Bekämpningsmedel i grundvatten Hörby 2004-2005 Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Sammanfattning av tidigare analyser av bekämpningsmedel i kommunala och enskilda vattentäkter. RAPPORT 2005-4
Sid 2 Inledning I Hörby kommun får cirka 5 300 personer sitt dricksvatten från enskilda vattentäkter. Många fastighetsägare låter analysera sitt dricksvatten med avseende på bakterier och vissa kemiska ämnen. Analyser av bekämpningsmedel är ovanligt med anledning av den höga analyskostnaden. Det innebär därmed att kunskapen om förekomst av bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter är begränsad. De få analyser som gjorts av bekämpningsmedel är oftast tagna i samband med någon orsak, till exempel spill eller utsläpp i närheten av vattentäkten. Det nationella miljömålet Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnets kvalitet inte får försämras genom markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar mm. Detta miljömål ska vara uppnått inom en generation. Cirka 80-90 % av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvattnet. Det ska ha en sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur. Miljökontoret i Hörby har vid två tillfällen sökt pengar från Region Skånes Miljövårdsfond för att kunna genomföra ett bekämpningsmedelsprojekt av lite större omfattning. Något bidrag har inte beviljats och av denna anledning genomfördes ett mindre omfattande projekt som ändå belyser problembilden. Projektet innebär en kartläggning av bekämpningsmedelsförekomst i grundvatten med koppling till hälsorisker för befolkningen och påverkan på den yttre miljön. På sidan 6 sammanfattas också resultat och kommentarer från tidigare gjorda analyser bland annat på de kommunala vattenverken, för att belysa problemen med bekämpningsmedel i dricksvatten. Denna rapport har sammanställts av vikarierande miljöinspektör Jenny Kristensson (0415-183 14) på miljökontoret i Hörby under våren 2005. Fakta om bekämpningsmedel Framför allt används bekämpningsmedel inom träindustrin och jordbruket. För träindustrin sker användningen nästan enbart i slutna system, men till exempel jordbruket sprider medlen öppet på åkermark för att bekämpa ogräs och skadedjur. Eftersom bekämpningsmedel tar lång tid att brytas ned transporteras de med grundvattnet och kan på så sätt hamna i våra vattentäkter. Bekämpningsmedel kan få en mycket större spridning än tänkt, via mark, grundvatten och vindar. Figur 1 nedan visar på de många möjligheter bekämpningsmedlen har för spridning i natur och miljö. Figur 1. Spridningsvägar för bekämpningsmedel. (Naturvårdsverket, Kemiska bekämpningsmedel) Riksdagen beslutade 1990 att en halvering av användningen skulle genomföras till år 1996. Det målet uppnåddes inte och har ännu inte uppnåtts.
Sid 3 Kunskaperna är dåliga om i vilken omfattning normal användning av bekämpningsmedel långsiktigt påverkar den omgivande miljön. För människan bör de halter av bekämpningsmedel som hittills uppmätts i brunnar och andra dricksvattentäkter sannolikt inte innebära någon hälsorisk i sig. Men förekomsten av ämnena i grundvattnet kan ändå inte betraktas som försumbara, då vi lever i ett kemikaliesamhälle och dagligen utsätts för en mängd olika substanser. Analysmetoderna har förbättrats genom åren, vilket gjort att man nu kan upptäcka betydligt lägre halter än tidigare. De bekämpningsmedel man hittar idag är främst medel som varit förbjudna att använda de senaste åren. Riktvärden Enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2003:17) och Livsmedelsverkets föreksrifter (2001:30), är riktvärdet för tjänligt dricksvatten för enskilda bekämpningsmedel, 0,10 µg/l. Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. För summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov är riktvärdet 0,50 µg/l. Enligt EU:s dricksvattensdirektiv ska åtgärder också vidtas om vattnets halt överstiger dessa värden. Varje enskilt bekämpningsmedel, högst 0,10 µg/l. Summan av varje påvisat enskilt bekämpningsmedel, högst 0,50 µg/l. Genomförande och resultat De som under 2004 gjort eller under våren 2005 kom att göra provtagning på sitt dricksvatten, p g a att man väntar barn eller har barn under 1 år samt bor i jordbrukslandskap tillfrågades. Samtliga, utom en, fastighetsägare valde att delta i projektet. Vattenprover har tagits hos totalt 20 fastighetsägare i Hörby kommun, samtliga i jordbruksmark i södra delen av kommunen. Provtagningen gjordes i första hand hos de som har grävda brunnar eftersom det är det ytligare grundvattnet man vill ta prov på, där det är störst risk att det finns bekämpningsmedelsrester. Några borrade brunnar har dock också kommit med i projektet. Provtagningarna gjordes under december 2004 och våren 2005. En fastighetsägare som själv velat analysera sitt dricksvatten för bekämpningsmedel, som inte har små barn, tas också med i denna rapport för att åskådliggöra förekomsten av bekämpningsmedelsrester. Den första delen av proverna lämnades till AnalyCen i Kristianstad. Under våren 2005 bytte kommunen laboratorium till Alcontrol i Malmö. Sammansättningen på de parametrar som analyserades kom att se ungefär likadan ut, med några förändringar. De bekämpningsmedel som ursprungligen analyserades var följande 25: Atrazin Cyanazin 2,4-Diklorfenoxisyra Desetyl-atrazin Desisopropyl-atrazin Diklorprop (2,4-DP) Dimetoat Etofumesat Fenoxaprop Fluroxipyr Imazapyr Isoproturon Klopyralid Klorsulfuron Kvinmerac MCPA Mekoprop (MCPP) Metamitron Metazaklor Metribuzin Metsulfuronmetyl Simazin Terbutylazin I och med byte av laboratorium kom AMPA, Glyfosat, och Thifensulfuronmet till. Laboratorierna utgår ifrån rekommendationerna i Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten, vid bestämning av vilka bekämpningsmedel som ska ingå i analyspaketen. Listan har tagits fram för att ringa in ämnen som har en potential för läckage i mark, har detekterats i grundvatten och/eller används i stora mängder. Naturvårdsverket säger i sin rapport att detta inte täcker in alla de bekämpningsmedel som idag används i Sverige och deras nedbrytningsprodukter. För vissa vattentäkter kan det finnas anledning att göra analyser för andra bekämpningsmedel som används lokalt i stora mängder. De fastigheter som deltog i provtagningen redovisas med resultat i tabellen på nästa sida.
Sid 4 TABELL 1. Resultat från provtagningen per fastighet Dricksvattnet för varje fastighet är enligt riktvärdet 0,10 µg/l bedömt som tjänligt eller otjänligt. Resultatet visas i nedanstående tabell. Numren i vänsterkolumnen hänvisar till kartan på motstående sida. Nr Fastighet Bekämpningsmedel påvisade halter Bekämpningsmedel halter överstigande riktvärdet Typ av brunn Vattenkvalitet med avseende på bekämpningsmedel 1 Brunnslöv 3:9 Inga Inga Grävd Tjänligt 2 Brunnslöv 7:33 Inga Inga Grävd Tjänligt 3 Brunnslöv 8:25 Atrazin-desisopropyl Atrazin, Atrazin-desetyl, Grävd Otjänligt 4 Ulatofta 2:10 Isoproturon Inga Grävd Tjänligt 5 Västerstad 19:32 Inga Inga Grävd Tjänligt 6 Lyby 7:37 Isoproturon Inga Grävd Tjänligt 7 Råby 11:19 Atrazin, Atrazin-desetyl, 8 Rugerup 1:21 Atrazin, Atrazin-desetyl Inga Grävd Tjänligt Borrad Otjänligt 9 Pärup 7:1 Inga Grävd Tjänligt 10 Västerstad 25:6 Inga Inga Grävd Tjänligt 11 Pärup 9:1 Atrazin, Atrazin-desetyl, 12 Råby 11:14 Atrazin, Atrazin-desetyl, Grävd Otjänligt Inga Grävd Tjänligt 13 Önneköp 4:21 Inga Inga Grävd Tjänligt 14 Skäpperöd 8:6 Inga Grävd Tjänligt Isoproturon 15 Gummastorp 1:29 Atrazin, Atrazin-desetyl Borrad Otjänligt 16 Hemmeneköp 1:81 Inga Atrazin, Atrazin-desetyl, Grävd Otjänligt 17 Tullsåkra 1:18 Inga Inga Grävd Tjänligt 18 Äspinge 29:1 Inga Inga Grävd Tjänligt 19 Västerstad 8:97 Inga Borrad Otjänligt 20 Sallerup 4:3 Inga, Grävd Otjänligt
HÖRBY KOMMUN Figur 2. Karta över de fastigheter som deltog i projektet. Rödmarkerade är de fastigheter som hade otjänligt dricksvatten vid provtagningen. Sid 5
Sid 6 Den högsta uppmätta halten var 2,0 µg/l för bekämpningsmedlet. Den övervägande delen, 65 %, av de fastigheter som deltog i projektet hade bekämpningsmedelsrester i sin dricksvattentäkt, antingen som påvisade halter eller halter över riktvärdet för otjänligt vatten. 35 % visade sig ha otjänligt vatten, enligt riktvärdet. I figur 3 åskådliggörs detta, jämfört med de som endast hade påvisad halt eller ingen påvísad halt alls. Flera av de vattentäkter som hade otjänligt vatten pga halter över riktvärdet för något eller några bekämpningsmedel, hade också påvisade halter för andra bekämpningsmedel. Det kan ses i Tabell 1. Antal vattentäkter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Otjänligt vatten Endast påvisad halt Utan påvisad halt Figur 3. Antalet fastigheter med otjänligt vatten, påvisade halter samt antalet som inte hade någon påvisad halt alls. Några av bekämpningsmedlen förekom oftare än andra. I figur 4 ges en samlad bild av vilka bekämpningsmedel som förekom mest i analyserna. Figuren visar både påvisade halter och när halterna översteg riktvärdet. Antal vattentäkter 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Över riktvärdet Påvisad halt Isoproturon Atrazindesisopropyl 2,6- Diklorbenzamid Atrazin-desetyl Atrazin Figur 4. Antalet vattentäkter där olika bekämpningsmedel förekom, samt hur många över riktvärdet respektive påvisad halt. Resultaten ges utifrån analysen av de bekämpningsmedel som redovisas på sidan 3.
Sid 7 Tidigare gjorda analyser av bekämpningsmedel i Hörby Under 1992 påträffades det numera förbjudna bekämpningsmedlet Atrazin i de kommunala vattentäkterna i Södra Rörum, Ludvigsborg och Svensköp. Med anledning av fynden anlades nya vattentäkter i Södra Rörum och Svensköp. Vattentäkten i Ludvigsborg stängdes och området försågs med dricksvatten från vattenverket i Hörby. Sedan dess har bekämpningsmedel även påträffats i Oderup och i den nya vattentäkten i Svensköp. Under 2003 har ämnet påträffats i Oderups vattentäkt och ämnena diklorprop, mekoprop och 2(4-klorfenoxy)-propionsyra påträffats i Svensköps vattentäkt. Halterna var dock så pass låga att det enligt Livsmedelsverket inte ska vara någon fara för människors hälsa. Ett kolfilter har under 2003 installerats vid Svensköps vattenverk. Eftersom halterna av bekämpningsmedelsrester inte varit lika höga i Oderup har ännu inte något kolfilter installerats. Under 1995 deltog kommunen i ett projekt bekostat av Livsmedelsverket. Där provtogs vattentäkten på kyrkogården i Södra Rörum och fastigheten Killhult 2:52. I Södra Rörum påvisades halter av Atrazin och Desetylatrazin, samt BAM i höga halter. Vattentäkten i Killhult hade påvisade halter av Atrazin och, medan Desetylatrazin visade på högre halter. Livsmedelsverket önskade därför att ta omprov under 1996. Vid de analyserna hade Södra Rörum väldigt höga halter för Atrazin och BAM, och i Killhult påvisades halter av Atrazin, medan halten Desetylatrazin låg högre. Livsmedelsverket gjorde dock bedömningen att medlen som påträffats inte skulle utgöra någon hälsofara under en utredningstid. Vattentäkten på kyrkogården i Södra Rörum används inte heller som dricksvattentäkt. Långaröds skola har egen vattentäkt och där påträffades 2004 bekämpningsmedlet i en halt överensstämmande med riktvärdet. Vattnet var därmed, enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30), otjänligt som dricksvatten. Rektor och föräldrar informerades omedelbart. Ett filter installerades därefter och omprovet visade inga halter av bekämpningsmedel. Ett kontrollprogram har upprättats för provtagning enligt Statens Livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30). Under våren 2005 skedde den första provtagningen enligt kontrollprogrammet, som inte visade på förekomst av någon av de analyserade bekämpningsmedlen. Även Önneköps kommunala vattentäkt hade under 2004 påvisade halter av. Halterna var vid tillfället låga, men vid ökande halter kommer ett kolfilter att installeras. Kontinuerliga vattenprov kommer fortsättningsvis att tas.
Sid 8 Bekämpningsmedelsrester som påvisades vid analyserna Här nedan följer en del fakta om de bekämpningsmedel som hade påvisad halt eller halter över riktvärdet vid analyserna 2004-2005. Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets riktvärde på 0,10 µg/l är framtaget oavsett parameter och det gäller för när åtgärder ska vidtas för en dricksvattentäkt. Bekämpningsmedel ska inte finnas i dricksvatten. De halter som hittats i undersökningarna innebär dock inte några hälsomässiga risker. Enligt Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ska man vid så låga halter ändå kunna dricka sitt vatten hela livet utan att det påverkar hälsan. Livsmedelsverket har i en rapport redovisat de hälsomässiga riktvärden som WHO tagit fram för varje parameter och de redovisas också nedan. Halter under riktvärdet innebär inte någon hälsofara vid dagligt intag. Atrazin Preparat som innehåller atrazin avregistrerades senast 1989 och får därefter inte säljas i Sverige. Ämnet har bl a ingått i preparaten Gesaprim, Primatol, Silvorex, och Totex, som alla använts för bekämpning av ogräs på grusgångar, banvallar industritomter, grusade ytor och liknande. Sammanlagt har 13 olika preparat funnits innehållande atrazin. WHOs hälsomässiga riktvärde för dricksvatten är fastställt till 2 µg/l. Atrazin-desetyl och Atrazin-desisopropyl Nedbrytningsprodukter av atrazin. WHOs hälsomässiga riktvärde som Atrazin. Diklorbenzamid har en förhållandevis hög fyndfrekvens i Sverige. Ämnet är en nedbrytningsprodukt från diklobenil, som avregistrerades 1990 och får inte säljas i Sverige. Diklobenil ingick i preparaten Casoron g, Prefix g, Sanafoam vaporooter och Totex strö, som användes för ogräsbekämpning på grusgångar, gårdsplaner och vattensamlingar. WHOs hälsomässiga riktvärde för dricksvatten är av Livsmedelsverket beräknat till 39 µg/l. ingick i fyra preparat som avregistrerades senast 1997. Det finns idag ett godkänt preparat innehållande bentazon, Basagran MCPA, som kommer att avregistreras vid årsskiftet 2005/2006. Samtliga preparat har använts och används för ogräsbekämpning i stråsäd, baljväxter, majs, lin, gurka mm. Rörligheten i marken är måttlig till mycket hög. Nedbrytningen i vatten och sediment sker långsamt. WHOs hälsomässiga riktvärde för dricksvatten är fastställt till 300 µg/l. Isoproturon Det finns idag tre godkända preparat som innehåller isoproturon; Cougar, Arelon Flytande, Tolkan SC samt sju preparat som avregistrerades senast 2003. Tolkan SC kommer att avregistreras 2005-12-31. Alla preparaten används och har använts för ogräsbekämpning i stråsäd. Isoproturon har måttlig rörlighet i vatten. Nedbrytningen i jord och vatten sker biologiskt och är förmodligen relativt långsam vid svenska förhållanden. Inget hälsomässigt riktvärde finns fastställt i Livsmedelsverkets rapport. Uppföljning och åtgärder Samtliga fastighetsägare har erhållit kopia på analyssvaret direkt från laboratoriet. Miljökontoret har även skickat ut ett brev där det klart framgick om dricksvattnet var tjänligt eller otjänligt enligt riktvärdet, då detta är svårt att utläsa av analysresultatet för den som är ovan. Fastighetsägarna fick i brevet också hänvisningar till kontakter för åtgärder. Den åtgärd som kan göras är att sätta in ett aktivt kolfilter. Ett sådant kostar mellan 8.500:- och 9.000:-. Har man också problem med järn eller mangan i vattnet måste det bort först. Vattnet måste vara rent från andra föroreningar innan det når filtret för bekämpningsmedel, i annat fall får filtermassan bytas 1 gång i månaden. Vanligtvis behövs det annars bytas 1 gång per år, vilket kostar ca 2 300:-. Det är dock viktigt att byta i tid, för att få en helt säker reningseffekt. En annan lösning som finns är ett så kallat patronfilter som sätts i kranen direkt. Det är billigare, men nackdelen är att man då inte får rening på hela husets kranar. Det som är viktigt att komma ihåg när man byter filtermassan är att inte slänga den i vanliga hushållsavfallet, utan lämna det som farligt avfall.
Sid 9 Referenser Aqua Invent AB, Stig Lundahl, 040-41 31 35. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten, Rapport 4915, Naturvårdsverket 1999. Bekämpningsmedel i fem skånska bäckar, Ekologgruppen på uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen, september 2001, www.snf.se/pdf/rap-jordbruk-vattenprov.pdf. Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedelsregistret, www.kemi.se (2005-01-03, 2005-01-04, 2005-06-20). Kemikalieinspektionen, Karin Hanze, Ekotoxikolog, 08-519 41 222. Livsmedelsverket, Dricksvattnet - en stor undersökning av bekämpningsmedel, www.slv.se (2005-06-16). Livsmedelsverket, Bengt-Göran Ericsson, Toxikolog, 018-17 14 58. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Naturvårdsverket, Bekämpningsmedel i grundvatten, www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/bedgrund/grv/grvdok/grvbek. html (2004-12-09). Naturvårdsverket, Kemiska bekämpningsmedel, www.naturvardsverket.se/dokument/natresur/bekampme/bekamp.html (2004-12-09). Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2003:17) Försiktigshetsmått för dricksvatten.