex den hårt trafik- och avgasbelastade Hornsgatan beräknas kvävedioxidhalten i gatunivån minska med ca 4 % (98-percentil av 8

dygnsmedelvärden) med miljöavgifterna. För att miljökvalitetsnorm ska klaras måste således även andra åtgärder till. Detta gäller även PM10 där miljöavgifterna väntas medför att PM10-halten (90-percentil av dygnsmedelvärden) i gatunivå på Hornsgatan sänks med ca 7 %. För att klara norm där måste PM10-halterna halveras. För både kvävedioxid och partiklar, PM10 har Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram förslag till åtgärdsprogram. I förslagen finns bl a miljöavgifter (trängselavgifter) med som en åtgärd för att minska biltrafikarbetet. Regeringen har i sitt beslut den 9 december 2004 fastställt ett antal av åtgärderna ur Länsstyrelsens båda förslag. Exempel på fastställda åtgärder är: informationsinsatser, åtgärder riktade mot parkeringspolitiken, miljökrav vid upphandling och skärpta krav för tunga fordon i miljözonen. 4. Mätning av luftkvalitet i samband med försöket Valet av mätplatser i samband med försöket med miljöavgifter har styrts av tidigare mätkampanjer (kartläggningar av en viss luftförorening) samt av platser där trafikräkning kommer att göras. Innerstadsgator och infartsleder med luftföroreningshalter över miljökvalitetsnormer har också haft hög prioritet. Sammanlagt består mätningarna av 19 mätpunkter i Storstockholmsområdet. Kvävedioxid mäts i samtliga av dessa 19 mätpunkter, medan partiklar, fraktionen PM10 mäts i 9 av dessa (se karta nedan). En förteckning över samtliga mätpunkter, mätmetoder och lägesbeskrivning redovisas i Tabell 5. Parallellt mäts meteorologi i Stockholms innerstad och i Högdalen. Från luftföroreningssynpunkt ogynnsamma meteorologiska förhållanden kan medföra höga uppmätta luftföroreningshalter under miljöavgiftsförsöket. Ogynnsam meteorologi för PM10 är främst torr väderlek, framförallt under senvinter och vår. För NO 2 kan högtrycksbetonat väder över Sverige och övriga Europa innebära långväga transport av ozon till Stockholm. Ozonet påskyndar den kemiska processen då NO omvandlas till NO 2 och vi får därmed förhöjda kvävedioxidhalter i regionen., PM10, PM10, PM10, NOx, PM10, NOx, PM10, NOx, PM10, NOx, PM10, PM10, PM10 Figur 2. Karta över mätplatser för luftkvalitetsmätningar i samband med miljöavgiftsförsöket. Se även Tabell 5. 9

Mätutrustning Mätutrustningen består av såväl aktiva som passiva provtagare där aktiva provtagare mäter kontinuerligt och kan redovisa mätdata ned på timnivå. Passiva provtagare för NO 2 är absorbenter som mäter under en längre tidsperiod vilket ger en lägre upplösning (månadsnivå i detta fall). Av tabell 4 framgår den mätutrustning som kommer att användas i samband med miljöavgiftsförsöket. Tabell 4. Mäparametrar, utrustning och mätmetoder i samband med försöket av miljöavgifter Mätkomponent Utrustning Tidsupplösning Mätprincip/analysmetod NO 2 Diffusionsprovtagare (passiv) 1 månad Våtkemisk spektrofotometri NO X /NO 2 /NO Environnement S.A., AC31M (aktiv) 1 timme Kemiluminiscens Partiklar Filterprovtagare (aktiv) 1 dygn/1 vecka Vägning Partiklar TEOM *) 1400 1 timme Vägning *) Teom = Tapered element oscillating microbalance. Mätplatser och mätkomponenter Tabell 5 Mätplatser, mätmetoder och lägesbeskrivning. Se även Figur 2. Beteckning på mätplats: Mätmetod luftkvalitet PM10 Lägesbeskrivning: 1. Hornsgatan TEOM Aktiv, även NOx Nr 108. Väster om Ringvägen. 2. Sveavägen TEOM Aktiv, även NOx Nr 59. Norr om Rådmansgatan. 3. Norrlandsgatan TEOM Aktiv, även NOx Nr 29.Norr om Kungsgatan. 4. S:t Eriksgatan - Passiv Nr 33. Mellan Drottningholmsv och S:t Göransg.. 5. Valhallavägen Filterprovtagare Passiv Nr 74. Nära Engelbrektsskolan. 6. Roslagstull - Passiv Strax söder om Roslagstull. 7. Sveaplan - Passiv Mellan Sveaplan och Norra Stationsgatan 8. Stadsgårdsleden - Passiv 8 m söder om vägen. 9. Hamngatan - Passiv Utanför Gallerian 10. Essingeleden Fredhällstunneln - Passiv Norr om Fredhällstunneln 11. Essingeleden Lilla Essingen TEOM Passiv, Aktiv, även NOx Vid avfart Lilla Essingen. 12. E4 - Västberga Filterprovtagare Passiv 30 m sydost om E4, 4 m nordväst om Kontrollv 13. E4 - Bergshamra Filterprovtagare Passiv I närheten av Ulriksdals tpl. Ej klart med exakt placering. 14. Roslagsvägen -Frescati Filterprovtagare Passiv Naturhistoriska Riksmuseet, 5 m öster om vägen. 15. Hammarbyvägen Filterprovtagare Passiv På norra sidan av Hammarby Fabriksväg vid korsningen med Hammarbyvägen. 16. Sandfjärdsgatan - Passiv Vid Sandfjärdsgatan 134, c:a 15 m norr om Årstalänken och c:a 25 m väster om Huddingev. 17.Åmänningevägen - Passiv Korsningen Storsjövägen och Åmänningevägen, c:a 160 m från Södra Länken. 18. Nynäsvägen - Passiv Vid Nynäsvägen, c:a 25 m öster om vägen. 19. E4 Haga Tingshus - Passiv Vid trafikplats Haga Södra. 10

Mätperioder Förmätningarna av både partiklar, PM10 och kvävedioxid,, påbörjades i februari 2005 (förutom de mätpunkter som också ingår i stadens fasta system vilka mäter kontinuerligt). Förmätningarna av PM10 avslutas i början av sommaren 2005, medan -mätningarna fortsätter till den 1 augusti. Miljöavgiftsförsöket startar 3 januari 2006 då också eftermätningarna kommer igång. Alla mätningar avslutas då försöket är klart, d v s 31 juli 2006. År 2005: FÖRMÄTNING /PM10 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec TR TR TR År 2006: EFTERMÄTNING /PM10 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec TR TR TR=Trafikmätningar preliminärt. 11

5. Trender i luftkvalitet för NOx, och PM10 I diagrammen som följer redovisas resultat av mätningar av NO x, NO 2 och PM10 i gatu- och taknivå för Stockholms stads fasta system under perioden 1999 t om april 2005. Mätpunkterna i gatunivå på Hornsgatan, Sveavägen och Norrlandsgatan ingår också i utvärderingen i samband med miljöavgiftsförsöket (se tabell 5). Uppmätta halter jämförs i förekommande fall med juridiskt bindande miljökvalitetsnormer, vilka anger lägsta nivå för acceptabel luftkvalitet med tanke på miljö och hälsa. Trenderna redovisas som glidande årsmedelvärden utifrån uppmätta månadsmedelvärden. Det innebär för t ex april 2005, att medelvärdet fr om maj-04 redovisas (12 månader tillbaka). Resultat fr o m år 2005 är preliminärt. Enheten är µg/m 3, 1 µg = 10-6 g = 1 miljondels gram. Summa kväveoxider och kvävedioxid Kväveoxider (NO x ) kommer till största delen från vägtrafiken. Huvuddelen av kväveoxidutsläppen (ca 90 %) från fordon består av kvävemonoxid (NO). Ämnet omvandlas snabbt till kvävedioxid (NO 2 ). Under våren och sommaren är andelen NO 2 av NOx alltid högre än under vintern p g a att det finns mer ozon i luften. Ozonet påskyndar den kemiska processen då NO omvandlas till NO 2. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, NO 2 finns för årsmedelvärde samt för tim- och dygnsmedelvärde (se tabell 4). De ska enligt lagstiftningen klaras fr o m 1 januari 2006. Alla tre miljökvalitetsnormer för NO 2 överskrids på Hornsgatan. Dygnsmedelvärde överskrids även i mätpunkter på Sveavägen och Norrlandsgatan. En nedåtgående trend går tydligast att utläsa för halterna av summa kväveoxider, NO x. µg/m 3 240 220 200 Summa kväveoxider, NO X, glidande årsmedelvärde 1999 t o m april 2005 Hornsgatan, gatunivå Sveavägen, gatunivå Innerstaden takmiljö 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 12 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 Halterna av summa kväveoxider har under perioden 1999-2005 minskat med ca 25-30 % i innerstaden. Förbättringen beror på att fordon med strängare avgaskrav fasats in och att äldre fordon med sämre avgasrening då har ersatts.

antal NO 2, antal dygn med medelvärde >60 µg/m 3, (glidande årsvärde) 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jan-99 apr-99 Hornsgatan, gatunivå Sveavägen, gatunivå Miljökvalitetsnorm, max antal per år jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende dygnsmedelvärden får enligt lagstiftningen inte överskridas mer än 7 dygn per år (tabell 1). Normen överskrids på bl a Hornsgatan och Sveavägen i Stockholms innerstad. En svag minskning kan möjligen avläsas under perioden 1999-2005. Att man inte ser en lika tydlig minskning som för summa kväveoxider, trots renare fordonspark, beror bl a på luftkemin och de reaktioner som sker mellan kväveoxider och ozon. Inandningsbara partiklar, PM10 Luften innehåller partiklar med varierande storlek och kemisk sammansättning. De inandningsbara partiklarna delas vanligtvis in i storleksintervallen PM10 och PM2,5, vilka omfattar massan av partiklar mindre än 10 respektive 2,5 µm (µm =miljondels meter) i diameter. PM10 består till största del av slitagepartiklar från vägbana, men även slitage från bromsar och däck. Partiklar som emitteras från fordonens avgasrör är vanligtvis mindre än 0,1 µm (ultrafina partiklar). De utgör en mindre del av främst PM10 p g a att de har en mycket liten massa, men är helt dominerande om man ser till antalet partiklar i stadsmiljön. Från hälsosynpunkt är det osäkert om det är massan, antalet, ytan eller den kemiska sammansättningen, som är mest betydelsefull. Miljökvalitetsnormer finns än så länge endast för massan av partikelfraktionen PM10. Normer för PM10 finns för årsmedelvärde och dygnsmedelvärde, vilka ska klaras fr o m 1 januari 2005 (tabell 2). Båda miljökvalitetsnormerna för PM10 överskrids på Hornsgatan. Dygnsmedelvärde överskrids även på Sveavägen och Norrlandsgatan samt en mängd andra innerstadsgator och infartsleder i Stockholm. Ingen tydlig nedåtgående trend går heller att utläsa av PM10. 13

µg/m 3 PM10, glidande årsmedelvärde 1999 t o m april 2005 70 60 Hornsgatan, gatunivå Norrlandsgatan, gatunivå Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde Sveavägen, gatunivå Innerstaden takmiljö 50 40 30 20 10 0 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 Miljökvalitetsnorm avseende årsmedelvärde för PM10 (tabell 2) överskrids på Hornsgatan, men klaras på Sveavägen och Norrlandsgatan. antal PM10, antal dygn med medelvärde >50 ug/m3, (glidande årsvärde) 1999 t o m april 2005 200 Hornsgatan, gatunivå 180 160 140 Sveavägen, gatunivå Norrlandsgatan, gatunivå Innerstaden takmiljö Miljökvalitetsnorm, max antal per år 120 100 80 60 40 20 0 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 jan-02 apr-02 jul-02 okt-02 jan-03 14 apr-03 jul-03 okt-03 jan-04 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 Miljökvalitetsnorm avseende dygnsmedelvärden får enligt lagstiftningen inte överskridas mer än 35 dygn per år (tabell 2). Normen överskrids på bl a Hornsgatan, Sveavägen och Norrlandsgatan i Stockholms innerstad. Ingen tydlig minskning kan avläsas under perioden 1999-2005. Karta som visar överskridande av dygnsnorm i centrala Stockholm finns på följande länk: www.slb.nu/lvf/pdf/pm10karta/2002/stockholmcity.pdf

är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. ISSN 1400-0806 SLB-analys Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 60. Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, dir. SLB-analys 08-508 28 880 URL: http://www.slb.nu 15