Ny forskning om Dollar spot

Relevanta dokument
Vilka svampbekämpningsmedel skall vi använda hösten 2013 och hur många bekämpningar är nödvändiga?

Alternativa metoder för bekämpning av rosa snömögel (del 1) Clint Mattox Graduate Research Assistant Oregon State University

Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Banpass fördjupning. Nya golfregler så påverkas du Säker golf Kemläget i Sverige

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?

VINTERSJUKDOMAR PÅ GRÄS Biotiska vinterskador

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

Vinterpreparering av golfgreener

Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador

VINTERÖVERLEVNAD AV GRÄS PÅ GOLFBANOR:

BESTÄMNINGSNYCKEL FÖR GRÄS

SCANGREEN Sammanfattning av. Gräsarter och sorter till golfgreener i Norden:

CTRF. Gräsarter och sorter för tufft vinterklimat. Introduktion. Sammanfattning. Handbook turf grass winter survival

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

Putt GK G 07:

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Riskbedömning av skandinaviska isolat av Sclerotinia homoeocarpa vid olika klimat.

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

När torkan kommer, bildar Pythiumsvampen vilsporer, så kallade oosporer, (Bild 1). Vilsporerna kan överleva i jorden under mycket lång tid, flera år.

NYA INSTRATA ELITE DUBBELVERKANDE OUTSIDE... IN PROTECTION. Kontaktverkande och systemisk bekämpning av microdochium SKYDDAR KURERAR

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden

Jordbrukardagar 2018

efter vinterskador Av Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO och Carl-Johan Lönnberg, SGF

Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent.

Vinterarbete och reetablering på våren

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Skötselstrategier för att optimera gräsets härdning och tidiga vårtillväxt

CTRF. ÅTERETABLERING efter vinterskador. Introduktion. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Stödsådd med krypven. (Pure Distiction & Crystal Blue Links)

Val av gräs till golfbanor

GRÄSFÖRSÖK GREENGRÄS PROJEKTARBETE HGU

Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland juni 2010

Gräsplantans anpassning till vinterstress

är lönsamt för golfen

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Jordbrukardagar 2018

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

När skall man stödså?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

är lönsamt för golfen

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Gräs till golfbanor. Rätt gräs till rätt miljö. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Med spelarnas hjälp får vi banan i toppskick

Jordbrukardagar 2018

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Turf Talk. TURF SCIENCE IRLAND Se sida 2-3. DE BÄSTA TIPSEN FRÅN SPRUT- MÄSTAREN Se sida 4-7. BEKÄMPA VINTER- SJUKDOMAR Se sida 8

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Kampen mot Silvermossan

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

TRAMPGRÖE - slitagemästaren! Av Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group. Översättning: Boel Sandström.

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

Tillväxtreglering. på nordiska golfbanor

Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring

Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan?

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Ett nytt sätt att förbättra spelytors kvalité genom att bekämpa sjukdomar

Trampgröe slitagemästaren!

kommer att minska problemen med is i dessa områden.

Resan mot rödsvingelgreener

CTRF. HÄRDNING OCH VINTERSTRESS Vad är det som skadar golfgreener? Gräs som tål vinter. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Årskort Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet Sammanfattning och slutsatser

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Gräsfrö blandningar G R Ä S F R Ö. Naturområden

Gräsguiden Gräs till grönytor i Norden

Patogena svampar (och närbesläktade)

Practical reestablishment of golf greens following winter damages -a field study

Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Tom Ericsson, SLU

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

Projektledare och kontaktperson

Kärrgröe i Norrland?

VINTERTÄCKNING AV GREENER Användning av dukar för bättre vinteröverlevnad av greener. Sammanfattning

TurfTalk GREENCAST SJUKDOMS- VARNING. NY TECHNICAL MANAGER Sid 6. VÄLLYCKAD WORKSHOP I STOCKHOLM Sid 12. Sid 2-5 HÖST/VINTER 2014

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Primo MAXX Verkningssätt

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson

Ändringar av EU:s regelverk för växtskyddsmedel konsekvenser för Sverige

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Examensarbete HGU-08

Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND

Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet

Nordisk sortguide för gräs till grönytor, 2007

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05

Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07

Växtskyddsdirektiv. Hur kommer det att påverka golfbanan?

Transkript:

Ny forskning om Dollar spot Tatsiana Espevig (NIBIO) Modern banskötsel 27-30.november 2018 Photo: Karin Normann

Om myntfläck (eng. Dollar spot) Vanlig, utbredd och farlig sjukdom på gräs i USA, kontinentala Europa och Australia (Smith et al., 1989) Den ekonomisk viktigaste sjukdomen i USA (Vargas, 2005) Alla gräsarter kan angripas (Smiley et al., 2005) 03.12.2018 2

Dollar spot i Skandinavien Danmark Funnits de senaste 8-9 år (Fredensborg GC och Helsingør GC) Färre fall 2018 än 2017, mest på foregreener (pers. komm. Karin Normann) Sverige Funnits sedan 2009, offentligt dokumenterat 2014 Ca. 20 fall 2018 (pers. komm. Marina Usoltseva) Norge Offentligt dokumenterat 2013 (Losby GC) Skandinavien: 2014 på ca.15 banor, 2017 på ca.20-25 banor; Få angrepp av dollar spot i 2018 (pga torr sommer) Foto: Tatsiana Espevig 03.12.2018 3

Om Myntfläckar: Symptomer Vita till halmfärgade blad med bruna avgränsningar Bleka fläckar i fält Tar väldigt lång tid att reparera fläckar På greener: först små runda fläckar (1 till 2 cm i diameter) med nedsjunken turf; senare större oregelbundna fläckar. På fairways: fläckarna större och mindre tydliga Illustration: Anita Ejderdun Photo: Tatsiana Espevig Bilder: Tatsiana Espevig 03.12.2018 4

03.12.2018 Foto: Marina Usoltseva5

Fördelaktig miljö för myntfläck Begränsad växt under 15 ⁰C?? Optimal temperatur 20-30 ⁰C Hög luftfuktighet (> 85% på nätterna) Tjockt filtlager Låg markfuktighet Mycket dagg Låg N-tillförsel SJUKDOMSTREKANT 03.12.2018 6

Om myntfläckar Svamp Sclerotinia homoeocarpa F.T. Benn (1937) -Felplacerad Ny släkt Clarireedia (Salgado-Salazar, 2018): Clarireedia homoeocarpa C. bennettii (C3 gress, begränsat till UK) C. jacksonii (C3 & C4 gress) C. monteithiana (C3 & C4 gress) 03.12.2018 7

STERF Dollar spot projekt 2014-2016 Ca. 30 gräsprover samlades in i Skandinavien Myntfläck blev bekräftat på 7 svenska, 4 danska och 1 norsk golfbana 6 isolater från USA ITS (internal transcribed regions) av det ribosomale DNA Photos: Tatsiana Espevig 03.12.2018 8

STERF Dollar spot projekt 2014-2016 Kandidatexamensarbete av Anita Ejderdun (Sverige,2015) Krypven från 2 svenska golfbanor: Penn A-4 + Penncross + Memorial från Söderby GK, Uppsala Penncross från Gävle GK 4 isolater av S. homoeocarpa från NIBIO (1 från Norge, 2 från Danmark och 1 från Sverige) Smittest i krukor vid 6 C, 15 C och 24 C Bilder: Anita Ejderdun 03.12.2018 9

Hur aggressiva isolaten var vid 6, 15 och 24 C Penncross from Gävle GK 03.12.2018 10

Slutsatser från kandidatavhandlingen S. homoeocarpa är i stånd till att växa och angripa gräs vid låga temperaturer. Det bör vara möjligt för myntfläck att sprida sig i kallare klimat, och det är därför mycket troligt att myntfläck har fått fotfäste i Skandinavien, och att den är här för att stanna. Varmare klimat i Norden kommer att bidra till att öka spridningen av myntfläck. 03.12.2018 11

STERF Myntfläck projekt 2017-20 Stefan Nilsson & Vallda GC (Sweden) Anders Olofsson & Kävlinge GC (Sweden) Søren Aare & Helsingør GC (Denmark) Nick Bosholdt & Roskilde GC (Denmark) Hans Petter Nilsen & Drammen GC (Norway) Mariana Usoltseva, Botanisk Analysgrupp (Sweden) Karin Normann, Asbjørn Nyholt ApS (Denmark) Tatsiana Espevig (pr. leader), NIBIO Landvik (Norway) Jo Anne Crouch, Mycology & Microbiology Lab, Dep. of Agriculture (USA) Kate Entwistle, The Turf Disease Centre (UK) FINANCIERING 12

STERF Myntfläck projekt 2017-20 Riskvärdering av myntfläck i Skandinavien: 10 isolater av S. homoeocarpa: Norge (1) Sverige (3) Danmark (1) USA (3); UK (2) In vitro = Petri skål Temperaturer: 0, 4, 8, 16, 24, 32 & 40 C Hösten 2017 Photo: Tatsiana Espevig 03.12.2018 13

STERF Myntfläck projekt 2017-20 Riskvärdering av myntfläck i Skandinavien: 10 isolater av S. homoeocarpa: Norge (1) Sverige (3) Danmark (1) USA (3) UK (2) In vitro = Petri skål Temperaturer: 0, 4, 8, 16, 24, 32 & 40 C Etter 0C & 40C gjenvekst på 16C for 21d Hösten 2017 *Grupper: 1 = C. jacksonii 2 = Clariredia spp. 3 = C. monteithiana Isolat Gruppe* Land % Reduktion i växt efter 21 d på 0 C MB01 1 USA -8 c SH44 1 USA -4 c 14.12 2 NOR -1 c 14.16 2 SWE 7 bc RB19 3 USA 22 ab 17.11? UK 23 ab 14.10 2 DNK 27 ab 14.112 1 SWE 36 a 17.12? UK 38 a 14.15? SWE Photo: Tatsiana Espevig 43 a 03.12.2018 14

STERF Myntfläck projekt 2017-20 Labscreening av de mest använda gräsarter och sorter för resistens mot S. homoeocarpa isolater. Våren 2018 och 2019 In vitro : glassrör (880 stk) 20 sorter: Krypven Rödven Brunven Ängsgröe Vitgröe Rajgräs Rödsvingel 10 svampisolater: Norge (1) Sverige (3) Danmark (1) USA (3) UK (2) 03.12.2018 15

Några isolater var mer aggressiva än de andra: NOR 14.12 UK 17.12 Gruppe Land Isolat Dollar spot, % (34 d) * 1 NOR 14.12 17? UK 17.11 41? SWE 14.15 41 3 USA 15.RB19 44 2 SWE 14.16 45 2 DNK 14.10 47 1 SWE 14.112 54 1 USA 15.SH44 60 1 USA 15.MB01 66? UK 17.12 68 * 34 dager efter smittning 03.12.2018 16

Alla arter/sorter i test var mottagliga men resistensen mot myntfläck varierade betydligt Resistens rajgräs > rödsvingel Ängsgröe Brunven krypven & rödven & vitgröe Dataarbete pågår för signifikanta samspel av sort och isolat 03.12.2018 17

STERF Myntfläck projekt 2017-20 Försök på golfbanor: effekt av vältning och N Sverige: Kävlinge GC och Vallda GC Danmark: Helsingør GC och Roskilde GC Norge: Drammen GC Greener og foregreener Växtsäsong 2017 och 2018 03.12.2018 18

Roskilde GC, Denmark, 12 Juni 2017 33% Rödsvingel (Festuca rubra L. ssp. commutata 16% and spp. litoralis 17%) 34% Rödven (Agrostis cappillaris L.) 27% rajgräs (Lolium perenne L.) 6% Vitgröes (Poa annua L.) 0,8 kg N / 100 kvm / år Faktor: Vältning (i) Ingen vältning (Kontroll); (ii) Vältning 2 ggr per vecka; (iii) Vältning 4 ggr per wecka. Bilder: Karin Normann

Bilder: Karin Normann -54% -37% Vältning 4 och 2 gånger per vecka från Juni till September reducerade myntfläck 54% och 37% vs. obehandlad kontroll på green med en blandning av rödsvingel och rödven Bilde fra Internett Roskilde GC, 14 Sept. 2017. Foto: Karin Normann. TRU-Turf RB4811A (122-cm bredde, 290-kg)

Roskilde GC, 2018 Augusti 2018 En annan foregreen Små angrepp av Dollar spot på försöksforegreen R0 R2 Bilde: Karin Normann R4

Vallda Golf & Country Club Sweden, 5 Juni 2017 Rödsvingel (Festuca rubra L. ssp. commutata 40% och spp. litoralis 60%) 0,4 kg N /100kvm / år Vältning (0) Ingen vältning (controll); (2) Vältning 2 ggr per vecka; (4) Vältning 4 ggr per vecka. Photo: Stefan Nilsson 03.12.2018 22

Vallda Golf, 2018 Inga angrepp av dollar spot 2018 03.12.2018 23

Stimp 308 cm (a) Stimp 298 cm (b) Stimp 247 cm (b) -95% -61% Smithco roller, model 7530 Tournament LE Greens Roller (90-cm bredd, 378-kg) Vältning 4 och 2 gånger per vecka från Juni till September reducerade myntfläck med 95% och 61% vs. obehandlad kontroll på en rödsvingelgreen. Vallda GC, 7 Sept.2017. Bilder: Stefan Nilsson 03.12.2018 24

Effekt av vältning: Mekanismer: Höjer fuktigheten i översta markskiktet Ökar det mikrobiella innehållet (bakterier) i jorden (Giordano, 2010) Färre möjligheter för patogener att dominera? Inducerad resistens pga en lätt mekanisk skada? (Lotze et al., 2007; Ferrari et al., 2013) Borttagning av dagg (Ellram et al., 2006) Vältning 3-4 gånger per vecka kan rekommenderas för att reducera dollar spot 03.12.2018 25

Helsingør GC, Denmark, 3 May 2017: Rödsvingel Faktor 1: Vältning (i) Ingen vältning (Kontroll); (ii) Vältning 2 gånger i veckan (iii) Vältning 4 gånger I veckan Faktor 2: N-gödsling N7 = 0,7 kg N/100kvm/år N7+= 0,83 kg N/100kvm/år; som N7 plus 18% extra i Juli & Augusti: 4 givor Photo: Karin Normann

Helsingør GK 2017: - På försöksgreen ökning från 0.2 % DS i maj till 4 % DS i oktober, men ingen effekt av N eller vältning (små angrepp) Bild: Karin Normann - Mer dollar spot utanför green Helsingö GC var inte med 2018 03.12.2018 27

Drammen GC, Norge, 31 Maj 2017 Effekt av N Photo: Tatsiana Espevig

Drammen GC, Norge Inga angrepp av dollar spot 2017 Var inte med 2018 03.12.2018 29

Kävlinge GK Antal fläckar av dollar spot 2017 2018 1.5 kg N / 100 kvm / år 71 100 2.4 kg N /100kvm / år 60 76-16 % (NS) -24 % 2.4 N 1.5 N Rödsvingel & vitgröe 21 Aug. 2018 Bilder: Marina Usoltseva 03.12.2018 30

Azoxystrobin (Amistar, Heritage) Propiconazole (Banner Maxx) Fluopyram Trifloxystrobin Fludioxonil (Medallion) Difenoconazole Kemisk kontroll av myntfläck Tillåtna medel i Sverige Dollar spot X ny ny Headway Exteris StressGard Enligt etikett Dollar Spot Brown Patch Anthracnose Snow Molds Rust Instrata Elite Enligt etikett Microdochium patch Anthracnose Dollar spot Brown patch 03.12.2018 31

Azoxystrobin Propiconazole Fluopyram Trifloxystrobin Fludioxonil Difenoconazole Cyprodinil Fluxapyroxad Metconazole Prochloraz Prothioconazole Pyraclostrobin Kemisk kontroll av myntfläck Dollar spot X ny ny X X X NOR X X X X SWE X X X X X X DEN (Minor use) X X X FIN X X X X X X 03.12.2018 32

Kemisk kontroll av myntfläck Mycket begränsad tillgång till svampdödande medel Kan vara svårt i de skandinaviska länderna Ingen information om effekten av fungiciderna mot de lokala isolaterna av dollar spot Azoksystrobin är inte effektiv (Hsiang og Cook, 2005) Clariredia spp. kan utveckla resistens mot iprodion och vinclozolin (Detweiler, 1983), triadimefon, fenarimol och propikonazol (alla DMIer) (Vargas et al., 1992) Verkan av t.ex.. propikonazol, fludioxonil, penthiopyrad, cyprodinil och andra bör testas på lokala isolater av Clariredia spp. Och i Skandinaviska förhållanden 03.12.2018 33

Behov i forskning inom kemisk kontroll! Dansk studie men utan angrepp på försöksgreenen 2018 Led Preparat Dosering/ha Aktivt ämne 1 Obehandlat 2 Cantus 0,5 kg boscalid 3 Ny flytande formulering av 0,5 l boscalid Cantus 4 Signum 1,0 kg boscalid + pyraclostrobin 5 Propulse 1,0 l fluopyram + prothioconazol 6 Shirlan 0,5 l fluazinam 7 Revysol 1,5 l mefentrifluconazol BAS 750 01 EC 8 Trianum P 1. spr.: 3,0 kg eft.: Trichoderma harzianum 1,5 kg 9 Serenade ASO 8,0 l Bacillus subtilis QST 713 för jämförelse godkända svampemedel på golfbanor Switch 1,0 cyprodinil + fludioxonil Proline 0,8 prothioconazol Torben Kastrup Petersen, Klaus Paaske et al. 03.12.2018 34

God hygien hindrar sjukdom og reducerar sprutbehovet på golfbanan Golfarna Blås rent skor och vagnar före de går från banan Klubbor och bagar bör hållas rena Göra rent för att få lämna banan På banan tvättplats Tryckluft till sko är effektivt Stålborste till klubbor

Bilder: Agne Strøm, Spania, 22.nov. 2018 03.12.2018 36

Om diagnosen är svår? 03.12.2018 38

Tack för uppmärksamheten! Spørsmål? tanja.espevig@nibio.no