Utvecklingsprojekt våren 2014 sammanställning efter genomförda projekt

Utvecklingsprojekt våren 2014 sammanställning efter genomförda projekt Landstinget Dalarnas Kultur- och bildning utlyste för första gången medel till stöd för utvecklingsprojekt våren 2014. Stödet utlyses två gånger om året. Syftet med projektstödet var att det ska bidra till att öka samverkan mellan Landstinget Dalarnas verksamheter, föreningsliv och kulturskapare och syfta till att uppfylla Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan. Till vad kan man söka? Projekten ska ha betydelse för hela länet och bidra till någon eller några av följande punkter:» Stärka barns och ungas delaktighet» Ett jämställt och demokratiskt samhälle Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter att ta del av kulturoavsett kön, etnisk och social tillhörighet, religion eller annan ätrosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning» Kulturen i Dalarna utvecklas. Projektet stärker konstgenrer som dans, teater, musik, bildkonst, film, litteratur etc» Folkbildningen i Dalarna utvecklas» Utveckla mötesplatser för kultur och folkbildning; fysiska eller digitala.» Bidra till samverkan; mellan folkbildningen, föreningslivet, yrkesverksamma konst/kulturskapare. Kommuner, landstingets kultur- och bildningsverksamheter, mellan konstgenrer etc» Förnyelse och utveckling av kulturarvet (från och med hösten 2016 har listan kompletteras med ytterligare en punkt; Bidra till integration ) Utvecklingsprojekt betyder att man provar något nytt, utanför ordinarie verksamhet - 1 -

Utvecklingsprojekt våren 2014 sammanställning efter genomförda projekt Av 75 ansökningar beviljades 20 stycken stöd till en summa av 1 341 000 kr, varav tre inte genomfördes av relevanta orsaker och deras beviljade medel återfördes till Landstinget Dalarna. Projekt kan beviljas högst 100 000 kr. De beviljade projekten gav tillsammans en god spridning gällande kultur och bildning, geografi, målgrupp, konstform och insatser gällande horisontella mål, såsom jämställdhet, mångfald etc. De flesta projekt hade barn/ungdom som prioriterad målgrupp. Projektens omfattning var från några månader till två år och alla har nu slutredovisats. Sammantaget har projekten genomförts väl och nått sina uppställda syften och mål. Projektmedlen har bidragit till att man vågat prova något nytt, som många gånger har landat i ett mer långsiktigt arbete. Denna sammanställning redovisar kortfattat varje projekt.» Sten i Älvdalen - Porfyskultptur» Dalarnas hembygdsförbund - Seminarium om medeltida timmerbyggnader» SISU idrottsutbildarna Kultur möter idrott» Dalarnas idrottsförbund - Nya idrottsformer» Långsta Fritid och nöje - Öka gemenskapen och kulturlivet i Långshyttan och Södra Dalarna» Skådebanan Dalarna Mäklare för gränssnittet Kultur och hälsa» NBV- Föreningsbibliotek för läsfrämjande insatser» Studieförbundet Bilda Gävle -Dala - Jazz, folk och fjäll» Studieförbundet Vuxenskolan - Hip, hop i hela Dalarna» Kulturföreningen Paraden i Leksand - Scensommarvecka hos Hilda» Orsa grafikverkstad Förstudie inför start av ny utbildning i Kreativt bokbinderi» Kvinnojouren i Falun - Medialt främjande för ett samhälle fritt från våld» Korda Art productions - ett pilotprojekt på Matsesgården» Kulturföreningen Bergsténska Popkollo Falun» Stiftelsen Gagnefs minnesstuga -» Kulturföreningen Hagen - Extensions Hagen» Sensus- Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta - 2 -

Sten i Älvdalen - Porfyskultptur Projektperiod 140721-141231 Föreningens syfte är att ge konstnärer som arbetar med sten möjligheter att komma till Älvdalen o arbeta med traktens unika stenarter, framförallt porfyr, men även graniter och kvartsit. Projektet avsåg att öka intresset för porfyr och också bidra till att öka attraktiviteten i Älvdalen. Två konstnärer inbjöds att under bygdeveckan som infaller i juli arbeta fram stenskulpturer. Under en dag hölls ett välbesökt öppet hus då befolkning och turister fick ta del konstnärernas arbete. I oktober 2014 ägde andra delen av projektet rum, då ett 60-tal personer bjöds in och lyssnade till föredrag med anknytning till porfyr och andra stenarter. Långsiktiga effekter: Föreningen har uppnått målet med att öppna en kollektivverkstad för konstnärer som arbetar med sten och nu kan arbetet fortsätta med att bjuda in fler konstnärer till Älvdalen. Dalarnas hembygdsförbund Seminarium om medeltida timmerbyggnader Projektperiod 140721-141231 Ett tvådagars seminarium om medeltida timmerbyggnader har genomförts i Mora, med besök på Zorns gammelgård, föreläsningar om bebyggelseutveckling och medeltida timmerhus, exkursioner till byarna Färnäs och Nusnäs, samt orkshops. Ca 80 personer deltog, varav många ur målgruppen; hantverkare och antikvarier, men det kom också många från kommun, skola och civilsamhälle. Långsiktiga effekter: Seminariet har bidragit till att föra samman olika aktörer med ett gemensamt intresse i de medeltida timmerhusen. Bland deltagarna märker man en ökad kunskap och medvetenhet om byggnadernas bristfälliga skydd. Budget: 70 000 kr. Landstingsbidrag 15 000 kr. Del två av symposiet syftade till att samla intresserade människor och det syftet uppnåddes och goda kontakter knöts för framtiden. Budget: 105 000 kr. Landstingsbidrag 72 000 kr. Yrkesverksamma Bild/formkonst Kulturarv Yrkesverksamma Ny publik Besöksnäring Folkbildning Besöksnäring Folkbildning - 3 -

SISU idrottsutbildarna Kultur möter idrott Projektperiod 140501-141231 Projektet ville ge barn och unga deltagare på idrottsläger kulturupplevelser förutom idrottsaktiviteter med målet att öka förståelsen för sin omvärld samt utbilda unga ledare för att bidra med kompetens till folkrörelsen. Kulturformen har främst varit teater och bild. Ungdomar från estetprogram har rekryterats och anställts som ledare och fått utbildning för detta genom SISU. Ämnen som tas upp med de olika metoderna handlar om etik och moral,gruppdynamik och kost. Totalt har 3 890 barn och ungdomar tagit del av kulturaktiviteterna, vilket var betydligt högre än målsättningen på 2000 deltagare. Långsiktiga effekter: SISU har fått ökad förståelse för att kombinationen idrott/kultur ger ett större mervärde förindividen där man kan finna former som passar individen bäst. På ett lustfyllt och roligt sätt öppnar teater för att fundera över och diskutera viktiga frågor inom idrotten såsom allas rätt att vara med, utanförskap, prestation mm. Barn/ungdom som kanske inte är så duktiga i idrott växer när det visar sig att man är duktig på att t.ex rita eller agera spela teater. Budget: 336 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr. Foto: Dalarnas Idrottsförbund Barn/Unga Idrott Kultur Folkhälsa - 4 -

Dalarnas idrottsförbund- Nya idrottsformer Projektperiod 140501-141231 År 1 av 2 Projektet syftade till att ta fram nya, attraktiva idrottsformer för målgruppen 15-19 år, där fokus har varit motionsidrott snarare än traditionell tävlingsidrott. Totalt har 270 personer deltagit i processen att skapa nya idrottsformer, varav 230 barn/ungdomar. Seminarier har hållits i Orsa och Falun. Resultatet har blivit fem nya idrotter som kommer att fortsättas att utvecklas under 2015. Flera parter har samarbetat i projektet, bla Dalaidrottens ungdomsråd, Ung företagsamhet, Friskis & Svettis Borlänge, Orsa Kommun, Korpen Orsa, Breddens IF, Falu FK. Man har arbetat med sk Innovations camp som metod för att skapa de nya idrotterna. Långsiktiga effekter. De satsningar som påbörjats förväntas bli hållbara och går med stor sannolikhet så småningom in i ordinarie verksamhet. En styrka är att satsningarna bygger på ungdomarnas behov och önskemål. Budget: 450 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr. Foto: Dalarnas Idrottsförbund Barn/Unga Idrott Delaktighet Folkhälsa -5- Innovation

Långsta Fritid och nöje- Öka gemenskapen och kulturlivet i Långshyttan och Södra Dalarna Projektperiod 140201-141101 Skådebanan Dalarna Mäklare för gränssnittet Kultur och hälsa Projektperiod 140401 141231 År 1 av 2 Syftet var att visa på det positiva samhället trots stora nedläggningar på orten. Detta genom att erbjuda att stort utbud inom kultur och fritidssysselsättning för alla åldrar i området. 17 evenemang har genomförts under 2014, de flesta med fokus på barn och unga. Ungdomarna har fått eget-ansvar i planering och genomförande av arrangemang. Projektet har arbetat aktivt med att nå nya grupper som nyanlända. Man har också valt att förlägga aktiviteter till lättillgängliga platser. Långsiktiga effekter: Långsta Fritid och nöje upplever ett större engagemang från ortsborna, som kommer med förslag på aktiviteter och en större positivism i bygden. För föreningen har projektet inneburit ökad föreningsvana och hur det går till att driva en förening långsiktigt. Budget: 78 000 kr. Landstingsbidrag 25 000 kr. Syftet med projektet var att arbeta fram en metod för kultur och hälsa i rehabilitering och personlig utveckling för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och deltar i Finsams verksamhet. Projektet skulle arbeta för att skapa en mäklarfunktion för kulturarbetare som arbetar med kultur och hälsa att nå ut, samt göra kunskapshöjande insatser för att öka insikten om kulturens betydelse för hälsan riktade främst till tjänstemän och politiker. Projektet har lagt grunden för ett nätverk av kulturarbetare med intresse föratt arbeta med kultur och hälsa. Nätverksträffar/works-shops har arrangerats. Kulturhälsoboxen, som är en exempel och forskningssamling inom Kultur och hälsa, har identifierats som det material framtida arbete ska bygga på. Kontakter har tagits och upparbetats med samordningsförbundet Finsam, Landstinget Dalarnas Folkhälsostrateger, forskare Eva Bojner Horwitz, som lett arbetet kring Kulturhälsoboxen. Långsiktiga effekter: Projektet kommer att fortsätta år 2015, med fördjupning av det som hittills framkommit. Budget: 120 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr. Bred kultur Ny publik Folkhälsa Nytt område Delaktighet Demokrati Yrkesverksamma kulturarbetare - 6 -

Projektperiod 140401-141231 NBV- Föreningsbibliotek för läsfrämjande insatser Projektet har gått ut på att skapa lokala föreningsbibliotek bland NBV:s samverkande föreningar som har sitt ursprung i annat land än Sverige. Föreningarna har själva fått bestämma vilken sorts bibliotek de vill ha. Föreningarna har fått stöd från de lokala kommunbiblioteken på berörda orter och bibliotekarierna har i stor utsträckning bistått med böcker och kontakter där böcker kan köpas in. Ett av målen med mikrobiblioteksprojektet var att ge föreningarna möjlighet att skapa en bas för medlemmarnas studier. Detta mål kan anses uppnått då mikrobiblioteken nu fungerar som centrum i föreningarnas folkbildningsverksamhet. Ett annat mål var att uppmuntra läsandet hos människor som annars inte naturligt beger sig till bokhandeln eller biblioteket. Detta mål kan också anses uppnått då utlåningen är god vid de olika mikrobiblioteken. Mikrobibliotek har byggts upp i Avesta, Borlänge (tillsammans med albanska och somaliska föreningar), Falun (somaliska föreningen), Ludvika (somaliska föreningen), Malung (internationella föreningen), Älvdalen (med fokus på ungdomar). Långsiktiga effekter: De föreningsbibliotek som nu byggts upp kommer att fortsätta drivas av föreningarna. Mikrobibliotek var en lyckad satsning, som kan fortsätta på flera håll. Budget: 130 000 kr. Landstingsbidrag 60 000 kr. Foto: Theresia Holmstedt Jensen Demokrati Folkbildning Integration Litteratur Media - 7 -

Studieförbundet Bilda Gävle-Dala- Jazz, folk och fjäll Projektperiod 140719-140726 Studieförbundet Vuxenskolan- Hip,hop i hela Dalarna Projektperiod 140601 150531 Projektets primära mål var att skapa en ny typ av konsertplats i fjällvärlden, där friluftsliv och kultur möttes. Detta mål uppnåddes då konserter ute i det fria kunde kombineras med fjällvandring försåväl publik som utövare. Mellan det fria musiklivet, Svenska Turistföreningen och studieförbund skapades goda kontakter, som ska fördjupas och särskilt STF bör bjudas in till större delaktighet i framtiden. Projektets ambition om samarbete med Grövelsjön Fjällstations familjevecka för familjer och ungdomar med Downs syndrom, gick inte att genomföra pga av datumen inte stämde. Samarbetet är prioriterat inför 2015. De flesta som deltog vid konserterna hade rest till fjällen för att fjällvandra och inte för att lyssna på musik, något som blev en glad överraskning för dem. Cirka 210 personer deltog i projektet, antingen som utövare eller publik, varav ca 40% var barn/unga. Långsiktiga effekter: Målsättningen är att projektet ska leva vidare som ett årligt event med en mer fast form. Budget: 180 000 kr. Landstingsbidrag 18 000 kr. Hip hop i hela Dalarna var i första hand en förstudie för att undersöka möjligheterna för att ge unga människor på mindre orter i Dalarna chansen till skapande inom Hip Hopens olika element; dans, diskjockey, rapp och bild. Målet har varit att få igång grupper på åtta platser i Dalarna. Förstudien sökt upp personer som på olika sätt verkar inom Hip Hop i länet för att inventera vilka resurspersoner som finns och intresset hos unga. Projektet har knutit kontakt med femtiotalet personer inom Hip Hop i Dalarna, varav cirka hälften är under 25 år. Förstudien nådde inte så långt som var önskvärt; istället för åtta orter lades grunden till framtida Hip Hop verksamhet i Orsa, Älvdalen, Mora, Ludvika, Säter och Avesta, där det finns drivande och intresserade ledare. Projektet har skapat samarbeten med Peace&Love, Cozmos och KFUM i Borlänge, Haffas i Ludvika, Fritidsgården i Orsa, Naturbruksgymnasiet och Fritidsförvaltningen i Älvdalen, samt Rosa Huset i Mora. Långsiktiga effekter: Hip Hopgrupper förväntas komma i gång på sex platser i Dalarna under 2015. Hip Hopen bärs av unga människor och är en väg till delaktighet och inflytande. Att skapa Hip Hop är att skapa egen-makt. Ungdomar renoverar själva Jax fritidsgård i Borlänge för att kunna forma en till en Hip Hoplokal. Budget: 270 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr. Yrkesverksamma Musik Barn/Unga Delaktighet Folkbildning Ny publik Ny scen Dans Bild Musik Folkhälsa - 8 -

Kulturföreningen Paraden i Leksand - Scensommarvecka hos Hilda Projektperiod 140714-140718 Orsa grafikverkstad Förstudie inför start av ny utbildning i Kreativt bokbinderi Projektperiod 140801 151231 Projektet ville skapa en ny sommaraktivitet för barn på Hildasholm i Dalarna, som om detta försök föll väl ut, skulle bli en årligen återkommande satsning. Barn och teater stod i centrum och barnen var både publik och agerande. Ett brett program erbjöds. För många besökare var det första gången, även för folk från Leksandstrakten, som man besökte Hildasholm. Totalt var det cirka 1500 besök på de 11 föreställningar som genomfördes, i pröva-på aktivitet och teaterskola, i åldersspannet från 2-3 år upp till 13-14 år. Samarbetet mellan Paraden och Hildasholm fungerade mycket bra. Långsiktiga effekter: Projektet har visat att intresse finns och för sommaraktiviteter med scenkonst för och med barn och har gett arrangörerna goda gett erfarenheter. En barnteatervecka enligt samma koncept men med vissa förändringar planeras inför 2015. Paraden har genom att genomföra barnteaterveckan märkt ett så stort intresse för barnteater att man utöver traditionella program för vuxna kommer att satsa på barnteaterproduktioner under höst/vinter från den lokala publiken. Budget: 191 000 kr. Landstingsbidrag 80 000 kr. Projektet var en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa en utbildning inom Kreativt bokbinderi i Dalarna. Förstudien har definierat kursens form och innehåll, presumtiva deltagare, undersökt behov av lokal, utrustning och material och skapat bra kontakter för framtida genomförande av kursen; där Mora Folkhögskola är den part man inriktat sig på. Förstudien visar att det inte var så enkelt att starta en längre sammanhållen utbildning som beskrevs i ansökan. Projektledaren uppger att anledningen är att Mora folkhögskola och Orsa grafik som arrangörer har väldigt olika förutsättningar som förening och som skola. Däremot visade det sig att potential finns att utveckla och bedriva kursverksamhet med olika karaktär separat på båda platserna samt också att samarbeta med kompletterande utbud. Långsiktiga effekter: På Mora Folkhögskola planeras långa och korta kurser inom handpapperstillverkning, bokbinderi, boktryck och andra grafiska tekniker, i ett kompletterande samarbete tillsammans med Orsa Grafik som har resurser både vad gäller maskiner och kompetens inom konsttryck. Undervisningen kommer att integreras i skolans verksamhet. Budget: 120 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr Barn/Unga Teater Ny publik Folkbildning Yrkesverksamma - 9 - Grafik/Konst

Kvinnojouren i Falun - Medialt främjande för ett samhälle fritt från våld Projektperiod 140215-141231 Syftet med projektet var att göra en kampanj om våld mot kvinnor, som särskilt skulle kommuniceras genom interaktivitet och sociala medier, för att på så vis nå nya grupper, öka kunskapen om våld i nära relationer och informera om kvinnojourerna och deras möjligheter att stötta utsatta personer. Kvinnojouren samarbetade med Högskolan Dalarna och studenter inom audiovisuell utbildning. I projektet skapades två informationsfilmer; en som sändes på regional TV och en kortare version på Internet i TV3 Play 7-10 maj 2015. Fysiska aktiviteter genomfördes i Falun på Shesidefestivalen, en musikfestival där kvinnor uppmuntras att inta scenen, samt vid Falu gruva. De fysiska aktiviteterna fick stor uppmärksamhet, däremot spreds och delades filmen via social media i lägre omfattning än vad som förväntats. Projektägarna uppger att det borde satsats mer resurser på detta och fölts upp bättre. Länk till informationsfilmen: https://www.youtube.com/watch?v=8xfwgxivxys Foto: Kvinnojouren Falun Långsiktiga effekter: Genom exponering av kvinnojourens verksamhet på TV och i städernas offentliga miljö kan projektet ha bidragit till en ökad medvetenhet om kvinnojouren, kvinnojourer i allmänhet och att vi fortfarande inte har uppnått ett jämställt samhälle fritt från våld. Budget: 90 000 kr. Landstingsbidrag 90 000 kr. Jämställdhet Folkhälsa Film - 10 -

Korda Art productions - ett pilotprojekt på Matsesgården Projektperiod 140701-150630 År 1 av 2 Syftet med projektet var att presentera danskonst, bildkonst, litteratur och musik på Landsbygden, både platsspecifikt och i ett inspirationsarbete över hela Dalarnas län. Projektet har sitt huvudfokus på dans. Under detta första år som var att betrakta som en piottest har projektet genom KORDA Art productions ( i det följande kallat KORDA) utvecklat Matsesgården Stigsbo som kulturcentrum, för yrkesverksamma nationella /internationella koreografer och bildkonstnärer. Projektet har presenterat danskonst, bildkonst och musik på landsbygden i form av nya koreografier och dansföreställningar, installationer, utställningar, musik inomhus och utomhus, samt workshops med ungdomar. Matsesgården har också etablerats som arbetsplats Foto: Linda Forsman bas för KORDA, som därigenom är Dalarnas första fria dansgrupp. Projektet har initierat samarbeten och knutit kontakter med Säter, Hedemora, Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Borlänge, samt med studieförbund och regionala organ. Långsiktiga effekter: Sommarens aktiviteter är ett led i ett långsiktigt arbete att etablera Matsesgården och Stjärnsund som Kulturcentrum och dansresidens, vilket på sikt kan bidra till att stärka danskonsten i länet som är en scenkonstform som inte är så framträdande i Dalarna. Budget: 185 000 kr. Landstingsbidrag 100 000 kr. Yrkesverksamma Dans Erfarenhetsutbyten Ny publik Bildkonst Folkbildning - 11 -

Kulturföreningen Bergsténska Popkollo Falun Projektperiod 140721 140801 År 1 av 2 Stiftelsen Gagnefs minnesstuga Projektperiod 140505-140930 Popkollo är ett sätt att öka jämställdheten i musikbranschen både direkt och på sikt. Popkollo är en nationell organisation, med lokalavdelningar. Syftet var att arrangera två dagkollon á vardera fem dagar, vilket uppfylldes. Lägren blev snabbt fullbokade. De 38 deltagarna på lägren var i åldrarna 11-17, samtliga flickor eller personer som inte definierar sig vid något kön. Under lägren spelade deltagarna i band, lärde sig om olika instrument, samt jobbade med trygghet och personlig utveckling i grupperna. Målet var vidare att engagera deltagarna att fortsätta spela musik och bilda band vilket uppnåddes med råge. Till avslutningskonserten kom 160 åhörare. Långsiktiga effekter: När projektet startade var Popkollo Falun, en förening i sin linda utan organisationsnummer. Det genomförda Popkollot, med Kulturföreningen Bergsténska som projektägare, gjorde att föreningen Popkollo Falun utvecklades. Framöver planerar Popkollo att arrangeras av föreningen Popkollo Falun. Man önskar bredda sig geografiskt i Dalarna och också anordna läger med övernattning. Syftet med projektet var att genom digitalisering och publicering på social media tillgängliggöra Ottilia Adelborgs och i viss mån Emma Zorn och Karin Larsson efterlämnade dagboksanteckningar, bilder, brev och andra texter för en bred allmänhet, vilket är en del av kulturhistorien som också är kvinnohistoria. Projektet hade formen av förstudie som bestod av fyra delar; Inventering av resurser, Redaktörsarbete, Marknadsföring, Genomförande. Projektet fick namnet EKO projektet, som bygger på begynnelsebokstäverna i de tre kvinnornas namn. Förstudien har inventerat tillgängligt material och nya vinklar har tillkommit, bla inspireras kommande arbete av det som gjorts av Sällskapet Årstafrun. 600 bilder och många konstverk av Ottilia Adelborg har digitaliserats. En facebooksida ska skapas med material från Adelborgs offentliga liv. En redaktörsgrupp är under bildande. Grunden för fortsatt arbete är lagd. Långsiktiga effekter: Förstudien har upprättat en plan för genomförande av det som var projektets egentliga syfte. Budget:63 000 kr. Landstingsbidrag 52 000 kr. Budget:107 000 kr. Landstingsbidrag 53 000 kr. Jämställdhet Barn/Unga Musik Folkhälsa Jämställdhet Kulturarv Litteratur Bildkonst - 12 -

Kulturföreningen Hagen- Extensions Hagen Projektperiod 140401 141231 Sensus- Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta Projektperiod 140601-140831 Hagenfesten är en mångårig festival i Dala-Floda. För detta projekt beviljades projektmedel eftersom man vill fördjupa verksamheten konstnärligt och bredda den över tid genom att anordna residens för konstnärer inom olika genrer; musiker, performance artister, visuella konstnärer, poeter, etablera nya scener och nå ny publik. Projektets mål har nåtts. Totalt organiserades 12 konserter/ föreställningar och 6 utställningar under året 36 konstnärerna bjöds in att delta i residens, varav 22 kvinnor och 14 män. 23 deltagare var från andra länder (Serbien, Tyskland, England, Frankrike, Danmark, Norge, Finland) och 13 från Sverige. Totalt antal direkt berörda av projektet, besökande under året: ca 300 personer. Barn utgjorde ca 15% av publiken under projekttiden. Vuxna utgjorde således ca 85%. Långsiktiga effekter: Att skapa mötesplatser för kreativa personer är en bra grund för framtida samarbeten. Extensions Hagen har gjort att kreativa personer mötts och olika konstellationer och samarbeten har skapats. Musik och andra alster fortsätter leva efter projektets slut. Projektets syftade till att personer med en funktionsnedsättning skulle erbjudas möjligheter som alla andra att leva ett socialt, stimulerande och utåtriktat liv utifrån var och ens förmåga, genom sommarläger, med olika inriktning. Tre läger genomfördes två med naturinriktning där deltagarna fick vistas i skog och mark och ett dagläger bla med hård- och mjukslöjd, boktips, dans, teater och samvaro. Totalt deltog 33 personer ur målgruppen. Långsiktiga effekter: Sensus som projektägare kommer framöver att anpassa sitt cirkel- och aktivitetsutbud bättre efter målgruppens önskemål. Man har märkt ett ökat deltagande från målgruppen på de onsdagsträffar studieförbundet bedriver sedan tidigare. Budget: 54 000 kr. Landstingsbidrag 54 000 kr. Budget: 542 000 kr. Landstingsbidrag 50 000 kr. Yrkesverksamma Litteratur Funktionsnedsatta Folkhälsa Bild Musik - 13 -

DALARNA NYSKAPANDE KULTURLÄN I FIN FORM Så skulle man i rubrikform kunna beskriva målbilden för projektet AFD- arkitektur - form design, som vill skapa förutsättningar för ett kreativt och samarbetsinriktat utvecklingsklimat där spänningen mellan tradition och förnyelse är en styrka. Projektet pågår från juni 2016 till maj 2018 och drivs av Landstinget Dalarna kultur och bildning med stöd av Statens Kulturråd. Syftet är att på olika sätt lyfta statusen för arkitektur- form- och designfrågorna i länet. Dessa frågor påverkar oss alla i vår vardag, påverkar samhället. Både direkt i utformandet av gemensamma miljöer och indirekt i att forma attityder. Vi lägger nu grunden för ett långsiktigt arbete som vi hoppas ska gynna både yrkesverksamma och medborgare i Dalarna. Mötesplatser, samverkansmöjligheter, kunskapsspridning, informationsinsatser och ansvar är några av de frågor vi berör. Att öka kunskapen om och intresset för frågorna, för både allmänhet och branschfolk är en viktig del och att verka för ökad status och synlighet. Att stärka mötesplatser, jobba med kompetensutveckling för bransch, politiker och tjänstemän är andra delar. Det långsiktiga målet är att stärka Dalarna som "formlän". Det vi har som är unikt här är stor kunskap i t ex slöjd och hantverk och livaktiga traditioner. Ett högst levande kulturarv. Detta kulturarv menar vi måste tas tillvara men också ständigt nyskapas. Projektet handlar inte minst om att skapa debatt, se till att människor i Dalarna får upp ögonen för hur mycket arkitektur, form och design faktiskt påverkar oss alla i vår vardag och formar vårt samhälle. AFD sorteras ofta in under näringslivs- och tillväxtfrågor och anses inte alltid vara beroende av statligt eller regionalt stöd. Men AFD är också kulturyttringar som bidrar till det goda liv som kulturpolitiken ytterst syftar till. Medborgarnas rätt till god kultur handlar också om arkitektur, form och design. Kulturuttryck i form av arkitektur, form och design som berör alla varje dag och som direkt bidrar till hur vi mår och trivs, hur människor och samhället fungerar, är delar som Landstinget Dalarna anser vara naturliga i samverkansmodellen. (ur Visa Vägen, Dalarnas regionala kultur och bildningsplan 2016-2018). 1

Landstingets ambition med projektet är att belysa att arkitektur, form och design också är kulturfrågor och ska värderas i likhet med andra kulturformer. Projektet syftar till att lyfta frågorna och skapa en långsiktig struktur för frågorna inom länet. Projektet ska: undersöka och föreslå en organisatorisk hemvist för design och arkitektur på ett övergripande regionalt plan. verka för att skapa förutsättningar för samverkan mellan regionala aktörer inom arkitektur och design både inom offentliga och privata nätverk. verka för att skapa förutsättningar för nätverksträffar mellan yrkesverksamma inom arkitektur och design. skapa arenor för publik verksamhet inom arkitektur och design med särskilt fokus på barn och unga. Vad har skett och sker under år 1? Det arbete som nu görs ska skapa en långsiktigt hållbar struktur, göra det enkelt att fortsätta jobba vidare praktiskt och strategiskt i nästa projektperiod. Nätverk och arbetsgrupper börjar fungera, offentliga arrangemang genomförs och hittar sin form, projektet omnämns i media. Projektledaren genomför möten/intervjuer med olika aktörer inom offentlighet, kulturliv och yrkesverksamma. Möten sker både i och utanför länet, för att nå de olika nivåerna. Exempel: Länsstyrelsen, Falu kommun, Svensk Form, Sätergläntan institutet för slöjd och hantverk, Stiftelsen hantverk och utbildning, Sveriges Hantverksråd, Dalarnas Hembygdsförbund, Sveriges arkitekter Gävle-Dalarna, ArkDes, Designlab Skärholmen, konsthantverkare. Bildande av styrgrupp i projektet. Styrgruppen är en dynamisk sammansättning av människor som arbetar med frågorna. Deras kompetens och engagemang betyder mycket för projektets möjlighet att lyckas nå ut brett i nätverken. Mycket goda idéer och synpunkter. Styrgruppen består av: Fredrik Sandberg, länsantikvarie, Frida Lindberg, ordförande Svensk Form Dalarna, Lars Ingelström, fd länsarkitekt och upphovsman till Dalarnas arkitekturråd, Kattis Karlsson Nordqvist, hemslöjdskonsulent, Malin Lagergren, chef Landstinget kultur och bildning, Anna Sjons Nilsson, känd konstnär och konsthantverkare samt Erik S Ferneborg, Region Dalarna. Styrgruppsmöten genomförs månadsvis, på olika platser i länet med koppling till AFD, så att mötena också blir lärandetillfällen för gruppen. Ex: Alice Lund textilier i Stora Tuna, Sätergläntan i Insjön, Meken i Smedjebacken. Styrgruppsmöte på Alice Lunds textilier Avstämning koordinator. Projektledare och projektkoordinator har regelbundna avstämningsmöten och projektledare medverkar ofta vid kultur- och bildningsförvaltningens stabsmöten för att informera om hur arbetet i projektet fortlöper. 2

Samarbete kring information. Projektledaren har regelbundet kontakt med landstingets kommunikationsavdelning för spridning av information på olika plattformar och till media om vad som sker i projektet. Kultur- och bildningsförvaltningen har en egen kommunikatör, Theresa Granqvist. En kommunikationsplan för projektet är under utformning och kommer att sjösättas under nästa projektperiod. Media har uppmärksammat projektet vid flera tillfällen; i kulturpodden i P1, tidningen Inblick och lokaltidningarna. Mittmedias kulturchef medverkade i det första publika eventet som ordnades i projektet och har visat stort engagemang för att bidra till att synliggöra frågorna. AFD i fem nivåer: Projektet arbetar i fem olika nivåer i enlighet med projektansökan: 1. STRUKTUR En tydlig ambition som uttryckts av flera intervjuade i projektet samt i styrgruppen är att AFD-frågorna i länet bör vara en gemensam angelägenhet för Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen och Region Dalarna. Samarbeta kring projektaktiviteter riktade till både allmänhet, branschfolk och politiker/tjänstemän, ta ansvar för Arkitekturrådet, information och mediakontakter, kontakt och samverkan med olika aktörer som studieförbund och folkhögskolor. Denna samsyn kommer till utryck redan nu i samarbete kring de utåtriktade aktiviteterna i projektet. Från hösten kan en ny struktur för arkitekturrådet också innebära att ansvaret för gruppen konkret delas mellan Länsstyrelse, landsting och region Dalarna och att en särskild aktivitetspott ur projektbudgeten avsätts för finansiering av arrangemang. Ansvaret för AFD-frågorna är idag spritt inom olika regionala organ - Landstinget Kultur och bildning, Länsstyrelsen och Region Dalarna. Möten sker med berörda parter för att långsiktigt kunna se över regelverk och policies, klargöra vad som är kommunalt respektive regionalt ansvar och hur samarbetet med den nationella nivån kan ske mer effektivt. På kort sikt handlar det om att vi i projektet träffas och diskuterar vad vi kan göra för att förenkla och förtydliga arbetet. Här har styrgruppen en viktig funktion, liksom projektledarens möten med olika aktörer. Frågorna berörs också under våra publika samtalskvällar. Nationell nivå vi följer utformandet av den förnyade politik för arkitektur, form och design, nya och tydligare uppgifter för nationell myndighet och fördjupat samarbete mellan statliga byggherrar. Bland annat har kultur- och bildningschef Malin Lagergren medverkat i uppvaktning på kulturdepartementet tillsammans med initiativet Formslaget och återrapporterat till styrgruppen om detta. Regional nivå vi diskuterar samverkan och beröringspunkter mellan kulturpolitik, utvecklingspolitik och initiativ inom AFD och byggsektorn. Byggdialog Dalarna och Region Dalarna är exempel på aktörer vi för dialog med. Lokal nivå - vi diskuterar också samverkan om AFD i frågor som rör kultur, kommunal utveckling, kommunernas plan- och byggarbete, lokalt näringsliv och enskilt byggande. 3

Design/arkitektur/formkonsulent vi har besökt Region Jämtland Härjedalen som har en särskild konsulent med ansvar för AFD-frågorna för att bilda oss en uppfattning om hur det fungerar och vad det kostar. Detta för att kunna utvärdera om det är en modell som passar i Dalarna. 2. ORGANISATORISKA SAMARBETEN Många gånger sker det operativa arbetet för att främja AFD inom olika organisationer och föreningar. Exempelvis Svensk Form, Byggdialog Dalarna och Sveriges Arkitekter. Dessa parter är viktiga, vi för dialog med dem och söker fördjupat samarbete, bland annat genom deltagande i projektets styrgrupp, genom publika samarrangemang och intervjuer I projektet tittar vi särskilt på Dalarnas Arkitekturråd. Tanken är att uppgradera och nystarta rådet till hösten, med några nya medlemmar, förankring även i form- och designfrågorna, samarbete med Byggdialog Dalarna. Vi ser också att Dalarna 3. NÄTVERK FÖR YRKESVERKSAMMA Viktigt är att skapa förutsättningar för yrkesaktiva att mötas och diskutera, kompetensutvecklas och inspireras. Genom de upparbetade kontakterna med Dalarnas arkitekturråd, Svensk Form Dalarna och Sätergläntan har behov blivit tydligare om vad man vill få ut nätverken. Tanken är att Arkitekturrådet i nästa period får ansvar för utformande och genomförande av aktiviteter för särskilt inbjudna. Det kan t ex handla om högkvalitativa föreläsningar, lokala TED-talks, interna debatter samt utbildningsinsatser för tjänstemän och politiker på lokal och regional nivå. Ambitionsnivån bör vara hög och möten förläggas till viktiga arenor i hela länet som t ex Magasinet i Falun, Borlänge Modern, Leksands kulturhus eller Meken i Smedjebacken. 4. ARENOR FÖR AFD Absolut avgörande för att lyckas lyfta AFD-frågorna är att väcka engagemang hos allmänheten. Kunskapsspridning och delaktighet är nyckelord. Vi tänker särskilt på att tilltalet ska vara inkluderande och anslaget brett. Det är viktigt för oss att väga in barn- och ungaperspektivet samt tänka på jämställdhet och mångfald när vi utformar aktiviteter. I praktiken handlar det om att du ska känna dig välkommen att vara med, ställa frågor och ge uttryck för dina åsikter oavsett vad du har för bakgrund. Alla ska kunna vara med och levandegöra AFD-frågorna i länet! 1Samtalskväll på BoMo, foto Henrik Georg 4

SYNLIGGÖRA, MÖTAS OCH TÄNKA TILLSAMMANS - SAMTALSKVÄLLARNA I BORLÄNGE Samverkan med olika organisationer samtalskvällarna i Borlänge genomförs i samarbete med viktiga aktörer som Svensk Form Dalarna och Dalarnas arkitekturråd. Ett sätt att försöka konkretisera detta är att vi ordnar fyra samtalskvällar under vårterminen på den nyöppnade konsthallen i Borlänge - Borlänge Modern (BoMo.) Vi testar oss fram till ett upplägg som vi med start i höst tänker föra ut i länet med kraft. Upplägget är: Föreläsning med lokal anknytning och AFD-tema, fika och mingel där man kan passa på att få mer information, se exempel på hantverk etc och avslutningsvis en rapp och aktuell paneldebatt med initierade deltagare. Tidsåtgång två timmar. Detta är redan mycket uppskattat. Vårt första arrangemang lockade sextio personer en mörk, kall januarionsdag. Det finns uppenbarligen ett uppdämt behov av att få veta mer om och diskutera de här frågorna i Dalarna! Vi fick en lång lista med e- postadresser efter kvällen, alla ville få information om kommande aktiviteter. Att utveckla detta koncept och sprida ut det i hela Dalarna tror vi kommer att betyda mycket för att lyfta AFD-frågorna och skapa. Delaktighet. Projektet har tätt samarbete med konstkonsulenten och barn och ungdomskonsulent inom Enheten Scen, Dans Konst på Landstinget Dalarna i utformandet och genomförandet av publika aktiviteter Under år ett har de utåtriktade aktiviteterna främst ägt rum på BoMo i Borlänge, framöver kommer även andra arenor att användas för spridning i länet enligt ANODA modellen BOMO Borlänge Modern kom till som initiativ från Diös Fastigheter i Borlänge som generöst iordningsställde en gammal banklokal i det nuvarande stadsbiblioteket i Borlänge. Diös och Skanska står för lokalen. Landstinget och Borlänge kommun står för personal och innehåll. Höstens utställningar på BOMO hade fokus på design och arkitektur. Arkitekturutställningen Reclaim the house handlade om Stockholmsutställningen 1930 och det första funkisvaruhuset i Sverige som stod klart samma år och som nu är en del av den byggnad där biblioteket och BOMO ryms på Sveatorget i Borlänge. 5

I temat kring design och recykling så visades också Pontus Ersbackens kolossala järnskulptur (ca 4 meter hög) Akilles på torget utanför konsthallen. Under september hade Hemslöjdskonsulenten i Dalarna en workshop på BOMO kring temat återbruk av trasor och papper. 5. SÄRSKILDA INSATSER BARN/UNGA I samband med BOMOs utställning hösten 2016 med arkitektur och design som tema, hade en stor del av utställningsytan, barn och unga i centrum; i den större salen visades Erik Langerts recyklade och omdesignade djurfigurer Lek på fullt allvar. Langerts Krokodiler av lastbilsdäck väckte stort intresse och förundran. För barn och ungdom gjorde barnkulturdesignen en installation kallad Den nya staden som hon skapade under ett antal workshops med barn kring begreppet stad. I samarbete med Unga galleriet i Falun vars syfte är att visa konst av unga mellan 16 och 25 år visades designern och arkitekten Anna Kristinsdóttir (25 år) under december-januari. Ett samarbete med Designlab S i Skärholmen har initierats. En verksamhet med stort fokus på ungas delaktighet, skapande och röster i det offentliga rummet i allmänhet och design i synnerhet. Designlab S kommer exemplifiera och inspirera genom workshops och föreläsning, troligen under senare delen av sommaren 2017. 2Möte med Designlab i Skärholmen Efter inledande möte med ArkDes skall fördjupad kunskapsinhämtning göras kring arkitekturpedagogik för unga. Flera kommuner i länet har visat intresse för att arbeta med just arkitekturprojekt varför en sådan pilot planeras. ArkDes har också föreslagit att genomföra seminariedag eller motsvarande i samarbete med BOMO. Avslutningsvis Projekt arkitektur form design i Dalarna är ett innovativt och handlingskraftigt sätt att skapa dialog, sprida kunskap, hitta nya sätt att organisera frågorna, få en långsiktigt hållbar struktur. Vi är väldigt glada över att Statens kulturråd ger oss förtroendet att få arbeta med detta. Regionalpolitiska mål om ökad attraktivitet kan bli verklighet om människor med olika kunskap och erfarenhet engagerar sig i och samarbetar för att höja värdet av estetik, form, design. Dalarna är ett län med mycket stark identitet och stort hantverkskunnande, men också med mod och utvecklingskraft, branschbredd. Slöjden har en särställning i länet och går i spetsen för förnyelsearbete baserat på respekt för traditioner. Till hösten räknar vi i projektet med att både stötta den första lokala FORMVECKAN i Dalarna, sprida våra lyckade aktivitetskvällar ut i länet och få fart på Dalarnas arkitekturråd och branschvisa nätverksträffar. Det är ett spännande, viktigt och roligt arbete. Dalarna är verkligen ett nyskapande kulturlän i fin form. Det ska vi bygga vidare på. Ann-Louise Rönestål Ek projektledare AFD som också tagit alla foton utom foto s. 4. 6

Statusrapport från kultur och bildningsförvaltningen till landstingsstyrelsen och kultur och bildningsnämnden Utvecklingsmedel från Kulturrådet Kulturrådet har fördelat utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet för första omgången 2017. Dalarna har blivit beviljade fyra projekt till ett värde av 1 150 000 kr och fått avslag på två ansökningar. De projekt som tilldelas projektmedel är: Folkmusikens hus Öppna arkivet! Ökad tillgänglighet av audiovisuellt, upphovsrättsskyddat arkiv; Dalateatern Dalateatern goes Folk; Landstinget Dalarna Arkitektur, Form, Design, att göra verkstad och skapa långsiktigt struktur i dalarna; Dalarnas museum Ohtsedidh samiska kulturyttringar i Mellansverige. Kulturrådet beviljar totalt den här gången drygt 19 miljoner kronor till regional kulturverksamhet. Regionala kultur och bildningsplanen 2016 2018 Landstinget Dalarna har genom kultur och bildningsförvaltningen slutit en överenskommelse med Borlänge kommun. Den regionala kulturdialogens vårmöte har genomförts i Djurås den 5 maj på tema interkommunal samverkan med ca 25 deltagare från kommunernas kulturförvaltningar och länskulturinstitutioner. Kultur och bildningsnämnden har den 27 april genomfört en dialog på Falu Gruva med länskulturinstitutionerna utifrån deras bedrivna verksamhet 2016. Till dialogen hade även kommunerna i länets inbjudits att delta med politiker i syfte att främja nätverk mellan den regionala och kommunala nivån samt stimulera kunskapsinhämtning om den regionala kulturen. 45 personer deltog. Dalarnas Sveriges bästa ungdomsregion Region Dalarna har utvärderat det regionala arbetet med strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Uppföljningen har som syfte att följa upp det arbete som kommunerna, Landstinget Dalarna och Region Dalarna gör, kopplat till strategin, samt hur vi följer avsiktsförklaringen. De övergripande slutsatserna i utvärderingen är bland annat att kommuner, landstinget och region Dalarna inte uppfyller kraven i avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaringen utgör dock ett bra stöd för kommunerna och anses inte behöva revideras. Det slås också fast att avsiktsförklaringen inte är prioriterad i alla kommuner. Vägen in Samordningen av Vägen in social sammanhållning och delaktighet fortsätter med kraft. Arbetet presenterades på rådslaget den 12 april, som landshövdingen inbjudit till. Planering pågår inför en konferens i Avesta 19 september som ska genomföras i samarbete med Högskolan Dalarna, Dalarnas bildningsförbund och Avesta kommun, där syftet är kunskapsspridning, nätverkande för målgruppen är civil samhälle, kommuner och regionala aktörer inom integrationsområdet. En särskild utlysning av mikrostöd ( ca 300 000 kr) till länskulturen, musikkonservatorium och landstingets folkhögskolor sjösätts den 30 maj på en workshop på Dalarnas museum. Regional samordning ESF projekt ESF Norra Mellansverige utlyser projektmedel maj augusti. Totalt 90 miljoner på tre län och tre år. ESF vill ha stora projekt och beräknar att två projekt per län tilldelas medel, med målgrupp nyanlända samt personer särskilt långt ifrån arbetsmarknaden, så att de kommer närmare sysselsättning. Region Dalarna har bjudit in tänkbara projektriggare till möten för samordning av idéer. Kultur och bildning har deltagit, då konceptet Kre Hälsa visat sig fungera bra för personer långt ifrån arbetsmarknaden och att den del av Vägen in, som förvaltningen ansvarar för, kan bidra till insatser för nyanlända. Kre hälsa (tidigare Krehab) på projektet Ungdomsslussen och Personcentrerad vård Konceptet Krehab har bytt namn till Kre hälsa, då företaget Kreab invände mot användning av namnet Krehab. Kre hälsa har genomförts vid fem tillfällen på Ungdomsslussen i Falun, som arbetar med ungdomar från 16 år som av olika anledningar är utan sysselsättning. Resultat är mycket gott och man vill gärna fortsätta köpa in konceptet. Landstinget Dalarnas arbete med personcentrerad

vård fortskrider och 27 april ägde en processdag för personalen rum. Kre hälsa var en av fyra valbara work shop och utvärderingar visar att det upplevts mycket positivt av deltagarna. Barn och unga Närmare 40 personer deltog på senaste DIMPA träffen i Borlänge 4 maj. Träffen handlade om implementeringen av ungdomsstrategiska frågor i Dalarna. Det pågår en nationell satsning kring psykisk hälsa som har särskilt fokus på barn och unga under 2017. Enheten Hälsa och Välfärd på Region Dalarna arbetar med att samla in resultat kring psykisk hälsa i Dalarna samt att anordna ett regionalt analysseminarium kring detta i höst. Förberedelser av LUPP 2018. Ung perspektiv på flera områden. Arbete med UVAS. Jämställd regional tillväxt, konferenser och utbildning/lärande. Projektet är ett regeringsuppdrag och samarbetsprojekt mellan region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget Dalarna och Högskolan Dalarna. FNs Barnkonvention föreslås att bli svensk lag under 2018. LtD kommer i samverkan med Region Dalarna se över hur och om det kommer påverka vårt arbete med barn och unga. Kultur och hälsa resa till Åbo ang. projektsamverkan På inbjudan av Högskolan för humanistiska ämnen (Humak) i Finland, har Kultur och Bildning, på uppdrag av Region Dalarna, deltagit i en workshop i Åbo för att diskutera ett Interregprojekt i Östersjöregionen om Kultur/hälsa med arbetsnamnet: Economical & Social Sustainability for Arts & Health Branch. Presumtiva deltagarländer är Finland (projektägare), Sverige, Norge, Estland, Lettland och Polen. Arbetet fortgår med test av projektidén hos Interreg kontoret, samt kontakt med ev. partners. Utlysningen öppnar i augusti 2017. Deltagande i konferensen Funktionshinder i tiden Kultur och bildning deltog i en konferens, arrangerad av SKL och Socialstyrelsen, den 6 april i Stockholm, samt nätverksträff 7 april, som fokuserade på delaktighet och alla människors rättigheter. På konferensen informerades om: Myndigheten för Delaktighet, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, HBTQ personer med utvecklingsstörning och deras rätt till sin sexualitet, funktionsnedsatta nyanlända i asyl /etableringsprocessen, den pågående LSS utredningen och jämställdhetsintegrering inom hjälpmedel. Fristadskonstnär Landstinget Dalarnas fristadsprogram utvärderas i syfte att stimulera en politisk diskussion om landstingets framtida engagemang i Icorn. Sammanställt av Erik Arrhén, kultur och bildning, 12 maj 2017

BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-05-16 Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/01513 Uppdnr 1672 Förändring av riktlinjer politiska ungdomsförbund Ordförandens förslag 1. Riktlinjerna för Stödet till de politiska ungdomsförbunden förändras i enlighet med Folkrörelseberedningens förslag. Sammanfattning Folkrörelseberedningen bereder ansökningar inom Ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Kultur- och bildningsnämnden beslutar om bidragen efter förslag från Folkrörelseberedningen. För att bättre harmonisera ansökningstiden med omvärlden, gällande bla mandatfördelning efter val till landstingsfullmäktige, så flyttas ansökningstiden för Politiska ungdomsförbund till1-31 oktober. Det medför att riktlinjerna måste förändras. Folkrörelseberedningen föreslår att följande mening stryks. Handlingarna ska tillsammans med ansökan lämnas in till landstinget vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer lämnar sina ansökningar till beredningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Nuvarande riktlinjer Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folkrörelseberedningen bereder ansökningar inom Ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Kultur- och bildningsnämnden beslutar om bidragen efter förslag från Folkrörelseberedningen. För att bättre harmonisera ansökningstiden med omvärlden, gällande bla mandatfördelning efter val till landstingsfullmäktige, så flyttas ansökningstiden för Politiska ungdomsförbund till1-31 oktober. I nuvarande riktlinjer som fastställts av Kultur- och bildningsnämnden 2013-05-28 39, reviderad 2014-05-20 samt 2015-05-19 41.står på s 2 under Ansökan och uppföljning För att få anslag ska förbundet varje år redovisa på senaste årsmötet godkänd verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, godkänd revisionsberättelse, årsmötesprotokoll samt verksamhetsplan för det kommande året. Handlingarna ska tillsammans med ansökan lämnas in till Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: 232100-0180 Jensen-Holmstedt Theresia Theresia.Jensen@LtDalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) 2017-05-16 LD15/01513 landstinget vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer lämnar sina ansökningar till beredningen. Eftersom den nya tidpunkten för ansökan inte längre överensstämmer med sista meningen om att handlingarna ska lämnas vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer, föreslår Folkrörelseberedningen att meningen tas bort. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Samverkan med fackliga organisationer Ej relevant i detta ärende Uppföljning Ej relevant i detta ärende

BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-05-16 Sida 1 (1) Kultur- och bildningskansli Dnr LD17/01591 Uppdnr 1649 Folkhögskolornas årsredovisning 2016 Ordförandens förslag 1. Godkänna upprättade årsredogörelser 2016 för Mora, Malung och Fornby folkhögskolor Sammanfattning Folkhögskolorna ska före 1 juli varje år lämna in en årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivits med statsbidrag. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2016 för Mora folkhögskola (senare utskick) c) Årsredovisning 2016 för Malungs folkhögskola (senare utskick) d) Årsredovisning 2016 för Fornby folkhögskola (senare utskick) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folkhögskolorna ska före 1 juli varje år lämna in en årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivits med statsbidrag. På FBR hemsida återfinns kriterier och fördelningsprinciper för statsbidraget. I dess bilaga 2 återfinns statsbidragsvillkor för folkhögskolor och vilka uppgifter som ska finnas med i skolornas årsredogörelser. Folkhögskolorna ska i redovisningen beskriva sitt systematiska kvalitetsarbete. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta för ärendet Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum 12 maj Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 Holmgren Carina 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Ekonom Org.nr: 232100-0180 carina.holmgren@ltdalarna.se

Årsredovisning 2016

Innehåll Inledning... 2 Verksamhetens finansiering... 2 Resultat för 2015... 3 Skolans profil och särart... 3 Organisation... 4 Huvudman... 4 Skolans styrelse och ledning... 4 Lokal samverkan... 5 Kursföreståndare och mentorskap... 5 Studeranderåd, kursråd och övriga samråd... 6 Kvalitetssäkring... 6 Kursverksamhet... 7 Långa kurser... 7 Allmän kurs... 7 Profilkurser... 8 Korta kurser... 9 Övrig verksamhet... 9 Personal... 11 Fortbildning och kompetensutveckling... 1 Samverkanspartners och nätverkande... 1 Ekonomiskt resultat... 1 Tack!... 2 1

Inledning Malungs folkhögskola är en av tre folkhögskolor med Landstinget Dalarna som huvudman. Den är belägen i Malung, Västerdalarna, med närhet till skog, sjöar, vattendrag och fjäll. Skolan ligger i byn Grimsåker, cirka 2 kilometer söder om centralorten. Skolan strävar efter lokal förankring, men behöver även vara angelägen för studerande från andra delar av länet, landet och världen. Genom att hålla en god kvalitet på våra profilkurser, folkmusik samt fjäll och vildmark upprätthåller vi kompetens och uppfattas som en attraktiv skola med gott rykte hos profilkursernas målgrupper. Skolans profil, som även återfinns på den allmänna kursen med bl.a. timring, smide, längdskidor och musik, har en stark förankring i Västerdalarna vilket innebär att skolan även är angelägen för boende i Västerdalarna. Verksamhetens finansiering Verksamheten på skolan finansieras av tre huvudintäkter, samt övriga intäkter: 1. Statsbidrag1 9 016 000 (inkl förstärkningsbidrag från Folkbildningsrådet 652 500 kronor, språkschablon 75 000 kronor och särskilt utbildningsstöd och stödinsatser från Specialpedagogiska skolmyndigheten 450 000 kronor). 2. Landstingsbidrag 7 518 000 kronor. 3. Sålda tjänster (i huvudsak mat och logi) 3 505 000 kronor. 4. Övriga intäkter (lönebidrag, projektmedel, etc.) 600 000 kronor. 1 Slutgiltigt statsbidrag för 2016 innebär en reglering på -101.050:-, vilket kommer att belasta 2017 års resultat 2

Resultat för 2016 Skolan uppvisar ett negativt resultat på 471 000 kronor för 2016. Förklaringen är framförallt ökade personalkostnader i samband med långtidssjukskrivningar, samt något minskade intäkter överlag. Skolans profil och särart Folkhögskolans profilområden är kultur och natur ur ett folkligt och bildande perspektiv. Våra profiler genomsyrar all verksamhet. Skolans verksamhet bidrar till att bevara, odla och utveckla intresset för ett levande kulturarv, natur, hälsa och friluftsliv. Under året har skolan gjort särskilda insatser för att på ett bättre sätt nå ut till och ta emot deltagare med svenska som andraspråk, även asylsökande inom ramen för regeringens särskilda satsning Svenska från dag 1. På Malungs Folkhögskola lägger vi stor vikt vid ett jämlikt förhållningssätt vad gäller praktiska och teoretiska studier i syfte att ta till vara på olika individers unika förutsättningar. Malungs folkhögskola är ett lokalt centrum för bildnings- och kulturverksamhet för alla boende i Malung och Västerdalarna och har en stark anknytning till lokalsamhällets behov av bildning, demokrati och utveckling. Skolans samarbetar med Studieförbunden för att ytterligare bredda möjligheterna till bildning i Västerdalarna. Skolan har också genomfört en särskild satsning på att knyta djupare kontakter med andra aktörer i lokalsamhället som jobbar med målgrupperna nysvenskar samt unga som står utanför arbetsmarknaden. Skolan arbetar lyhört för att tillgodose olika behov och möta olika aspekter av det livslånga lärandet. Vårt utbud förändras ständigt för att möta de studerandes behov. Vi erbjuder, förutom längre och kortare kurser, deltidsstudier samt föreläsningar som kommer kringboende till del och ökar bildningsutbudet i området. Skolan erbjuder även distanskurser vilket gör det möjligt för deltagare som av olika anledningar inte kan delta på plats tillgång till bildning. 3

Organisation Huvudman Landtinget Dalarna är skolans huvudman och har det övergripande ansvaret för verksamheten. Folkhögskolan ingår i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsförvaltning. Skolans styrelse och ledning Landstinget tillsätter Kultur- och Bildningsnämnden, vilken fungerar som skolans styrelse. Nämnden skall se till att bestämmelser (beslut, lagar och förordningar) efterlevs. All beslutsrätt ligger på nämnden, förutom i de frågor där beslutsordningen anger annan beslutsinstans. Nämnden delegerar beslut till förvaltningschef och till rektor. Rektor är ansvarig för verksamheten inför Kulturoch Bildningsnämnden. Kultur- och Bildningsnämnden 2016: Ledamöter Isa, Mursal (mp), ordförande Lazar, Suzanne (s), vice ordförande Frank, Håkan (m), 2e vice ordf Grunewald, Ann-Britt (s) Marits, Kerstin (m) Peterson, Kenneth (v) Tenn, Kjell (c) Ersättare Andersson Anna-Karin (c) Fagerström, Tina (s) Gustavsson, Katarina (kd) Morelius, Per (s) Rönnblad, Mats (s) Sohlberg, Bigitta (s) Ottevall, Vanja (m) 4

Skolledningsarbetet samordnas i en ledningsgrupp bestående av rektor, biträdande rektor samt servicechef. Rektor ingår i Kultur- och bildningsförvaltningens ledningsgrupp underställd förvaltningschef Malin Lagergren. Lokal samverkan Samverkansgruppen består av skolledning, fackliga representanter, skyddsombud och studerandeskyddsombud. Gruppen är informations-, samråds-, och förhandlingsforum samt lokal skyddskommitté. Även miljölednings- och kvalitetssäkringsarbetet ligger inom samverkansprocessen. Lärarrådet sammanträder varje månad under terminerna och svarar för planering av studieverksamheten samt fungerar som samverkansinstans. Servicerådet sammanträder varje månad under terminerna och svarar för planering av serviceverksamheten samt fungerar som samverkansinstans. Personalrådet, bestående av all personal på skolan, sammanträder en eller två gånger per termin och svarar för planering av gemensam verksamhet samt fungerar som samverkansinstans. Allt samverkansarbete dokumenteras och protokollförs. Kursföreståndare och mentorskap Varje kurs har en kursföreståndare. På Allmän kurs tilldelas dessutom varje studerande en mentor. Korta kurser har en ansvarig kursledare. De studerande som går på längre kurser och bor på internatet har tillgång till två internatmentorer. 5

Studeranderåd, kursråd och övriga samråd Kursrådet är ett forum för information och rådslag kring verksamheten. I kursrådet ingår representanter för skolledning, service och studerande. De studerande är i majoritet och innehar poster som ordförande och sekreterare samt ansvarar för kallelser, dagordning och protokoll. Studerandekåren består av samtliga studerande på skolan. Kåren utser en styrelse om minst fem personer, vilken ansvarar för sociala aktiviteter samt förvaltar studerandekårens kassa. På skolan finns dessutom kulturråd, biblioteksråd samt kostråd där både studerande och personal deltar och samråder kring specifika frågor. Kvalitetssäkring På Malungs folkhögskola bedrivs systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten följs upp och utvärderas på olika nivåer och vid olika tidpunkter. Uppföljningen ligger till grund för skolans ständigt pågående förbättrings- och förändringsarbete. Kursutvärderingar genomförs av de studerande i slutet av varje kurs. Resultatet behandlas av arbetslagen. Studerandeutvärdering genomförs i slutet av varje hösttermin. Den omfattar alla studerande på skolan och alla delar av verksamheten. Utvärderingen inleds med en individuell enkät, som följs upp med samtal i fokusgrupper. Därefter träffar representanter från fokusgrupperna skolledningen i en utvärderingskonferens som omvandlar gruppernas resultat till en gemensam SWOT-analys. Resultatet av utvärderingen behandlas i samverkansprocessen och följs upp i arbetslagen under vårterminen. Personalutvärdering genomförs i slutet av varje läsår och omfattar all personal samt alla delar av verksamheten. Metoden för genomförande och uppföljning är den samma som för studerandeutvärderingen. 6

Kursverksamhet Malungs folkhögskola verkar för att genom folkbildning göra lärande, kulturella uttrycksformer och naturupplevelser tillgängliga för alla oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, utbildning eller social bakgrund. Här möts människor med vitt skilda erfarenheter och bakgrunder, vilket skapar en dynamisk och tillåtande miljö. Skolan vill nå ut till breda målgrupper, men arbetar särskilt med att fånga upp de människor som har störst behov av folkbildning. Verksamhetsformer och innehåll anpassas kontinuerligt till nya målgrupper och deras bildningsbehov och förutsättningar. Demokratiutveckling och medborgarbildning är centrala aspekter i folkbildningsarbetet. Folkhögskolan tillhandahåller och utvecklar verktyg för folkligt inflytande och delaktighet, samt för ett aktivt medborgarskap. Detta görs både indirekt genom den bildning som kursverksamheten ger och direkt genom formerna för studerandeinflytande som ger träning i medborgerligt inflytande och delaktighet. Totalt har 4 192 deltagarveckor genomförts i skolans regi. Det innebär att skolan inte riktigt nådde upp till ingångsvärdet 4313. Detta beror på minskat söktryck, framför allt på långa kurser. Långa kurser Med långa kurser avses kurser på minst tre veckor. Långa kurser kan genomföras på skolan eller i form av distanskurser. Allmän kurs På Allmän kurs har de studerande möjlighet att läsa in grund- och gymnasieskolan och därigenom få behörighet för fortsatta studier. Studierna 7

ger en helhetssyn på människa, samhälle, kultur och natur. Målet är att stärka de demokratiska värderingarna och uppmuntra till fortsatta studier. Studierna är på hel- eller deltid. Två dagar i veckan avsätts för mer praktiskt inriktade studier. De teoretiska studierna bedrivs i temaform. På Allmän kurs fanns under 2016 följande profiler: Hantverk Längdskidor och Löpning Musik och Film Det finns även möjlighet för studerande med svenska som andraspråk att gå en särskild inriktning, Språkverkstad, där de har tillgång till extra stöd i svenska. Studerande har även möjlighet att endast delta på profildagarna. De räknas då inte in i statistiken för Allmän kurs. Särskilda kurser Fjäll- och Vildmarksledarkurs Detta är en årslång kurs med fjället, skogen och vattnet som studielokal. Syftet är att ge solida kunskaper i friluftsliv och i friluftslivets pedagogik och ledarskap. Det finns också möjlighet att går en termins fördjupning på distans. Folkmusik på fiol Kursen ges som en terminslång grundkurs, samt en terminslång fördjupningskurs. Syftet är att ge ökade färdigheter i olika typer av fiolspel, musikteori samt folkmusikhistoria. Folklig vissång Kursen ges som en terminslång grundkurs, samt en terminslång fördjupningskurs. Syftet är att ge ökad kunskap om rösten, ökad färdighet i folksång, samt kunskaper i musikteori och folkmusikhistoria. Folklig dans (distans) En kurs i folklig dans med regelbundna träffar på skolan, däremellan distansstudier. Syftet är att ge ökade färdigheter i svensk folklig dans. 8

Funkiskursen En årslång kurs som vänder sig till personer med lättare intellektuellt funktionshinder. Syftet med kursen är att stärka individen genom både teoretiska och praktiska studier. Dessutom ska kursen ge en samhällsbild av Sverige och övriga världen genom tv/tidningar, datoranvändning och diskussioner. Kursen ska också ge ökad förståelse för hälsa genom motion, kostlära och friluftsliv, samt skapa möten med övriga studerande genom social samvaro, skolövergripande aktiviteter och gemensamma friluftsdagar. Järnsmide Ges som en sexveckorskurs varje termin Syftet med kursen är att lära ut grunderna i varmsmide. Kursen håller till i skolans smedja som är timrad av tidigare hantverksstuderande. Lev billigt - må bra En terminslång distanskurs i privatekonomi som ges höst och vår. Syftet är att ge kunskap om att leva billigare och därmed må bättre, och vänder sig framför allt till deltagare med ekonomiska svårigheter. Korta kurser Under 2016 har skolan genomfört 45 korta kurser och öppna folkbildningsarrangemang, framför allt inom våra profilområden. Övrig verksamhet I samverkan med Svenska Institutet genomfördes sommaren 2016 en stipendiekurs i svenska för studenter med svenska som andraspråk vid internationella universitet. Skolan tog också under hösten emot fyra stipendiater från Svenska Institutet för terminsstudier på Allmän kurs. Under året har skolan tagit emot studerande på SMF, studiemotiverande folkhögskolestudier. Vid lokala och regionala arrangemang som Skinnarcupen, Vansbrosimmet och Dansbandsveckan används skolan som boende för deltagare och gäster. 9

Under året har skolan bedrivit samhällsorienterande svenskundervisning för asylsökande inom ramen för regeringens satsning Svenska från dag 1. Skolan har också påbörjat en uppdragsutbildning med folktandvården i Landtsinget Dalarna som beställare. Uppdraget är att undervisa utlandsrekryterade tandläkare i svenska med målet att de ska kunna få svensk legitimation. Tabell, fördelning av deltagarveckor 2016 Läsåret 2016 Dtv antal Fjäll 430 Allmänna kurser 1249 Profiler deltid 285 Funkis 150 Fiolkurs 560 Viskurs 338 Smideskurser 118 SI-kursen 135 Distanskurser 617 Kortkurser 264 Öppen folkbildning/ Kultarr 46 Totalt 4192 Varav långa kurser 3882 10

Personal (exklusive timvikarier och gästlärare) Rektor Birgitta Berg (vt) Karin Danielsson (tf ht) Biträdande rektor B John Erik Eriksson Karin Danielsson (vt) Kökschef/Internatföreståndare Marit Sjögren (fr.o.m. feb) Lärare Mats Anderson Patrik Andersson Jan-Åke Blomqvist Karin Danielsson Eeva-Liisa Elgland B John Erik Eriksson Perjos Lars Halvarsson Andreas Hedlund Peder Holmqvist Sven Isaksson Conny Jansson Minna Nilsson Ann-Sofi Nilsson Mia Marin Karolina Pettersson Maria Nieves Plaza Maria Röjås Johannes Ståhlberg Jonny Soling Hannibal Thorsen Kerstin Wikers Anna Öberg Pedagogisk assistent Anette Haga Ohldén Service, kök och administration Lisbeth Eriksson Maria Forsman Marie Fältström Björn Hejenstedt Ros-Marie Helje Malin Johansson Matts Johansson Susanne Laitinen Anna Matsson Anette Magnil Åsa Olsson Helena Pettersson Yvonne Roos Louise Westhlin Tord Wärman Kurator Anna Knuts SYV Eeva-Liisa Elgland Bibliotekarie Anders Bengtsson 11

Fackliga representanter Eeva-Liisa Elgland, Maria Röjås, Förbundet Folkhögskollärarna Matts Johansson, Kommunal Yvonne Roos, Vision Fortbildning och kompetensutveckling Fortbildning för all personal har genomförts i samband med planeringsdagar, bland annat kring bemötande av deltagare med särskilda behov. Tre lärare har läst kursen Folkhögskolans Idé och Pedagogik vid Linköpings Universitet. Administrativ personal har genomgått flera fortbildningar i våra administrativa system. Utöver detta har personal deltagit i ämnesspecifika kurser och utbildningar utifrån olika fortbildningsbehov. Samverkanspartners och nätverkande Arbetsförmedlingen Malung-Vansbro Malungs folkhögskolas elevförbund Svenska Institutet Nätbildarna FOLAC - Folkbildning for Active Citizenship Folkbildningsrådet Malung-Sälens kommun Delegationen Unga till Arbete, arbetsgrupp Kulturens bildningsverksamhet Korrö-festivalen Linköpings folkmusikfestival Malungshandlarna (Malungs gatufestival) Folk- och Världsmusikgalan Sveriges Spelmäns Riksförbund Malungs spelmanslag Örebro Spelmanslag Dalarnas spelmansförbund Pensionärernas riksorganisation, PRO Svenska pensionärsförbundet, SPF 1

Malung-Sälens gymnasium och grundskola Dalarnas bildningsförbund Malungs hembygdsförening Svenska FN-föreningen Kvinnojouren Malungs IF Malungs församling Svenska jägareförbundet TV Malung Nätverket för fjällsäkerhet Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI Föreningen för folkbilningsforskning Studieförbund Folkmusikens hus Fornby folkhögskola Mora folkhögskola m.fl. Ekonomiskt resultat Värden i tkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 INTÄKTER 20 639 20 897 20 714 Varav statsbidrag 9 016 8 867 Varav bidrag från SPSM 450 439 Varav 7 518 7 518 landstingsbidrag/ekonomisk ram Varav övriga bidrag 257 451 Varav övriga intäkter 342 319 KOSTNADER -21 110-20 897-20 286 Varav lönekostnader -13 921-13 642-13 405 1

ÅRETS RESULTAT -471 0 428 Tack! Folkhögskolans styrelse och skolledning tackar alla medarbetare, studerande och samverkanspartners för att än en gång ha skapat ett fantastiskt folkbildningsår på Malungs Folkhögskola. Karin Danielsson Tf. Rektor, Malungs folkhögskola Mursal Isa Ordförande, Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsnämnd 2

FORNBY FOLKHÖGSKOLA Redogörelse för år 2016 Skolans 140e verksamhetsår Avgiven av Per Erik Kaj Per Erik Kaj rektor Mursal Isa Landstinget Dalarna Kultur-och bildningsnämnden ordförande

INNEHÅLL Verksamhets syfte... 3 Verksamhetens omfattning... 3 Beskrivning av verksamheten... 4 Kurser i Borlänge... 5 Filialen i Ludvika...16 Filialen i Falun...17 Måluppfyllelse...19 1. Bred och tillgänglig bildningsverksamhet...20 2. Kvalitet för besökare och studerande...21 3. Aktivt miljöarbete...21 4. Öppen mötesplats, kontakter lokalt och regionalt...21 5. Nationell och internationell samverkanb...22 6. Samverkan med Högskolan...22 Övriga verksamheter...22 Risk och väsentlighetsanalys...24 Kvalitetsarbete...25 Fornbys miljöarbete...26 Verksamhetens organisation...30 Personal...30 Ekonomisk redovisning...33 Sammanställning av genomförda kurser...34 2

VERKSAMHETENS SYFTE Fornby folkhögskola vill vara en inspirerande kraft för bildning och kultur. Vi är öppna för nya tankar och verksamheter samtidigt som vi är noga med kvalitet och utvärdering i all verksamhet. Vår verksamhet omfattar allmänna behörighetsgivande kurser, kurser i svenska för studerande med ett annat modersmål, hjärnskadekurs och kurser med konst- och hantverksinriktning. Vi driver ett folkhälsoarbete för demokrati, samhällsengagemang, livslångt lärande och delaktighet i kultur och samhälle. Fornby är en del i Landstingets arbete för ett jämlikt Dalarna för friskare och tryggare liv. Vi strävar efter att vara en interkulturell folkhögskola. Folkhögskolan utgår från en helhetssyn på människa och lärande. Var och en får möjlighet att utvecklas och växa som människa. Vi har bra kunskaper i pedagogik och våra olika ämnen och är samtidigt breda, nyfikna och prestigelösa. Folkhögskolan är en annorlunda utbildningsform för vuxna. Den är fri, frivillig och öppen för alla som fyllt 18 år. Vår vision är att på Fornby blir alla sedda och utvecklas, utifrån sina behov och förutsättningar, i en vacker miljö med lärorika möten och bra utbildning där verksamheten omprövas och förändras fortlöpande i en levande och kreativ dialog. Fornby folkhögskola ligger vackert strax utanför Borlänge i Dalarna. Studiemiljön är härlig. Vackra hus runt en gård med träddungar och med Tunaån intill. I centrala Falun finns en filial i ändamålsenliga lokaler. Här är högt i tak på flera sätt. Sedan 2013 har Fornby också en filial i Ludvika. Alla tre platserna är utrustade med datorer, projektorer, trådlöst nät, skrivare/kopiatorer med mera. Vi gör korta kurser tillsammans med olika föreningar och i augusti har vi en sommarkursvecka med slöjd, konst, broderi med mera. Hösten 2016 tillkom en ny verksamhet för asylsökande, Svenska från dag ett. Genom det nya statsbidraget kunde asylsökande börja lära sig svenska och få kontakter i det svenska samhället. Vårt internat innebär att cirka 35 studerande får möjlighet att bo på skolan. Lokalerna är tillgängliga för rörelsehindrade och hörselskadade. 2016 är skolans etthundrafyrtionde verksamhetsår, hela tiden med Landstinget Dalarna som huvudman. Staten bidrar till verksamheten i syfte att utjämna utbildningsklyftorna, att höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället och göra det möjligt för en mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang i demokrati, samhällsutveckling och kulturliv. VERKSAMHETENS OMFATTNING Skolan har bedrivit verksamhet förlagd till Fornby i Borlänge och till filialerna på Nybrogatan i Falun och Köpmansgatan i Ludvika. Till Folkbildningsrådet har rapporterats en verksamhetsvolym om totalt 7380 deltagarveckor, varav 243 på korta kurser, för kalenderåret. Ytterligare 3.274 deltagarveckor har genomförts inom Studiemotiverande kurser, Etableringskurser, Svenska från dag ett och Svenska för invandrare. Vi hade elva olika inriktningar av Allmän behörighetsgivande kurs på Fornby 2016. Tre av dem på filialen i Falun och en i Ludvika. Den estetiska sidan är viktig med Konstkurser på hel- och deltid, sömnad och vävning både på distans och på plats. Skapande verksamhet är viktigt också i de allmänna kurserna och i Hjärnskadekursen. Svenska för invandrare har haft tre heltidsgrupper i Borlänge och ett 50-tal deltagare på distans och deltid. Etableringskurser för nyanlända har genomförts i Borlänge och i Ludvika. I Borlänge har både Etableringskurs och verksamheten med asylsökande integrerats i SFI-kurserna. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts i Borlänge, Falun och Ludvika. 3

Tillsammans med Landstingets enhet för Hälsofrämjande drivs Grön rehab i Sjulsarvet i Falun. Grupper om 10-12 deltagare deltar i 16 veckors rehabkurser. Under 2016 har en ny grupp, med andraspråksdeltagare, tillkommit. Finsam i Falun svarar för rekrytering och finansiering. Verksamheten har fortsatt att öka i omfattning. I Borlänge har vi nu svårt att inrymma alla kursgrupper i lokalerna och ser över hur vi kan utnyttja dem effektivare i framtiden. Borlänge kommun har under hösten 2016 lagt ner sin biblioteksfilial på Fornby. Samtidigt som vi beklagar neddragningen av en angelägen verksamhet så gav det oss möjlighet att skapa en ny stor kursiokal i det som tidigare var fackbibliotek. Vi fortsätter att driva biblioteket på egen hand för våra studerande med bibliotekarie på halvtid. I Ludvika har vi tagit över flera lokaler på den våning i ABF-huset där vi finns. Utöver kursverksamheten har Fornby engagerat sig i arbetet med Landstingets Kultur- och bildningsplan och med Vägen in, Dalarnas strategiska plan för mottagandet av nyanlända. Rektor, några av lärarna och intendenten har också haft uppgifter på nationell nivå, rörande t ex flexibelt lärande och IT, införandet av det administrativa systemet Schoolsoft och stärkandet av utbildningsformen folkhögskola. Nyckeltal 2016 2015 2014 2013 Deltagarveckor 7380 6925 7034 6956 Deltagarveckor inom SMF, Etablering och Sfi, som inte finansieras inom statsbidraget Antal sökande i förhållande till antal utbildningsplatser Andel studerande i allmänna kurser (av statsbidragskurserna) 3274 2883 2402 1685 1,52 1,50 1,59 1,69 71 % 70 % 73 % 66 % Andelen som fullföljer sin utbildning 85 % 85 % 84 % 92 % Index kursutvärdering 74 76 76 74 Antal nya kurser 2 4 3 5 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Fornbys verksamhet har ökat kraftigt de senaste åren samtidigt som vi ägnat mycket tid och kraft åt att förnya våra allmänna kurser i takt med att deltagarnas behov förändras och kraven för grundläggande behörighet till högskolan skärpts. Fornby är alltmer på väg att bli en interkulturell folkhögskola. Av våra drygt 300 deltagare är 130 invandrade. Svenska för invandrare, Etableringskurser för nyanlända och allmän kurs med svenska som andraspråk har ökat kraftigt. Under hösten 2016 genomförde vi en personalutbildning om FNs globala hållbarhetsmål Agenda 2030. Med den som utgångspunkt startade vi en serie temadagar om Agenda 2030 med alla studerande från hela skolan i 18 stycken blandade grupper. Två temadagar genomfördes under hösten och ytterligare tre våren 2017. Utvecklingen har varit möjlig genom ett starkt engagemang från alla anställda. Vi anstränger oss för att samtidigt som vi arbetar hårt upprätthålla en bra arbetsmiljö och ett bra samarbetsklimat. Trycket i våra lokaler har ökat i takt med att vi har fler deltagare och vi har fortsatt att satsa på utvecklingen vad gäller IT-hjälpmedel. 4

All denna utveckling sker i en pressad situation där vi på en rad olika sätt bidragit till landstingets besparingsarbete. Det är viktigt för oss att vara uppmärksamma på arbetsmiljön, framförallt vad gäller stress. KURSER I BORLÄNGE Allmän kurs Samhälle och insikt, VT 16 Kursen, som vänder sig till studerande som saknar fullständig grund- eller gymnasieskola, hade vid vårterminens början 14 studerande varav två nya studerande antogs inför vårterminen. Under vårterminens gång avbröt 1 studerande sina studier på grund av sjukdom. Vi fortsatte att arbeta vidare med gruppen. Ofta på individuell nivå då många har olika behov pga diverse diagnoser. Förutom de vanliga studierna så hade vi ett extra pass med kreativt skrivande med Mathilda Landin. Vi var även på teater och gjorde ett antal andra gruppaktiviteter så som studiebesök och friskvård. Vi deltog även i skolans gemensamma arrangemang. Allmän kurs Samhälle och insikt, HT 16 Höstterminen 2016 började 15 studerande på kursen. Två av dessa avslutade sina studier under terminen. Vi fortsätter med vår ambition att de studerande ska få en mer sammanhållen dag, färre lärare, kunna vara i samma lokal större delen av tiden i skolan. 75 procent av tiden tillbringas i samma klassrum på Sörgården. Även vi kursansvariga har vårt kontor på Sörgården för att kunna vara tillgängliga för de studerande. Vi vill på detta sätt underlätta för vår grupp av studerande som ofta har/har haft problem under tidigare skolgång. I år så startade vi på en gång med att ha vanliga ämnen på inriktningstiden då våra studerande är i behov av extra timmar för att slippa stress/eller för att hinna över huvud taget. Vi behåller kurstimmen på måndagenkurstimmen och har en avslutande kurstimme/verkstad på fredagarna. De ämnen som deltagarna inte läser i den egna gruppen är engelska och KKS (Kultur, Kropp och Själ). Svenska (förutom en studerande som läser Sv 3 i en annan grupp), matematik, samhälle, religion och naturkunskap läser man hela tiden i samma grupp och i samma sal. Vi försöker att samordna uppgifter i de olika ämnena för att minska stressen som kan bli när det blir för splittrat. Höstterminen inleddes med en introduktionsperiod så att gruppen skulle lära känna varandra ordentligt. Viktigt för tryggheten. Under resterande del av höstterminen har vi arbetat med studieteknik, källkritisk granskning, faktasökande samt Sydamerika som tema inom alla ämnena som vi har på schemat. Allmän kurs Digital kommunikation, delvis på distans VT 2016 Kursen vänder sig till studerande som saknar fullständig grund- eller gymnasieskola. Undervisningen bedrivs motsvarande en dag per vecka på distans. 11 deltagare började på kursen vt 2016. Tre av dessa var nya på skolan vid vårterminens start. Under terminen avslutade två deltagare sina studier och nio fullföljde terminen. Under inriktningstiden har vi jobbat med att prova på olika tekniker för att kommunicera digitalt och att studera på distans. Det har gjorts genom mejl, textchatt, ljudchatt och videochatt. Temat för inriktningsstudierna har varit hälsa. Deltagarna har jobbat både enskilt och i mindre grupper med sin egen hälsa och studerat hälsa som företeelse i samhället. Detta har gett deltagarna möjlighet att öva sig dels i digitala tekniker, men också i att ta ett eget ansvar för sina studier genom att kunna ha möjlighet att flexibelt planera när de skall ske. Inriktningstiden har varit motsvarande en dag per vecka som även har innehållit kurstimme, friskvård och verkstad, även dessa på distans. Verkstadspassen har inneburit att deltagarna fått ägna ett lektionspass per månad till det de känt att de 5

behövt jobba extra med i något av de övriga ämnena på schemat. Friskvårdspassen har varit ett tillfälle per månad. De gymnasiegemensamma ämnena religion, samhällskunskap, naturkunskap, svenska, matematik, engelska och historia har under vårterminen studerats på olika nivåer tillsammans med deltagare från övriga allmänna kurser. Antingen enligt ett schema med samtliga ämnen var för sig eller enligt ett schema med tematiska studier med flera ämnen sammanslagna. På schemat finns också skapande verksamhet, Kultur, kropp och själ under en eftermiddag. Då erbjuds ett smörgåsbord av skapandeaktiviteter som även omfattar friskvård. Allmän kurs Första året, ht 2016 Kursen vänder sig till studerande som saknar fullständig grund- eller gymnasieutbildning. Kursen som denna termin erbjöds för första gången har haft 14 deltagare under hösten. Under höstterminens gång avbröt tre deltagare sina studier. Alla kursens deltagare var nya deltagare på allmän kurs. På inriktningstiden, som motsvarat en dag i veckan, har deltagarna jobbat med olika uppgifter bland annat för att stärka sig själva i att våga stå för sin åsikt, tala i och inför grupp samt ge uttryck för sin åsikt i form av text, bild och ljud. Men också för att öva på studietekniker och få strukturer på studier och till viss del sin vardag. Vikt har lagts vid att det ska vara många olika praktiska inslag under inriktningstiden. Detta för att ge deltagarna, som i många fall haft dåliga erfarenheter av skola med sig eller att det var länge sedan man studerade senast, en mjukare väg in i fortsatta och framtida studier. Inriktningstiden har varit fyra lektionspass per vecka som även har innehållit kurstimme och friskvårdsinslag. De gymnasiegemensamma ämnena religion, samhällskunskap, naturkunskap, svenska, matematik, engelska och historia har under höstterminen studerats på olika nivåer tillsammans med deltagare från övriga allmänna kurser. På schemat finns också skapande verksamhet, Kultur, kropp och själ under en eftermiddag. Då erbjuds ett smörgåsbord av skapandeaktiviteter som även omfattar friskvård. Allmän kurs Svenska som andraspråk Vårterminen 2016 startade kursen med 30 studerande på gymnasienivå. De studerande var indelade i två kursgrupper, SAS 1 och SAS 2-3 utifrån den nivå där man läste svenska som andraspråk. En studerande i kursgruppen SAS 2-3 avslutade sina studier i början av vårterminen. Kursgruppen SAS 1 läste samhällsorientering (samhällskunskap, religion och historia) en heldag i veckan, naturkunskap ett pass i veckan och svenska som andraspråk sex pass i veckan, allt detta i den egna kursgruppen. Matematik och engelska lästes nivågrupperat med övriga allmänkursstuderande på skolan, två pass vardera i veckan. Kursgruppen SAS 2-3 läste de gymnasiegemensamma ämnena (samhällskunskap, historia, religion, matematik och engelska) i integrerade grupper, tillsammans med övriga allmänkursdeltagare på skolan. Naturkunskap lästes i kursgruppen. De hade även sex pass svenska som andraspråk i veckan. Båda grupperna hade kultur, kropp och själ, olika valbara praktiska/estetiska ämnen, en eftermiddag i veckan, under hela kalenderåret 2016. Varje studerande deltog i två utvecklingssamtal, där de tillsammans med den kursansvariga läraren/mentorn diskuterade sina studier samt eventuella vidare studier eller arbete efter tiden på Fornby. En gemensam friluftsdag anordnades av skolan där de studerande kunde välja mellan olika aktiviteter som simning, pimpling, klättring, bowling, pulkaåkning, långfärdsskridskoåkning, biljard eller promenad. De flesta studerande på kursen valde bowling eller biljard men några provade också på att åka skridskor på Runn. 6

Under våren genomfördes också en studieresa till Stockholm där kursen valde olika besöksmål som Naturhistoriska muséet, Stockholms universitet, Sveriges Radio eller Slottet. Vid påsk bjöds det på påsklunch. Vi hade också en mycket trevlig avslutningsfest med temat bröllopsfest där lärare, personal och studerande på skolan skulle klä ut sig till bröllopspar/gäster. Inför höstterminen 2016 bestämdes det att återigen starta en kursgrupp på grundskolenivå, SAS grund. Denna grupp bestod av nio deltagare där den språkliga nivån var låg. Nästa nivå var en grupp, tio stycken, som läste på grundskole- mot gymnasienivå, (SAS 1) och 18 st. på gymnasienivå (SAS 2-3). Sammantaget fanns vid höstterminens början 37 studerande på Allmän kurs med svenska som andraspråk. En av två ordinarie lärare i svenska som andraspråk, Madeleine Perrault, slutade tidigt på terminen för att börja arbeta på Högskolan Dalarna. Detta medförde ändringar i schemat för SAS grund och SAS 1 i väntan på den nya läraren i svenska som andraspråk, som skulle tillträda efter jul. Med de ändringarna kunde situationen lösas med befintliga lärare samt att en av SFI-lärarna på skolan hade svenska som andraspråk med SAS grund fyra pass i veckan, samt att den s.k. verkstadstiden utökades. Det var ingen optimal lösning men det fungerade. Tre deltagare slutade av olika anledningar och en studerande bytte nivå. En ny studerande påbörjade studier i gruppen men avslutade studierna pga sjukdom. Detta, samt att ordinarie lärare i svenska som andraspråk slutade sin tjänst, gjorde att gruppen inte fungerade på ett tillfredsställande sätt. Det bestämdes tidigt att fylla på med fler deltagare inför kommande termin. SAS grund läste samtliga ämnen, förutom matematik och engelska i sin kursgrupp. De samhällsorienterande ämnena (samhällskunskap, historia och religion) samt naturkunskap lästes på grundskolenivå och som introduktion inför nästa nivå, dvs gymnasienivå. Upplägget för läsåret 2016/2017 för SAS 1 påminde om det föregående läsåret. SAS 1 läste de gymnasiegemensamma ämnena (samhällskunskap, historia, religion och naturkunskap) i sin kursgrupp, likaså svenska som andraspråk. På grund av att den ena läraren i svenska som andraspråk slutade fick denna grupp två pass svenska som andraspråk i veckan färre än det som var förbestämt. Sammanlagt blev det fyra pass i svenska som andraspråk. Ett av dessa pass byttes ut mot samhällskunskap eller uppgifter i svenska (förberedda av den kvarvarande läraren i svenska som andraspråk) med en lärare i samhällskunskap. Det andra passet blev ett självstudiepass där de studerande fick arbeta med naturkunskap, historia eller svenska som andraspråk. Respektive ämneslärare förberedde uppgifter. Både SAS grund och SAS 1 läste matematik och engelska integrerat och nivågrupperat med övriga allmänkursdeltagare på skolan. SAS 2-3 läste de gymnasiegemensamma ämnena (samhällskunskap, historia, religion, matematik och engelska) i integrerade grupper, tillsammans med övriga allmänkursdeltagare på skolan. Svenska som andraspråk och naturkunskap lästes i den egna kursgruppen. De hade sex pass svenska som andraspråk, integrerat med studieteknik, i veckan. Ett utvecklingssamtal med varje studerande genomfördes under höstterminen 2016. På SAS grund slutade tre studerande under höstterminen, och en studerande gick över till SAS1. En studerande påbörjade och avslutade sina studier. Vid terminsslutet var det fem deltagare kvar. SAS 1 började med tio studerande på kursen, och vid terminsmitt kom en studerande från SAS grund. En studerande slutade vid terminens början, av familjeskäl. SAS 2-3 var 18 studerande vid kursstart. En studerande från ett tidigare läsår valde att komma tillbaka i mitten av terminen så vid terminsslut var det 19 studerande i SAS 2-3. Varje studerande hade läsårets första utvecklingssamtal tidigt under terminen, där de tillsammans med den kursansvariga läraren/mentorn diskuterade sina studier det kommande året. 7

Skolan anordnade under hösten en spelkväll där många av kursdeltagarna var med. Vi spelade olika sällskapsspel som lärare och studerande tagit med sig och tillagade och åt varma smörgåsar. Höstterminen avslutades med att skolan anordnade en julfest och julavslutning som många studerande deltog i. Allmän kurs Estet Våren 2016 består gruppen vid terminsstarten av 13 studerande. Under terminen avslutar 3 studerande sina studier, så vid avslutningen består gruppen av 10 studerande. Inriktningstiden har innehållit kroki, akvarell och akrylmålning, skapa affischer och fördjupning av förra terminens tekniker. Johanna Hästö var gästlärare och arbetade med självporträtt genom historien med de studerande. Dag Franzén och Lisbeth Boholm från Konstkursen var också gästlärare och undervisade i skissning och kroki. Esteterna studerar också keramik, de får prova att skulpturera, träna grundteknikerna tumning, ringling, kavling och att dreja. Vi tränar också på att skriftligt planera arbetet och att formulera tankar samt att beskriva och analysera konsverk. Samtliga moment ingår i ett projektarbete som resulterade i utställningen Work in Progress på Borlänge Stadsbibliotek. Kursen har varit på studiebesök i Stockholm, där man kunde välja besök efter intresse. Under terminen har vi också varit på konsert med deltagare från Åsa Folkhögskola, sett teaterföreställningen Brorslotten samt lyssnat till en föreläsning om alkoholism av Kjell Rapp, Nudax. Hösten 2016 startar med 14 deltagare. Efter ett par veckor slutar två studerande och en ny tillkommer, när höstterminen slutade var det alltså 13 deltagare på kursen. Inriktningstiden denna höst bestod av teckningsövningar där vi arbetat med grafitpennor, kol och fiberpennor, akvarellmålning, akrylmålning, tovning samt keramik med skulptur, tumning, ringling och drejning. Vi har även studerat självporträtt genom historien och arbetat med egna. Esteterna har studerat Frida Kahlo, sett filmen Frida och med inspiration av denna skapat i olika material. Vi har också arbetat med diktanalys av Edith Södergrans dikter och att illustrera dessa i valfritt material. Under hösten har skolan tillsammans också arbetat tematiskt med FN:s mål Agenda 2030. Vi har haft en friluftsdag, då esteterna vandrade efter Dalälven och målade med akvarell. Skolan har också haft besök av musikgruppen Beatrice Aurore and the Make Believe Mimers. Kärnämnena har under året lästs nivågrupperat med skolans övriga kurser. De studerande har haft möjlighet att välja mellan två olika spår för det. Antingen har man studerat på bas, där man studerat efter ett traditionellt schema, varje ämne för sig, eller så har man studerat tematiskt, där ämnena Sv, Sh, Hi och Nk har studerats tematiskt. Engelska och matematik har studerats enskilt och nivågrupperat. Allmän kurs Högskoleförberedande Våren 2016 startade med 12 studerande varav tre avbröt sina studier i förtid. Hösten 2016 antogs 16 studerande av de 29 sökande till den högskoleförberedande kursen. Fyra av dessa avslutade sina studier i förtid. Målet med kursen har varit att förbereda de studerande på bästa sätt inför fortsatta högskolestudier samtidigt som de har haft möjlighet att läsa in sin grundläggande behörighet till högskola eller universitet. I inriktningsstudierna (motsvarande en dag i veckan) har kursdeltagarna arbetat med olika typer av muntliga redovisningar, föreläsningar, samt inläsning. De har också getts möjligheten att träna på högskoleprovet och en del tid har lagts på att systematiskt arbeta med hur tentamensskrivningar genomförs. En del av de ämnen som arbetats med är andraspråksinlärning och kunskapssyn. 8

Under våren ägnades mycket tid åt skriftliga arbeten och opponeringar. Inriktningsarbetet har fokuserat på skrivprocessen samt reflektioner kring det egna lärandet för att de studerande ska utveckla strategier och metoder som kan vara till nytta vid högre studier. Högskoleförberedande kursens deltagare har läst större delen av de gymnasiegemensamma ämnena tematiskt för att på så vis skapa sammanhang. Det tematiska arbetssättet ger utmärkta möjligheter till folkbildning, eftersom det bidrar till sammanhang och helhet i ett brett spektrum av ämnen. Under höstens temastudier har det övergripande temat varit de nya FN målen för ett hållbart samhälle (Agenda 2030). Dels för att öka medvetenheten runt dessa viktiga frågor och dels för att få in de gymnasiegemensamma ämnena. Mycket tid har också använts till att diskutera och reflektera kring vad som kan göras för att uppnå målen både på internationell nivå samt vad varje individ kan göra. Engelska och matematik, har lästs som separata ämnen. I kursen har även ingått skolgemensamma aktiviteter såsom skapandeverksamhet, friskvård, friluftsdagar, studiebesök och diverse kulturevenemang. Engelska 5-6 på distans Vi startade en distanskurs i Engelska 5-6, i första hand för att möjliggöra för studerande att läsa in behörighet i engelska efter det att man klarat av alla andra ämnen för grundläggande behörighet. Kursen samlade endast ett fåtal deltagare och kunde inte slutföras i den tänkta formen. Naturkunskap 2 på distans Hösten 2015 startades, för första gången på Fornby, en ämneskurs helt på distans. Behörighet i naturkunskap 2 krävs för flera högre utbildningar som en del av våra studerande vill söka. Studerandeunderlaget för kursen är dock alltför litet för att bedriva kursen på plats. Kursen bygger på egenproducerat kursmaterial som läggs ut på skolans webb-plattform och gemensamma webblektioner/webbinarier på kvälls- eller helgtid i ett virtuellt klassrum. Olika typer av arbetsuppgifter ingår med både enskilda arbeten och gruppuppgifter. Internet används i stor utsträckning som komplement till kursmaterialet. Distansstudierna ställer höga krav på struktur och studieplanering samt förmåga att driva sig själv. Våren 2016 avslutades den första distanskursen på prov. Alla sju anmälda var studerande på Fornby folkhögskola och av de sju slutförde fem studerande kursen med gott resultat. Hösten 2016 antogs nio studerande till kursen. Av dessa var fyra Fornbystuderande, de övriga både studerande vid andra folkhögskolor och andra intresserade. En av de nio studerande avslutade studierna tidigt under höstterminen 2016 och ytterligare tre till jul. Kurs för Dig med förvärvad hjärnskada Studerandeantalet på kursen detta år har varit 8 resp. 9 studerande/ termin. Totalt har det varit en omsättning på 11 studerande. Tre nya studerande har börjat under detta år. Två har avslutat efter fullföljda studier. Vi har under året haft fyra kvinnliga och sju manliga studerande, varav tre rekryterade utanför länet och fem boende på vårt internat. För att ansöka till kursen, erbjuds först ett studiebesök. Därefter har den studerande 5 veckors prövotid, ett utvärderingssamtal följer sedan för beslut om fortsatta studier. Inför varje nytt läsår görs en omprövning för studerande som vill fortsätta studera. Kursen är rikstäckande 2-3-årig och har kontinuerlig antagning under hela läsåret. Vid studiestart tilldelas den studerande en kontaktperson ur arbetslaget, som bl. a alltid närvarar vid utvecklingssamtal och nätverksträffar Huvudsakligt mål för kursen är att ge de studerande möjlighet att hitta en väg tillbaka till delaktighet i samhället. Detta gäller arbete, daglig sysselsättning eller fortsatta studier samt en meningsfull fritid. Vi arbetar också för att våra studerande ska få utveckla sin självkänsla, självständighet och kreativitet samt ge insikt och medvetenhet om sina starka och svaga sidor i sin nya livssituation efter hjärnskadan. Kursen verkar för att den studerande ges möjlighet till att upprätthålla och bygga 9

vidare på sina grundkunskaper och ges inspiration till att söka nya kunskaper. Vi anpassar studierna, till stor del, individuellt utifrån den studerandes behov och förutsättningar. En röd tråd genom hela kursen är att hjälpa den studerande att hitta strategier och metoder för bristande kognitiv förmåga såsom: minne, koncentration, planering, strukturering av vardagen samt inlärning. De studerande har 1-2 utvecklingssamtal/termin med kursansvarig och kontaktperson. Vi sätter gemensamt upp individuella mål inför studiestart, såväl kort- som långsiktiga, vilka ofta revideras under studiernas gång. Därutöver bjuder den studerande sitt nätverk till skolan på en nätverksträff för utvärdering och gemensam framtidsplanering, 1 gång per termin. Den studerande har under sista läsåret möjlighet till att kombinera studier med praktik, den studerande och dennes team ansvarar för anskaffandet av praktikplats och skolan fungerar som samarbetande part. Schemalagda ämnen på kursen har under detta år varit matematik, svenska, samhällsorienterade ämnen, hjärnkunskap, minnesteknik, IKT, konst, täljeri, friskvård, KKS (kultur, kropp & själ), vardagskunskap, tema, kurstimme samt reflektion/planering. Innehållet har genomförts såväl genom individuella studier som genom diskussioner och grupparbeten. En eftermiddag/vecka är vår kurs integrerad med skolans övriga kurser på skapande aktiviteter (KKS). Kvällsaktivitet två kvällar/vecka, då kursassistent ansvarar för aktiviteterna för internatboende. Vi har, i den mån det varit möjligt, varvat teoretiska och praktiska studier i såväl kärnämnen som övriga ämnen på schemat för att lättare kunna förankra de nya kunskaperna i vardagen. I ämnet vardagskunskap har vi ett pass varje vecka matlagning välja recept och omräkna antalet portioner, inköp, tillagning och disk. Ämnet innehåller även teori med fokus på eget boende: klädvård, försäkringar, telefonabonnemang, boendeformer, städ osv På friskvårdspass ges också tillfälle att med stöd av personal kunna planera och prova på aktiviteter som man kanske inte gör själv men skulle vilja tex Handigolf, yoga, biljard, gym, boule, bowling och badminton. Ett syfte är även att detta kan väcka intresse och bli en fritidsaktivitet för den studerande. Friluftsdagar/utflykter har vi haft ca 2-3 st. /termin. Vi uppmuntrar de studerande att komma med förslag på resmål och aktivitet. Försöker i den mån det är möjligt att bemöta deras önskemål och få dem involverade i planering av dessa aktiviteter. Bl. a har vi besökt en hockeymatch i Leksand och Dalahästtillverkningen i Nusnäs. Vi har plockat svamp i Gyllbergen och haft en heldag i skogen med matlagning över öppen eld och tipspromenad i Rankhyttan samt vinterfriluftsdag vid Liljans herrgård med isaktiviteter. Vi har arbetat att skriva dikter som sedan lästes upp på skolans adventsfirande. Kursen har haft sin egen Nobelmiddag med prisutdelningar i olika kategorier. Vi ser ett stort behov och fäster stor vikt på sociala aktiviteter som främjar social trygghet och kompetens. En viktigt och kvalitetshöjande händelse för våra studerande skedde under höstterminen. Skolan leasade en minibuss med mobil rullstolsramp. Detta medförde stor frihet för alla på kursen inte minst en rullstolsburen studerande på kursen som kunde ha sin permobil med på utflykterna istället för en manuell som personal fick köra personen i. Personalgruppen har under året bestått av: två lärare/kursansvarig samt två kursassistenter. Dock, har ingen arbetat heltid på kursen samt att några ämneslärare haft enstaka ämnen på kursen. Vi har fortsatt nära samarbete med Hjärnskadeteamet på Kliniken för geriatrik och rehabilitering på Falu lasarett. En av kursens lärare har under året haft HLR-utbildning för samtliga studerande och personal och även haft externa kurser. Den andra läraren har haft många externa kontakter i marknadsföringssyfte och rekrytering av nya studerande. T ex föreläsning på Danderyds sjukhus för personal och patienter om vår kurs. Hon ingår i ett nätverk för kursledare på hjärnskadekurser på Sveriges folkhögskolor 10

som arbetar gemensamt för att sprida kunskaper runt förvärvade hjärnskador o våra kurser på t ex mässor, förläsningar, till intresseföreningar och inom sjukvården. Konstkursen Konstkursen bygger på ett gästlärarsystem, där undervisningen sker veckovis. Samtliga som undervisar är aktiva konstnärer. Förutom att de jobbar med ett ämne på kursen, delar de med sig av sin konstnärsresa och hur deras vardag ser ut, samt exempel på hur andra konstnärer arbetar med liknande problem. Varje termin börjar med 4 veckor teckning, modell, rumslighet och perspektiv. De fast anställda konstnärerna Dag Franzén och Lisbeth Boholm är de som håller i starten och i strukturen under terminen och knyter ihop alla delar. Dag undervisar i teckning, grafik, måleri och färglära och Lisbeth i teckning, måleri och färglära. Under året har vi haft dessa gästlärare: Lars Lagnefeldt i konsthistoria Nina Edling i grafik hon visar mycket grafik, sina egna stora tryck och deltagarna jobbar med träsnitt Göran Rydén i måleri jobbar med porträtt, modell, landskap och parafraser Johanna Hästö med processer deltagarna får inblick konstvetenskap, film och performance Hannu Remes i måleri rumslighet som motiv May Lindholm i skulptur modellering och tredimensionellt tecknande i lera/gips Nils Bertil Malmberg i skulptur modellering och formtagning i lera/gips/betong Matilda Haritz Svensson i skulptur/objekt deltagarna bygger och formar av skräp, dvs redan befintliga former. Det handlar om att bli en bra betraktare och beslutsfattare. Att lösa bild och formproblem från olika håll och förutsättningar, för att få ett så brett bildspråk som möjligt. Vi har också halvtidsutbildningen, som blivit populär bland de som gått heltidsutbildningen. Det är en fortsättningskurs med syfte att ge deltagarna stöd att fortsätta processen i sin egen ateljé. De träffas en gång i månaden och går igenom sina arbeten tillsammans samt att de har tillgång att delta i valfria undervisningsveckor i mån om plats. Vi har även under året utvecklat samarbetet med andra kurser på skolan och tagit emot deltagare från textil, estet och hjärnskadekursen i våra lokaler. I år även asylsökande som genom kursen förbättrar sina språkkunskaper. Konstkursen är den Fornbykurs som kanske har den största variationen i fråga om deltagarnas ålder, bakgrund och ambitioner med studierna. Något som gör den till en dynamisk mötesplats. Vi tycker att konsten, med sitt språk, ska kunna vara ett nav i skolans verksamhet såsom i samhället i övrigt. Varje år ägnar vi en vecka åt att titta igenom varje deltagares arbeten som gjorts under året. För att se den personliga utvecklingen som skett, samt att se hur man sätter ihop bilder till en visning. Lärorikt, då det kan gälla att ta bort favoriter för helheten, samt att se andras processer så att man kan förstå sin egen. Vi gör en utställning till Folkhögskolans Dag. Då kan alla deltagarna, samt besökare, ta del av att så många olika formspråk kan växa fram under samma förutsättningar. Det är ett gott betyg till kursen. Undervisningen har som mål att ge grundkunskaper i olika konstnärliga uttrycksmedel, med syfte att deltagarna ska utveckla sitt eget bildspråk och få praktiska och teoretiska kunskaper för vidare 11

utbildning och personlig utveckling, samt att ge en orientering om konsten och kulturens utveckling och betydelse i och för samhället. Sömnadskurs Mode-sömnad-design Det här året har vi haft två sömnadskurser efter varandra och upplägget har varit detsamma. I januari 2016 startade 11 deltagare på kursen Sömnad-Mode-Design. Vi började den grundläggande symaskinsinlärningen med att sy enkla saker som väskor, grytlappar och förkläden. Efter det följde klädsömnad som är huvudämnet, med sömnad av överdel, kjol, byxa och plagg i trikåtyger. Detaljer sys och de studerande lär sig rita och förändra ett mönster, först i papper och sen sys det upp ett plagg. Bild och form, broderi, materiallära och studiebesök ingår också i kursen. Johanna Hästöö, Lisbeth Boholm och Dag Franzén höll i Bild-och formundervisningen. Kursdeltagarna och en SFI-grupp hade återkommande kafferastsamtal under terminens gång, man möttes över gränserna och lärde känna varandra. Det var uppskattat. Vi tillverkade provdockor med hjälp av silvertape och hade återbruksprojekt. Ett stort intresse för sextiotalstyger fanns i gruppen. Vi gjorde studiebesök i Leksand och Operans kostymateljé i Stockholm och Symässan i Älvsjö. Deltagarna kom med mycket varierande kunskaper, det var en utmaning för lärarna! Två av deltagarna fortsatte på Fornbys ettåriga konstkurs. En sökte och kom in på textillärarutbildning i Umeå och andra ville fortsätta att utbilda sig inom textil. I augusti 2016 startade ny kurs med 9 nya deltagare. En av kursdeltagarna kom från Japan för att studera textil på Fornby folkhögskola. En annan hade sökt sömnadskursen efter att ha gått distanskursen i grundläggande sömnad. Kerstin Paradis Gustafsson höll en uppskattad föreläsning om ull en kväll på skolan. Halva gruppen åkte till Stockholm och besökte Operans kostymateljé samt Symässan i Älvsjö. Det var friluftsdag i september. Då promenerade kursdeltagarna, tillsammans med andra kurser på skolan, längs Dalälven och avslutade dagen med matsäck vid Gammelgården i Borlänge. Hela skolan har haft två gemensamma temadagar om FNs hållbarhetsmål Agenda 2030. Lisbeth Boholm höll i delar av Bild-och form undervisningen, det uppskattades mycket. Årets deltagare har varit mycket utåtriktade och positivt inställda. Vi har hört många glada skratt under lektionerna och vi vet att starka vänskapsband har knutits. Vi lärare upplever en ökad medvetenhet för varje år när det gäller miljö. Deltagarna handlar secondhandvaror, återbrukar och är ekonomiskt medvetna. Vi, Kicki och Karin, har varit kursansvariga för den textila undervisningen i sömnad och tillhörande ämnen. Karin gick i pension till jul efter 18 år på Fornby folkhögskola och Daniel Eriksson har anställts för att efterträda henne. Distanskurs sömnad, kvartsfart. Höstterminen 2016 Kursen är en grundkurs i sömnad. Vi syr i olika material, i vävda och töjbara tyger. Vi syr allt utom kläder. 11 deltagare kom sammanlagt åtta dagar till Fornby med symaskiner och material. Dagarna på skolan var intensiva, grunderna i sömnad ska läras in på kort tid. Deltagarna fick uppgifter att färdigställa hemma på självstudietiden. T.ex. återbrukssömnad, sy mössa och vantar, experimentera med lappar, m.m. 12

Mellan kursträffarna hade vi för första gången kontakt med varandra på nätet via Facebook. Anledningen är att skolan håller på att ändra datasytemen. Det blev en succé! Det har varit ett flitigt deltagande på nätet. Framförallt har det delats många bilder och små filmer. Några dataovana deltagare har varit mycket aktiva. De studerande varit nöjda över att de fått möjlighet att gå en distanskurs, yrkesarbetande slipper att ta ledigt så många dagar från sina arbeten och de har tyckt om de uppgifter de fått mellan träffarna. De har lärt sig mycket, fått symaskinsvana och de kommer att fortsätta sitt skapande med symaskinens hjälp. Distanskursen i sömnad ger också en god grund till vidare textila studier. Det finns också önskningar om en fortsättningskurs där man kan börja att sy enkla kläder. Distanskurs i Vävning, grundskurs. Höstterminen 2016 Vid tre tillfällen träffades vi på skolan. Hemarbete i form av praktiskt arbete i vävstolen utfördes mellan träffarna. Kursdeltagarna har haft kontinuerlig kontakt via Internet. Målgruppen för kursen var personer som är nyfikna på vävning och vill lära sig väva, samt de som har glömda och gömda kunskaper och vill repetera grunderna i vävning. Det var en spännvidd i de studerandes förkunskaper. Flera var noviser vid kursstart, andra trodde att de glömt allt som de en gång hade lärt sig och några ville komma igång med vävningen. Det är svårt att sätta upp en väv på egen hand efter bara en genomgång på skolan. Alla kursdeltagare har med tålamod och uthållighet, kämpat tappert med vävuppsättningar och vävar som krånglat. Fokus har varit på planering, uträkning och uppsättning av vävar. Teknikerna som har gåtts igenom har varit variationer på den enklaste tekniken, tuskaft. Målet har varit att de studerande självständigt ska kunna planera och sätta upp sina vävar och variera enkla vävar i det oändliga. Vävar förbereddes på skolan. Några kursdeltagare har vävt på skolan, andra vävde i hemmet eller i någon vävstuga. Vid kursträffarna på skolan redovisades det praktiska arbetet, det som kursdeltagarna hade vävt. Kurseltagarnas hade varierande IT-kunskaper. Några var inte så vana vid datorer, andra hade större It-kunskaper. En del i det flexibla lärandet är att få med alla medborgare i den datoriserade världen. Till skillnad från tidigare distanskurser har vävkursen inte längre någon It-lärare knuten till kursen, vilket resulterat ett minskat fokus på datakunskap. Vid kursstart var det 12 kursdeltagare. Elva studerande kom från olika orter i Dalarna och en kom från Uppland. Ett par deltagare bodde på skolans internat vid kurstillfällena. Kursdeltagarna hade en konferens på Internet. Där samtalade de om vävning, stöttade varandra och visade bilder på sina arbeten. Tips och idéer utbyttes. Frågor besvarades både av kurskamraterna och av läraren. Även vanligt vardagsprat förekom på konferensen. De flesta kursdeltagarna fortsatte på den fristående påbyggnadskursen våren 2017. Distanskurs Vävning fördjupning. Vårterminen 2016 Vårens kurs är en fristående fortsättning på höstens grundkurs i vävning. Vid kursstart var det 12 kursdeltagare. Sju kursdeltagare kom från Dalarna och fem kom från andra delar av landet. Distanskursen, Vävning fördjupning vänder sig till nybörjare och till de som har gömda och glömda kunskaper. På många orter är det svårt att hitta vävkurser och då är distanskurser ett bra alternativ. Distanskurserna skapar även vänskapsband mellan kursdeltagarna som fortsätter efter kursens slut. Vid tre tillfällen träffades vi på skolan. Hemarbete utfördes mellan träffarna. Gruppen höll kontinuerlig kontakt via en konferens på Internet, mellan kursträffarna på Fornby. 13

Vårens kurs har haft fokus på de teoretiska grunderna som att planera vävar, räkna ut materialåtgång, lära fler vävtekniker, genomföra olika vävar, att förstå hur ett vävmönster fungerar och att göra en enkel vävanalys. Vävar förbereddes på skolan med planering, uträkning och varpning. Några kursdeltagare, som bor i närområdet, träffades på skolan, där de satte upp vävar tillsammans och hjälpte varandra. Flera kursdeltagare vävde i hemmet eller i någon vävstuga. Vid kursträffarna på skolan redovisades det praktiska arbetet, det som kursdeltagarna hade vävt. Kursen deltog med en utställning på Folkhögskolans dag tillsammans med kursen Väv dina tyger. Kurseltagarnas IT-kunskaper var goda redan från start. En del i det flexibla lärandet är att få med alla medborgare i den datoriserade världen. Det var en stor tillgång att It-ansvariga läraren, Solveig, var med som lärare på kursen. Den gemensamma konferensen på internet gicks igenom grundligt vid första kursträffen med de nya kursdeltagarna. De studerande fick hjälp med att installera skolans intranät på sina egna datorer, så de kunde arbeta på skolans server och ha tillgång till vävprogrammet från hemmet. Med It-läraren knuten till kursen, var det lätt för de studerande att ställa frågor om datorn och It. De fick snabba svar. Kursdeltagarna hade en konferens på Internet. Där samtalade de om vävning och de visade bilder på sina arbeten. Tips och idéer utbyttes. Frågor besvarades både av kurskamraterna och av läraren. Även vanligt vardagsprat förekom på konferensen. Distanskurs Väv dina tyger. Vårterminen 2016 Distanskursen Väv dina tyger vänder sig till de som kan sätta upp en väv på egen hand och kan väva den enklaste tekniken, tuskaft. Vid kursstart var det 11 kursdeltagare. En studerande avlutade studierna i mitten av terminen p.g.a. familjeskäl. Fem studerande kom från Dalarna och sex kom från andra delar av landet. Vid tre tillfällen träffades vi på skolan. Hemarbete utfördes mellan träffarna. Gruppen höll kontinuerlig kontakt via en konferens på internet, mellan kursträffarna på Fornby. Kursen går ut på att ta ut svängarna, testa nya garner och hitta fram till bra kvalitéer som passar till beklädnadstyger. Kursdeltagarna väver prover, tvättar, efterbehandlar tygerna för att se vad som händer med dem. Man väver också tyger, flera meter som kan sys till kläder. Man delar med sig av erfarenheter och vävbeskrivningar. Vävar förbereddes på skolan med planering, uträkning och varpning. Några kursdeltagare, som bor i närområdet, träffades på skolan, där de satte upp vävar tillsammans och hjälpte varandra. Flera kursdeltagare vävde i hemmet eller i någon vävstuga. Vid kursträffarna på skolan redovisades det praktiska arbetet, det som kursdeltagarna hade vävt. Kursen deltog med en utställning på Folkhögskolans dag tillsammans med fördjupningskursen i vävning. Kursdeltagarnas IT-kunskaper var goda redan från start. En del i det flexibla lärandet är att få med alla medborgare i den datoriserade världen. Kursdeltagarna hade en konferens på internet. Där samtalade de om vävning och de visade bilder på sina arbeten. Tips och idéer utbyttes. Frågor besvarades både av kurskamraterna och av läraren. Även vanligt vardagsprat förekom på konferensen. Svenska för invandrare och Etableringskurser Fornby Folkhögskola har sedan januari 2011 svenskundervisning för invandrare med egen betygsrätt. 14

Sedan november 2014 finns på skolan två SFI-kurser med olika inriktning. Den ena kursen riktar sig i första hand till studerande med kortare utbildningsbakgrund och som inte har avslutat SFI kurs B eller C. Denna SFI-kurs har en lugn studietakt. Syftet med kursen är främst att utveckla ett funktionellt andraspråk för att kunna delta i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt lägga en grund för fortsatta studier. Den andra kursen riktar sig till studerande som har slutfört minst 9-årig grundskola i hemlandet. Denna kurs har en högre studietakt. I båda kurserna strävar vi efter att anpassa studierna utifrån varje enskild deltagares behov och förutsättning. Kurserna har kontinuerlig antagning. I kurserna ingår, förutom svenska, grundläggande matematiska strukturer, datakunskap och samhällsorientering. Tillsammans med övriga studerande på skolan har SFI-deltagarna praktiska ämnen, KKS, t.ex. keramik, textil eller friskvård en eftermiddag i veckan. Tanken med detta är att ge deltagarna möjlighet att utveckla sitt andraspråk i samtal/interaktion med studerande som har svenska som sitt modersmål. De två grupperna har haft runt 20 deltagare var. Deltagarna har antingen läst kurs B eller kurs C och har getts möjlighet att skriva D-prov. Endast tre deltagare lämnade skolan utan C-betyg och fyra har uppnått D-betyg. Fyra deltagare ur varje grupp har under våren gått vidare till nystartsjobb och praktik vilket är färre än föregående år. Under läsåret bedrevs en tvåspråkig kurs med svenska och arabiska, vilket i forskning har visat sig vara en effektiv metod för språkinlärning. Utfallet blev delat. Vi fann att det var till fördel i början av kursen men att det i förlängningen eventuellt bromsade språkutvecklingen i svenska, därför valde vi att blanda grupperna på vårterminen. För att främja språkutvecklingen på ett naturligt sätt har vi samarbetat med andra kurser på skolan där vi bland annat haft fikaträffar med textilkursen och intervjuer med allmän kurs. Vi har också haft läsgrupper tillsammans med bibliotekspersonalen. Utöver skolarbetet har deltagarna varit med på aktiviteter både på och utanför skolan. Det har varit till exempel friluftsdagar, studiebesök och fester. Deltagarna har på flera sätt bjudit på olika upplevelser såsom matlagning och dans. Under våren besökte några av lärarna det intilliggande asylboendet. De mest intresserade och aktiva av flyktingarna lärde sig på så sätt mycket svenska och vi kunde utfärda intyg på deras kunskaper i svenska som de sedan, när de fått uppehållstillstånd, har kunnat byta ut mot betyg. För dessa personer har det varit mycket betydelsefullt eftersom de redan under asyltiden tagit det viktiga första steget att lära sig, och få papper på, sin svenska. Från den 15 augusti 2016 kan folkhögskolor söka statsbidrag för att ha kurser för asylsökande. På så sätt fick de tillträde till skolans SFI-kurser. Under sommaren var två grupper på gång på skolan, en Sfi-grupp med 20 studerande och Etableringskursen som tappade fler och fler deltagare. I början av sommaren fick många av de som studerade på Etableringskursen erbjudande om att börja Sfi-kurser på andra ställen. Detta trots en överenskommelse att de först skulle få avsluta sin kurs hos oss. Vi gjorde då en ny överenskommelse och erbjöd de personer som fanns kvar att formellt gå över till en Sfi-kurs genom att göra innehållet i etableringskursen likvärdigt innehållet i en Sfi-kurs. Ett flertal av deltagarna var nöjda med det och stannade på skolan. När höstterminen startade gjorde vi två nivågrupperade Sfi kurser med deltagare från 3 olika håll, kommunen - SFI kurser, arbetsförmedlingen - etableringskurser och migrationsverket - Svenska från dag ett-kurser. En administrativ mardröm men mycket bra i praktiken både för deltagare och lärare. I början av november tog vi emot en ny Etableringskurs från arbetsförmedlingen och efter en introduktionsfas så gjorde vi om grupperna så att vi fick tre nivågrupperade Sfi-kurser. Det är en ständig rörelse inom Sfi. Deltagare blir klara med sina kurser och försvinner av den anledningen. Kanske får de bostad på någon annan ort. Kanske får de jobb. Vi lever ständigt med en balans av att försöka behålla en kontinuitet och gruppkonstellation samtidigt som vi släpper iväg och tar emot nya 15

studerande. Det är inte alltid lätt och vi behöver hela tiden ta olika hänsyn och försöka klara den balansgången så bra som möjligt. Distanskurs i Sfi har vi haft, efter kommunens förfrågan, sedan november 2015. Under hösten 2016 blev det en stor ökning av deltagare. Många upptäckte möjligheten att hålla igång sin språkutveckling under tiden de arbetar, är föräldralediga eller under en arbetslöshetsperiod. Det är vår ena uppgift. Den andra är att vi kan ge de personer, som på olika sätt lärt sig tillräckligt bra svenska för att klara kraven för Sfi C- eller D-kurs möjlighet att validera sina kunskaper. Skolan kan ge dem betyg för att gå vidare till andra utbildningar och jobb. En viktig aspekt med Sfi kurserna på Fornby är att skolan och människorna på skolan blir en referenspunkt i det nya landet. Ett ställe att bära med sig och återvända till. Grön Rehab Fornby driver i samverkan med Landstingets enhet för Hälsofrämjande en projektverksamhet med Grön Rehab. Projektet finansieras av Finsam i Falun. Under 2016 har verksamheten utökats till att omfatta tre parallella grupper med 8-10 deltagare i varje där deltagarna träffas på halvtid. Till allra största delen sker verksamheten utomhus i anslutning till det hus man disponerar i Sjulsarvet invid Lugnet i Falun. En av de nya grupperna har målgruppen deltagare med svenska som andraspråk. FILIALEN I LUDVIKA Allmän kurs Kursen vänder sig till studerande som saknar fullständig grund- eller gymnasieutbildning för att nå behörighet till högre studier. För att uppnå detta skapar vi en trygg, lugn och familjär studiemiljö där utgångspunkten är varje deltagares behov och förutsättningar. Ett grundläggande inslag i pedagogiken är att stärka deltagarnas självkänsla och självförtroende. En central aspekt av kursens pedagogik är också studieteknik, att lära sig olika tekniker, metoder och strategier för att kunna fullfölja sina studier och bli medveten om sitt eget lärande. Samtalet läggs det också stor vikt vid för att pröva sina tankar och ta del av andras. Vid vårterminsstarten var det 18 deltagare varav en gjorde studieavbrott och en gick på föräldraledighet från och med vecka 13. Bland vårterminens aktiviteter kan nämnas kulturarrangemang med Musik i Dalarna Det stora gruvraset och storytelling av Maria Sedell om Anna-Stina Knas, Dan Anderssons mormor, Jobb- och studiemässan Samarkand, konstutställning på biblioteket under april månad samt Folkhögskolans dag på biblioteket parallellt med Världsbokens dag. Två studieresor genomfördes, den ena till Stripa gruva och skolbio på Bio Roxy i Örebro och den andra till Fellingsbro folkhögskola och den buddistiska stupan i Fellingsbro. Höstterminen startades med 15 deltagare där alla fullföljde till terminens slut. Höstterminens aktiviteter var bland annat en friluftsdag, kulturarrangemanget Musik i Dalarna med Beatrice Aurore and the Make Believe Mimers samt att de studerande har deltagit i Agenda 2030-temadagar i Borlänge. SMF Ludvika Den studiemotiverande folkhögskolekursen, SMF, är tre månader lång och vänder sig till arbetslösa som anvisats av arbetsförmedlingen. Skolan driver två kurser årligen. Den grundläggande tanken i SMF-kurserna i Ludvika har varit att försöka fånga deltagarnas intresse och motivation till vidare studier, att vara ett bollplank för dem i deras tankar om framtiden. Med detta samarbetar vi nära med arbetsförmedlingen vid möten, både individuellt och i grupp. 16

SMF har undervisning i egen grupp i engelska, svenska, matematik, naturkunskap, historia, samhällskunskap och religionskunskap. Gruppen har också deltagit i olika aktiviteter såsom KKS (Kultur, Kropp och Själ) och friskvård tillsammans med övriga grupper på skolan, t ex hjärt-lungräddning, teaterbesök, jobb-och studiemässa, och trubadurbesök. Under vårterminen kom tre deltagare till SMF, och endast en slutförde kursen. Det gjorde att hen deltog mycket i undervisningen på AKL. Den deltagaren fortsatte till hösten på allmän kurs. Höstens SMF bestod av 12 deltagare från många olika länder, med olika utbildningsgrad och yrkeserfarenheter. Det blev en grupp full av dynamik och glädje. Av dessa började en deltagare på Allmän kurs. Fler hade velat fortsätta på allmän kurs, men då vi inte har Sva-undervisning i Ludvika kan vi inte erbjuda plats här. Etableringskurs Ludvika Etableringskursen är ett samarbete mellan Folkbildningen och arbetsförmedlingen. Kursen pågår 26 veckor. Under året 2016 har vi haft tre olika grupper i Ludvika med sammanlagt 39 kursdeltagare (15+12+12). Första gruppen med 15 deltagare avslutade kursen sommaren 2016. Andra gruppen började våren 2016 och avslutade hösten 2016. Tredje gruppen började i december 2016 och kommer att avsluta sin kurs i juni 2017. Genom samverkan mellan arbetsförmedlingen och Västerbergslagens utbildningscentrum där kommunens sfi-verksamhet bedrivs, har vi hittat en form för deltagarna att gå direkt över till sfi. Arbetsförmedlingen kommer till skolan och samtalar enskilt med deltagarna vid tre tillfällen per grupp. Kursen innehåller svenska, samhällsorientering och KKS (kultur, kropp och själ). Det största arbetet läggs på att utveckla deltagarnas svenska, samt på att öka deras kunskaper om det svenska samhället. Kursens målgrupp är nyanlända flyktingar med låg utbildningsbakgrund och låga kunskaper i svenska. Vi jobbar mycket med samtal, uttal, läsförståelse, skrivning och grundläggande grammatik. Målet med kursen har varit att förbereda deltagarna för fortsatta studier på sfi och att klara sina vardagliga behov i samhället. Under kursens gång har deltagarna deltagit i olika aktiviteter som friluftsdagar, friskvård och olika skapande verksamhet (snickeri, måleri ). Vi har varit på besök till Framtidsmuseet i Borlänge och i Falu gruva. Vi har också besökt Fornby folkhögskola i Borlänge. Tillsammans med de övriga grupperna på skolan har vi varit på teater och konsert. Regelbundet går vi till biblioteket i Ludvika. Vi har haft studiebesök till Ludvika Ulrica kyrka och musikhuset Glashuset, till Fellingsbro fhsk och till den buddhistiska stupan i Fellingsbro. Deltagarna har haft kill- och tjej-dagar med sexualundervisning. Deltagarna har haft hjärt- och lungräddningsutbildning samt besök av representanter från alla politiska partier i Ludvika som är representerade i fullmäktige. Våra lokaler inryms i ABFs hus, vilket skapar möjlighet till samverkan mellan folkhögskolan och studieförbundet. Till exempel utnyttjar vi det café, Vardagsrummet, som finns i huset och deltar i kulturarrangemang. De grupper som vi haft har snabbt blivit mycket engagerade och aktiva och deltagarna har gjort stora framsteg i det svenska språket. FILIALEN I FALUN Under året har vi i Falun haft allmän kurs med ca 30 studerande. Våra inriktningar under 2016 har varit kvinnoinriktning, social och internationell inriktning. Vi har även i år haft några platser för studerande som har gått SMF-kurs (studiemotiverande folkhögskolekurs) på 13 veckor. Vi har också haft studerande från SFI i Falun som har språkbadat hos oss. SMF-kurserna är ett arbetsmarknadsprojekt mellan folkbildningen och Arbetsförmedlingen. Under året har vi fortsatt samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Vägledningscentrum, Coachingteamet, Arbetsmarknadsenheten och Vuxenutbildningen i Falun. Vi har haft möte med SFI i Falun där vi 17

diskuterat hur vi skall gå tillväga med de studerande som ännu inte klarat SFI C och D och som väntat på att få pröva igen på SFI. Vi har också haft en dialog med våra grannar Musik i Dalarna med studiebesök och besök på en av deras repetitioner. Arbetslaget i Falun har deltagit i några av Folkbildningsrådets och Globala skolans konferenser. Utifrån Globala skolans konferens om Agenda 2030 och de Globala målen samt Folacs konferens om Global utveckling beslutade lärarlaget att arbeta med Agenda 2030 och de 17 globala målen. Det har resulterat i 5 temadagar tillsammans med skolorna i Borlänge och Ludvika. Några av lärarna var också med på Matematikbiennalen i Karlstad. Det som kännetecknar inriktningsstudierna, som sammanlagt är en studiedag i veckan, är det tematiska arbetssättet. Det betyder att vi har arbetat ämnesövergripande med framförallt samhällskunskap och historia, men även språk, religion och psykologi berörs. Vi arbetar ständigt med att hitta aktuella och intressanta frågeställningar. Våra olika kurser är alla samhällsinriktade och filialen har därför satsat på en hög lärarkompetens i ovan nämnda ämnen. Vi har dessutom haft grundkurser i samhällskunskap, historia, psykologi och religion. Förutom inriktningsstudierna, samhällskunskap, historia, språk, psykologi och religion har deltagarna studerat matematik, engelska, svenska och naturkunskap. Det har även funnits friskvård och skapande på schemat. Vi har fortsatt vårt arbete med att ge de studerande: Helhet: Det som studeras sätts in i ett större sammanhang samtidigt som det kopplas till individen här och nu. Verktyg/nycklar: Deltagarna skall få möjlighet att få verktyg att hantera det egna livet, dels på ett personligt plan och dels på ett politiskt, som aktiv medborgare. Både den sociala och internationella inriktningen är uttalat högskoleförberedande och mycket tid har ägnats åt träning i uppsatsskrivande, rapporter och kritiskt tänkande. Gemensamt för alla inriktningar är att deltagarna tagit emot ett antal gästföreläsare samt att de alla gjort ett antal studiebesök både inom offentlig sektor och privat. Vi har också haft tillfälle att ta emot teaterföreställningar på skolan samt vara med på Länsteaterns repetitioner. Alla tre inriktningarna har gått en stadsvandring i Falun, gjort studiebesök på Högskolan Dalarna, Lugnets idrottsanläggning, Dramaten i Stockholm, Säters mentalvårdsmuseum, Musik i Dalarna, Siljansringen samt planerat och deltagit på Friluftsdagar vid sjön Runn, Lugnetområdet mm. De två första veckorna efter sommarlovet hade vi tema Falun då och nu. Det gjorde vi med hjälp av föreläsningar, studiebesök, gemensamma diskussioner i små och stora grupper, skriftliga inlämningsuppgifter, enskilda och i grupp. Alla studerande hjälptes åt när vi hade Öppet Hus i mars. I maj planerade och genomförde Falufilialens lärare och studerande firandet av Folkhögskolans dag. Då samlades lärare och studerande i centrala Falun och informerade om folkhögskolan och folkbildning. Vi hade också en julkonsert med Falu fredskör i december. Allmän kurs med kvinnoinriktning/bas Inriktningen bygger på varje enskild deltagares kunskaper och erfarenheter och målet är att utveckla dessa individuellt och i grupp. Undervisningen har byggt på diskussioner, studiebesök, dokumentärer, spelfilm, fakta- och skönlitterära texter. Redovisningar har skett både muntligt och skriftligt med fokus på progression. Under våren har inriktningen arbetat med bland annat svenskt 1600-tal i samarbete med historia och samhällskunskap, kvinnors kamp förr och nu för lika rättigheter och fördjupning i olika länder. 18

Hösten inleddes med ett temaarbete kring miljö där vi tittat på agenda 2030-målen, deltagit i Naturskyddsföreningens temavecka Fräsch på riktigt och lärt om miljömärkningar, därefter arbetade inriktningen med 1800-talets Sverige. Dagsaktuella händelser har regelbundet diskuterats. Allmän kurs med social inriktning Under vårterminen började det ett par nya deltagare på social inriktning vilket gjorde att gruppen fick ny energi och dynamik. Många har haft ett tydligt intresse av att i framtiden arbeta inom den sociala sektorn i någon form. Innehållet på kursen har därför till stor del kommit att formas efter det. Syftet med inriktningen är att få kunskap om den sociala sektorns olika områden. Vi vill också öka förståelsen för hur förändringar i den sociala sektorn har sett ut över tid och hur dessa förändringar påverkar samhället och dess invånare. En viktig del i ovanstående har varit att studera välfärdssamhällets och demokratins framväxt och utveckling. I kursen har även ingått studier om mänskliga rättigheter och psykologi. En del i kursen är att förbereda inför fortsatta studier och därmed har en del tid lagts på att skriva egna uppsatser utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt samt kritiskt granska dessa i seminarieform. Vi har också jobbat aktivt med att studera ett område och sedan diskutera det i seminarieform. Vi har gjort studiebesök i samband med våra studieområden. Vi har besökt Säters mentalvårdsmuseum i samband med att vi studerat välfärdsstatens framväxt och psykologiska perspektiv. Vi har också varit på några studiebesök på högskolan i samband med att vi arbetat med förberedelser inför högre studier. Studiebesöken har innehållit rundvandringar, diskussioner om forskningsprocessen samt information om hur det är att läsa på högskolan. Vi har också varit åhörare på en disputation för att se hur en kritisk granskning av ett vetenskapligt arbete går till. Under våren gjorde några kursdeltagarna praktik på platser som de själva valt, framför allt inom skola. I och med praktikperioden har kursdeltagarna gjort uppgifter som syftar till att koppla ihop teori med praktik. Allmän kurs med internationell inriktning Den internationella inriktningen har haft ett uppehåll men startade igen efter sommaren. Syftet med kursen är att erbjuda deltagarna en möjlighet att lära känna sin omvärld, idag och igår. Vi inriktar oss på de samarbeten och förändringar som vi idag ser i Sverige och Världen och studerar hur individens roll ser ut i dessa sammanhang. Kursen har stort fokus på Europa, EU och internationella organisationer Deltagarna på kursen har läst Europas historia från slutet av 1800-talet, studerat hur EU är organiserat, när det bildades och varför. En del av tiden har vi också ägnat oss åt FN och dess roll i världen. Vi har också medverkat i ett utbyte mellan inriktningen och den colombianska ideella föreningen Ajovec, som arbetar med sociala projekt i Colombia. Vi har följt fredsprocessen på nära håll samtidigt som vi har läst om Colombias historia samt hur man försöker bygga upp landet idag. Vi har också haft föreningskunskap och hjälpt till med stadgar mm i Ajovecs systerorganisation i Sverige, Vidgade Vyer. Inriktningen har också läst spanska ett pass i veckan. MÅLUPPFYLLELSE Flera faktorer har bidragit till att vi på Fornby tvingas spara. Landstingsbidraget var oförändrat 2016 jämfört med 2015, statsbidraget ökade med bara drygt en procent och Borlänge kommun sänkte ersättningen för deltagare i Svenska för invandrare. Till detta kom att Arbetsförmedlingen inte lyckades med rekryteringen till vårens studiemotiverande kurser. Kurserna genomfördes med mycket färre deltagare än planerat. Sammanlagt var det, med löneökningarna, ungefär 600.000 kronor som vi behövde spara under 2016. 19

Mål och styrkort från landstings-/ verksamhetsplan Bred och tillgänglig och kvalitativ kultur- och bildningsverksamhet som ska öka över tid Kvalitet och tillgänglighet inom kultur och bildning utifrån besökare och studerande Aktiviteter inom vart och ett av de sex områdena i Kultur- och bildningsplanen (Visa vägen) Alla anställda ska ha personliga utvecklingsmål, överenskomna med chefen, som följs upp Arbetsglädje minst 67 i medarbetarenkät Frisknärvaron ska öka eller inte minska 2016 jämfört med 2015 Enheten ska ha en ekonomi i balans där enheten håller sin budget Dialog inom och utom landstinget för att möta nya behov, t e x beträffande nyanlända. Prognos helår Vi minskade antalet lärarledda lektioner så att vi nu ligger på eller strax över minimikraven. Självklart innebar detta ökad arbetsbelastning för de anställda. Stressnivån har ökat och vi ser fler sjukskrivningar samtidigt som verksamheten blir mera sårbar då vi har svårare att orka med att täcka upp för varandra vid kortare frånvaro. Vår höga ambitionsnivå och en allt högre andel deltagare med olika typer av studiesvårigheter ökar pressen. Avgörande för att vi till slut höll vår budget är att vi kunde fylla alla kursplatser under hösten och få del av de extraplatser som årets statsbidrag gav möjlighet till. Fornby har de senaste åren stadigt ökat verksamhetens omfattning, framförallt inom målgruppen invandrare. Filialen i Ludvika är ett viktigt bidrag till folkhögskolestudier är tillgängliga i hela länet. I det följande redovisas ett urval aktiviteter som möter våra sex övergripande mål. 1 tillgängliga i hela länet, Under hösten 2016 tillkom ett nytt statsbidrag för Svenska från dag ett. Målgrupp är asylsökande och boende i Migrationsverkets boenden. Vi kunde snabbt ta emot några deltagare inom vår SFI-verksamhet. Ryktet spred sig och vi fick långa köer. Ett 15-tal kunde få plats under hösten, varav en också i Konstkursen. Det har varit svårt för en del att klara studierna när man är mitt i en jobbig asylprocess med boende etc. Det blir också plötsliga förändringar när folk flyttar. Trots det har vi nått goda resultat. Flera har klarat SFI och fått sina betyg. Vi har tom kunnat hjälpa några till jobb via olika kontakter. Bred och tillgänglig och kvalitativ kultur- och bildningsverksamhet som ska öka över tid. / Bidra till att Dalarna blir en attraktiv region att leva och verka i, t ex genom att göra folkhögskolestudier Skolans nya målgrupper får konsekvenser också så att kurser pågår kontinuerligt och lärarna kan inte längre ta ut all sin semester samtidigt. Under våren ansökte vi tillsammans med landstinget och Borlänge kommuns tolkförmedling om att få starta en kontakttolkutbildning. Vår ansökan Nyckeltal / Kvalitet Resultat Mål Måluppfyllelse Sökande per plats 1,52 1,5 Studeranden som slutfört sin utbildning Verksamhetsstatistik 85% 85% Resultat Plan helår Prognos helår Deltagarveckor 7380 6029 Eftersom verksamheten idag omfattar många kurser som inte finansieras med det ordinarie statsbidraget är dessa deltagarveckor bara en del. Omräknat till deltagarveckor ser den totala verksamheten 2016 ut enligt följande: Deltagarveckor statsbidraget 7380 (Varav extra veckor, som vi får statsbidrag för) 773) Studiemotiverande, SMF 482 Etableringskurs 1586 Svenska för invandrare 3030 TOTALT 12478 20

uppfyllde alla kvalitetskriterier men på grund av det stora antalet ansökningar fick vi ändå avslag. Senare fick vi dock två fortbildningar för kontakttolkar godkända. Dessa kurser genomförs 2017. Tillsammans med de övriga folkhögskolorna i Dalarna ordnade vi tillsammans med länsstyrelsen ett seminarium för kommunerna om Folkhögskolespåret (boende, utbildning och fritid för ensamkommande ungdomar). I Falun/Borlänge var dock intresset svalt, så vi har inte arbetat vidare med frågan. Under våren deltog vi i Landstingsprojektet Kultur och hälsa där ett tiotal kulturarbetare utbildats för att arbeta som handledare med deltagare från Finsam. Verksamheten med Grön Rehab på Sjulsarvet i Falun fortsätter att utvecklas. Under sommaren har en påbyggnadsgrupp för tidigare deltagare startat och under hösten en grupp för nyanlända. Verksamheten bedrivs i projektform och Landstingets folkhälsoenhet svarar för den dagliga ledningen. Förhoppningsvis kan Grön rehab framöver bli en fast verksamhet. 2 Kvalitet och tillgänglighet inom kultur och bildning utifrån besökare och studerande I slutet av varje år genomför vi enkäten Fbkvalitet som används av ett 70-tal folkhögskolor. Svaren visar att vi har nöjda deltagare och bedriver ett arbete med hög kvalitet. Framförallt använder vi enkätsvaren som underlag för kvalitetsverkstäder där alla studerande och anställda engageras i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Kursrådet och Samverkansgruppen är de organ som håller ihop arbetet. Vi tar emot en hel del konferensgäster, framförallt från Landstingets olika verksamheter, och jobbar för att erbjuda bra konferensmöjligheter i en levande folkhögskolemiljö. Landstingets chefsutbildning har återkommit vid många tillfällen vilket vi är glada för eftersom det också gör att folkhögskolan blir mera känd i hela landstinget. Driva ett aktivt miljöarbete, både som en del i undervisningen 3 och praktiskt i skolans lokaler och verksamhet Fornbys miljöarbete håller sedan många år hög kvalitet. Vi går nu vidare i ett arbete med FNs nya klimatmål Agenda 2030 för hållbar utveckling. En personalutbildning genomfördes i början av hösten och därefter två temadagar för alla studerande på skolan. Ytterligare tre temadagar genomförs 2017. Under 2016 var andelen miljömärkta matvaror 56,4 procent i skolmaten. Nytt rekord med bred marginal för oss på Fornby! 4 Vara öppna mötesplatser för civilsamhället, kulturlivet och medborgarnas engagemang, Utveckla kontakter i lokalsamhället och regionen för att bidra till utbildning, bildning och kultur för Dalarnas invånare, Sex öppna arrangemang Onsdagskväll i Storstugan inom olika ämnen genomfördes under 2016. Folkhögskolan används av en rad organisationer för olika möten. Dalarnas Bildningsförbund har t ex sitt årsmöte på skolan och Dalarnas Författarförbund har sina styrelsemöten här. Folkhögskolans Dag genomfördes en lördag i april med konstutställning, bok- och klädbyten, hantverkare, barnaktiviteter, musik, grillkorv och kaffe mm samt Fornbys Kamratförbunds jubileumsfest. Vi började förberedelser för bildandet av en Svealandsregion. När den frågan nu fallit så fortsätter vi med inriktning mot bildandet av Region Dalarna. 21

5 Delta i nationell och internationell samverkan för att stärka folkbildningen Fornby skrev tillsammans med Malung och Mora ett yttrande över Folkbildningsrådets förslag till nytt statsbidragssystem. Detta är nu beslutat och börjar gälla 1 juli 2017. Tillsammans med fem andra folkhögskolor medverkade Fornby på ett utställningstorg under Peace and Love-festivalen i Borlänge. Falufilialen har, tillsammans med Högskolan Dalarna, engagerat sig i ett samarbete med den Colombianska organisationen Ajovec som arbetar med sociala projekt. Tanken är att skapa ett utbyte med vår internationella profil. Inledande kontakter har tagits för att undersöka möjligheterna att bidra till ett folkbildningsarbete i Somalia. Strax före jul 2016 kom beskedet att journalisten Niko Ago och hans familj fått permanent uppehållstillstånd. Niko kom till Sverige och Fornby för tre år sedan efter att ha mordhotats i sitt hemland Grekland sedan han avslöjat den fascistiska organisationen Gyllene Grynings militära del. 6 Utveckla samverkan med Högskolan Dalarna. Fornby tog initiativ till ett seminarium om samverkan mellan Högskolan Dalarna och länets folkhögskolor i oktober. Vi följer nu upp det med ett fastare samarbete för studiebesök och information till våra studerande, personalutbildning mm. ÖVRIGA VERKSAMHETER Fastigheterna Arbetet med ett nytt hyresavtal mellan Fornby och Landstingsfastigheter har fortsatt. Nu finns en gränsdragningslista som tydliggör vem som ansvarar för vad i fastighetsdriften. Tyvärr drar övergången ut på tiden. Den akut välbehövliga renoveringen av Mellangårdens internatkök har ännu inte kommit igång. Det har varit trögt att få fram förutsättningar och lösningar. Strax före jul upptäcktes en omfattande vattenläcka i Undantaget där vi hyr ut tre lägenheter. Reparation sker under våren 2017. Vi tycker att det går långsamt för Landstingsfastigheter att åtgärda olika problem med fuktskador, avlopp etc. En hel del har dock också blivit gjort av reparationer och underhåll. Bland annat är en penseltvätt i Norrgården ordnad och taket är omlagt på Storgården. Energiförbrukningen har minskat ordentligt tack vare olika åtgärder av vaktmästeriet. Arbetet med en mer detaljerad underhållsplan pågår. I början av juni beslutade Borlänge kommun att lägga ner biblioteksfilialen på Fornby. Det är självklart tråkigt för oss, men vi fortsätter med vår egen biblioteksverksamhet där vi har en halvtidsanställd bibliotekarie. Ett av biblioteksrummen har vi gjort om till vår nya kurslokal Bergsfrun som invigs i vinter. Vi kommer att ha stora behov av åtgärder i fastigheterna på grund av fuktskador, sättningar, gamla rörsystem etc, men också för att åstadkomma ändamålsenliga lokaler utifrån verksamhetens behov. Lokalerna är slitna och det är dålig ventilation, men det är trivsamt och välskött, rent och snyggt. Under 2016 har landets folkhögskolor gått över till ett nytt administrativt system, Schoolsoft. Fornby var pilotskola och ligger långt framme i utvecklingen. Systemet fungerar bra för närvaroregistrering 22

och för information till studerande, men har också inneburit väldigt mycket jobb med nya administrativa rutiner och delar som inte har fungerat som vi önskat. Lärarrekrytering Trots att de anställda trivs och gärna stannar på Fornby så har vi kontinuerligt rekryteringsbehov på grund av ökad verksamhet, pensioneringar och för att yngre lärare går vidare till nya utmaningar. Under våren har vi gått in i den nya rekryteringsprocess som landstinget utvecklat. Vi är inte nöjda med hur annonserna ser ut, men i övrigt fungerar det. Vi ser också att vi inte har hängt med i löneutvecklingen för lärare och haft svårare än tidigare att rekrytera till en del tjänster av det skälet. Under 2016 har vi anställt sex nya lärare och en ny i servicegruppen. Tre av de nya börjar i januari 2017. Flexibelt lärande, digital delaktighet och IT Vi fortsätter att utveckla arbetet med flexibelt lärande och digital delaktighet. De tekniska förutsättningarna uppdateras hela tiden, men vi har ändå svårt att få vårt trådlösa nät och våra servrar att räcka till. Våren 2016 avslutades vår första ämneskurs på distans, Naturkunskap 2. Läsåret 2016/17 har vi både Naturkunskap och Engelska på distans. Fyra distanskurser i vävning och sömnad har genomförts och drygt 30 studerande läser Svenska för invandrare på distans. Ett lite udda exempel på användning av ny teknik kom vid den traditionella stjärngosseparaden vid julfesten. Lärarna spexar och Judas med pungen samlar in pengar. I år tog Judas Swisch! Resultatet blev 3.200 kronor till Radiohjälpen för att barn i krig har rätt att gå i skolan. Verksamhet digitaliseras allt mera och vi har nya tjänster som ligger online. Under hösten startades verksamheten med att vi hade ett nytt system, SchoolSoft, för hantering av studerande, bokningar av skolans resurser samt spridning av information. Tillsvidare har vi använt FirstClass men i slutet av våren 2017 kommer FirstClass att försvinna. Alla accesspunkter i skolans trådlösa nät byttes ut till nyare modeller. Det trådlösa nätet har också fått förbättrad kvalitet (efter felsökning i nätet och en ny konfigurering av accesspunkter) och kapacitet. I Ludvika har de studerande använt skolans egna ChromeBooks som digitala verktyg. På Ludvikafilialen infördes under våren 2016 Google Apps For Education som plattform. Skolan har även en trådlös skrivare och ett trådlöst nät som skolan själv har hand om. Tidigare använde skolan ABF:s datorer samt trådlösa nät. Under hösten köptes en första uppsättning Chromebooks in till Borlänge och två kurser har börjat använda dem. Verksamheten i Falun har fått ett tillskott av 5 stycken nygamla datorer och har nu totalt 15 stycken datorer till undervisningen. Förbättringar av det lokala nätverket på falufilialen har också gjorts. Vi står inför en del betydande förändringar av skolans IT-miljö och struktur och därför har arbete lagts på att jobba med planeringen av detta under hela året. Att förslagen i den IT-utredning som gjorts blir genomförda är en viktig uppgift för 2017. De kommer att underlätta samverkan inom landstinget och göra att vi kan utnyttja de administrativa system som vi idag inte kommer åt. Övergången kommer säkert att bli jobbig, främst för IT-ansvariga och administration men också för all personal som behöver lära sig nya program. 23

Risk- och väsentlighetsanalys Risk- och väsentlighetsanalys sker dels i Kultur och bildningsförvaltningens ledningsgrupp, där rektor ingår, och dels i Samverkansgruppen och på personalmöten på Fornby. Ett ständigt pågående arbete gäller att säkra att vi rekryterar rätt deltagare till våra kurser och att de får det stöd de behöver för att klara sina studier. Vi har fortsatt vårt samarbete med psykologbyrån Recatch för stöd till både lärare och studerande. Med Studiemotiverande kurser, Etableringskurser och Sfi på distans har en stor andel verksamhet som är mer eller mindre tidsbegränsad och där vi inte med säkerhet kan säga hur rekryteringen kommer att se ut. Det innebär en sårbarare ekonomisk situation. Under 2016 lyckades Arbetsförmedlingen inte fylla alla kurser vi kommit överens om. Små kursgrupper får ekonomiska konsekvenser, men också pedagogiska. En alltför liten kursgrupp riskerar att tappa i dynamik. Inför 2017 har vi gjort en strategisk analys byggd på de senaste årens utveckling. Antalet studerande på allmänna och särskilda kurser ligger i stort sett konstant medan andelen studerande i SFI, Etablering och Svenska som andraspråk ökar. Andelen studerande med särskilda pedagogiska behov ökar. Verksamheten har ökat kraftigt de senaste åren. Det har blivit trångt i lokalerna och vi har många relativt nyanställda. En viss konsolidering kan vara viktigt för att integrera nya verksamheter i helheten. Under 2017 får Fornby en ny rektor, vilket naturligtvis innebär förändring. De risker vi ser är att vi får ökad konkurrens från Brunnsvik i Falun/Borlänge, att konkurrensen från kurser på nätet ökar, att det är högkonjunktur och därmed lättare att få jobb, att årskullarna i 20- årsåldern är mindre under några år samt att det blir färre asylsökande. Det finns också stora möjligheter, t ex att vi får fler personer i etablering. Det särskilda studiestartsbidrag som regeringen föreslår kan få stor betydelse för att rekrytera lite äldre deltagare. 150 100 50 0 100 50 0 300 200 100 0 Antal studerande Särskild kurs Allmän kurs SFI Antal studerande med särskilda SMF behov 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Antal studerande med SVE respektive SVA Svenska Svenska som andraspråk 2012 2013 2014 2015 2016 Lärares löneutveckling i gymnasium och grundskola innebär att vi kan få svårt att behålla och rekrytera kompetenta lärare framöver. Låga påslag de senaste åren har gjort att vi tappat mark. 24

De strategiska utvecklingsområden vi satsar på är Ett utvecklingsprojekt med stöd av Spsm för att utveckla en ny mässighet i allmän kurs, och i samband med det ett nytt kvalitetsmaterial. Att erbjuda svenska som andraspråk i Falun och Ludvika Att erbjuda Allmän kurs helt på distans 2018 Att starta Fritidsledarlinje 2018. Fornby var med och startade Fritidsledarutbildningarna på 1970-talet, men lade ner kursen i början av 2000-talet. Nu finns ett starkt intresse i kommuner och föreningsliv och vi har inlett ett utvecklingsarbete för att forma en ny lokal profil. Att ansöka till YH-myndigheten om att få bedriva Kontakttolkutbildning. Dvs ytterligare en yrkesutbildning på skolan. Kvalitetsarbete Viktiga delar i kvalitetsarbetet har varit att delta i det nationella arbetet med att tydliggöra folkhögskolan som egen utbildningsform och i arbetet med Dalarnas kultur- och bildningsplan Visa Vägen. Fornbys interna kvalitetsarbete följer en kvalitetsprocess i 10 steg som arbetats fram tillsammans med studerande och personal. Vår Studeranderättsliga standard 2016 har fastställts av skolans styrelse. Den kursansvarige genomför utvecklingssamtal med var och en av de studerande vid tre tillfällen under läsåret. Detta för att varje studerande ska kunna formulera sina egna mål och få personligt stöd i studierna. Vi har rutiner och datastöd för tydlig uppföljning av frånvaro med muntliga och skriftliga kontakter. Vi har utifrån den kvalitetsenkät som ett 70-tal folkhögskolor genomför skapat kvalitetsverkstäder med alla lärare och studerande där svaren bearbetats. Verkstäderna har dokumenterats och resultaten har följts upp av kurs- och lärarråd. Rektor och intendent har genomfört utvecklingssamtal med var och en av de anställda runt mål, resultat, arbetsmiljö och utvecklingsbehov. Utifrån utvecklingssamtalen skriver varje anställd sin personliga utvecklingsplan som fastställs tillsammans med chefen. Utvecklings- och profileringsarbete Styrelsens uppdrag var att utveckla verksamheten med lågutbildade med särskilda behov och med invandrare samt att stärka skolans kontakter i det omgivande samhället och arbetslivet. Vi har medvetet valt att rekrytera studerande med dåliga erfarenheter från tidigare utbildning och/eller olika typer av inlärnings- och sociala svårigheter. För att profilera Fornby som ett annorlunda alternativ där man kan tro på framgång har vi satsat på fortbildning av personalen med seminarier, utbildningar, studiebesök mm för att utveckla vår metodiska och pedagogiska förmåga samtidigt som vi lagt extra resurser på att ta emot studiebesök, ofta enskilt eller i mycket små grupper, eller själva besöka organisationer och verksamheter att samverka med. Ytterligare en lärare har deltagit i den 7,5 poängskurs i folkbildningspedagogik som Linköpings Universitet genomför. Sammanlagt har nu nio av lärarna genomfört kursen. Arbetsgrupperna för Marknadsföring och IT-utveckling redovisade sitt arbete under våren 2016 och vi har arbetat vidare med deras resultat. Marknadsföring och information Den viktigaste informationskanalen för oss är personlig kontakt, att vi själva är ute och informerar eller att nuvarande och tidigare deltagare berättar för bekanta. För att stödja detta har vi som tidigare år tryckt upp en folder som presenterar skolans alla kurser och utförligare kursblad för varje 25

kurs. Informationen finns på vår hemsida och används vid olika arrangemang, skickas ut till olika målgrupper osv. Den gemensamma hemsidan för landets folkhögskolor, folkhögskola.nu, är den därnäst viktigaste rekryteringskanalen. Därifrån klickar många vidare till vår egen hemsida. Bilder och filmklipp från våra aktiviteter lades upp direkt på sociala nätverk såsom Facebook och Twitter. Fornbys facebooksida har visat sig vara en bra väg till snabb kommunikation med både presumtiva deltagare, de som går på skolan för närvarande och de som tidigare gått på skolan. Vi har vid flera tillfällen bjudit in till presskonferenser för att berätta om aktuella händelser och vi har bjudit in lokalpressen till våra arrangemang. Inför våra öppna folkbildningskvällar annonserar vi i det lokala Annonsbladet. Öppet Hus i mars lockade många besökare. Folkhögskolans dag hölls en lördag i april, med utställningar, musik, servering mm. På eftermiddagen övergick programmet till Kamratförbundets jubileumsfest, som var mycket välbesökt. Vid ett trettiotal tillfällen har ett brev från rektor med aktuell information lagts ut på intranät och hemsida. Internatet Vi väntar fortfarande på att Mellangårdens pentryn ska renoveras. Trots detta har det varit fullbelagt på Mellangården. På Nygården har det varit 5 boende. Korta kurser, öppen folkbildning och sommarkurser Även 2016 har vi haft ledarutbildningar med Dalarnas ridsportförbund och en sommarkursvecka med Gävleborgs Afasiförening. En handledarutbildning för kulturarbetare inom projektet Krehab genomfördes på skolan under våren 2016. Projektet drevs av Landstingets Kultur- och bildningsförvaltning tillsammans med Skådebanan. Deltagarna i handledarutbildningen genomförde sedan rehabkurser i regi av Finsam i Borlänge och Smedjebacken. Verksamheten gick ut på att använda sig av kulturella uttrycksformer i rehabilitering och personlig utveckling. Sex öppna arrangemang Onsdagskväll i Storstugan inom olika ämnen genomfördes under 2016. Arrangerade av våra egna medarbetare i konst och hantverk, men även tillsammans med tex fågeloch foto-klubbarna i närheten. Folkhögskolan samarbetar med flera studieorganisationer och föreningar. Samverkanskurser, konferenser och möten hålls här både på dagtid, helger och kvällar. Sommarkurserna i skolans egen regi genomförs i början av augusti. Årets kurser samlade ett 80-tal deltagare som målade, täljde, sydde, vävde och drejade. Konferenser Vi tar emot en hel del konferensgäster, främst från Landstingets olika verksamheter, och jobbar för att erbjuda bra konferensmöjligheter i en levande folkhögskolemiljö. Landstingets chefsutbildning har återkommit vid många tillfällen vilket vi är glada för eftersom det också gör att folkhögskolan blir mera känd i hela landstinget. Fornbys miljöarbete Fornbys miljöarbete fortsätter att utvecklas i enlighet med standard. Miljö- och arbetsmiljögruppen med representanter från alla personalgrupper på skolan möts regelbundet för att på olika vis föra miljöarbetet framåt. Under 2016 har miljöförbättringar nåtts på flera punkter, mest betydande är att: Energianvändningen (både el och värme) har ytterligare minskat och är för första gången under landstingets mål för år 2020 (150 kwh/m 2 ). 26

Andelen miljömärkta livsmedel 56,4 % är den största i landstinget Dalarna och väl över Kulturoch bildningsförvaltningens mål 50 % år 2018. Återanvändning genom LD Returen och från andra offentliga verksamheter har blivit mer regel än undantag vid anskaffning av möbler. På vissa punkter finns fortfarande brister i miljöarbetet. Det gäller framförallt ökande biltransporter i tjänsten, riskbedömning av kemiska produkter och dokumentation av miljöbedömningar före inköp och beslut. Skolans miljöledningsgrupp Agendagruppens har möten ca en gång per månad. Ledningens genomgång görs löpande vid Agendagruppens möten enligt årsklocka. Intern miljörevision har genomförts under 2016 enligt plan. Alla avvikelser och förbättringsförslag är i princip åtgärdade. Skriftlig miljöbedömning har genomförts inför ombyggnation av fackbiblioteket. Upphandling och inköp Miljöhänsyn tas i samband med inköp. Dokumenterad miljöbedömning har genomförts vid ett par tillfällen under året. Fortfarande finns brister rörande miljöbedömningarna. Att de genomförs, att det görs inför inköp och att de omfattar rätt saker. Detta följs i Agendagruppen. 4 3 2 1 0 Papper per studerandedag (st) 2014 2015 2016 Kopiepappersförbrukningen följs upp. Den totala pappersförbrukningen har ökat men antalet papper per studerandedag minskar stadigt från ca 5 år 2010 till 2,4 år 2016. Denna minskning beror till stor del på digitaliseringen i undervisningen. Dock har vi fortfarande vissa verksamheter som använder en hel del papperskopior. Avfall Källsorteringen på skolan fungerar tämligen väl. Fortlöpande utbildning och information kring frågan krävs med ständigt nya kursdeltagare och många nyanlända invandrare. Uppdatering har gjorts av skyltning och fraktioner i lektionshusen och på internaten. Vid revision påpekades att källsortering av pappersförpackningar saknas på skolan vilket ger onödigt mycket brännbart avfall. Under året har mycket möbler bytts ut på skolan. Nästan genomgående har bättre begagnade möbler ersatt de äldsta och utslitna. Både Landstingets Returen och andra myndigheter har varit källan till möblerna. Hur stora mängder avfall som uppstår följs inte längre upp då tillförlitliga data är mycket svåra att få fram. Energi och vatten Under året har flera energieffektiviserande åtgärder genomförts: Matsalens takarmaturer har bytts ut och utrustats med LED-belysning. Isolering av taket i matsalen. Dränering och isolering av grunden på Nygården. Justering av energikurvor och drifttider för ventilation och värme. Rörelsevakter på belysningen i några toalettutrymmen. Utbyte till LED-lampor i alla armaturer allt eftersom. Utbyte till LED i nödbelysningen. Sänkt takhöjd i ny kurslokal i Bergsmansgården. Alla motorvärmaruttag hyrs ut med timer för att optimera energianvändningen. 1000 800 600 400 200 0 Fornby fhsk Värmeanvändning (MWh) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 27

Dessa åtgärder har lett till ytterligare minskad elanvändning (2,5 %) och värmeanvändning (3,3 %) på skolan. Skolans vattenanvändning varierar med beläggningen på internatet och mängden kurser med övernattningar. De senaste fyra åren har vattenanvändningen varit kring 3100 m 3 /år. Inga nya vattenbesparande åtgärder har heller genomförts under 2016. 600 400 200 0 Fornby fhsk Elanvändning (MWh) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kemikalier Inga riskbedömningar av farliga kemikalier har genomförts. Upprätthållandet av ett aktuellt kemikalieregister är problematiskt. Inköp av liknande produkter sker från många olika leverantörer och av många olika märken. Detta försvårar registrering och uppföljning. Det finns också brister i rapporteringen när inköp sker. Alltför mycket upptäcks först i samband med den årliga inventering som genomförs. 50% 40% 30% 20% LD folkhögskolor 0 LD 2016 Fornby fhsk Vattenanvändning (kubikmeter) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Fornby folkhögskola Transporter i tjänsten (km) Resor och transporter 30000 Eftersom transporter utgör en betydande miljöpåverkan följs personalens tjänsteresor i skolans 20000 fordon, bilpoolens bilar och privat bil upp årligen. Körsträckan var som lägst år 2013 och har därefter 10000 ökat årligen. En förklaring till detta är att skolan 0 sedan 2014 har filialer i både Falun och Ludvika vilket 2012 2013 2014 2015 2016 ökar persontransporterna däremellan. Ett stort mörkertal finns också i km med privat bil som inte skrivs reseräkning för. Användningen av digital teknik för möten på distans ökar. Problem med både tekniken och hanteringen av tekniken har funnits under året. Skolan har flera busskort för användning till tjänsteresor. Korten är dock mycket lite använda. Skolans läge och kursernas scheman är förmodligen orsaken till Fornby fhsk detta. Viktigt är dock att Andel miljömärkta livsmedel (% kr) informera regelbundet så att inte resekorten glöms bort. 60% Under vinterhalvåret har 74 % av skolans motorvärmaruttag varit uthyrda. I oktober informeras årligen om möjligheten och fördelarna med att hyra motorvärmaruttag. Förvaltningens mål 2018 50% Livsmedel Köket på Fornby folkhögskola har arbetat systematiskt för att öka andelen miljömärkta 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 28

livsmedel och därmed lyckats överträffa förvaltningens mål (50 % miljömärkt år 2018) redan nu. För att minimera både matsvinnet och livsmedlens klimatpåverkan har man infört nya och tydliggjort gamla rutiner. Andelen vegetarisk mat har ökat markant. Ett vegetariskt alternativ serveras nu till alla dagligen och helt vegetariska dagar hålls varje vecka. Samarbete har inletts mellan folkhögskoleköken och LD-kostservice. Målet att kunna mäta matsvinn med en LD-gemensam metod är inte uppfyllt. Inledande diskussioner förs med LD-kostservice. För att öka kunskaperna om rättvisemärkt och ekologiskt hölls rättvisefika i samband med rättvisedagen i oktober. Till nästa år ska informationen i samband med detta bli bättre. Textilier Målen som satts upp gällande textilier är inte uppnådda men andra aktiviteter har genomförts. Skolan har organiserat och genomfört klädbytardag i samband med Folkhögskolans dag samt genomfört en temadag om textiler och Agenda 2030 där vi uppmärksammat textiliers stora miljöpåverkan och behovet av återanvändning och återvinning. Arbetsmiljöarbetet samt skydds- och brandronder Arbetsmiljöarbetet samt skydds- och brandronder. Fornby folkhögskola har två skyddsombud, Johan Wixner (Huvudskyddsombud, Förbundet folkhögskollärarna) samt Yvonne Westin (Kommunal) som medverkar i samverkansgruppen samt Agenda 21-möten. Detta ingår i det regelbundna och dagliga arbetsmiljöarbetet. Skolans vaktmästare Andreas Löfving är Brandombud. Utöver det dagliga arbetet för att skapa en så bra arbetsmiljö på Fornby sker årligen vissa större insatser i frågan. Rektor planerar och genomför utvecklingssamtal med varje medarbetare på arbetsplatsen. Under detta samtal lyfts frågan hur medarbetarna uppfattar sin arbetsmiljö, psykiskt som fysiskt. Under året genomförde majoriteten av skolans studeraden och personal utbildning i Hjärt- och lungräddning. I utbildningen ingick det hur man hanterar en defibrillator/ hjärtstartare. Skolan har en hjärtstartare vid receptionen i Storgården. Skolans HLR-instruktör närvarade vid Hjärt- och lungräddningskongressen i Göteborg i oktober där nya riktlinjer presenterades inom området. Under året har skolans HLR-instruktör utbildat personal på Kultur och bildningskansliet samt Folktandvårdens kansli. Skyddsronder genomfördes under maj och juni. Under vårterminen genomförde nyanställd personal den obligatoriska brandskyddsutbildningen, den ska göras var tredje år. 29

VERKSAMHETENS ORGANISATION Styrelse- och förvaltningsorganisation Fornby folkhögskola ingår i Kultur- och bildningsförvaltningen i Landstinget Dalarna. Kultur- och bildningsnämnden är styrelse för de tre landstingsägda folkhögskolorna Fornby, Mora och Malung. Kultur- och bildningsnämnden Ordinarie Mursal Isa (MP), Ordförande Suzanne Lazar (S), 1e vice ordförande Håkan Frank (M), 2e vice ordförande AnnBritt Grünewald (S), ledamot Kenneth Petersson (V), ledamot Kjell Tenn (C), ledamot Kerstin Marits (M), ledamot Ersättare Tina Fagerström (S) Per Morelius (S) Mats Rönnblad (S) Birgitta Sohlberg (S) Anna-Karin Andersson (C) Katarina Gustavsson (KD) Vanja Ottervall (M) Kultur- och bildningschef, ledningsgrupp Förvaltningschefen Malin Lagergren är chef för skolans rektor. Rektor ingår i ledningsgruppen för Kultur- och bildningsförvaltningen. Kursråd Kursrådet har samlats ungefär en gång i månaden med rektor och personalrepresentanter. Mellan mötena har de studerande haft egna möten. Samverkansgrupp Samverkansgruppen har sammanträtt tio gånger under året. Gruppen består av rektor, intendent och skyddsombud samt företrädare för de fackliga organisationerna Folkhögskolelärarna, Vision och Kommunal. Personal Lärare Lärarmöten har hållits varje vecka. 11 av dem har protokollförts som lärarråd. Dessutom har omdömeskollegium genomförts, uppdelat på fyra dagar, under vårterminen. Vid lärarrådsmötena har lärarlaget i Ludvika deltagit på distans. I början och slutet av sommaren hölls gemensamma planeringsdagar. Lärarlagen i Falun och Ludvika också haft egna lärarmöten. Beskow Annika Björktorp, Kristina Boholm Lisbeth Bolling, MiaMarie Börjel, Anna. Slutade under året Ekenberg Maria Eklund Karin Franzén Dag Fredin Lena Götbo Göran Hallor Lena Hellqvist Katarina Hill Ulrika Hjalmarsson Louise Johansson Tillgren Karin Kaj Per Erik, rektor Karlsson Lisbeth Karlsson Petrea Kerpeten Bulent Landin Mathilda 30

Lindholm Benita Lindstedt Jan Magnusson Solveig Malmberg Niclas Norberg Maria. Slutade under året Olgerfelt Linn Perrault Madeleine. Slutade under året Sandberg Kicki Sjöberg Tina Stackeryd Ulf Svedin Peter Uhlbäck Helena Widell Anna Wixner Johan Ångström Karin. Pension vid årsskiftet 16/17 Öberg Marita Ytterligare ett 20-tal personer har arbetat som gäst- och timlärare vid olika tillfällen. Några som arbetat kontinuerligt under året är Anna Yng Claes Nilsson Pia Anliot Roland Gustafsson I början av 2017 anställdes Daniel Eriksson, Anders Rask, Angela Gustafsson och Linda Alvarsam. Servicegruppen Servicegruppen som består av personal från städ, vaktmästeri, kök, administration samt biblioteket, har haft arbetsplatsträffar vid 9 tillfällen under året. Kursassistenterna på hjärnskadekursen har blivit inbjudna att delta på dessa möten, men de har haft svårt att delta då de har schemalagda lektioner. Vid några möten har även en lärare deltagit. Servicegruppen träffas nästan dagligen vid förmiddagskaffet för löpande information. Vanligtvis har internatansvarig gått igenom nästa veckas händelser / konferensbokningar vid förmiddagskaffet på torsdagar. Aktuella frågor som angår servicegruppen tas upp och diskuteras vid förmiddagsfikat. Vid serviceråd delges gruppen information från diverse möten, tex samverkan, kursråd, Agenda 21 och lärarråd. Schoolsoft, ett nytt administrativt program har införts på alla folkhögskolor under året. Under arbetets gång har det visat sig att inte riktigt alla delar i Schoolsoft fungerar, så det har varit ett tufft år för administrationen att få alla delar att fungera. Diskussioner pågår sedan flera år med landstingsfastigheter om renovering av Mellangårdens pentryn. Vi hoppas och tror att det blir bättre bara köken blir bättre anpassade. Pga en vattenläcka i iundantaget har renovering påbörjats i två av lägenheterna. På helger under vinterhalvåret har någon ur servicegruppen hjälpt vaktmästeriet med snöröjning och sandning. För detta extra arbete har man erhållit ett lönetillägg. Stenbordet i uteklassrummet har forslats bort och det är meningen att vaktmästeriet ska tillverka ett nytt bord. Detta arbete har inte slutförts, ännu, men man hoppas att det ska vara klart till sommaren 2017. Underdelen som består av stora stenblock lämnades kvar för att användas igen. Under vintern har arbete påbörjats med att planera ett utegym. Köket har fortsatt med sin satsning på att inhandla så mycket ekologiskt som möjligt. Tyvärr finns inte alla varor med i Landstingets upphandlingsavtal, så vi fortsätter med vårt arbete att försöka påverka upphandlingen. Skolan har köpt in en ny skurmaskin som är mycket enkel att använda. Med detta hoppas vi att arbetet med att försöka hålla våra golv blanka och fina, blir enklare och att arbetsskaderisken för städpersonalen minskar, då den gamla skurmaskinen är mycket tung och svår att hantera. Kommunen stängde ner biblioteket i oktober, men vi beslutade att fortsätta ha vår biblioteksverksamhet med en person anställd på halvtid. En storrensning av böcker har gjorts, så fackbiblioteket på övervåningen i Bergsmansgården gjordes om till ett jättefint klassrum. Nya möbler köptes in. Meningen är att möblerna i Stora salen ska bytas ut så småningom och de ska gå att kombinera med de nya i rummet som döptes till Bergsfun. 31

Servicegruppens stipendium gick i år till Henrik Eriksson AKDK. Servicegruppen består av Administration Astrid Eriksson Intendent och chef för serviceenheten Lisbeth Backström administratör / internatansvarig Ulrica Wikman administratör / receptionist Yvonne Westin Vaktmästeri Jörgen Persson vaktmästare Andreas Löfving Anders Högvall Sören Ahlner vikarie Kök Teresia Jönsson 1:e kock Karolin Stelius kock Ulrika Edlund Sofia Nordin-Hurtig vikarie Sofia Wadh köksbiträde Caroline Fredin vikarie Städ Ylva Abrahamsson lokalvårdare Maria Knutsson Karin Åkerstein Linda Axelsson Bibliotek Johanna Törnkvist biblioteksassistent Assistenter hjärnskadekursen Stina Bylund kursassistent Niclas Malmberg 32

EKONOMISK REDOVISNING 20160101-20161231 Konto 2016 Budget 2016 2015 INTÄKTER 35034 34223 32672 Verksamhetsintäkter 4761 5820 5217 Landstingsbidrag 11153 11153 11153 Statsbidrag 19074 17250 16281 Övriga intäkter 41 0 20 Finansiellt och extraordinärt 4 0 0 KOSTNADER -35050-34223 -33102 Lönekostnader -25105-25135 -23890 Övriga personalkostnader -523-472 -538 Övrig köpt verksamhet -1019-824 -804 Övriga verksamhetskostnader -8403-7790 -7867 Finansiellt och extraordinärt 0-2 -2 Totalt -16 0-430 Redovisningen ska kompletteras med en uppdelning av de olika delarna i statsbidraget och en redovisning av hur förstärkningsbidraget från Spsm fördelats. Dessa två delar skrivs in efter att redovisningen av just dessa siffror till SCB är färdig i mitten av maj. 33

Sammanställning av genomförda kurser 2016 Kurs antal dv kvinnor män funktionshinder invandrare ALLMÄNNA KURSER BORLÄNGE Samhälle och insikt 549 10 19 22 Första året 485 12 14 12 Estet 528 21 7 10 Svenska som andraspråk 1188 28 35 17 59 Högskoleförberedande 524 13 15 8 ALLMÄN KURS LUDVIKA Samhälle 608 24 7 12 ALLMÄNNA KURSER FALUN Kvinnoinriktning 414 18 4 9 4 Social 536 19 9 12 Internationell 136 4 4 3 SÄRSKILDA KURSER Konst 878 27 10 3 1 Konst deltid 320 29 5 Sömnad, mode, design 97 18 1 6 1 Vävning & sömnad distans 25% 54 45 1 Förvärvad hjärnskada 292 7 9 16 Aktiveringsvecka afasi 36 9 21 36 ETABLERINGSKURS FÖR NYANLÄNDA Borlänge 728 12 16 28 Ludvika 780 9 21 30 SVENSKA FÖR INVANDRARE Borlänge 2520 31 53 84 Borlänge flex 33 % 510 37 14 51 SMF, studiemotiverande folkhögskolekurs för arbetssökande Borlänge 247 12 7 Falun 65 3 3 3964 Ludvika 170 7 6 690 KORTA KURSER Ridsportförbundets ungdomsledarutbildning 26 61 SOMMARKURSER Målning, tälja I trä, broderi, skrivarkurs med mera 56 59 10 ÖPPEN FOLKBILDNING Onsdagskväll i Storstugan 24 118 60 34

Fornby folkhögskola Tel: +46(0)243-239550 Fakturaadress Box 5016 www.fornby.se Landstinget Dalarna S-781 05 Borlänge info@fornby.se Ref 40000, Box 1030 Sweden 831 29 Östersund Huvudman Landstinget Dalarna Bankgiro: 745-0208

Verksamhetsberättelse 2016

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Inledning Mora Folkhögskola är en anrik skola grundad under namnet Skeriol av konstnären Anders Zorn 1907 i syfte att ge lokala ungdomar möjlighet till utbildning. Första tiden stod Zorn själv för programmet, vilket innehöll till stor del teckning, den lokala kulturen och hushålls- och lantbrukskunskap. Det är tydligt att verksamheten på Mora Folkhögskola inte har varit statisk under de gångna hundra åren. Kursutbudet har varierat i enlighet med målgruppernas behov och omvärldens krav och förändringar. Mora folkhögskola är en folkhögskola med internat som bedriver folkbildningsverksamhet huvudsakligen i form av allmän kurs och särskilda kurser inom skolans profilområden. Dessutom anordnar folkhögskolan distans- och kortkurser samt arrangerar bildnings- och kulturverksamhet i form av öppen folkbildning och kulturprogram. Som etablerad folkbildningsaktör erbjuder folkhögskolan folklig bildning av hög kvalitet för Dalarnas och övriga landets medborgare och utgör ett centrum för bildning, kultur och medborgerligt engagemang. Verksamheten bedrivs utifrån statens och huvudmannens uppdrag. Mora folkhögskola har haft ett framgångsrikt verksamhetsår och producerat folkbildning av hög kvalitet för Dalarnas och övriga landets medborgare. Även i år har folkhögskolan hållit dörrarna öppna för lokalsamhället i syfte att uppfylla sin roll som bildnings-, kultur- och demokraticentrum för norra Dalarna. Genom både den ordinarie och projektverksamheten har skolan lyckats nå sina målgrupper. Speciellt för året 2016 har varit flyktingkrisen och de insatser, akuta och långsiktiga, ideella och professionella som har gjorts för att ställa upp både för flyktingar, asylsökande och nyanlända och för civilsamhällets organisationer och medborgarnas initiativ. Skolan har bidragit på många plan till mottagandet och hanteringen av situationen i norra Dalarna vilket har påverkat prioriteringar, arbetsformer och verksamhetsinnehåll. Verksamhetens finansiering Mora folkhögskolas verksamhet finansieras dels med statliga medel i form av statsbidrag från Folkbildningsrådet och dels med anslag och bidrag från huvudmannen. Statsbidraget till Mora folkhögskola uppgick under 2016 till sammanlagt 13.817.570 kr. Av dessa avser 342.501 kr. anslag för SMF & Etableringsplatser inom satsningarna för arbetslösa och nyanlända. Från SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) har 494.000 kr. erhållits för särskilt stöd till deltagare med funktionshinder. Bidrag och anslag från huvudmannen uppgick till sammanlagt 10.724.000 kr. Intäkter från uppdragsverksamhet och konferens har uppgått till 1.535.610 kr. Folkhögskolan har haft 40 studerande boende på internat under året varav 25 i Mora och 15 i Skattungbyn. Internatboendet på läsårsbasis har således minskat något även i år. Skolans internat i Mora består i 42 rum samt logementboende. Förutom helårsstuderande bor på skolan distansstuderande under kursernas fysiska träffar samt externa gäster när detta är möjligt. För att kunna bedriva internat samt övrig service till studerande kompletterar skolan den statliga och regionala finansieringen med intäkter från kök, internat/boende, konferensverksamhet, extern kursverksamhet samt inte minst genom att ställa sina lokaler till förfogande för lokala kultur-, idrotts- eller folkhälsoaktiviteter. Verksamhetsberättelse 2016 2

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola En viktig intäkt för skolan uppstår genom vårt ansvarstagande när det gäller att bereda övernattningsplatser för Vasaloppets deltagare och gäster. Konferenser och andra övernattningar som har koppling till skolans kultur- och bildningsuppdrag utgör också en intäktskälla som bidrar till skolans utvecklingsmöjligheter och goda relationer med omvärlden. Verksamhetsåret 2016 har gett ett ekonomiskt resultat på 560.704 kr. Verksamhetens profil och särart Mora folkhögskolas profilområden är natur, miljö, hälsa och skapande i ett hållbarhets- och helhetsperspektiv. Den folkbildande verksamheten på Mora folkhögskola utgår ifrån statens fyra huvudsyften med sitt statliga stöd. Genom det interna demokratiarbetet bildar man unga och gamla medborgare genom inskolning i demokratiska mötes- och beslutsformer. Genom att stödja det lokala föreningslivet och dess bildningsverksamhet stödjer man verksamheter som stärker och utvecklar demokratin. Det gör man också genom att vara en alternativ mötesplats, en civil arena både för bygden och för skolans deltagare. Genom den allmänna kursen bidrar folkhögskolan till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället. Genom de särskilda kurserna och den allmänna kursens profiler bidrar skolan starkt till att bredda intresset för, och öka delaktigheten i, kulturlivet. På Mora folkhögskola strävar man efter verksamheter som hör ihop med skolans profil och statliga uppdrag, vilka genomsyrar inte bara skolans långa kurser utan även kortkurser, externa kursverksamheter och konferenser. Skolan stödjer även folkliga former för kultur och folkhälsa genom att ställa sina lokaler och utomhusanläggningar till förfogande för lokala aktiviteter och arrangemang. Mora folkhögskolas verksamhet styrs dessutom av huvudmannens mål- och styrdokument. Landstinget Dalarnas vision Ett hälsosammare Dalarna är tongivande för verksamheten. Styrdokumenten är Dalarnas Landstingsplan, Landstingets framtidsplan samt Kultur- och bildningsplanen Visa vägen. Kultur- och bildningsförvaltningens uppdrag enligt Landstingsplanen är att Dalarnas befolkning ska ha möjlighet att ta del av ett aktivt kulturliv, fortbilda och förkovra sig. Ledstjärnorna i arbetet är Delaktighet, samverkan, kvalitet. För den som vill och behöver Folkhögskolemiljön är en inkluderande miljö som ger möjligheten till alla att uttrycka sig och utvecklas. Mora folkhögskola verkar för att genom folklig bildning göra lärande, kulturella uttrycksformer och naturupplevelser tillgängliga för alla, oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, social- eller utbildningsbakgrund Prioriterade målgrupper i skolans utvecklingsarbete är: lågutbildade, unga med ofullständiga studier, seniorer, funktionshindrade, nya invandrare, arbetslösa samt människor som behöver studera i flexibla former. Mora folkhögskola vill stimulera de studerande till att: ta ett aktivt ansvar för sina studier, hälsa och framtid förvärva nya kunskaper och insikter uppskatta mötet med människor med andra förutsättningar och erfarenheter än de egna utvecklas till miljömedvetna, demokratiska och jämlika människor få perspektiv på sig själva och omvärlden Demokratiutveckling och medborgarbildning är centrala aspekter i folkbildningsarbetet. Verksamhetsberättelse 2016 3

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Demokratiska och humanistiska värderingar ska genomsyra skolans verksamhet i alla dess aspekter. Folkhögskolan är en inkluderande miljö där alla har rätt till sin identitet: att vara sig själva, uttrycka sig fritt, samtala, samverka och utvecklas individuellt och tillsammans. Folkhögskolan ska tillhandahålla och utveckla verktyg för folkligt inflytande och delaktighet och för ett aktivt medborgarskap. På det lokala planet lägger skolan stor vikt vid uppdraget med att höja bildnings- och utbildningsnivån och erbjuda meningsfull och utvecklande verksamhet för bygdens befolkning. Mora folkhögskola har ambitionen att vara ett centrum för bildnings- och kulturverksamhet för alla boende i norra Dalarna genom en stark anknytning till lokalsamhällets behov av bildning, demokrati och utveckling. Agenda 2030 Under höstterminen 2016 beslutades av skolledning och personal i samråd att Agenda 2030 skall vara ett gemensamt tema för hela skolan som ska genomsyra verksamhet och aktiviteter med start innevarande läsår. Under läsåret 16-17 sattes målsättningen att definiera de punkter som vi kan och vill arbeta med på kort och lång sikt. Organisation Huvudman Landstinget Dalarna (LD) är skolans huvudman och har det övergripande ansvaret för verksamheten. Landstinget tillsätter Kultur- och Bildningsnämnd som är folkhögskolans styrelse. Folkhögskolan ingår som basenhet i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsförvaltning. Malin Lagergren är kultur- och bildningsförvaltningschef. Kultur- och bildningsnämndens sammansättning 2016: Ordinarie Mursal Isa (MP), ordförande Suzanne Lazar (S), 1:e vice ordförande Håkan Frank (M), 2:a vice ordförande Kjell Tenn (C), ledamot Kerstin Marits (M), ledamot Kenneth Petersson (V), ledamot Ersättare Anna-Karin Andersson (C) Tina Fagerström (S) Katarina Gustavsson (KD) Per Morelius (S) Vanja Ottevall (M) Mats Rönnblad (S) Birgitta Sohlberg (S) Skolledning Skolans styrelse är Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsnämnd. Nämnden skall se till att bestämmelser (riksdagsbeslut, lagar och förordningar) efterlevs. All beslutsrätt ligger på nämnden, förutom i de frågor där beslutsordningen anger annan beslutsinstans. Nämnden delegerar beslut till chefen för Kultur- och bildningsförvaltningen och till rektor. Rektor är ansvarig för verksamheten inför nämnden. Eva Avgerinou har varit skolans rektor sedan 2013. Lokal samverkan / Ledningssystem Samverkansgruppen består av rektor, fackliga representanter, arbetsmiljöombud och studerandeskyddsombud. Samverkansgruppen är informations-, samråds- och förhandlingsforum samt lokal skyddskommitté. Verksamhetsberättelse 2016 4

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Lärarrådet svarar för långsiktig pedagogisk planering av verksamheten och fungerar som samverkankansinstans/arbetsplatsträff. Servicepersonalrådet svarar för planering av serviceverksamheten och fungerar som samverkansinstans/arbetsplatsträff. Personalrådet består av all personal på skolan, lärarråd och servicepersonalråd sammanträder gemensamt ca en gång per termin. Kursföreståndare Varje kurs har minst en kursföreståndare. Korta kurser har en ansvarig kursledare. Deltagarinflytande På skolan finns ett fungerande kursråd och elevskyddsombud. Kursrådet är ett forum för information och rådslag kring verksamheten. I kursrådet ingår studeranderepresentanter från skolans långa kurser, rektor, en representant från lärarkollegiet, en representant från köket samt internatansvarig. Elevskyddsombuden deltar i samverkansmöten. För ett ökat deltagarinflytande i den kost som serveras på skolan har det under vårterminen inrättats ett kostråd. Kostrådet leds av köksföreståndare och alla kurser erbjuds att utse kostrepresentant. Kostrådet är ett forum för dialog, förslag och samråd kring skolans kost. De studerande är engagerade i Skeriol IF och i Internationella gruppen, som anordnar idrottsaktiviteter resp. aktiviteter kring internationell solidaritet. Kursernas veckomöten och kursrådet är forum för studerandeinflyttande men också för uppföljning av kursverksamheten.. På internaten hålls husmöten där de boende har möjlighet till inflytande. På individuell plan har alla kursdeltagare inflytande över sina studier genom regelbundna utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Skolan har en studeranderättslig standard som fastställs i kulur- och bildnignsnämnden och är gemensam för landstinget Dalarnas folkhögskolor. Stipendiater Mora folkhögskola delar ut årligen ett antal stipendier. Beslut om stipendier fattas av lärarrådet. Årets stipendiater blev följande: ANDERS O EMMA ZORNS STIPENDIUM TOTALT 10 000 KR Kultur och underhållning Somkuan Yatsomboon 1000 kr Aida Hadjari Bejestani 1200 kr ANNA O ANDERS PERS STIPENDIUM TOTALT 1 665 KR Goda kamrater Helena Backlund Allmän kurs 500 kr Anna Bergström Allmän kurs 500 kr Sebastian From Estetisk plattform 500 kr BEDA LARSSONS STIPENDIUM TOTALT 4 712 KR Textil handaskicklighet Ann-Britt Eklöv Estetisk plattform 1000 kr Hanna Hagenmalm Estetisk plattform 1000 kr Melanie Larsson Modeakademin 1000 kr Karin Carlsson Modeakademin 1000 kr Verksamhetsberättelse 2016 5

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Kursverksamheten Under året genomfördes verksamhet både utifrån skolans basutbud och utifrån de särskilda uppdrag som staten gett till folkhögskolorna. Den allmänna kursen har bedrivits på tre nivåer, Bas (för nybörjare i svenska språket), Grund och Gymnasienivå gör utbildning på folkhögskola tillgänglig för boende i Mora och övriga norra Dalarna. Växande målgrupper är dels de nyanlända och dels unga utan fullständigt gymnasium eller tom grundskola. Regeringen har gett folkhögskolorna särskilda uppdrag för att arbeta med dessa målgrupper. De särskilda kurserna har hela landet som upptagningsområde och erbjuder kvalitativa utbildningar i konstnärligt skapande, hantverk, idrott, ekologisk odling och hållbar livsföring samt Anpassad IT i vardagen. Dessutom erbjuds distanskurser med träffar i autism och ekologisk odling. Skolan har även i år anordnat korta kurser och sommarkurser inom profilområdena. De varierande studieformerna gör att skolan kan göra folkbildning tillgänglig för ett brett spektrum av målgrupper. Kultur- och bildningsprogram som skolan anordnar kostnadsfritt för allmänheten har dragits ner pga budgetåtstramningar. Mora folkhögskola är en viktig mötesplats och resurscentrum för områdets invånare och för det civila samhället och ett centrum för bildning och kultur. Bland annat samverkar vi med myndigheter och organisationer i gemensamma aktiviteter och projekt. Vi har under året samverkat med Mora kommun, idrottsrörelsen och Svenska kyrkan i projektet Samma lika med asylsökande barn och unga som målgrupp, med Finsam kring personalutbildning om psykisk ohälsa, med kommunerna och AF i lokala nätverk kring utbildning av nyanlända och unga arbetslösa, med kommunens verksamheter för ensamkommande flyktingbarn, med Svenska kyrkan, ABF och AF i projektet Slöjda på svenska för asylsökande, med Ovansiljans bibliotek i projekt om läsfrämjande, med Permakultur Stjärnsund i distanskursen i permakultur. Sist men inte minst har projektet Anpassad IT vägen till digital delaktighet slutfört den 2-åriga kursen för funktionshindrade deltagare. Ett samarbete med Högskolan Dalarna har inletts under hösten tillsammans med övriga folkhögskolor i Dalarna. Under sommaren var skolan värd för Zornmärkesuppspelningen 2016. Även i år har skolan ställt upp med övernattningsplatser vid Vasaloppet och har anordnat öppna aktivitetsdagar som Öppet hus, Skerioldagen och Klädbytardagen men också skolans interna friskvårds- och temadagar och kultur- och studieresor. Skolan deltar i nationell samverkan för att stärka folkbildningen genom deltagande i nationella fora för folkbildning och aktivt deltagande av skolledningen i regionala och nationella sammanhang för inflyttande samt OFI styrelsen. Skolan deltar i folkhögskolenätverk för omställning, Under 2016 har folkhögskolan bedrivit folkbildningsverksamhet i form av allmänna kurser och särskilda kurser samt annan folkbildande verksamhet inom det ordinarie anslaget, omfattande sammanlagt 6.424 deltagarveckor, varav 35,1% på Allmän kurs.. För deltagare med svårigheter i svenska språket har skolan genomfört verksamhet motsvarande 1.315 deltagarveckor. Bidrag för stöd till deltagare med funktionshinder i form av förstärkningsbidrag motsvarande 1178 dv samt bidrag för stödinsatser från SPSM har erhållits. Distanskurser Skolans tre distanskurser Autism ett annorlunda sätt att tänka, Trädgård i norr och Permakulturdesign står för 21,9% av den genomförda verksamheten. Verksamhetsberättelse 2016 6

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Söktryck och avbrott Söktrycket till höstterminens kurser var 2,2 sökande per plats. Skattungbykursens med egen kursstart i januari hade ett söktryck på 3,7. Söktrycket har därmed ökat ytterligare från föregående år vilket tyder på att vår verksamhet uppfattas som angelägen av medborgarna. De målgrupper som starkast efterfrågar vår verksamhet är nyanlända samt unga med ofullständiga grund- eller gymnasiestudier. Därmed finns det största söktrycket på den allmänna kursen. En ökad efterfrågan märker vi också för platser på kurserna Estetisk plattform och Ekologisk odling och hållbar livsföring medan de sökande till vissa av de särskilda kurserna tenderar att minska. Andelen långkursstuderande som fullföljde sin utbildning var 88%. Statliga uppdrag Utöver verksamhet inom det ordinarie anslaget har skolan deltagit i statens riktade satsningar för olika målgrupper: långtidsarbetslösa, nyanlända och asylsökande. För långtidsarbetslösa har 78 dv genomförts inom uppdraget SMF, för nyanlända har 184 dv genomförts inom uppdraget Etablering för nyanlända och 241 dv har genomförts inom uppdraget svenska från dag ett för asylsökande. Till utökningen av verksamheten har vi kunnat använda oss av de medel som FBR anslår för sk extra platser på Allmän kurs och utökat därmed med 767 dv. Den studiemotiverande satsningen för långtidsarbetslösa (SMF) har haft enbart haft 6 st. anvisningar från AF något som beror främst på organisationsfrågor hos AF nationellt och även uppmärksammats nationellt. Under 2016 har SMF-satsningen permanentats vilken innebär en garanti från statens sida om att medel anslås. Verksamhetens genomförande är dock fortfarande beroende av anvisningar från AF. När det gäller etableringssatsningen för nyanlända, till vilket skolan hade tilldelats 26 platser, har AF anvisat sammanlagt 6 platser. Intresset från AF kom mot slutet av höstterminen och efter skolledningens intensiva arbete hos kommun och AFs lokala ledning. Filialverksamhet Förutom verksamheten på Skeriol i Mora, bedrivs en omfattande folkbildningsverksamhet på skolans filial i Skattungbyn i Orsa kommun. Skattungekursen, kursen i Ekologisk odling och hållbar livsföring är en kurs med fokus på de villkor och utmaningar som livet på landsbygden innebär. Kursen ger praktiska kunskaper i hur man lever på ett miljövänligt sätt, i solidaritet med naturen och andra människor. Från filialen i Skattungbyn bedrivs även två odlingskurser på distans, Permakulturdesign och Trädgård i Norr. Det finns ett ökat intresse för odlingskurserna och hållbarhet som innebär ett stort söktryck på dessa kurser samtidigt som det har startats flera likartade kurser i landet. Här gäller det att förvalta Mora folkhögskolas varumärke och kompetens i området och fortsätta vara en viktig aktör. Anpassad IT vägen till digital delaktighet En av skolans prioriterade målgrupper är personer med funktionshinder. Projektet Anpassad IT vägen till digital delaktighet startade under våren 2014 och drivs av FUB`s forskningsstiftelse ALA och Mora Folkhögskola fram till första kvartalet 2017. Projektets målsättning har varit att starta och driva en två-årig distansutbildning med syfte att öka digital delaktighet och självständighet.. Kursen har bedrivits under 2015-16 med t eman lsa, kultur, natur och medborgarskap. Projektet bedrivs vid Mora Folkhögskola där deltagarna träffas under några dagar varje månad för gemensam utbildning. Mellan utbildningstillfällen bedrivs utbildningen på distans, via anpassad IT. I projektet finns 12 deltagare. Deltagarna är i varierande ålder men de flesta är i yngre vuxenålder. Det är något fler kvinnor än män som är deltagare i projektet. För att ge deltagarna förutsättningar att kunna studera på distans är stödpersoner som kan hjälpa till på Verksamhetsberättelse 2016 7

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola hemmaplan viktiga. Alla deltagare har själva fått välja en eller flera stödpersoner, vilka även de får utbildning i anpassad IT för att kunna stödja deltagaren både under och efter projektet. Stödpersonerna är för vissa av deltagarna en förälder och för andra är det boendepersonal, totalt är 21 personer stödpersoner. Förutom att få utbildning i anpassad IT är stödpersonerna också med deltagarna på skolan under delar av kursen för att gemensamt arbeta med vissa uppgifter och ta del av annat kursinnehåll. Utöver projektdeltagare har projektet nått många flera från projektets målgrupper genom FUB:s kanaler, kommunkontakter, medverkan i informationsmöten, konferenser, nätverk, mm. I projektet har det skapats nya tekniska lösningar och metoder. Ett omfattande material har producerats som finns tillgängligt på sajten www.sikta.nu. Kursen har finansierats med ordinarie statsbidrag. SPSM har finansierat en del av kostnaderna för stödpersoner men eftersom dessa medel inte täcker kostnaderna har även FUB bidragit till kostnadstäckningen. Asylsökande & nyanlända Mora folkhögskola har under 2015-2016 varit aktiva i flyktingmottagandet och erbjudit aktiviteter och studiemöjligheter för asylsökande på ideell basis. Pga detta har vi haft ca 80 ansökningar från asylsökande som velat studera på folkhögskolan. Vi har kunnat bereda plats för ett fåtal av dessa som har finansierats genom skolans resurser och ideellt arbete. Iom beslutet om satsningen på Svenska från dag ett för folkhögskolor kunde vi i augusti öppna dörrarna och ta emot sökande motsvarande en folkhögskoleklass. Rent teoretiskt skulle vi kunna ta emot många fler men vi har valt en volym som motsvarar vår kapacitet när det gäller lokaler och tillgång till kompetent personal samt vår kvalitetsstandard. Tack vare vårt engagemang i flyktingmottagandet (inte minst vår samverkan i FOLACs projekt Inkludera mera vars senaste del ägnades just åt flyktingsituationen) har vi haft ett etablerat nätverk i Verksamhetsberättelse 2016 8

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola kommunerna, bland ideella krafter, personalen på asylboendena och inte minst själva målgruppen, de asylsökande. Mora folkhögskola har erhållit medel för totalt 241 deltagarveckor under hösten 2016. Dessa motsvarar 17 deltagare som har antagits löpande from terminsstarten.. Deltagarna har varit asylsökande och personer som erhållit personnummer men bott kvar på asylboenden i Gesunda (Sollerön), Mora och Orsa. Antagningen har baserats på intervjuer samt i fallet med Gesundaboendet referenser från lärare i svenska som arbetat på asylboendet. Vi har inte skapat någon separat klass för målgruppen utan valt medvetet att integrera deltagarna i vår Baskurs (allmän kurs på grundnivå för nybörjare i svenska språket). Denna metod är vi trygga med och använder redan på skolan med andra typer av deltagare. Vi har självfallet utökat lärarresurserna på Baskursen och anpassat våra nivågrupperingar i olika ämnen till kursdeltagarnas olika kunskapsnivåer och utbildningsbakgrund. Deltagarna på Svenska från dag ett har varit integrerade i vår övriga verksamhet och deltagit tillsammans med övriga studerande på kursens och folkhögskolans gemensamma aktiviteter och program. Vi har inte gjort någon skillnad förutom att dessa inte behövt betala omkostnads- och materialavgifter iom att de saknar inkomster. Transporterna har ordnats genom överenskommelse med Migrationsverket. Denna inkluderande metod har resulterat i att deltagarna har fått både meningsfull sysselsättning, orientering i svenskt samhälle och kultur, ett socialt sammanhang att använda det svenska språket i och utvecklas, ett socialt nätverk och kamratskap. Hur det har gått för deltagarna? En del fortsätter sina studier under vårterminen och har möjlighet att gå över till vår allmänna kurs Grund när de uppnått de kunskaper som krävs i svenska språket. De som fått personnummer har gått över till studier med statsbidrag alt. till etableringsinsats hos oss genom Arbetsförmedlingen. Det finns de som har fått praktik och de som har fått arbete, även de som kombinerar arbete/praktik med fortsatta studier hos oss. Vi har även haft avbrott främst pga flytt dirigerat av Migrationsverket. På folkhögskolan är den normala studiegången ett läsår i taget, vilket innebär att deltagarna som börjar på hösten ska optimalt studera under hela läsåret. För de deltagare som inte längre berättigar till bidrag för Svenska från dag ett ser vi till att finansiera med ordinarie statsbidrag eller slussa vidare till Etablering för nyanlända. Deltagarna har möjlighet att fortsätta på våra övriga kurser och inte minst på allmänna kursens grund- och gymnasienivå. Vår övergripande erfarenhet är att de deltagare som fått antas till folkhögskolan är mycket tacksamma och motiverade. Trots många svåra erfarenheter i bagaget, oro om familjemedlemmar som är kvar i krigsområden eller på flykt, en oviss tillvaro i väntan på besked, så finner de på folkhögskolan ett meningsfullt sammanhang och en språngbräda för sina strävanden att etablera sig i samhälls- och yrkeslivet. Deras närvaro och erfarenheter är viktiga även för våra övriga kursdeltagare. Verksamhetsberättelse 2016 9

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Övrig folkbildnings- och kulturverksamhet Förutom de långa kurserna har vi genomfört lyckade sommarkurser och öppna aktiviteter som svarar mot behov av bildning och kultur i samhället. På skolan anordnas även interna aktiviteter som skapar sammanhållning och gemenskap är skolans friskvårds- och friluftsdagar, gemensamma föreläsningar, konserter, teaterföreställningar och inte minst gemensamma arbetsdagar som t ex förberedelse inför Vasaloppet, Öppet hus, Klädbytardagen och Skerioldagen där vi övar samarbetsförmågan och gemensamt ansvarstagande. Långa kurser vt 2016 Allmän kurs på gymnasienivå Allmän kurs på grundnivå Baskursen Estetisk plattform Estetisk plattform projektår Modeakademin Skidkurs Ekologisk odling och hållbar livsföring Autism, ett annorlunda sätt att tänka, år 1&2 (distans) Permakulturdesign (distans) Trädgård i Norr (distans) Anpassad IT Anpassad IT för stödpersoner Långa kurser höst 2016 Allmän kurs på gymnasienivå Allmän kurs på grundnivå Allmän kurs för invandare - baskursen Estetisk plattform Modeakademin Skidkurs Ekologisk odling och hållbar livsföring Autism, ett annorlunda sätt att tänka, år 1 &2 (distans) Korta kurser vår 2016 Barmarksläger Skidåkning Skidträningsresa Viking reenactment Workshop Bookart Korta kurser höst 2016 Ko dockkläder Mindfullness Förmöte Skattungbyn Korta kurser sommar 2016 Zornmärkesuppspelningen Fransk konversation & måleri Kurbitsmåleri Mönsterkonstruktion Den svenska konstens historia Hud- och hårvårdsprodukter Maskinstickning Skinn- och fällsömnad Ullkonst, torrtovning av dockor Kursöverskridande verksamhet 23/2 Konsert med Musiklivet från Sjöviks folkhögskola 9/3 Det kreativa företagandets konst, Theresia Holmstedt Jensen Verksamhetsberättelse 2016 10

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola 10/3 Föreläsning med Anna Sjölund 15/3 Friskvårdsdag på Grönklitt 31/5 Fotbollsturnering 13/10 Bokpresentation Olavi Hemmilä 18/10 Friskvårdsdag med: styrketräning, yoga, hållningsgymnastik, innebandy, mindfullness, kulturpromenad, stavgång, cykling, kajak. 18/10 föreläsning om kost och hälsa med Thomas Bylon Föreläsning och workshops med tema kropp och utseende. Tema Ett hållbart skapande liv : Retro Vintagesömnad, Träslöjd, Styrketräning i olika former, Keramik och glas, Vad är jujutsu, Måleri, Människan och naturen - i filmens värld, Odlingsåret i trädgården, Årstidsgympa, Språkets lustgård, Teckna med stygn, Boll och rack, Foto, Musik och rytmik. Öppen bildnings- och kulturverksamhet 18/2 Öppet Hus: Skattungbyn en by i omställning med Åsa Ringström 18/2 Öppet Hus: Bemötandets betydelse vid funktionsvariation med Tina Christians 10/3 Föreläsning om pedagogik i personnärayrken med Anna Sjölund 12/3 Internationella kvinnodagen Kulturprogram 7/4 Anhörigmässa (Attention, HAB; BUP; Autism Asperger föreningen) 16/4 Klädbytardagen - Kulturprogram 30/4 Skerioldagen Kulturprogram 17/5-2/6 Utställning estetisk plattform Informationsinsatser i samarbete med Dalarnas folkhögskolor och mässbidrag från FIN: 12/3 på Kupolen i Borlänge 2-9/7 på Peace&Love-festivalen i Borlänge Modeakademin 2016 Våren 2016 fick Modeakademin ett erbjudande att sy och rita kläder till en nyskriven opera om Coco Chanels liv. Föreställningen gavs av Vattnäs Konsertlada under sommaren 2016 med premiär den 6 juli. Under projektet fick våra studerande mycket goda kunskaper i skrädderi och att sy till en kund, måttagning, provning, plaggskisser, val av tyg, modell m.m. Kläderna användes under 4 föreställningar där också en kursdeltagare anställdes som påkläderska. 6 14 januari sattes Operan upp på Artipelag i Stockholm. I Dagens Nyheter den 7 /1 nämns vi i den recenserande artikeln om föreställningen, bra reklam för Modeakademin och Mora Folkhögskola. Verksamhetsberättelse 2016 11

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Allmän kurs grund, 2016. Allmän kurs grund har inriktningen Natur och Miljö. Majoriteten av de studerande kommer från andra länder med varierande bakgrund. Målet med kursen är att de studerande ska ta del av vår vackra natur och lära sig om vårt miljöarbete som numera ska likna naturens kretslopp, med återvinning av material och återanvändning av saker i stället som förr, ett linjärt tänkande, där vi konsumerade och sedan lade alla sopor på en hög, s.k. soptipp. Med betoning på MILJÖ har vi diskuterat miljöfrågor lokalt och globalt. För att titta på miljöfrågor lokalt har vi arbetat med kretsloppssamhället, i skolan, i hemmet och i samhället. Vi har besökt återvinningsstationen och diskuterat vad som går att återanvända/återvinna och hur vi sorterar våra egna sopor. Vi har besökt reningsverket i Mora och fått en guidning i de olika stegen hur avloppsvattnet renas, hur slammet kan användas och sett det renade vattnet släppas ut i Siljan. Vi fick tydligt redovisat vad som kan spolas ned och väl på skolan igen avslutade vi med en laboration i ämnet. I augusti fick vi tillfälle att besöka en levande fäbod, Hedbodarna, i Älvdalens kommun. Där finns om somrarna fjällkor och getter, där tillverkas ost och smör. I eldhuset berättade fäbodbrukaren och livet på fäboden som i princip bedrivs på samma sätt nu som för hundratal år sedan. Det var en vacker plats som berättade om forna tider, bevarandet av en gammal kulturbygd samt omgiven av en gammal skog. När det gäller NATUR visar vi det vackraste vi kan erbjuda i Dalarna. Vintern erbjöd spårsnö så vi åkte till naturreservatet Vinäsgraven och vandrade längs en dalgång och hittade spår och spillning från hare, rådjur, älg och ekorre. Vi avslutade dagen i uteköket på folkhögskolan där vi bakade bröd och grillade på afghanskt vis. På vårkanten tog vi en tur runt Siljansringen. Vi besökte platser som vittnar om det mäktiga meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan. Det blev ett kalkbrott och ett sandstensbrott samt en vidunderlig utsikt. Och så passade vi på att hälsa på vår filial i Skattungbyn och visa de studerande hur man arbetar med att lära sig att leva med en hållbar livsstil. En solig dag i maj gjorde vi en exkursion till Alderängarna, ett naturreservat i Mora kommun. Det ligger vackert vid Österdalälvens strand och har ett stort klapperstensfält översållat med vackra blommor som fjällnejlika och kattfot. Här såg vi spår efter Bävern, bäverdamm samt bävergnag. På sensommaren besökte vi vår nationalpark, Fulufjället, vandrade stigen i den uråldriga vackra skogen fram till Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär, och tittat upp på den 900 miljoner år gamla sandstenen som sträcker sig nästan hundra meter brant upp. Verksamhetsberättelse 2016 12

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Allmän kurs gymnasienivå I mitten av december gjorde vi på allmän kurs en tvådagars kombinerad studie- och kulturresa till Stockholm. Tidig start för att komma med tåget och hinna till dagens första studiebesök som var Etnografiska museet. Där fick vi en mycket tankeväckande guidning runt utställningen Ursprungsfolk i tre klimat som visade hur ursprungsfolk genom tiderna trängts undan p.g.a. kolonisation och exploatering. Efter en snabblunch på museet direkt över till Tekniska museet, där vi aktivt fick utforska hur hjärnan fungerade och experimentera oss fram till nya smarta idéer. Sedan snabbt till vandrarhemmet för att stänka lite vatten under armarna och göra oss klara för kvällens teaterföreställning; Ingemar Bergmans Fanny och Alexander på Kungliga Dramatiska Teatern. Föreställningen var kanske i längsta laget för en del men ändå en upplevelse att ha varit på Dramaten. Efter frukost dag två for vi till Nordiska museet, där vi gick igenom utställningarna; Migrationens ansikte vilken handlade om vad du skulle ta med dig som minne om du skulle lämna ditt land, ditt ursprung, ditt sammanhang, Hem och bostad, Dukade bord och Folkhemslägenheten. Fram tills nu hade alla studiebesök varit gemensamma, men på eftermiddagen fick kursdeltagarna själva välja museum. Det var sedan ett nöjt och trött gäng som bänkade sig på tåget för kvällsresan hem till Mora. Baskursen 2016 Baskursen har under 2016 arbetat med svenska i samhället. Vi har bl.a. haft temat skogen och började då med en tur i Norra Garberg för att titta på omgivningarna och för att se hur en avverkning går till. Till detta arbetade vi teoretiskt med de begrepp vi skulle möta i samband med utflykten till NG. Vi följde upp utflykten med ett besök på Siljansfors skogsmuseum för att se skogens betydelse ur ett historiskt perspektiv. Vi följde sedan skogen och det avverkade timret till SIljanssågen och fick en guidning genom hela sågverket, från stock till planka. Spillvirket från sågverket hamnade sedan i Nusnäs, och blev till dalahästar som täljdes, slipades och målades. Baskursen följde hela processen. Verksamhetsberättelse 2016 13

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Estetisk plattform 2016 Estetkursen har som genomgående tankesätt att arbeta med återbruk av kläder, tyger och andra textila material, det gäller även lera och glas och har samarbete med både Röda Korset och Naturskyddsföreningen. I april anordnade kursen klädbytardag i samarbete med naturskyddsföreningen som var mycket välbesökt. Där kunde man lämna in egna kläder, få en värdebiljett för varje plagg som berättigade till att byta till ett antal nya plagg. Våren 2016 var högintensiv på kursen med utställningar både på Orsa och Mora kulturhus. Utställningarna gestaltar ett utsnitt av det de studerandes arbeten under året. I början av maj gjorde kursen en veckas studieresa till Gotland med ett tiotal studiebesök och workshops runt om hela ön. Kvalitetssäkring Det systematiska kvalitetsarbetet på Mora folkhögskola är baserat på skolans samverkansorganisation samt huvudmannens kvalitetssäkring genom balanserat styrkort. Utvärderingar görs för varje kurs och för varje aktivitet på folkhögskolan. Personalen gör en självvärdering av sin verksamhet efter avslutat läsår. Redovisning av resultat samt planering - genomförande- uppföljning av åtgärder behandlas i samverkansprocessen där all personal är delaktig. Systematiken i kvalitetsarbetet ligger i den lokala samverkansprocessen som fungerar som ett förankrings- och kvalitetssäkringssystem. Alla viktiga beslut fattas i samverkan. Samverkansprocessen består av arbetsplatsträffar i form av lärarråd, servicepersonalråd och ett gemensamt personalråd. Ärenden till dessa bereds av skolledning, fackföreningar, tillsatta arbetsgrupper och enskilda. När ärenden har behandlats på arbetsplatsträffar tas de upp i samverkansgruppen som sammanträder en gång per månad. I samverkansgruppen sker uppföljning av alla beslut. Alla träffar och beslut dokumenteras och dokumentationen är tillgänglig i digital form. I samverkansprocessen behandlas verksamhetsfrågor, ekonomi, arbetsmiljö, miljöplan & miljöpåverkan, kvalitet, personal- och organisationsfrågor, säkerhetsfrågor, mm. Inom samverkansprocessen behandlas även resultatet av utvärderingar, åtgärder och aktivitetsplaner och här sker planering, beslut och uppföljning. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom samverkansprocessen resulterar i ett kontinuerligt, transparent och uppföljningsbart utvecklingsarbete. Verksamhetsberättelse 2016 14

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Kultur- och bildningsförvaltningen säkrar kvalitet genom ett styrkort i vilket sätts mål utifrån fem perspektiv: medborgarperspektivet, verksamhetsperspektivet, förnyelseperspektivet, personalperspektivet och ekonomiska perspektivet. Målsättningarna följs upp varje halv- och helår. Årsrapport med måluppfyllelse har lämnats in till huvudmannen vid årsskiftet. Risk- och väsentlighetsanalys genomförs på förvaltningsnivå. När det gäller miljö- och brandrisker ingår skolan i förvaltningsövergripande processer. Kultur- och bildningsförvaltningen har under hösten 2016 genomfört en förvaltningsgemensam medarbetarenkät med fokus på hållbart medarbetarengagemang. Enkätresultaten har behandlats i förvaltningschefens ledningsgrupp samt lokalt på skolan genom samverkansprocessen. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys bedrivs av skolans huvudman centralt. Utvecklings- och profileringsinsatser Utvecklingsperspektivet är en central beståndsdel av folkbildningens idé. Folkhögskolan är därmed en verksamhet i ständig utveckling och förändring vilket möjliggörs av den frihet folkbildningen åtnjuter. Mora folkhögskola är en organisation i förändring. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamhetens kvalitet och utveckla våra deltagare, deras lärande, oss själva i yrkesrollen och verksamheten som helhet. Vi är en lyhörd organisation som befinner sig i växelverkan med omvärlden och målgrupperna. Den frihet som utbildningsformen ger oss innebär en stor flexibilitet och anpassningsförmåga. Alla delar av verksamheten har egna utvecklingsmål men skolan har vissa prioriterade områden som gemensamma utvecklingsmål. Dessa fastställs i skolans måldokument. Vi strävar ständigt efter att nå nya målgrupper som behöver folkbildningen genom att skapa förutsättningar och tillgänglighet för alla människor i vår verksamhet. Prioriterade målgrupper i skolans utvecklingsarbete är: lågutbildade, unga med ofullständiga studier, seniorer, funktionshindrade, nya invandrare, arbetslösa samt människor som behöver studera i flexibla former. Mora folkhögskola bedriver ett aktivt inkluderingsarbete för olika målgrupper som under året har kommit att omfatta i allt större utsträckning insatser för asylsökande och flyktingar. Våra insatser handlar dels om arbete i gemensamma projekt, bildningsinsatser för våra deltagare och allmänheten och inte minst kunskaper och bildning för de nyanlända och asylsökande. Baskursen för invandrare har utvecklats både i kvantitet och kvalitet och rekryterar en mångfald av nyanlända när det gäller etnicitet, kön, ålder och utbildningsbakgrund. På Mora folkhögskola kan man numera studera svenska för nybörjare och vid behov erbjuder vi alfabetisering i liten studiegrupp. Den allmänna kursen bedrivs i tre nivåer: grundskolenivå för nybörjare i svenska språket, grundskolenivå samt gymnasienivå. Det finns även möjlighet att kombinera allmänna ämnen med studier på särskild kurs. Utökningen av den allmänna kursen har inneburit möjligheter som nivågruppering i språk och matematik men också utmaningar när det gäller samarbete i lärarlagen och samordning av scheman. Detta har varit föremål för utvecklingsarbete under hela året. För att utveckla den studiesociala miljön och integrationen på skolan har vi sedan ht 2015 infört en schemabrytande eftermiddag på torsdag varje vecka för alla studerande på skolan, med temanamnet Ett hållbart, skapande liv. Passet innehåller ett särskilt kursutbud med fokus på aktiviteter som berör handens arbete, kroppen och sinnena, hälsa och kulturella uttryck. Innehållet och formerna för temat har varit föremål för utvecklingsarbete under året.. Verksamhetsberättelse 2016 15

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Utvecklingsarbetet omfattar även skolans roll i lokalsamhället och i verksamhet för demokrati och aktivt medborgarskap. Skolan ställer sina lokaler till förfogande för föreningsaktiviteter för att främja möten och gemenskap i lokalsamhället och inte minst för att stödja det civila samhällets aktörer. Den öppna kultur- och bildningsverksamheten involverar kursdeltagarna och externa deltagare och är även ett område för samverkan med föreningar, organisationer och kommunerna i norra Dalarna. Folkhögskolans bibliotek Under året har vi arbetat för att förverkliga visionen om ett nytt folkhögskolebibliotek. En preliminär lokal biblioteksplan togs fram. Målsättningen under 2016 har varit att skapa de fysiska förutsättningarna för ett läsarvänligt och fungerande bibliotek som ska kunna drivas med små medel. Vi har fått stöd av länsbibliotek med rådgivning för att utforma målsättningar och processer. Vi har fattat beslut i början av året om att ta i anspråk en del av fastigheten Klostret. Därefter har vi arbetat med bokbeståndet: sortering, grovgallring, packning och transport av böcker till den nya lokalen. Under hösten har vi påbörjat upprustning av de nya lokalerna och uppställning av böcker. Vi har haft kontakt med Ovansiljans bibliotek och planerat framtida samarbete i stora drag, när det gäller våra böckers tillgänglighet. Digital utveckling År 2016 har varit det digitala lyftets år för Mora folkhögskola. Sammanlagt har fem olika IT-system implementerats: Folkhögskolornas nya administrativa system Schoolsoft (för vilket Mora har även varit pilotskola), nytt epostsystem Office365 pga nedläggningen av First Class, personaladministrativa systemet Heroma webb för hela personalen, bokningssystemet Sirvoy för bokning av boende och konferens samt lärplattformen It s learning. Beroende på arbetsuppgifter har medarbetarna behövt lära sig använda 2-5 av dessa system och för att klara omställningen har det anordnats utbildningsdagar, workshops och interna supportfunktioner. Socialpedagogiskt arbete & internat Behovet av ett genomtänkt och systematiskt arbete med de socialpedagogiska aspekterna av internatboendet har blivit allt mer angeläget under de senaste åren. Under 2016 har ett arbete påbörjats genom att utse en internatansvarig med ett socialpedagogiskt uppdrag och genom ett antal åtgärder för att få bättre sammanhållning. Hållbarhet, odling, omställning Detta är ett viktigt profilutvecklingsområde som berör många delar av verksamheten. Under hösten beslutades att Agenda 2030 skall vara ett allmänt tema på skolan under kommande år. Vi har anordnat en utbildningsdag med Open space metoden för hela personalen i eget regi under hösten. Skolans lärare har deltagit i FOLACs dag om Agenda 2030. Skolans lärare deltar i nätverksträffar för folkhögskollärare på kursen inom hållbarhet, odling och omställning. Vi har sett till att ämnena natur och miljö finns med på schemat både som valbara ämnen för alla och som obligatoriska ämnen på allmän kurs bas och grund. Vi har fortsatt utveckla det utepedagogiska rummet, en plats för olika typer av pedagogisk verksamhet utomhus som riktar sig till alla kurser på skolan. Vi har även arbetat med utveckling av Skatunngbykursen, där en utredning och kartläggning av kursens förutsättningar, utmaningar och möjligheter har gjorts under hösten och en översyn av filialens organisation påbörjades. Bl.a. har en ny kursföreståndare utsetts som har fått ett tydligt utvecklingsuppdrag. Verksamhetsberättelse 2016 16

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Interna projekt En del av utvecklingsarbetet på skolan bedrivs i form av interna projekt. Medel avsätts från ordinarie budget för att genomföra utvecklingsinsatser på ett systematiskt och lärande sätt. Till de interna projekten hör biblioteket, utepedagogiska rummet, konferensverksamheten men också mindre projekt som går ut på att se över och/eller rusta upp verksamhetslokaler. Verksamhetslokaler som har rustats upp eller påbörjat en process: Fastigheten Klostret med tre delprojekt: Biblioteket, bottenvåningen, bildateljé. Skolans matsalar, dels iordningställande av en större matsal för medhavd lunch och dels upprustning av ordinarie matsal. Upprustning av musikstudion, keramikverkstaden och utrustningen för idrott och motion. Möte och konferens Under året har vi arbetat mer systematiskt även med utveckling av våra förutsättningar att ta emot externa gäster för möten och konferenser. Syftet är att öka skolans intäkter samtidigt som skolan bidrar till att fylla de lokala behoven av mötes- och konferensutrymmen. Målsättningen är att kunna erbjuda ändamålsenliga och utrustade lokaler och god konferensservice. För att uppnå detta har tjänstgöringstid avsattas till utvecklingsarbete, uppsökande verksamhet och konferensservice, en upprustning av lokalerna har påbörjats och rutiner och riktlinjer har skapats. Nationella uppdrag Skolans rektor deltog även i år i folkbildningens centrala processer som styrelseledamot för OFI (offentligägda folkhögskolors intresseorganisation) och sedan hösten 2015 har deltagit i referensgruppen för folkhögskolornas internationella organisation, FOLAC. Skolan har varit pilotskola för test och implementering av administrativa systemet Schoolsoft. Fristad för konstnärlig yttrandefrihet Landstinget Dalarna blev i december 2013 fristad inom ICORN-nätverket (International Cities Of Refuge Network) och under hösten 2014 togs emot Dalarnas fristadsfotograf på Mora folkhögskola som står som värd för fristadens första projekt. En av skolans pedagoger har varit anvisad som fristadskoordinator medan skolans rektor deltar i fristadens styrgrupp Fristadsfotografen Hossein Salmanzadeh har bott på skolan under 2015-16, studerat svenska språket och bidragit till skolans verksamhet med föredrag, fotografering, fotografivisningar och utställningar Externa projekt & samverkan Vi har under året samverkat med kommuner, myndigheter och civilsamhällets organisationer kring asyl och etablering under olika former. Folkhögskolan deltar aktivt i Navet, en lokal samverkansplats för ideella organisationer och civilsamhället som samordnar frivilliginsatser och identifierar samordningsbehov. Med Mora kommun, idrottsrörelsen och Svenska kyrkan har vi sjösatt projektet Samma lika med asylsökande barn och unga som målgrupp och idrotten som metod. Projektet finansieras av Mora kommun och SISU. Med kommunens verksamheter för ensamkommande flyktingbarn har vi haft ett gott samarbete som har gått ut på att ta emot två unga på sk utslussning som boende och studerande på skolan. Med Svenska kyrkan, ABF och AF har vi samverkat i projektet Slöjda på svenska, en cirkelverksamhet i slöjd för asylsökande. Verksamhetsberättelse 2016 17

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Med Finsam i har vi samverkat för anställning av en gemensam pedagogisk resurs samt i en gemensam utbildningsdag för personal under rubriken Psykisk ohälsa ur et brukarperspektiv. Med FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) har vi samarbetat inom det gemensamma projektet Anpassad IT - en väg till digital delaktighet som finansieras av Allmänna Arvsfonden (se ovan s. 7-8). Med Ovansiljans bibliotek har vi samarbetat i ett läsfrämjande projekt. Samarbetet har gått ut på att en bibliotekarie deltagit i vår verksamhet och hållit i två läsecirklar för våra kursdeltagare på allmän kurs. Totalt har 390.562 kr. avsats till profilerings- och utvecklingsinsatser. Personal Förändringar i skolans verksamhet har inneburit en del förändringar i personalstyrkan även i år. Volymökningen på allmän kurs tillsammans med SMF- och Etableringsuppdragen har föranlett anställning av nya pedagoger med varierande tjänstgöringsgrad. Två medarbetare gick i pension och en medarbetare har haft fortsatt tjänstledighet för att arbeta i projekt. Svårigheten att rekrytera och behålla SYV och kurator har varit särskilt tydlig det här året. Anledningen är främst att skolan inte har möjlighet att erbjuda heltidstjänster samtidigt som efterfrågan för dessa yrkeskategorier är stark inom den kommunala sektorn. Strax före årsskiftet 15/16 slutade skolans SYV och den SYV som efterträdde slutade under sommaren. Under hösten anställdes en ny SYV men samtidigt slutade skolans kurator från sin tjänst på Mora lasaretts kuratorsenhet, varifrån skolan har köpt kuratorstimmar. Situationen har varit instabil och utgör en utmaning för framtiden. Kompetensutveckling Som en lärande organisation i förändring satsar skolan tid och medel på kompetensutveckling av medarbetarna både individuellt och kollektivt. Det totala antalet fortbildningsdagar var 160 motsvarande i genomsnitt 2,52 dagar/medarbetare. Alla medarbetare har en individuell kompetensplan. Gemensamma satsningar för hela personalen: Kultur- och bildningsförvaltningens personaldag med tema normkritik. Utbildningsdag & Open space för hela personalen om Agenda 2030 Arbetsmiljöutbildning hot & våld Flera medarbetare har deltagit i följande satsningar: Utbildningsdag om konst och hälsa på Sätergläntan 4 st. Utbildningsdag om psykisk ohälsa i samverkan med Finsam 4 st. Miljöutbildning på Fornby folkhögskola för nya medarbetare 4 st. Att bemöta ungdomar med psykiska funktionshinder på Liljeholmens fhsk 10 st FOLAC- konferens om Agenda 2030 och global hållbar utveckling 2 st Seminariedag Högskolan Dalarna om samarbete mellan högskolan och folkhögskolan 6 st. FIN:s informationskonferens 3 st Folkhögskolans idé och pedagogik 2 st. Kurs för nyanställda folkhögskollärare 3 st FSO administrativa dagar 2 st. Verksamhetsberättelse 2016 18

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Schoolsoft It s learning Office 365 Röjsågsutbildning 2 st Individuell kompetensutveckling Landstinget Dalarnas chefsutbildning för kökschef, Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud, Salutogent ledarskap för rektor, Digital teknik för lärare, Matematikkonferens, Hjärndagen ny forskning, IT-mässa, Internetdagarna, Keramiksymposium, Naturunderstödd individutveckling, Miljöting, Nätverksträff omställning Re;Tuna återbruksgalleria, Yrkesförarutbildning, Baskurs för SYV på folkhögskola, SYV konferens, Photoshop, Upphandlingskurs, Brandsamordnarkurs, Cupola certifieringskurs (brandutrustning), Skyddsmässan, Röjsågsutbilding. Skolan har haft 41 anställda under året: Pedagogisk personal Aronson Anna, lärare/kursansvarig Avgerinou Eva, rektor Berglund Olle, lärare Blomqvist Jan-Åke, lärare & SYV vt Christians Tina, lärare/vik. Kursansvarig Clewemar Simons Frida, projekt Dahlström Kristian, projekt Fastlund Karin, lärare Fredriksson Monika, lärare /fristadskoordinator ht 16 Frisk Bernt, lärare/kursansvarig Gatu Kerstin, tjänstledig/projekt Halén Susanne, SYV ht Hemmilä Olavi, lärare Hodin Lars, lärare/kursansvarig Hugerth Staffan, lärare / IT-ansvarig Johansson Anders, lärare/kursansvarig Jones Kjellin Theresia, lärare Karlsson Karin, lärare /kursansvarig/ aktivitetssamordnare Larsson Berit, processledare/ studierektor Lillpers Christina, lärare/kursansvarig Lunde-Kjellin Lillemor, lärare/kursansv. Minatti Christian, lärare/kursansvarig Mårshagen Karin, lärare/kursansvarig Ringström Åsa, lärare Ytterholm Patrik, lärare Wessman Maud, lärare Wiik-Hanson Monica, lärare Zetterqvist Berit, lärare/kursansvarig Verksamhetsberättelse 2016 19

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Servicepersonal Jonsson Kent kock/ förest. kök & städ Anebrant Robin, vaktmästarassistent Bengtsson Anneli, administratör Berglund Fredrik, vaktmästare/fastighet Bysell Erika, kokerska Gren Carola, administratör Helena Söderlind, kokerska Jagiello Anna, lokalvårdare Martinsen Kim, kock Ors Emelie, lokalvårdare Persson Angela, lokalvårdare Pettersson Ellen, internatansvarig Sandå Susanna, ekonom/administratör Simons Tomas, vaktmästare/ fastighet Ädling Johanna, kokerska Monika Wiik-Hanson och Ellen Pettersson gick i pension. Kerstin Gatu har varit tjänstledig för att arbeta som projektledare för Anpassad IT. Camilla Pettersson från kuratorsenheten på Mora Lasarett har varit skolans kurator. Förutom den ordinarie personalen finns det stödpersoner, elevassistenter, gästlärare, timlärare, föreläsare, kulturarbetare, mm som anlitas till folkhögskolans olika verksamheter under året. Verksamhetsberättelse 2016 20

Landstinget Dalarna Mora folkhögskola Ekonomisk redovisning Värden UTFALL BUDGET UTFALL Radetiketter Ack Helår Helår Fg År 30009 28478 3 Verksamhets intäkter 217 000 27986575 3810 Statsbidrag 14311 570 13156 000 12592655 382 Basbidrag 680 000 670 000 383 Utv och profilbidrag 300 000 368 548 384 Förstärkningsbidrag FBR/SPSM 495 800 115 000 10 002 700 9 874 500 385 Volymbidrag 387 Bidrag SPSM 494 000 406 000 388 Riktade insatser FBR (Sv fr dag 1/Etabl) 268 105 389 Internationell verksamhet 390 Språkschablon 286 300 257 000 391 Reglering föreg år 325 994 33 054 394 SMF/Etablering 205 870 365 324 396 Extra platser 1 165 300 382 300 Okänd (Etablering) 87 501-18893 4 Personalkostnader 966 5 Tjänster, material o varor -1 815 183 13 156 000 120 929-18729 066-18362263 -1820 000-1740429 -7078 000-6937004 6 Övriga verksamhetskostnader -7779627 7 Övriga verksamhetskostnader -950837-836000 -942528 8 Int o kostn utanf verksamh res -8900-15000 -13144 Totalsumma 560704-66 -8792.. Eva Avgerinou Mora folkhögskola Rektor Mursal Isa Landstinget Dalarna, Kultur- och bildningsnämnden Ordförande Verksamhetsberättelse 2016 21

BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-03-14 Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/03822 Uppdnr 1601 Internkontroll plan 2017. Ordförandens förslag 1. Godkänna plan för intern kontroll 2017 enligt bilaga Sammanfattning Internkontroll är grunden för en stabil och tillförlitlig verksamhet. Den interna kontrollen inom nämnder och styrelse ska bygga på en helhetssyn avseende landstingets verksamhet och mål. I praktiken innebär det att den interna kontrollen ska omfatta mål, strategier, styrning och uppföljning. Inom ovannämnda områden ska det finnas inbyggda kontroll- och uppföljningssystem som säkrar en effektiv förvaltning och förhindrar att allvarliga fel och skador uppstår. Varje nämnd beslutar årligen om en plan för uppföljning /utveckling av intern kontroll. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Plan för intern kontroll 2017 c) Dokumenterad riskbedömning Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget 6 kap.7 KL anger att Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt Inom landstinget Dalarna pågår ett arbete med att förtydliga den interna kontrollen med ett nya styrande dokument i form av policy samt direktiv och rutinbeskrivningar. Policy togs i Landstingsfullmäktige den 24 april 2017. Processägare av processen Intern styrning och kontroll (ISK) återfinns inom ekonomienheten på centralförvaltning. Förvaltningschefen utser en processledare att leda arbetat inom förvaltningen. Ett processteam, sammansatt av berörda medarbetare och intressenter med syftet att ständigt förbättra processen, ska utses. Kultur- och bildningsförvaltningen är på grund av förändringar i personalsammansättning inte klar med Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: 232100-0180 Jensen-Holmstedt Theresia Theresia.Jensen@LtDalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) 2017-03-14 LD16/03822 organiseringen av arbetet med intern styrning och kontroll. Plan för 2018 arbetas fram enligt de nya direktiven Arbetet med intern kontroll har presenterats både i nämnden och i förvaltningens ledningsgrupp. Patientperspektiv Inom Kultur- och bildningsförvaltningen är patientperspektivet inte relevant. Ekonomi och finansiering Intern styrning och kontroll är en process som syftar till att följande mål uppnås: Ändamålsenlig, kostnadseffektiv och säker verksamhet, Tillförlitlig ekonomisk och finansiell rapportering, Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter m.m Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Perspektiven beskrivs inte enskilt utan ingår i texten under ekonomi och finansiering. Samverkan med fackliga organisationer Förhandling enligt MBA 11 sker den 12 maj Uppföljning Uppföljning sker under året enligt plan

Titel på riskanalys: Beslut Huvudområde, delområden och aktiviteter ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Hot och våld Risk (Möjlighet att en negativ händelse inträffar) Vad? Nya typer av hot drabbar både kultur och bildningsverksamheter som förvaltningen inte har beredskap för Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskvärde 0 0 Ja Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja: ---> Bakomliggande orsaker Varför? Främlingsfientlighet, personliga skäl Åtgärdsförslag Utbildning och krishanteringsplan Metod för uppföljning av att åtgärder har genomförts och har avsedd effekt Ledningssystem et Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande 0 - Terrorhot 4 1 4 - Hatbrott via tex mejl och sociala medier 3 2 6 - Sabotage 2 3 6 - Våld och hot på arbetsplatsen 3 2 6 Brand Personal eller studeranden kommer till skada vid brand 0 3 2 6 Ja Rutiner saknas, är inte uppdaterade eller kända. Verksamheter finns i olika lokaler med olika fastighetsägare. Att arbeta i enlighet med landstingets systematiska brandskyddsarbete Ledningssystem IT-plattform Avsaknad av en gemensam fungerande IT-plattform skapar merarbete och en försämrad arbetsmiljö med risk för informationsbortfall 0 2 4 8 Ja Säkerhetsgraden i nuvarande IT-system är anpassat till Hälsooch sjukvård Att genomföra det förslag som finns för en gemensam IT-arkitektur inom Kultur- och bildning Kontinuerlig utvärdering Chefsstöd Minskat verksamhetsnära stöd och minskad kontakt med centrala funktioner kan leda till känsla av ensamhet och riskera utbrändhet för verksamheter som ligger långt ifrån Falun 2 4 8 Ja Centralisering och otydlighet om roller som finns på central förvaltning Att stärka och samordna gemensamma stödfunktioner till folkhögskolorna Kontinuerlig utvärdering Sida 1 av 1

Bilaga X Särskilda internkontrollområden 2017 - Kultur- och bildningsnämnden - * UA = utan amärkning MA= med anmärkning Pos Process Kontrollmoment Sannolikhet/allvarlighets- Kontrollansvar Frekvens Metod Rapporteras Rapportering Kontroll utförd Resultat * (rutin/system) grad 1-4 (riskbedömning) senast till Ja Nej UA MA 1 2 Hot och våld Brand Att alla enheter inom samverkansmodellen samt övriga landstingsdrivna enheter inom Kultur- och bildningsförvaltningen har en krishanteringsplan samt är utbildade om hot och våld Att kontrollera att alla enheter arbetar i enlighet med landstingets systematiska brandskyddsarbete 4-6 Förvaltningschef Årligen Enkät Decembernämnd Nämnden 6 Brandskyddssamordnare Årligen Ledningssyste Decembernämnd met Nämnden Anmärkning Föreslagna/vidtagna åtgärder Bilaga 3 Chefsstöd Kontroll av upplevt stöd 8 Senior partner Årligen Enkät Decembernämnd Nämnden 4 IT-plattform Att genomförandet av förslag till ny IT-plattform 8 Förvaltningschef Årligen påbörjas under 2017. Dialog med MiT I samband med bokslut Nämnden Mall internkontrollplan 2017 2017-05-05: 11:18

BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-05-16 Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD17/01781 Uppdnr 1663 Likabehandlingsplan Musikkonservatoriet 2017 Ordförandens förslag 1. Kultur- och bildningsplanen fastställer likabehandlingsplan för 2017. Sammanfattning Enligt Skollagen 6 kapitel 8 ska skolans huvudman se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avser att påbörjas och genomföras under det kommande året. En redogörelse för genomförandet av åtgärderna ska finnas med i efterföljande års plan. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Likabehandlingsplan Musikkonservatoriet 2017 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling återfinns dels i 6 kapitlet skollagen, dels i de delar av diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som rör utbildningsområdet. Till detta kommer bestämmelserna i förordningen om Konst- och kulturutbildningar (SFS 2013:871). Syftet med dessa bestämmelser är att skydda elever/studerande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Innehållet i Likabehandlingsplanen har inte förändrats jämfört med 2016. Under läsåret 2016-2017 fortsatte arbetet med att förankra likabehandlingsplanen och dess innehåll hos elever och studerande. Inom de gymnasiegemensamma ämnena, men även andra skolämnen som har anknytning till likabehandling har diskussioner skett om allas lika värde och kränkande särbehandling. Likabehandling Ärendet avser likabehandlingsarbete inom Musikkonservatoriet. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 Bojtar Krisztina 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Sekreterare Org.nr: 232100-0180 krisztina.bojtar@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) 2017-05-16 LD17/01781 Barnperspektiv Kapitlet 6 8 i Skollagen riktar sig särskilt mot barn och unga. Juridik Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling i utbildningsområdet återfinns i 6 kapitlet skollagen, de delar av diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som rör utbildning samt i förordningen om Konst- och kulturutbildningar (SFS 2013:871). Folkhälsa Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande särbehandling och diskriminering har en positiv effekt på folkhälsan. De förebygger sjukskrivningar i personalen samt stärker den psykiska hälsan hos eleverna. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Syftet med planen är att åstadkomma en bra arbetsmiljö för alla. Den syftar också till att främja elevernas/studerandes/personalens lika rättigheter och förebygga samt förhindra ageranden och uttryck som motverkar detta. Samverkan med fackliga organisationer Förhandling enligt 10 och 11 sker den 12 maj 2017. Uppföljning Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avser att påbörjas och genomföras under det kommande året.

UPPDATERAD LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MUSIKKONSERVATORIET FALUN Behandlad av ledningsgruppen för kompletterande utbildning 2011-10-25. Antagen av ledningsgruppen 2011-11-16. Fastställd av KBN 2012-05-29 med uppdatering 2013-05-28, 2014-05-20, 2015-05-19, 2016-05-17. Verksamheten vid Musikkonservatoriet Falun omfattar dels konst- och kulturutbildning på uppdrag av Musik i Dalarna, dels gymnasieutbildning i musik. Denna plan omfattar all verksamhet vid Musikkonservatoriet, skolförlagd och arbetsplatsförlagd. Vårt mål Vi eftersträvar en skola med en öppen och fri atmosfär, där alla kan känna sig värdefulla och respekterade för den man är. Vid Musikkonservatoriet Falun tar rektor och personal avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska vara en trygg plats för alla och där medmänsklighet, respekt och hänsyn är centrala begrepp. På skolan får det inte förekomma diskriminering på grund av kön, religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, trosuppfattning, könsöverskridande identitet, funktionshinder eller ålder. Vår skola har fördelar i att vara liten och att alla har ett gemensamt, engagerat intresse för musik. Det innebär också att problem uppmärksammas snabbt och kan åtgärdas på ett tidigt stadium. Elevenkäter visar att det finns en hög grad av vikänsla bland såväl personal som elever/studerande. En ledstjärna för oss är att alla elever/studerande ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Alla ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Omfattning och begrepp Detta dokument gäller för samtliga elever/studerande/personal vid Musikkonservatoriet Falun. I det fall förälder finns omskrivet, gäller i detta fall för elev som inte är myndig. Är du elev/studerande och blir utsatt för mobbning, våld eller kränkande behandling, vill vi att du omgående kontaktar någon i personalen som du har förtroende för. Samma sak gäller om du känner någon som är utsatt eller som kränker andra elever/studerande. Är du förälder och misstänker att någon, ditt barn eller annan elev, utsätts för kränkande behandling önskar vi att du kontaktar mentor, huvudinstrumentlärare eller skolans rektor. Är du anställd eller arbetar på uppdrag med skolans elever/studerande har du ett ansvar att vara förebild för elever/studeranden genom att själv leva upp till skolans likabehandlingsplan.

Upplever du som anställd att du utsätts för mobbning, våld eller kränkande behandling ska du kontakta rektor. Samma sak gäller om du upptäcker kränkningar, våld eller mobbning av andra vid skolan. Då ska du reagera och vidta nödvändiga åtgärder. För anställda gäller även de policys som är antagna av huvudmannen. Bestämmelser Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling återfinns dels i 6 kapitlet skollagen, dels i de delar av diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som rör utbildningsområdet. Till detta kommer bestämmelserna i förordningen om Konstoch kulturutbildningar (SFS 2013:871). Syftet med dessa bestämmelser är att skydda elever/studerande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan är skyldig att varje år göra en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en årlig plan enligt skollagen. Vi har valt att sammanföra dessa planer till en plan. I planen beskrivs främjande och förebyggande åtgärder samt rutiner när kränkning, hot eller mobbning misstänks eller upptäcks. Syfte Syftet med planen är att åstadkomma en bra arbetsmiljö för alla. Den syftar också till att främja elevernas/studerandes/personalens lika rättigheter och förebygga samt förhindra ageranden och uttryck som motverkar detta. Ansvar Rektor är ytterst ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs, utvärderas årligen och vid behov revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Varje anställd/uppdragstagare ansvarar för sina handlingar och att likabehandlingsplanen efterlevs. Att ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att så tidigt som möjligt bry sig, ha mod att fråga och lägg sig i utan att kränka. Elever/studerande har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever/studerande. Ansvaret handlar om att ta del av och respektera och agera utifrån skolans värdegrund och ordningsregler. I de fall diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling sker i skolan skall personal och rektor se till att omständigheterna utreds och eventuella åtgärder vidtas för att förhindra att detta fortsätter.

Uppföljning och utvärdering Skolan genomför årligen en elevenkät. Resultatet ligger till grund för utvärdering av målen samt bildar underlag för utvecklingsarbetet, bl a inom det främjande och förebyggande området. Likabehandlingsplanen följs upp och revideras årligen. Förbättringsåtgärder summeras i en handlingsplan och avslutas med att målen mäts och utvärderas, analyseras och nya åtgärder genomförs. Prioriteringar uppföljning 2015/2016 och planering 2016/2017 Under läsåret 2015-2016 fortgick arbetet med att förankra likabehandlingsplanen hos elever och studerande. Inom de gymnasiegemensamma ämnena, men även andra skolämnen som har anknytning till likabehandling, har diskussioner hållits om allas lika värde och om kränkande särbehandling. Likabehandlingsplanen har under året lagts ut på skolans hemsida Under läsåret 2016-2017 kommer arbetet med att förankra likabehandlingsplanen och dess innehåll hos elever och studerande att fortsätta. Inom de gymnasiegemensamma ämnena, men även andra skolämnen som har anknytning till likabehandling, kommer fortsatta diskussioner att ske om allas lika värde och kränkande särbehandling. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet ska utgå från när det gäller A kön, manligt/kvinnligt samt sexuella trakasserier 1 att frågan diskuteras inom ramen för de skolämnen som har anknytning till detta 2 att särskilt uppmärksamma den problematik med negativ beroendeställning en studerande/musiker kan hamna i gentemot en lärare/musikalisk ledare/konstnärlig förebild 3 att skolan informerar de studerande/eleverna om möjligheten att vända sig till RFSU eller ungdomsmottagningen B att få elever/studerande delaktiga i arbetet med likabehandlingsplan 1 att elever/studerande genom representation i elevrådet tar del av förslaget till plan samt lämnar synpunkter på denna C att trakasserier och kränkningar via mobiltelefoner och digitala medier inte förekommer 1 att upplysa elever/studerande om farorna med kränkningar via sms och digitala medier 2 att informera om hur de kan agera vid mobbning eller kränkning via olika kommunikationsmedel, tex Internet eller mobiltelefoner 3 att personal/studerande får utbildning om sådan mobbning och de risker som finns vid användning av dessa kommunikationsmedel.

Arbetsgång vid kränkande behandling A Av skolans personal Om en elev/studerande/förälder/personal upplever att elever/studerande kränks av anställda ska rektor omedelbart informeras. Om det är någon ur personalen som utsatt en elev för kränkningar ska den anställde inte hålla i samarbetet med elev/föräldrar. 1 Rektor träffar den som känner sig kränkt och lyssnar på dennes version. Mötet dokumenteras. 2 Rektor kontaktar i de fall eleven är omyndig, föräldrar/vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tiden för kontakten dokumenteras. 3 Rektor träffar den som uppges ha kränkt och lyssnar på dennes version. Mötet dokumenteras. Förvaltningschef och den anställdes fackförening informeras. 4 Rektor vidtar de åtgärder som efter utredning bedöms nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras. 5 Rektor har uppföljningssamtal efter ca 2 veckor för att kontrollera om kränkningarna upphört. Om så är fallet dokumenteras detta och ärendet avslutas. B Elev/studerande kränker annan elev/studerande 1 Mentor/annan ur personalen samtalar snarast möjlighet med den som upplevt sig kränkt och dokumenterar detta. 2 Kontakt tas med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse träffas om att handlingarna ska upphöra 3 För omyndiga elever kontaktas parternas föräldrar/vårdnadshavare 4 Frågan följs upp med parterna efter ca 2 veckor och dokumenteras. 5 Vid allvarligare händelse eller, om handlingarna inte upphör, anmäls frågan hos rektor. C Vid allvarligare händelse enligt B ovan 1 Efter att ärendet anmälts av huvudläraren till rektor, sker utredning som dokumenteras. I det fall det är möjligt samlas parterna, rektorn och huvudläraren så snart det är möjligt och diskuterar situationen. 2 Analys sker av huvudläraren och rektor. I allvarligare fall görs en polisanmälan. 3 Om trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling konstateras, kontaktas omyndig elevs föräldrar/vårdnadshavare av huvudläraren. 4 Om överenskomna åtgärder inte följs eller resultat inte nås efter uppföljningen, kan disciplinära åtgärder bli aktuella. Dessa regleras i gymnasieförordningen. D Av elev/studerande mot personal 1 Rektor samtalar med berörd anställd/uppdragstagare och påbörjar en dokumentation 2 Rektor kontaktar den eller de som påstås kränka och en överenskommelse göras för att handlingarna ska upphöra. Dokumentation sker 3 I förekommande fall kontaktas omyndig elevs föräldrar/vårdnadshavare 4 Uppföljning med båda parter sker inom ca 2 veckor av rektor. Uppföljningen dokumenteras. Några viktiga länkar:

www.do.se www.barnombudsmannen.se www.bris.se www.friends.se www.rb.se www.skolverket.se www.krankt.se www.rfsu.se

BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-05-16 Sida 1 (3) Kultur- och bildningskansli Dnr LD17/01174 Uppdnr 1648 Remiss: Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) Ordförandens förslag 1. Fastställer remissvar avseende promemorian Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) Sammanfattning Landstinget Dalarna har inbjudits att svara på departementsskrivelsen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8). Kulturdepartementets promemoria tar sin utgångspunkt i de utvärderingar som gjorts av kultursamverkansmodellen sedan den infördes 2011 samt de synpunkter som framkommit i dialogen med regionala politiska företrädare och tjänstemän. De bedömningar och förslag som presenteras syftar till att fortsatt utveckla modellen och skapa förutsättningar för ökad och jämlik tillgång till kultur i hela landet och samtidigt ge utrymme för regionala prioriteringar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Departementsskrivelsen Ds 2017:8 c) Remissyttrandet (senare utskick) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Promemorian ger en god, och i stora delar positiv bild av kultursamverkansmodellen; hur den vitaliserat det kulturpolitiska samtalet i regionerna, att den offentliga finansieringen från kommuner och landsting har ökat i regionerna, men det konstateras samtidigt att modellen inte lett till några genomgripande förändringar när det gäller fördelningen av de statliga medlen och att det fortsatt är stora skillnader i tillgången till kultur i hela landet samt att den statliga styrningen i vissa hänseenden fortsatt är stark. Sammanfattningsvis föreslås följande: Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 Lagergren Malin 023-49 06 87 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Förvaltningschef Org.nr: 232100-0180 malin.lagergren@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (3) 2017-05-16 LD17/01174 Bild och form föreslås bli ett eget verksamhetsområde och konst och kulturfrämjande verksamhet (konsulentverksamhet) föreslås tas bort som eget område för att i stället inkluderas med respektive verksamhetsområde. Filmområdets roll och utveckling inom ramen för modellen bör utvärderas. Dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom modellen. Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. Utvecklingsbidrag bör fortsatt fördelas av Kulturrådet för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särsklt prioriterade områden, Samtliga landsting föreslås ingå i samverkansmodellen. Idag är alla utom Stockholm med. En oberoende aktör bör ges i uppdrag att se över hur uppföljning och utvärdering av modellen kan förbättras. Syftet är bl a att utveckla en ändamålsenlig och enklare uppföljning för att visa hur de nationella kulturpolitiska målen nås. Ekonomi och finansiering Framtida förändringar i samverkansmodellen kan få ekonomiska konsekvenser, men de förslag och bedömningar som görs i promemorian rör sig inom nuvarande budgetramar och bedöms inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för stat, landsting eller kommuner. Likabehandling Utgångspunkten för förslagen i promemorian är bl a att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet i enlighet med det nationella kulturpolitiska målet om att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 3 (3) 2017-05-16 LD17/01174 Barnperspektiv I promemorian tas inte barnperspektivet upp specifikt, men i de kulturpolitiska målen står att barns och unga rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Allas tillgång till kultur inbegriper även barn och unga. Folkhälsa Målsättningen att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet och bedömningen att dialogen med det civila samhället bör utvecklas är åtgärder som kan bidra till social sammanhållning och ökat inflytande, vilket i sin tur kan ha effekter för folkhälsan. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum den 12 maj. Uppföljning Promemorians förslag kan leda till förändringar i modellen och därmed i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. KBN bevakar och följer upp eventuella förändringar.

I t Regeringskansliet Remiss 2017-03-14 Ku2017/00761/KO Ku Itu rdepa rteme ntet Enheten för konstarterna Ämnesråd Matilda Berggren 08-405 16 22 072-209 03 22 ", --::-A-:-N:-=D:-.::S=T~IN~'G_E_l D_A_L_A_R_N_A..., INK 20f7-03- 1 I DNK J..IJ./ 1/0//2.'f... SKR I. KOD 9.<J..... Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Os 2017:8) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Statskontoret 3 Länsstyrelsen i Hallands län 4 Länsstyrelsen i Kalmar län 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7 Länsstyrelsen i Stockholm län 8 Myndigheten för delaktighet 9 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10 F olkbildningsrådet 11 Kungliga biblioteket 12 Tillväxtverket 13 Statens kulturråd 14 Myndigheten för kulturanalys 15 Konstnärsnämnden 16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 17 Riksarkivet 18 Riksantikvarieämbetet Telefonväxel: 08-405 1 O 00 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: ku.registrator@regeringskansliet.se

19 Sametinget 20 Riksteatern 21 Stiftelsen Svenska Filminstitutet 22 Blekinge läns landsting 23 Dalarnas läns landsting 24 Gävleborgs läns landsting 25 Hallands läns landsting 26 Jämtlands läns landsting 27 Jönköpings läns landsting 28 Kalmar läns landsting 29 Kronobergs läns landsting 30 Norrbottens läns landsting 31 Skåne läns lands ting 32 Stockholms läns landsting 33 Södermanlands läns landsting 34 Uppsala läns landsting 35 Värmlands läns landsting 36 Västerbottens läns landsting 37 Västernorrlands läns landsting 38 Västra Götalands läns landsting 39 Västmanlands läns landsting 40 Örebro läns landsting 41 Östergötlands läns landsting 42 Samverkansorganet i Värmlands län 43 Samverkansorganet i Blekinge län 44 Samverkansorganet i Västerbottens län 45 Botkyrka kommun 46 Bräcke kommun 47 Danderyd kommun 2 (6)

48 Ekerö kommun 49 Falkenbergs kommun 50 Göteborgs kommun 51 Haninge kommun 52 Huddinge kommun 53 Järfälla kommun 54 Jönköping kommun 55 Karlskrona kommun 56 Kristianstad kommun 57 Kungsbacka kommun 58 Lidingö kommun 59 Ljusdals kommun 60 Luleå kommun 61 Malmö kommun 62 Nacka kommun 63 Norrköpings kommun 64 Norrtälje kommun 65 Nykvarns kommun 66 Salems kommun 67 Sigtuna kommun 68 Skara kommun 69 Sollentuna kommun 70 Solna kommun 71 Stockholms kommun 72 Storumans kommun 73 Strömstads kommun 74 Sundbyberg kommun 75 Södertälje kommun 76 Tyresö kommun 77 Täby kommun 3 (6)

78 Uppsala kommun 79 Upplands Bro kommun 80 Upplands Väsby kommun 81 Umeå kommun 82 Vallentuna kommun 83 Vaxholm kommun 84 Vimmerby kommun 85 Värmdö kommun 86 Västerås kommun 87 Växjö kommun 88 Ydre kommun 89 Älvdalens kommun 90 Örebro kommun 91 Österåker kommun 92 Sveriges Kommuner och landsting (SKL) 93 Hela Sverige ska leva 94 Svensk scenkonst 95 Konstnärernas riksorganisation (KRO) 96 Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KL YS) 97 Ideell kulturallians (IKA) 98 Amatörkulturens samrådsgrupp (Ax) 99 Musikarrangörer i samverkan (MAIS) 100 Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation (lvcoks) 101 Läns teatrarnas samarbetsråd 102 Regional musik i Sverige 103 Läns museernas samarbetsråd 104 Filmregionerna 105 Riksförbundet Sveriges museer 106 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 4 (6)

107 Svensk biblioteks förening 108 Kulturhuset Stadsteatern 109 Mångkulturellt centrum 110 Cirkus Cirkör 111 Dansnät Sverige 112 Saminuorra 113 Sverigefinländarnas delegation 114 Sverigefinska ungdomsförbundet 115 Svenska tornedalingars riksförbund-tornionlaaksolaiset 116 Met Nuoret 117 Judiska centralrådet 118 Judiska ungdomsförbundet i Sverige 119 Riksförbundet romer i Europa 120 Romska ungdomsförbundet Remissvaren ska skickas i elektronisk form (bearbetningsbart format, t.ex. Word) till ku-registrator@regeringskansliet.se. Svaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast den 14 juni 2017. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 1 exemplar av promemorian. Exemplaren beställs hos Wolters Kluwers kundservice, 5 (6)

106 47 Stockholm. Telefon 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post kundservice@wolterskluwer.se..l~nge vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss -hur och varför (SB Pl\'f 2003:2). Den kan laddas ner från Regering ansliets webbplats www.regeringen.se. Helena Swenzen Expeditions- och rättschef Kopia till Wolters Kluwers kundservice, 106 4 7 Stockholm 6 (6)

Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund... 5 1.1 Kultursamverkansmodellen... 5 1.2 Mål och syfte med kultursamverkansmodellen... 6 1.3 Nuvarande reglering av kultursamverkansmodellen... 7 1.3.1 Särskilda utvecklingsbidrag... 8 1.3.2 Uppföljning och utvärdering... 9 1.3.3 Samverkansråd... 9 1.4 Ett delat ekonomiskt ansvar mellan offentliga aktörer... 10 1.4.1 Regeringens satsningar på lokal och regional kultur... 12 1.5 Utvärderingar av kultursamverkansmodellen... 13 1.5.1 Kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen?... 13 1.5.2 Myndigheten för kulturanalys utvärdering... 15 1.5.3 Övriga rapporter och utvärderingar... 15 1.6 Dialog med regionala politiska företrädare... 16 1.7 Särskilt om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen... 16 1.8 Behovet av en översyn av kultursamverkansmodellen... 17 2 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen... 19 2.1 Utgångspunkter... 19 1

Innehåll Ds 2017:8 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning... 21 2.3 Filmområdets roll inom kultursamverkansmodellen... 24 2.4 Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar... 26 2.5 Samtliga landsting med i kultursamverkansmodellen... 27 2.6 Samråd med det civila samhället... 28 2.7 Om dialogen mellan nationella och regionala politiska företrädare... 30 2.8 Mer ändamålsenlig uppföljning av kultursamverkansmodellen... 32 3 Konsekvenser... 33 3.1 Vilka som berörs av förslagen... 33 3.2 Ekonomiska och andra konsekvenser... 33 2

Ds 2017:8 Sammanfattning Sammanfattning I promemorian lämnas förslag och bedömningar om den framtida inriktningen och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Utgångspunkt för förslag och bedömningar är att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet samtidigt som utrymme ges för regionala prioriteringar. Bild- och formområdet föreslås fr.o.m. 2018 pekas ut som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget område och inkluderas i stället inom respektive verksamhetsområde. Vidare görs bedömningen att Statens kulturråd aktivt bör verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till i kultur i hela landet. När det gäller filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen görs bedömningen att den bör utvärderas. Vidare görs bedömningen att utvecklingsbidrag fortsatt bör fördelas av Statens kulturråd för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden. 3

Sammanfattning Ds 2017:8 Därtill görs bedömningen att förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet bör upphöra att gälla. Fr.o.m. 2019 bör statens stöd till regional kultur regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bedömningen görs även att dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom kultursamverkansmodellen. Det bör ske genom att landstingen vid framtagandet av kulturplaner tydliggör metoderna för och syftet med dialogerna för det civila samhällets aktörer. Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. En oberoende aktör föreslås ges i uppdrag att se över hur uppföljningen och utvärderingen av kultursamverkansmodellen kan förbättras. 4

1 Bakgrund 1.1 Kultursamverkansmodellen Riksdagen beslutade i december 2009 om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet, den s.k. kultursamverkansmodellen (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Syftet med kultursamverkansmodellen är att öka det regionala inflytandet samtidigt som ansvars- och rollfördelningen mellan nationell, regional och lokal nivå tydliggörs (se prop. 2009/10:3 s. 33). Modellen infördes 2011. Sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med i kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen innebär att landstingen får fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet till såväl institutioner som aktörer inom det fria kulturlivet. Tidigare beslutade regeringen vilka regionala kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som fick möjlighet att ansöka om statligt stöd från Statens kulturråd. I kultursamverkansmodellen ingår även delar av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet som Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern och Stiftelsen Svenska Filminstitutet tidigare ansvarade för. Efter det att en särskild utredare lämnat förslag kring modellens praktiska införande (SOU 2010:11) fick Statens kulturråd i uppdrag av regeringen att förbereda införandet. Regeringens förslag om införande av kultursamverkansmodellen fanns i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 17, bet. 2010/11:KrU1, rskr. 2010/11:113). Riksdagen beslutade därefter om en lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen beslutade också om förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional 5

Bakgrund Ds 2017:8 kulturverksamhet. Av förordningen framgår de sju stödberättigade kulturändamålen. Läs- och litteraturfrämjande verksamheter tillkom som ändamål inom kultursamverkansmodellen fr.o.m. 2015. 1.2 Mål och syfte med kultursamverkansmodellen Målet med kultursamverkansmodellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge landstingen ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Kultursamverkansmodellen syftar till att samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna samt civilsamhället och de professionella kulturskaparna ska öka. Enligt 4 förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamet ska fördelningen av statsbidraget bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Riksdagen beslutade i december 2009 om nya nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. De nationella kulturpolitiska målen styr den statliga kulturpolitiken och ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. 6

Ds 2017:8 Bakgrund Även på regional och kommunal nivå uttrycks de kulturpolitiska prioriteringarna i särskilda måldokument. Kultur är en i huvudsak frivillig uppgift för kommuner utöver vad som föreskrivs i t.ex. arkivlagen (1990:7829), kulturmiljölagen (1988:950) och bibliotekslagen (2013:801). I den senare framgår t.ex. att varje kommun ska ha folkbibliotek och att varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet. 1.3 Nuvarande reglering av kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen styrs genom såväl lag som förordning. Enligt lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet får ett landsting fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om landstinget har upprättat en regional kulturplan och kulturplanen överensstämmer med de föreskrifter som regeringen utfärdar. Enligt 3 kap. 20 kommunallagen (1991:900) får kommuner och landsting bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Därmed kan landstinget överlämna frågor till exempelvis ett kommunalt samverkansorgan. I förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet finns närmare bestämmelser om bidragsgivningen. År 2015 justerades förordningen så att bidrag kan lämnas till organisationer som företräder det civila samhället och de professionella kulturskaparna för deras medverkan med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Vidare har regeringen tillfört läs- och litteraturfrämjande verksamhet som ett stödberättigat ändamål i förordningen. Med en regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd. Kulturplanen ska även beskriva prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Den regionala kulturplanen ska avse tre år, om det inte finns särskilda skäl för annat. Många landsting har i dag kulturplaner som omfattar fyra år. Landstinget ansvarar för att den regionala kultur- 7

Bakgrund Ds 2017:8 planen tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Med utgångspunkt i statsbidragets ändamål ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som anges ovan och bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar. Landstinget får även lämna statsbidrag till konstområdesöverskridande samarbeten. Statsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet som också får bidrag från landsting, en kommun eller annan huvudman. Statsbidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner i län som inte omfattas av kultursamverkansmodellen (dvs. enbart Stockholms län fr.o.m. 2013) lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Under 2016 har Statens kulturråd tagit fram riktlinjer för arbetet med regionala kulturplaner. Syftet med riktlinjerna är att skapa tydlighet kring behovet av underlag inför beslut om statsbidrag samt att öka transparensen och säkra likabehandling och rättssäkerhet i beredning och beslut om statsbidrag. 1.3.1 Särskilda utvecklingsbidrag Statens kulturråd får besluta om tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse s.k. utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet 8

Ds 2017:8 Bakgrund som också får bidrag från landsting, en kommun eller annan huvudman. Vid fördelningen av tidsbegränsade utvecklingsbidrag ska Statens kulturråd särskilt beakta de nationella kulturpolitiska mål som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet. 1.3.2 Uppföljning och utvärdering Enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd har myndigheten fått i uppdrag att följa upp och redovisa sin bidragsgivning. Statens kulturråd har under perioden 2011-2016 utfärdat föreskrifter för kvantitativ uppföljning bl.a. avseende ekonomisk fördelning och riktlinjer för kvalitativ uppföljning gällande samråd, jämställdhet, barn och unga, tillgänglighet m.m. Statens kulturråd ska enligt instruktionen särskilt redovisa hur myndigheten verkat för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur i kultursamverkansmodellen. Landsting som fördelar statsbidrag ska enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet årligen följa upp och redovisa till Statens kulturråd hur de statliga medlen har använts och vilka effekter som har uppnåtts. Enligt förordningen (2011:124) med instruktion för Myndigheten för kulturanalys har myndigheten i uppdrag att löpande utvärdera kultursamverkansmodellen. 1.3.3 Samverkansråd Som ett stöd i beslutsprocessen kring det regionala stödet finns ett samverkansråd vid Statens kulturråd med uppgift att samordna de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Generaldirektören för Statens kulturråd är ordförande i samverkansrådet. I samverkansrådet sitter även representanter för Konstnärsnämnden, Kungl. biblioteket, länsstyrelserna (för närvarande representerade av länsstyrelsen i Hallands län), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Samverkansrådets uppgift är att gemensamt diskutera de regionala kulturplanerna och låta olika synsätt och aspekter mötas. De 9

Bakgrund Ds 2017:8 myndigheter och andra aktörer som ingår i samverkansrådet har en viktig roll när det gäller att följa upp hur deras respektive ansvarsområde speglas i kultursamverkansmodellen och hur den egna verksamheten förhåller sig till kulturverksamhet på regional och lokal nivå. Statens kulturråd ordnar varje år en konferens som samlar regionala kulturchefer och samverkansrådet i syfte att möjliggöra dialoger mellan samtliga parter. Samverkansrådet deltar också med ett gemensamt program i Almedalen. Regeringen har behandlat frågan om samverkansrådets roll i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) som beslutades den 23 februari 2017. Där betonas att museiperspektivet bör kunna stärkas på nationell nivå genom att Riksantikvarieämbetet får i uppgift att vara samordnande myndighet för museisektorn i landet. Riksantikvarieämbetet är redan representerat i samverkansrådet och bör efter denna förändring kunna ta rollen att bevaka de statliga intressena inom museiområdet. 1.4 Ett delat ekonomiskt ansvar mellan offentliga aktörer Den offentliga kulturpolitiken bygger på principen att stat, landsting och kommuner har ett delat ansvar för kulturpolitikens genomförande. Statens kulturråds årliga uppföljning av kultursamverkansmodellen visar att modellens offentliga finansiering under 2014 totalt omfattar nära fyra miljarder kronor. Av dessa medel uppgår statens bidrag till cirka 1,2 miljarder kronor årligen. Landstingens totala årliga bidrag till verksamheterna inom kultursamverkansmodellen utgjorde cirka 1,8 miljarder kronor och kommunernas årliga bidrag cirka en miljard kronor. Detta innebär att den statliga andelen uppgår till ca 30 procent, landstingens del till ca 45 procent och kommunerna står för ca 25 procent av finansieringen inom kultursamverkansmodellen. Både landstingens och kommunernas årliga bidrag till kultursamverkansmodellens verksamheter har totalt sett ökat relativt kraftigt under perioden 2010 2014. Även de statliga årliga bidragen har ökat sett till både löpande och fasta priser, men inte i lika stor utsträckning som de regionala och kommunala bidragen. Samman- 10

Ds 2017:8 Bakgrund taget har alltså de offentliga medlen till regional kulturverksamhet ökat totalt sett. Enligt Statens kulturråds rapport Kultursamverkansmodellen Ekonomi och personal till och med 2015 framgår att det enskilda arkivområdet är det område som haft den klart starkaste procentuella utvecklingen av de årliga bidragen från stat och landsting sedan 2010, 24,4 procents ökning. Medel till arkivområdet utgör dock liten andel av medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen. För det professionella teater-, dans- och musikområdet, som är det område som tilldelats mest årliga bidrag från stat och landsting, har de årliga bidragen från stat och landsting ökat med 13,7 procent. Museiområdet har haft en något svagare utveckling under perioden 2010 2015 av statliga och regionala årliga bidrag men däremot en betydande ökning av de kommunala årliga bidragen. Den konst- och kulturfrämjande verksamheten och hemslöjdsfrämjande verksamhet har också stora procentuella ökningar av de kommunala årliga bidragen. Den totala bidragssumman är liten vilket göra att små förändringar ger stora procentuella utfall. Biblioteksområdet är det enda verksamhetsområdet som uppvisar en minskning av de årliga bidragen från stat och landsting, räknat i fasta priser. Minskningarna för biblioteksområdet kan dock nästan helt förklaras av att Skåne läns landsting minskade sina bidrag till regional biblioteksverksamhet mellan 2010 och 2011 p.g.a. minskade lokalkostnader. Stöd till filmområdet har ökat med 5,9 procent mellan 2010 2015. Ökningen beror dock på en ökning av medlen till film i Region Skåne, varför medel till filmkulturell verksamhet generellt tycks ha minskat i övriga delar av landet. Enligt Kulturrådets uppföljning genererade kultursamverkansmodellen 2014 motsvarande 5 700 årskrafter och därutöver 7 700 arvoderade med F-skatt. Könsfördelningen mellan de anställda är övergripande jämn, ca 55 procent är kvinnor. I uppföljningen för 2014 konstaterar Kulturrådet att landstingen redovisar insatser för jämställdhet som bl.a. innefattar överenskommelser och uppdragsavtal med institutioner och kulturaktörer men också genom fortbildningar och i dialoger. I några regioner pågår även arbete för att lyfta fram hbtq-perspektiven. Vidare upplever Kulturrådet att det finns ett stort intresse för och en stark vilja bland landstingen att utveckla tillgänglighets- 11

Bakgrund Ds 2017:8 frågorna för funktionshindrade. Dock saknas beskrivningar av arbetet på mer övergripande nivå bland några landstings redovisningar. År 2014 ställde Kulturrådet för första gången en särskild fråga om arbetet med nationella minoriteter i uppföljningsunderlagen. Samtliga landsting utom ett har redovisat att de nationella minoriteternas kultur har främjats. I flera av redovisningarna saknas dock beskrivningar av insatser på övergripande nivå. Stockholms län ingår inte i kultursamverkansmodellen, men kulturverksamheter i Stockholms län får årliga statliga bidrag från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. 1.4.1 Regeringens satsningar på lokal och regional kultur De medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen utgör en stor del av den statliga kulturbudgeten. Nära var femte krona inom den statliga kulturpolitiken beslutas av landstingen som därmed har ett stort ansvar för att bidra till uppfyllelsen av de nationella kulturpolitiska målen. Även utanför kultursamverkansmodellen görs statliga kulturpolitiska satsningar som kommer regional och lokal kultur till del. I syfte att möjliggöra för fler att ta del av och utöva kultur tillförs kultursamverkansmodellen 30 miljoner kronor 2017 (prop. 2016:17:1, utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83). I budgetpropositionen för 2017 beräknar regeringen motsvarande årliga förstärkning under perioden 2018 2020. Därutöver tillförs kultursamverkansmodellen 58 miljoner kronor 2017 i syfte att stärka scenkonsten i hela landet. I samma syfte beräknas kultursamverkansmodellen tillföras 50 miljoner kronor 2018 och 53 miljoner kronor årligen 2019 och 2020. Regeringen beräknar dessutom att 5 miljoner kronor årligen tillförs kultursamverkansmodellen under perioden 2017 2020 för läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov. Sammantaget innebär detta att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet förstärks med 93 miljoner kronor 2017 bl.a. i syfte att främja en mer jämlik tillgång till kvalitativ kultur. Totalt uppgår anslaget till 1423 miljoner kronor 2017. 12

Ds 2017:8 Bakgrund Regeringen stöder också lokal och regional kulturverksamhet utanför kultursamverkansmodellen. Regeringen fördelar bl.a. 100 miljoner kronor årligen till kommuner som gjort eller vill göra kvalitetssatsningar i musik- och kulturskolan och samtidigt sänka avgiften eller behålla en redan låg avgift. Under perioden 2016 2019 beräknas 25 miljoner konor årligen avsättas för att stärka mindre biografer på landsbygden och i mindre orter. Medlen till Skapande skola har förstärkts så att även förskolor kan omfattas av satsningen och medel har tillförts Kungl. biblioteket för att ta fram en nationell biblioteksstrategi, vilket blir ett stöd för bl.a. folkbiblioteken runt om i landet. Vidare har regeringen genom satsningen Äga rum avsatt 50 miljoner kronor 2016 till kulturverksamhet i ett antal bostadsområden runt om i Sverige. Under perioden 2017-2018 beräknas 40 miljoner kronor årligen fördelas inom satsningen. 1.5 Utvärderingar av kultursamverkansmodellen 1.5.1 Kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? En grupp inom riksdagens kulturutskott har under 2015 följt upp och utvärderat kultursamverkansmodellen. Resultatet av uppföljningen redovisas i rapporten Är samverkan modellen? (2015/16:RFR4). Utskottets utvärdering visar bl.a. att kultursamverkansmodellen är en omfattande reform som har inneburit ett ökat regionalt och kommunalt inflytande över beslutsfattandet inom det regionala kulturområdet, samtidigt som det statliga inflytandet till en del har förändrats. Den statliga styrningen är dock i vissa hänseenden fortsatt stark. Kultursamverkansmodellen har också bidragit till att kulturen har kommit högre upp på den politiska agendan i landstingen. Kultursamverkansmodellen har dock hittills inte lett till några genomgripande förändringar i bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de nationella kulturpolitiska målen. Mot den bakgrunden bedömer utskottet att kultursamverkansmodellen behöver ses över. 13

Bakgrund Ds 2017:8 Utskottet anser att kultursamverkansmodellen inte har påverkat de skillnader i kulturutbud som finns mellan olika län och kommuner. Utskottet bedömer därför att det är viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av den regionala variationen, liksom av vilka som tar del av kulturen. Kultursamverkansmodellen har hittills inte heller resulterat i att nya deltagargrupper har nåtts. Utskottet bedömer därför att det är viktigt att följa utvecklingen av arbetet med att nå nya deltagargrupper i enlighet med de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Vidare visar utvärderingen att kulturmiljöarbetets roll i kultursamverkansmodellen bör tydliggöras. Det bör också föras en diskussion om vilka satsningar som ska ingå i kultursamverkansmodellen. När det gäller filmområdet framförs bl.a. att filmen som konstområde har förlorat finansering i och med modellen och att det behövs ett tydligare statligt engagemang för filmen. Filminstitutet menar, enligt utskottets uppföljning, att konstområden som saknar större institutioner exempelvis filmen behöver andra incitament för att uppleva att modellen gynnar områdets utveckling. När kultursamverkansmodellen infördes var avsikten att alla län skulle ingå i den efter några år. Det är, enligt utskottet, viktigt att alla kommuner såväl stora som små har ett skäligt inflytande inom ramen för kultursamverkansmodellen. Utskottet menar vidare att det också är avgörande att kulturskaparna och det civila samhället är med i kultursamverkansmodellen och att dialogerna med dessa läggs upp på ett bra sätt. Särskilt betydelsefullt är att i det fortsatta arbetet fortsätta följa det civila samhällets roll och deltagande i kultursamverkansmodellen. Vidare anser utskottet att det är angeläget att den nationella politiska nivåns engagemang blir mer synligt. Det är därför viktigt att överväga hur dialogen mellan regionala politiker och politiker på den nationella nivån kan vidareutvecklas. Av utvärderingen framgår att det är viktigt att regeringen följer resultaten av de statliga bidragen till regional kultur och redovisar detta årligen till riksdagen. 14

Ds 2017:8 Bakgrund 1.5.2 Myndigheten för kulturanalys utvärdering I rapporten Kulturanalys 2016 presenterar Myndigheten för kulturanalys en sammanställning av tidigare utvärderingar av kultursamverkansmodellen med fokus på inflytande för olika aktörer. Myndigheten för kulturanalys slutsats är att den statliga styrningen av medlens användning fortsatt är stark. Kultursamverkansmodellen har samtidigt medfört ett ökat engagemang bland de regionala politikerna och tjänstemännen för hur politiken på området utformas. En annan slutsats är att samverkan på alla nivåer har ökat, men att villkoren ser olika ut för olika aktörer. Det beror bl.a. på att vissa landsting är små och har begränsade resurser att fördela till kulturområdet. Myndigheten för kulturanalys har i sina utvärderingar av kultursamverkansmodellens effekter vid ett flertal tillfällen också pekat på att det civila samhällets möjligheter att delta i dialogerna avseende kulturplanerna måste förbättras. I myndighetens årsrapport för 2016 framgår att kulturområdet ligger längre från målet om att spegla befolkningens mångfald bland personalen vid regionala institutioner än för tio år sedan. 1.5.3 Övriga rapporter och utvärderingar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade 2015 en uppföljning av kultursamverkansmodellen under namnet Kultur i hela landet som visar att kultursamverkansmodellen sammantaget är en uppskattad modell men att det finns flera utvecklingsområden. Kultursamverkansmodellens legitimitet förutsätter på lång sikt utveckling och anpassning till samhällsförändringar. Landstingen har över tid ökat sin finansiering av kultursamverkansmodellen mer än staten har. Under perioden 2011 2014 har regionerna tillfört 149 miljoner kronor mer än staten till kultursamverkansmodellen. En majoritet av landstingen uppskattar att merparten av kostnadsökningarna kan hanföras till redan befintlig verksamhet. Några landsting uppskattar dock att ökningarna till största delen förklaras av ambitionshöjningar i länet. Kulturutbudet i landet påverkas, enligt SKL:s rapport, negativt av att staten inte höjt sina bidrag i samma omfattning som kommuner och landsting. 15

Bakgrund Ds 2017:8 De regionala företrädarna efterfrågar en utvecklad och kontinuerlig politisk dialog mellan den regionala och nationella nivån för att kultursamverkansmodellen ska kunna fungera till fullo. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och Ideell kulturallians (IKA) har också tagit fram rapporter om hur kulturskaparnas respektive det civila samhällets roll inom kultursamverkansmodellen ser ut. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har under 2015 presenterat rapporten Kulturmiljöarbetets genomslag inom kultursamverkansmodellen samverkan påverkar och otydlighet motverkar. 1.6 Dialog med regionala politiska företrädare Kulturdepartementet har vid totalt fyra tillfällen sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 bjudit in ett fyrtiotal landstingspolitiker till dialog om kultursamverkansmodellens framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter. Vid den senaste dialogen, som hölls den 24 maj 2016, diskuterades de frågeställningar som lyfts i kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? De regionala politiska företrädarna gavs därvid möjlighet att komma med inspel till det fortsatta arbetet med att vidareutveckla kultursamverkansmodellen. 1.7 Särskilt om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen I kulturmiljölagen (1988:950) fastställs att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön, och ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Länsstyrelserna har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. De regionala museerna tilldelas statlig finansiering genom kultursamverkansmodellen, och i många av verksamheterna utgör kulturmiljöfrågor en betydande och viktig del för det omgivande samhället. Kulturutskottets uppföljning visar dock att kulturmiljöarbetet har en oklar roll i kultursamverkansmodellen och att det finns flera problem inom området (se avsnitt 1.5.1). I uppföljningen noteras t.ex. att både länsstyrelsernas, länsmuseernas och RAÄ:s roller i 16

Ds 2017:8 Bakgrund kultursamverkansmodellen upplevs som otydliga. Utskottet framför vidare att kulturmiljöarbete inte omnämns i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att frågan om kulturmiljöarbetets ställning i kultursamverkansmodellen klargörs, liksom de olika aktörernas roller. Innan kultursamverkansmodellen infördes fördelades det statliga bidraget till de regionala museerna av Statens kulturråd efter samråd med RAÄ. Bidraget skulle stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Bidraget skulle ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Statens kulturråd har under hösten 2016 beslutat om riktlinjer för arbetet med regionala kulturplaner. I riktlinjerna tydliggörs att regional museiverksamhet även bör innefatta kulturmiljöfrågor samt en beskrivning av den samverkan som sker kring detta. Regeringen har behandlat frågan om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) som beslutades den 23 februari 2017. Där konstateras att den kulturmiljöverksamhet som bedrivs vid de regionala museerna hela tiden ingått i bidragsgivningen inom ramen för kultursamverkansmodellen och regeringen aviserar ett tillägg i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet för att förtydliga detta. 1.8 Behovet av en översyn av kultursamverkansmodellen Införandet av kultursamverkansmodellen är en av de största kulturpolitiska reformerna som gjorts under senare år i Sverige. Landstingen har fått större ansvar men också frihet att utforma förutsättningarna för den regionala kulturen. Kultursamverkansmodellen har lett till flera positiva effekter för kulturlivet i Sverige. Bland annat har kulturutskottets och Myndigheten för kulturanalys utvärderingar av kultursamverkansmodellen visat att den inneburit en vitalisering av det kulturpoliska samtalet i regionerna och att kulturfrågorna har hamnat högre upp på den politiska agendan. Det 17

Bakgrund Ds 2017:8 avsätts också mer offentliga medel till regional kultur än tidigare, vilket framför allt är en följd av att bidragen från kommuner och landsting har ökat. Kultursamverkanmodellen är en viktig del i arbetet för att öka tillgången till kultur i hela landet. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden och utmaningar inom kultursamverkansmodellen som bör hanteras. Det gäller bl.a. frågan om hur skillnaderna i tillgång till kultur i hela landet kan minska samtidigt som utrymme ges för regionala prioriteringar. Ytterligare en fråga är kultursamverkansmodellens omfattning i relation till andra nationella stöd som fördelas till regional och lokal kultur. Det finns behov av att utveckla dialogen med det civila samhället, liksom behov av en tydligare form för dialogen mellan politiska företrädare på nationell och regional nivå. I följande avsnitt presenteras bedömningar och förslag om kultursamverkansmodellens framtida inriktning. 18

2 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen 2.1 Utgångspunkter En förutsättning för ett öppet samhälle som främjar delaktighet och demokrati är ett fritt och vitalt kulturliv. Att stärka kulturlivet lokalt och regionalt, både inom ramen för institutionernas verksamhet och inom det fria kulturlivet, är också viktigt med tanke på den växande klyfta som finns mellan olika delar av landet såsom storstäder, mellanstora och små städer, tätorter, landsbygd och glesbygd. Förutsättningar måste skapas för människor att ta del av och utöva kultur i hela landet. En viktig del i denna strävan är kultursamverkansmodellen. Som redogjorts för tidigare har kultursamverkansmodellen dubbla syften: dels att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås, dels att ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Staten, landstingen och kommunerna, ska tillsammans med det civila samhället och de professionella kulturskaparna, samverka för att på så vis öka tillgången till och delaktigheten i kulturlivet. En väl fungerande samverkan mellan stat, landsting och kommuner bidrar till att de offentliga resurserna och kompetenserna inom kulturområdet kan användas på bästa sätt. Därmed förbättras förutsättningarna för att kulturen kan nå fler och bidra till ett Sverige som håller ihop. Att gemensamt ta del av eller utöva kultur för samman människor med skilda bakgrunder och olika erfarenheter. Kulturens betydelse för att inkludera bl.a. nyanlända och för social hållbarhet är stor. 19

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 Av de nationella kulturpolitiska målen framgår att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. För att leva upp till de målen krävs att det finns förutsättningar för konstnärligt skapande som utforskar nya områden, överskrider gränser och synliggör olika aspekter av vår tillvaro. Att skapa dessa förutsättningar är en viktig uppgift för kulturpolitiken på både nationell, regional och lokal nivå. För att slå vakt om den konstnärliga friheten är det också avgörande att principen om armlängds avstånd mellan politiska beslut och konstnärligt innehåll upprätthålls. Staten har en viktig roll för att se till att minska skillnaderna i tillgång till kultur oavsett var i landet man bor. Regionala variationer är naturliga men inom ramen för kultursamverkansmodellen är målet ändå att så långt det är möjligt skapa förutsättningar för att alla invånare i Sverige har likvärdig tillgång till kultur. Det finns också vissa institutioner och företeelser som är att anse som nationella intressen och därmed inte bör kunna vara möjliga att underlåta att tillhandahålla. Ett exempel på detta är biblioteksverksamhet på lokal och regional nivå, där det i lag är reglerat vad bibliotekens uppgift är och att det ska finnas folkbiblioteksverksamhet i varje kommun samt att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet. Möjligheten till lokal och regional variation är, som nämns ovan, emellertid viktig och bör vidareutvecklas. Den statliga kulturpolitiken har därför att balansera mellan kraven på likvärdighet och regional variation. Detta innebär inte att en specifik balanspunkt, ett jämviktsvärde, för evigt är givet; tvärtom behöver den statliga kulturpolitiken hela tiden utvärderas och justeras utifrån förändrade förutsättningar. Som tidigare nämnts visar kulturutskottets uppföljning att kultursamverkansmodellen i sig inte direkt har förändrat landstingens och kommunernas arbete för att nå de nationella kulturpolitiska målen. Kultursamverkansmodellen har varit statisk i det avseendet att landstingen inte har gjort några större omfördelningar av medel mellan olika verksamheter. Modellen har inte heller medfört någon större omfördelning av medel mellan regioner eftersom medelstilldelningen i huvudsak bygger på det statliga engagemanget i regionala kulturinstitutioner. Kultursamverkansmodellen är dock konstruerad så att det finns möjlighet för landstingen att göra en 20

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter omprioritering av medel mellan olika verksamhetsområden utifrån vad som lyfts fram i den regionala kulturplanen. I detta avseende ligger ett stort ansvar på landstingen att se till att de medel som fördelas främjar ökad tillgång till och delaktighet i kulturlivet. Det finns också utrymme inom kultursamverkansmodellen för Statens kulturråd att göra omprioriteringar av medelsfördelningen mellan länen. För att ytterligare öka dynamiken inom kultursamverkansmodellen och för att främja en likvärdig tillgång till kultur finns skäl att på sikt se över hur medelsfördelningen sker i syfte att kulturlivet ska utvecklas i hela landet. Frågan om hur statens stöd till regional kulturverksamhet via kultursamverkansmodellen förhåller sig till EU:s statsstödsbestämmelser bör analyseras vidare. 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning Förslag: Bild- och formområdet pekas fr.o.m. 2018 ut som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget område och inkluderas i stället inom respektive verksamhetsområde. Bedömning: Statens kulturråd bör aktivt verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till i kultur i hela landet. Skälen för förslaget och bedömningen Bild- och formområdet nytt verksamhetsområde inom kultursamverkansmodellen Bild- och formkonstområdet är ett område under stark utveckling och karakteriseras av att många verksamheter håller hög kvalitet, också när det gäller helt nya aktörer. Svenska bild- och formkonstnärer röner stor internationell uppmärksamhet och står sig väl i konkurrensen på den internationella konstscenen. Myndigheten för 21

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 kulturanalys gör årligen undersökningar av besök på museer. Av myndighetens statistik framgår att det årligen görs över 10 miljoner besök i hela landet på konsthallar, gallerier och museer som har konst i sina samlingar. Uppgifter från myndigheten visar också att andelen svenskar som går på konstutställningar har ökat snabbt på 2010-talet. År 2014 hade nästan hälften av befolkningen tagit del av någon form av konstutställning. För att stärka bild- och formområdet har regeringen också presenterat en handlingsplan för området med särskilt fokus på bild- och formkonstnärernas villkor (Dnr Ku2017/00686/KO). Bild- och formområdet är redan i dag beskrivet i samtliga landstings kulturplaner och en utbyggnad av infrastruktur inom området pågår i hög grad, delvis tack vare utvecklingsbidragen inom kultursamverkansmodellen. Verksamhetsområdet konst- och kulturfrämjande verksamhet har visat sig vara svårt att avgränsa. Konst- och kulturfrämjande verksamhet bedrivs med många olika inriktningar och i olika organisationsformer. De bidrag som tidigare fördelades till länskonsulentverksamhet inom dans, bild och form och mångkultur utgör grunden för verksamhetsområdet. Det är med andra ord främst konsulentverksamhet som avses med konst- och kulturfrämjande verksamhet. Det bör vara upp till respektive landsting att bedöma om länskonsulentverksamhet fortsatt ska bedrivas eller om arbetet ska organiseras på annat sätt. Det är därför mer ändamålsenligt att konst- och kulturfrämjande verksamhet inkluderas i de övriga verksamhetsområdena som kan få stöd inom kultursamverkansmodellen. Mot denna bakgrund föreslås att bild- och formområdet fr.o.m. 2018 pekas ut som ett verksamhetsområde som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget området och inkluderas inom respektive verksamhetsområde. Kultursamverkansmodellens omfattning Kultursamverkansmodellen är, som tidigare har konstaterats, en av de större kulturpolitiska förändringarna på senare år och det är viktigt att kultursamverkansmodellens fulla potential kan utnyttjas. 22

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Kultursamverkansmodellen omfattar en betydande del av de statliga bidrag som fördelas till regional och lokal kultur, men även andra satsningar utanför kultursamverkansmodellen kommer regionala och lokala kulturverksamheter till del. Det gäller bl.a. Äga rum, stöd till den kommunala kultur- och musikskolan och Skapande skola. I kulturutskottets utvärdering (se vidare avsnitt 1.5.1) görs bedömningen att det fortsatt bör föras en diskussion om vilka andra satsningar som ska ingå i kultursamverkansmodellen. Kulturutskottets och andra aktörers utvärderingar visar att det dock finns flera frågor och utvecklingsområden inom kultursamverkansmodellen att komma till rätta med. Det är därför prioriterat att utveckla kultursamverkansmodellen till sin fulla potential inom nuvarande ramar. Kultursamverkansmodellen har inte varit i kraft under tillräckligt lång tid att det finns skäl att, utan att bedöma de långsiktiga effekterna av nuvarande stöd, lyfta in fler stödordningar inom kultursamverkansmodellen. Därför föreslås inte några förändringar när det gäller verksamhetsområden som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen utöver de förändringar som föreslås när det gäller bild- och formområdet. Statens kulturråd bör däremot aktivt verka för att inom befintliga ramar minska skillnader i tillgång till och delaktighet i kultur hela landet. Vidare finns det skäl för staten att även framöver bedriva en aktiv kulturpolitik utanför kultursamverkansmodellen genom att stödja enskilda regionala verksamheter av nationellt intresse och initiera särskilda satsningar inom vissa kulturområden i syfte att uppnå de nationella kulturpolitiska målen. Statliga institutioner och myndigheter har dessutom ett brett geografiskt ansvar att vara verksamma i hela landet. Kultursamverkansmodellen och andra statliga kulturpolitiska insatser kompletterar därmed varandra i syfte att fler ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur. Särskilt om regional biblioteksverksamhet Läs- och litteraturfrämjande verksamhet ingår sedan 2015 tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten som ett ändamål inom kultursamverkansmodellen. Kulturutskottet pekar i sin upp- 23

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 följning på att biblioteksverksamhet måste förhålla sig till bibliotekslagen (2013:801) som delvis pekar i motsatt riktning mot kultursamverkansmodellens decentraliseringstankar och möjlighet till regional variation. Bibliotekslagen betonar i stället vikten av nationell samverkan och samordning av det allmänna biblioteksväsendet. Svensk biblioteksförening har också uppmärksammat frågan i sin rapport Den osynliga handen regionbiblioteken i modellen från 2016. Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelsfördelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade men centrala områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. Regeringen har uppdragit åt Kungl. biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693/KI och Ku2015/00747/KI). Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kungl. biblioteket ska lämna en fördjupad delredovisning av uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi senast den 1 oktober 2017. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2019. Mot bakgrund av uppdraget till Kungl. biblioteket finns det anledning att avvakta myndighetens redovisning, för att därefter kunna bedöma konsekvenserna för den regionala biblioteksverksamhetens roll inom kultursamverkansmodellen. Under perioden 2017 2020 beräknas 5 miljoner kronor årligen tillföras kultursamverkansmodellen för litteratur- och läsfrämjande insatser i samband med skollov (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83). 2.3 Filmområdets roll inom kultursamverkansmodellen Bedömning: Filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen bör utvärderas. Skälen för bedömningen: Inom ramen för kultursamverkansmodellen fördelas medel till regional filmkulturell verksamhet som 24

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter innan kultursamverkansmodellens införande hanterades av Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Medlen går bl.a. till regionala resurscentrum för film, vilkas verksamhet riktar in sig på aktiviteter för barn och unga. Som framkommit i kulturutskottets uppföljning har det framförts kritik från berörda aktörer när det gäller filmen i kultursamverkansmodellen. Kritiken handlar t.ex. om att filmen som konstområde har förlorat finansiering jämfört med tidigare, att filmen inte passar in i modellens struktur och att det behövs ett tydligare statligt engagemang för filmen. En ny, sammanhållen och statligt finansierad filmpolitik gäller från och med 1 januari 2017. I processen kring att ta fram den nya filmpolitiken remitterades promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Bland remissvaren framkom tydligt att det regionala och lokala engagemanget för film är stort. Ett utvecklat samarbete med den statliga nivån efterfrågades. I propositionen Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik (prop. 2015/16:132) gör regeringen bedömningen att den nya filmpolitiken öppnar för ökad samverkan på filmområdet på politisk nivå. Regeringen ser stora möjligheter att utveckla samverkan framför allt med den regionala politiska nivån. Det noteras också att den regionala filmverksamheten är bred och har kopplingar till andra politikområden än film och till andra institutioner än Filminstitutet. En formaliserad dialog mellan nationell och regional politisk nivå inom ramen för kultursamverkansmodellen (se vidare avsnitt 2.7) bedöms ge utrymme för en sådan diskussion. Den nya filmpolitikens införande skapar också tillfälle till diskussion om relationen mellan de stöd till film som fördelas nationellt och de stöd som fördelas inom ramen för kultursamverkansmodellen. Mot denna bakgrund är bedömningen att filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen bör utvärderas. En sådan utvärdering bör kunna göras inom ramen för det uppdrag som Myndigheten för kulturanalys har att löpande utvärdera kultursamverkansmodellen. 25

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 2.4 Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar Bedömning: Utvecklingsbidrag bör fortsatt fördelas av Statens kulturråd för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden. Skälen för bedömningen: Statens kulturråd fördelar årligen ca 25 miljoner kronor i utvecklingsbidrag inom kultursamverkansmodellen. Utvecklingsbidragen ska avse tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Utvecklingsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet som också får bidrag från ett landsting, en kommun eller någon annan huvudman. Utvecklingsbidrag kan även fördelas till aktörer inom det fria kulturlivet som driver eller deltar i projekt som syftar till utveckling av regional kulturverksamhet. Landstingen kan själva söka bidrag för att utveckla sitt arbete, enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Vid fördelningen av utvecklingsbidrag ska Statens kulturråd särskilt beakta de nationella kulturpolitiska mål som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet. Enligt regleringsbrevet för Statens kulturråd 2017 ska myndigheten genom utvecklingsbidrag bl.a. främja breddad delaktighet inom kulturlivet, insatser för att stödja regionalt utvecklingsarbete inom bild- och formområdet samt interregionala samarbeten. Kulturutskottets uppföljning visar att det finns olika åsikter om vem som ska fördela utvecklingsbidraget. Vissa aktörer som berörs av kultursamverkansmodellen anser att utvecklingsbidraget ska fördelas av landstingen, men de flesta anser att det ska ligga kvar hos Statens kulturråd som anses ha sakkunskap och ett nationellt perspektiv. Utvecklingsbidraget bidrar till att upprätthålla dynamik och stimulera utveckling på regional nivå samt till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att ge stora möjligheter att strategiskt kunna stödja särskilda insatser som bedöms vara av stor betydelse. Utvecklingsbidrag bör därför fortsatt fördelas av Statens kulturråd och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden i syfte att öka tillgången till kultur i 26

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter hela landet. En dialog om vilka områden som bör priorieteras bör föras mellan nationell och regional nivå. 2.5 Samtliga landsting med i kultursamverkansmodellen Bedömning: Förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet bör upphöra att gälla. Fr.o.m. 2019 bör statens stöd till regional kultur regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Skälen för bedömningen: Statens stöd till de län som ingår i kultursamverkansmodellen regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Därutöver regleras stöd till regional kulturverksamhet i förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det betyder att det finns parallella system när det gäller ansökningar, ärendehantering, bidragsutbetalning samt uppföljning av det statliga bidraget. Sedan 2013 är samtliga län, utom Stockholms län, med i kultursamverkansmodellen. Institutioner och organisationer som finns i Stockholms län erhåller statliga bidrag direkt från Statens kulturråd eller andra statliga aktörer. Kulturutskottet menar i sin uppföljning att det faktum att Stockholms läns landsting inte är med i kultursamverkansmodellen har begränsad betydelse för kultursamverkansmodellen som helhet. När kultursamverkansmodellen infördes var dock syftet att alla län skulle ingå i modellen för att skapa ett enhetligt system för fördelning av statliga medel till regional kultur. Den bedömningen kvarstår. Ett enhetligt system skapar en större legitimitet för kultursamverkansmodellen och innebär dessutom att Statens kulturråd inte längre behöver hantera parallella system för bidragsgivning till regionala kulturverksamheter. Om Stockholms läns landsting är med i kultursamverkansmodellen innebär det också att berörda kommuner, det civila samhället och det professionella kulturlivet ges ökat utrymme att påverka de regionala kulturinsatserna genom framtagandet av en regional kulturplan. 27

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 För att skapa ett enhetligt system för statens bidrag till regional kulturverksamhet bör förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet upphöra att gälla. Detta innebär att statens stöd till regional kultur fr.o.m. 2019 i sin helhet regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det ger de inblandade aktörerna i Stockholms län tid för att hitta gemensamma lösningar för att möjliggöra ett inträde i kultursamverkansmodellen. Stockholms läns landsting har under 2015 utrett förutsättningar för införande av kultursamverkansmodellen i Stockholms län. Slutsatsen i utredningen är att arbetet med att införa modellen i länet bör intensifieras och prioriteras av Stockholms läns landsting. Utskottet påpekar också i sin utvärdering att kultursamverkansmodellen har inneburit att stora kommuner, som står för en ansenlig del av finansieringen av kultur, har fått minskat inflytande. Flera regionala kulturinstitutioner ligger i de stora kommunerna. Det kan därför finnas skäl att fortsatt titta på hur Stockholms kommun och andra storstadskommuner ges utrymme inom kultursamverkansmodellen. 2.6 Samråd med det civila samhället Bedömning: Dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom kultursamverkansmodellen. Det bör ske genom att landstingen vid framtagandet av kulturplaner tydliggör metoderna för och syftet med dialogerna för det civila samhällets aktörer. Skälen för bedömningen: Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Kulturutskottets uppföljning visar att det finns ett stort engagemang i länen kring framtagandet av kulturplaner. Arbetet med att ta fram planerna uppges gå allt bättre och olika aktörer, däribland kulturskapare och företrädare för det civila samhället, lämnar underlag till planerna. Det civila samhällets aktörer har på många sätt en avgörande roll för att skapa ett mångsidigt och tillgängligt kulturutbud som når ut 28

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter i hela landet. Dialogen med det civila samhällets aktörer är därför av stor vikt vid framtagandet av de regionala kulturplanerna. Det allmänna har ett särskilt ansvar att främja det samiska folkets och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt kulturliv och sin kultur, särskilt gällande barns utveckling av en kulturell identitet. Det är därför viktigt att företrädare för det samiska folket och de nationella minoriteterna har möjlighet att utöva inflytande i framtagandet och utförandet av de regionala kulturplanerna. Det professionella kulturlivet har bl.a. genom KLYS arbete på ett tydligt sätt hittat en fungerande form för medverkan i dialogprocesserna inför framtagande av de regionala kulturplanerna. Den pågående utredningen om konstnärernas villkor (Ku 2016:04) ska bl.a. analysera hur införandet av kultursamverkansmodellen har påverkat förutsättningarna att verka som professionell konstnär och föreslå eventuella förändringar för att förbättra möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet. Inom ramen för regeringens politik definieras det civila samhället på följande sätt: Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bl.a. ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, upprop och andra aktörer (prop. 2009/10:55). Själva begreppet det civila samhället upplevs dock av vissa län vara otydligt och samrådet med det civila samhället har ännu inte etablerat några fasta former. Från det civila samhällets sida bygger samrådet på medlemmars ideella arbete. Dessa aktörer efterlyser tydligare resultat av samråden. En av de svårigheter som har uppmärksammats från regionalt håll är att det är svårt att hitta representanter för det civila samhället, inte minst på regional nivå. När kultursamverkansmodellen infördes gav det upphov till en diskussion inom olika organisationer kring hur föreningslivet skulle kunna formera sig. Ideell kulturallians (IKA) startade 2008 som ett nätverk och blev 2010 en formell organisation. Initiativet togs av Riksteatern. Initialt handlade det om att synliggöra betydelsen av de samhällsinsatser som görs av civilsamhället på kulturområdet. 29

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 I Statens kulturråds regleringsbrev för 2017 har regeringen öronmärkt 2 miljoner kronor till det civila samhällets och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Det är viktigt att landstingen i sitt arbete med regionala kulturplaner tydliggör syftet med dialogerna och utvecklar förutsättningarna för att det civila samhällets synpunkter kan ges ökat genomslag inom modellen. För närvarande pågår projekt finansierade av Statens kulturråd för att utarbeta modeller och goda exempel för hur dialog med det civila samhället kan utformas. Förhoppningsvis kan dessa projekt leda till modeller och goda exempel på hur regionerna kan föra dialogen med det civila samhället inom kultursamverkansmodellen. I samverkansrådet har Riksteatern som ideell förening och viktig aktör inom det lokala kulturlivet en viktig uppgift att bevaka frågor som rör ideella insatser inom kulturlivet. Inom Regeringskansliet har en ny metod för samråd utarbetats, s.k. sakråd (Ku2017/00377/D). Detta metodstöd är framtaget tillsammans med drygt hundra nationella organisationer inom det civila samhället och syftar till att bredda och fördjupa regeringens kunskapsunderlag i sak. Detta metodstöd där det är relevant bör även kunna användas på regional nivå inom ramen för arbetet med kultursamverkansmodellen. 2.7 Om dialogen mellan nationella och regionala politiska företrädare Bedömning: Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. Skälen för bedömningen: Införandet av kultursamverkansmodellen har inneburit att kulturen har hamnat högre upp på den politiska agendan på regional och lokal nivå. Genom kultursamverkansmodellen uppmärksammas olika konst- och kulturområden och den regionala och kommunala kulturpolitiken kan i det avseendet sägas ha blivit mer aktiv. Kompetensen i kulturfrågor har, enligt kulturutskottets uppföljning, höjts i regionerna och de flesta 30

Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter aktörer menar att regionala och lokala politikers engagemang har ökat till följd av kultursamverkansmodellen. Landstingen har dock framfört att det finns en obalans i kultursamverkansmodellen eftersom den nationella nivån inte representeras av politiker utan av tjänstemän på Statens kulturråd. Landstingen efterlyser ett tydligare politiskt engagemang och en utvecklad dialog med politiker på nationell nivå. Statens kulturråd ordnar årligen en regional samverkanskonferens där regionala tjänstemän får möjlighet att träffa myndigheterna i samverkansrådet i syfte att diskutera utvecklingsfrågor inom kultursamverkansmodellen. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har också regelbundna dialoger hållits mellan den nationella och den regionala politiska nivån. Det finns skäl att formalisera dessa dialoger. Dialogen bör genomföras regelbundet på politisk nivå med ett möte på våren och ett möte på tjänstemannanivå mellan företrädare för Kulturdepartementet och de regionala kulturförvaltningarna på hösten. Inför mötena bör en gemensam dagordning tas fram. Diskussionen bör kunna innefatta bredare kulturpolitiska diskussioner och möjliggöra diskussion om politiska prioriteringar inom ramen för kultursamverkansmodellen. Inspiration kan hämtas från det arbete som bedrivs inom Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 som är regeringens forum för dialog med berörda aktörer på den regionala nivån. Syftet är bidra till en stärkt dialog och samverkan om strategiskt viktiga frågor för den regionala utvecklingen i hela landet. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra att Statens kulturråd även framöver kommer att ansvara för fördelning av medel inom kultursamverkansmodellen och ansvara för bidragsgivningen. En konstruktiv dialog mellan den regionala nivån och Statens kulturråd är därför avgörande för kultursamverkansmodellens framtida utveckling. De regionala kulturplanerna tas i de flesta län fram i samklang med länens regionala utvecklingsstrategier. Kulturområdet har en viktig roll för regioners hållbara regionala tillväxt och attraktionskraft. 31

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 2.8 Mer ändamålsenlig uppföljning av kultursamverkansmodellen Förslag: En oberoende aktör ges i uppdrag att se över hur uppföljningen och utvärderingen av kultursamverkansmodellen kan förbättras. Skälen för förslaget: Utifrån de nationella kulturpolitiska målen är det viktigt att kunna följa den geografiska fördelningen av statens stöd inom kultursamverkansmodellen liksom fördelningen mellan olika aktörer och verksamhetsområden. De kulturpolitiska målen är tydliga när det gäller att alla i hela landet ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att allas möjlighet till kulturupplevelser och till att utveckla sina skapande förmågor ska främjas. Det är därför viktigt att såväl riksdag och regering som landsting och kommuner kan följa upp hur offentliga medel används och vad satsningarna har lett till. Ytterst är syftet att se till att det blir mer kultur till fler i hela landet. Landstingens redovisning av statsbidrag som fördelas inom kultursamverkansmodellen har varit föremål för diskussion genom åren. Landstingen anser att redovisningen är för omfattande och tidskrävande. Kultursamverkansmodellens införande har dock inneburit att Statens kulturråd inhämtar betydligt färre uppgifter i uppföljningen av statsbidraget än i det tidigare systemet. Kulturrådet har också sett över och gjort förenklingar av uppföljningen, senast under 2016. Det är dock viktigt att uppföljningen är relevant och användbar för både staten och regionala aktörer. Utgångspunkten är att minska den administrativa bördan hos berörda aktörer. Det finns skäl att låta en oberoende aktör som Statskontoret se över hur uppföljning och utvärdering av de medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen kan förbättras. Det bör också finnas viktiga paralleller och jämförelser att göra mellan uppföljningen av andra politikområden som t.ex. det regionala tillväxtarbetet och kultursamverkansmodellen. Syftet är att utveckla en ändamålsenlig och enklare uppföljning som visar på hur de nationella kulturpolitiska målen nås. 32

3 Konsekvenser 3.1 Vilka som berörs av förslagen Förslagen och bedömningarna i promemorian berör i huvudsak de landsting som ingår i kultursamverkansmodellen samt Stockholms läns landsting som idag står utanför modellen. Därutöver påverkas den kommunala nivån, de professionella kulturskaparna och det civila samhället som är med i arbetet med att ta fram och genomföra de regionala kulturplanerna. I förlängningen påverkas alla de kulturverksamheter som får stöd via kultursamverkansmodellen. På statlig nivå är det framför allt Statens kulturråd som påverkas av förslagen i och med att myndigheten är ansvarig för fördelning av medel och uppföljning av kultursamverkansmodellen. Även Myndigheten för kulturanalys berörs i och med att myndigheten har i uppdrag att utvärdera modellen. Övriga myndigheter och aktörer som ingår i samverkansrådet påverkas också. 3.2 Ekonomiska och andra konsekvenser Förslag och bedömningar som lämnas i promemorian bedöms inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för stat, landsting eller kommuner. De förslag och bedömningar som lämnas rör utveckling av kultursamverkansmodellen inom nuvarande budgetramar. Kultursamverkansmodellen har inneburit nya former för fördelning av statliga medel till regional kultur och förutsätter ett fortsatt delat finansieringsansvar mellan stat, kommuner och landsting. Modellen innebär däremot inte i sig ökade krav på landstingens och kommunernas ekonomiska stöd till kulturverksamhet. Kritik har dock framförts från regionalt håll att staten inte höjer anslaget till regional kulturverksamhet i lika hög utsträckning som landstingen 33

Konsekvenser Ds 2017:8 har gjort. I budgetpropositionen för 2017 tillför regeringen kultursamverkansmodellen 93 miljoner kronor för 2017. Detta möjliggör bl.a. satsningar på kultur i hela landet. En förnyelse och utveckling av kultursamverkansmodellen förvantas leda till en ökad tillgång till kultur i hela landet. Utvärderingar visar att kultursamverkansmodellen inneburit en vitalisering av det kulturpolitiska samtalet i hela landet och att kulturfrågorna har kommit högre upp på den politiska agendan. Att peka ut bild- och formområdet som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen betonar vikten av konstområdet för kulturlivet i hela landet. Det är dock ett område som redan i dag finns beskrivet i de flesta regionala kulturplaner och bör därför inte leda till några större ekonomiska konsekvenser för landstingen. De förslag som lämnas när det gäller förändrad uppföljning och dialog inför framtagande av regionala kulturplaner bedöms inte leda till några nämnvärda kostnadsökningar för varken landstingen eller staten. Kultursamverkansmodellen har hunnit verka ett antal år och kompetens har hunnit byggas upp regionalt och vid Statens kulturråd när det gäller framtagande av kulturplaner och dialog om fördelning av medel. Kultursamverkansmodellen syftar till att ge landstingen ett större ansvar för fördelning av statliga medel. Den ligger således i linje med regeringens reform med inriktning på tillitsbaserad styrning. I de nationella kulturpolitiska målen betonas bl.a. att allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och eget skapande ska främjas. Värnandet om jämställdheten mellan män och kvinnor och principen om icke-diskriminering framhålls i detta sammanhang. Målen är styrande för den nationella kulturpolitiken och vägledande för den regionala kulturpolitiken. En given målsättning med de förslag och bedömningar som lämnas är att befrämja måluppfyllelsen i det avseendet. Kulturområdet har en stor och växande betydelse för regional tillväxt och hållbar utveckling. Att utveckla kultursamverkansmodellen och därmed ge kulturlivet bättre förutsättningar, bör på sikt främja både sysselsättning och företagande. Förslagen och bedömningarna bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det 34

Ds 2017:8 Konsekvenser brottsförebyggande arbetet eller för offentlig service. De bedöms inte heller ha några miljökonsekvenser. 35

Dnr: LD 17/01174 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Falun 2017-05-16 Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Inledning: Landstinget Dalarna ingår sedan 2013 i kultursamverkansmodellen med ansvar att fördela statliga medel till kultur. Landstinget Dalarnas kulturverksamhet utgår från Dalarnas regionala kultur och bildningsplan 2016 2018. De verksamheter som omfattas är, förutom kulturverksamheter, även folkhögskolor och studieförbund. Synpunkter Landstinget Dalarna (LtD) har tagit del av promemorian (Ds 2017:8) och välkomnar att staten, utifrån de utvärderingar som gjorts sedan modellens införande, ger förslag och bedömningar om modellens framtida inriktning och utveckling. 1.8 Behovet av översyn av kultursamverkansmodellen Med utgångspunkt i de utvärderingar av kultursamverkansmodellen som gjorts sedan införandet, konstateras att modellen givit landstingen större ansvar men också frihet att utforma den regionala kulturen, att den har vitaliserat det kulturpolitiska samtalet samt att kulturfrågorna fått större politisk betydelse. Man konstaterar även att det avsätts mer offentliga medel till kultur och att det främst beror på kommuners och landstings ökade finansiering. Landstinget Dalarna (LtD) delar den bilden och även i stora delar de utmaningar som formuleras och som utgör utgångspunkten för de förslag och bedömningar formuleras i promemorian. Läsfrämjande aktiviteter borde ligga utanför modellen i likhet med skapande skola medel, endast kommunerna kan söka pengarna. Varför? Landstinget sköter inte läsfrämjande. Bra att de medel som kommunerna kan söka förstärks. Bra satsning med Äga rum, skulle dock behövas på fler ställen i Sverige. 1.5 Utvärderingar av kultursamverkansmodellen

1.5.1 Kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? Statliga styrningen förhindrar förändring. Civilsamhället dialoger, inflytande, överenskommelser med kommunerna. Hitta en rimlig nivå för dialoger. 2 Framtida inriktningar och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen 2.1 Utgångspunkter LtD instämmer helt i att människor ska kunna ta del av och utöva kultur i hela landet och att Kultursamverkansmodellen är en viktig del i denna strävan. Orsaken till att modellen har varit statisk avseende omfördelningar anser LtD främst beror på att modellen varit underfinansierad från början samt att den statliga styrningen och uppföljningskraven på modellen inte givit utrymme för större regionala variationer. Att omfördela inom befintliga medel har varit svårt, både för landstingen och för Statens kulturråd. Det är vällovligt att staten nu har tillfört extra medel till modellen men det är inte tillräckligt för att kunna åstadkomma mer omfattande och bestående förändringar. Dessutom har nya områden införts utan att det tillförts ytterligare medel. Om staten vill se en ökad dynamik och främja likvärdig tillgång till kultur måste det till en stärkt finansiering för hela modellen. 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning Förslag: Bild- och formområdet pekas fr.o.m. 2018 ut som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkans-modellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget område och inkluderas i stället inom respektive verksamhetsområde. Bedömning: Statens kulturråd bör aktivt verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till i kultur i hela landet. Bild och formområdet nytt verksamhetsområde inom kultursamverkansmodellen Landstinget Dalarna ställer sig bakom förslaget att Bild och form blir ett eget verksamhetsområde, under förutsättning att det tillförs ytterligare medel. Förslaget återfinns även som en av punkterna i Kulturdepartementets Handlingsplan för bild och form, med syftet att stärka bild och formområdet på regional nivå. Om handlingsplanen ska leda till att bild och formområdet och särskilt konstnärernas villkor stärks krävs en finansiell satsning som även bör omfatta den regionala nivån, om än Bild och form redan idag återfinns som ett eget område i många regionala kulturplaner. Ltd vill även poängtera vikten av att prioritera barn och unga inom området Bild och form. Det perspektivet saknas för övrigt i Handlingsplanen bild och form, Ltd ser en stor risk i att konst och kulturfrämjande verksamheter tas bort som eget område och inkluderas inom respektive verksamhetsområde. I konsulentrollen finns betydelsefulla arbetsuppgifter/roller som genom inkluderingen i respektive verksamhetsområde (t ex institutioner för professionell dans och teater) kan leda till försämringar i främjandet av det fria kulturlivet med professionella kulturskapare, samarbetet med civilsamhället, kontaktnät inom verksamhetsområdena och att det länsövergripande främjande uppdraget på kort eller lång sikt

urholkas. Om förslaget ska genomföras krävs att främjandeuppdraget i varje län/region säkras. Ltd betraktar konsulentverksamheten som mycket betydelsefull, eftersom de når ut i hela länet och genom främjande och stödjande verksamhet kan bidra till att kommunerna kan utveckla den skapande verksamheten, inte minst gällande barn och unga. Förslaget innehåller heller ingen handlingsplan för de konst och kulturfrämjande områden som inte har en professionell verksamhet att inkluderas i. Dansen bör tas i särskilt beaktande då det i många län inte finns professionella dansinstitutioner. Det finns även mångkulturkonsulenter, crossoverkonsulenter m fl som arbetar genreöverskridande i flera län. Kultursamverkansmodellens omfattning Inom Bild och form kan även arkitektur och design inordnas och Ltd välkomnar att även dessa områden i framtiden införs i modellen. Ltd håller dock med om det resonemang som förs i pm om att i nuläget inte föreslå fler förändringar när det gäller verksamhetsområden som kan få stöd inom ramen för samverkansmodellen, särskilt som det inte heller föreslås ytterligare finansiering till nya områden. Bedömningen att Statens kulturråd aktivt ska verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till kultur i hela landet ser Ltd som vällovlig men problematisk. Ltd ser hellre att staten för ett sådant syfte förstärker modellen ytterligare hellre än att omfördela befintliga medel samt att kravet på statliga institutioners ansvar att verka i hela landet blir starkare. Särskilt om regional biblioteksverksamhet Den statliga kulturpolitiken syfte, att se till att det blir mer kultur till fler i hela landet, går hand i hand med den nationella biblioteksstrategin, som ska lämna förslag och bedömningar om hur samverkan och samordning inom det allmänna biblioteksväsendet kan öka med syfte att bibliotekens samlade resurser används mer rationellt och tillgängligheten ökar. Utifrån detta är det mycket viktigt att den nationella biblioteksstrategin för dialog med huvudmännen för de regionala biblioteksverksamheterna i alla län och belyser frågan om hur en nationell strategi och kultursamverkansmodellen ska förhålla sig till varandra. Det är ett nationellt intresse att säkra bästa utväxling av de regionala biblioteksverksamheternas uppdrag att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken. Här ställs frågan om likvärdighet kontra regional variation på sin spets. I promemorian heter det att Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelstilldelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. LtD anser att det trots allt finns en konflikt i detta och att det inte ska lämnas därhän, inte minst utifrån att det även kommer en ny museilag inom kort.

2.3 Filmområdets roll inom kultursamverkansmodellen Bedömning: Filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen bör utvärderas. Ldt anser att filmområdets roll och utveckling inom kultursamverkansmodellen behöver utvärderas, breddas och förtydligas. När filmen kom in i samverkansmodellen var staten tydlig med att det främst handlade om filmkulturell verksamhet riktad till barn och unga, trots att filmkulturell verksamhet regionalt även inbegrep visningsfrågor, festivaler, talangutveckling, stöd och nätverk för filmarbetare, biografer, stöd till filmproduktion och mycket annat. Den regionala filmverksamheten är, som det framhålls i Ds, bred och har kopplingar till andra politikområden än film och detta behöver förtydligas för att filmen ska få en mer framträdande roll i modellen. LtD tror att den nya statliga filmpolitiken kan stärka filmen som konstform och emotser en ökad samverkan på filmområdet mellan den regionala och statliga politiska nivån. Om denna samverkan ska kunna rymmas inom ramen för den mer formaliserade dialogen som beskrivs under 2.7, krävs det att dialogen blir mer frekvent än 1 ggr/år. Även dialogen mellan regionala tjänstemän och Filminstitutet behöver förstärkas och Filminstitutets roll förtydligas. 2.4 Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar Bedömning: Utvecklingsbidrag bör fortsatt fördelas av Statens kulturråd för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden. Landstinget Dalarna instämmer i bedömningen att utvecklingsbidragen fortsatt ska fördelas av Statens kulturråd samt att en dialog bör föras mellan nationell och regional nivå om vilka områden som bör prioriteras. 2.5 Samtliga landsting med i kultursamverkansmodellen Bedömning: Förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet bör upphöra att gälla. Fr.o.m. 2019 bör statens stöd till regional kultur regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Landstinget Dalarna välkomnar att Stockholms län kommer in i modellen. Vi tror att det kommer att öka intresset och uppmärksamheten för de regionala kulturfrågorna generellt, men ser också en fara i att ytterligare ett storlän kommer in. Såsom varande ett mindre län, upplever vi en skillnad i hur dialogen med den nationella nivån förs, där de stora regionerna har helt andra resurser att förhandla direkt med de nationella kulturmyndigheterna och institutionerna. Staten har här ett ansvar att inte göra skillnad och att hitta dialogformer som tar till vara allas röster i modellen. Storstäderna får inte utgöra norm och vi ser även en fara i att storstadskommunerna skulle ges särskilt utrymme inom modellen och tror att det skulle missgynna mindre län, som Dalarna, som helt saknar storstäder. Utgångspunkten för denna promemoria är bland annat att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet. Utifrån ett demokratiskt perspektiv anser Ltd att det inte är rimligt att ge just storstads kommunerna ökat inflytande i modellen.

2.6 Samråd med det civila samhället Bedömning: Dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom kultursamverkansmodellen. Det bör ske genom att landstingen vid framtagandet av kulturplaner tydliggör metoderna för och syftet med dialogerna för det civila samhällets aktörer. LtD delar bedömningen att dialogen ned det civila samhället behöver utvecklas. Metoderna för hur dialogen med det civila samhället går till skiljer sig mellan olika län, men ambitionsnivån att hitta formerna för dialogerna är nog generellt hög. Genom erfrarenhetsutbyte och metodutveckling blir regionerna allt bättre på att skapa dialogformer både med det civila samhället och med de professionella kulturskaparna. LtD ser det som positivt att man nationellt avsätter medel för det civila samhällets och de professionella kulturskaparnas medverkan i framtagandet av kulturplaner, samt att man tar fram metodstöd av olika slag, men det bör vara upp till varje region att bestämma hur och vilka metoder som används. I små regioner är det kanske inte nödvändigt att samverka med de nationella centrumbildningarna (IKA, AX), då man har närmare vägar till det civila samhället än i storregionerna t ex. 2:7 Om dialogen mellan nationella och regionala politiska företrädare Bedömning: Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. Landstinget Dalarna delar bedömningen avseende dialogen mellan den nationella och regionala politiska nivån och ser den som avgörande för den fortsatta utvecklingen av modellen. De diskussioner som hittills förts och de synpunkter som framförts i den politiska dialogen har bland annat gjort avtryck i föreliggande promemoria. Ltd anser dock att det inte räcker med en årlig dialog för att driva och utveckla arbetet framåt. Formerna för dialogen behöver också utvecklas och det vore bra att hämta inspiration från andra liknande dialoger, såsom Forum för hållbar regional tillväxt. LtD välkomnar att staten lyfter kulturområdets roll för regioners hållbara regionala tillväxt och attraktionskraft och ser värdet i samverkan mellan departementen i frågor som berör andra politikområden såsom t ex regional utveckling. Dialogen på tjänstemannanivå med Statens Kulturråd fungerar bra och har utvecklats sedan modellen infördes. 2.8 Mer ändamålsenlig uppföljning av kultursamverkansmodellen Förslag: En oberoende aktör ges i uppdrag att se över hur uppföljningen och utvärderingen av kultursamverkansmodellen kan förbättras. LtD bifaller förslaget och välkomnar en förbättrad uppföljning av modellen. Huvudproblemet är inte i första hand att det är omfattande och tidskrävande, utan att det är svårt att följa upp samtliga konstområden på ett relevant sätt. Den kvantitativa redovisningen speglar t ex inte konsulentverksamheterna på ett tillfredsställande sätt och det behöver därför utvecklas bättre metoder för detta och inte, som man gjort nu, undantagit dessa verksamheter från delar av

uppföljningen. Ytterligare en problematik är konstöverskridande verksamheter som inte passar in, då den kvantitativa uppföljningen redovisas konstform för konstform. Om staten vill se regionala variationer, måste utvärdering och uppföljning gå hand i hand med en sådan utveckling. Förslaget att ta bort konst och kulturfrämjande verksamhet motiveras bland annat av att främjanderollen har visat sig vara svårt att avgränsa. Den kvantitativa redovisningen av främjandeverksamheten kan säkert ligga till grund för en sådan avvägning och LtD ser det därför som ytterst angeläget att förbättra uppföljningen så att konsulentverksamheterna blir synliggjorda på rätt sätt i stället för att bli borttagna eller undantagna. LtD föreslår även att Myndigheten för Kulturanalys ges i uppdrag att följa upp/genomlysa den regionala biblioteksverksamheten. Den enda verksamhetsstatistik som samlas in är den som lämnas i Kulturdatabasen. Kungliga biblioteket är ansvarig myndighet för statistik på biblioteksområdet, men de samlar inte in någon statistik om de regionala biblioteksverksamheterna. På grund av verksamhetens konsultativa och över landet varierande karaktär vore det värdefullt att få en kompletterande genomlysning/uppföljning som komplement till Kulturdatabasens kvantitativa uppgifter. Beslutande i detta ärende har varit Landstinget Dalarnas Kultur och bildningsnämnd. Handläggare och föredragande: Förvaltningschef Malin Lagergren