Biblioteksplan för Åre kommuns biblioteksverksamhet

Access to knowledge is the superb, the supreme act of truly great civilizations. Of all the institutions that purport to do this, free libraries stand virtually alone in accomplishing this. - TONI MORRISON BIBLIOTEKSPLAN FÖR ÅRE KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 2017-2020

Biblioteksplan för Åre kommuns biblioteksverksamhet 2017-2020 A book is a link between the past and the future. It is a bridge between generations and across cultures. It is a force for creating and sharing wisdom and knowledge. - Irina Bokova, Unescos generaldirektör Ändringsförteckning Datum Ändring Utförd av Version 20170123 Första upplaga Kerstin Örbo 1 20180122 20190121 20200120

Innehåll 1: Inledning 2: Biblioteksorganisation 3: Ansvar 4: Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument 5: Kopplingar till kommunala styrdokument 6: Tid 7: Omvärldsanalys 8: Nuläge 9: Framtid 10: Utvärdering 11: Länkar och källor 12: Bilagor

1. Inledning Enligt bibliotekslagen ska kommuner upprätta en särskild plan för sin samlade biblioteksorganisation. Biblioteksplanen är ett hos kommunfullmäktige beslutat styrdokument som beskriver den samlade biblioteksverksamheten. Bland annat beskrivs möjligheter till att tillgodose medborgarnas tillgång till litteratur i olika former och kulturella upplevelser. Planen har två delar; en nulägesbeskrivning av de befintliga biblioteksresurserna, samt särskilda utvecklingsområden för den kommande planperioden 2017-2020. Utvecklingsområdena grundar sig på lagstiftning, styrdokument och omvärldsanalys. 2. Biblioteksorganisationen i Åre kommun Åre kommuns biblioteksorganisation är en enhet i kultur- och fritidsavdelningen. Verksamheten består av huvudbibliotek i Järpen och filialbibliotek i Hallen, Mörsil, Kall, Duved och Åre. Samtliga enheter är integrerade folk- och skolbibliotek. På Stamgärde skola i Undersåker bedrivs dessutom en separat skolbiblioteksverksamhet. Biblioteket vid Åredalens folkhögskola har egen huvudman men fungerar på många sätt som en filial med gemensam databas, medieutbyte med mera. Huvudbiblioteket är öppet fem dagar i veckan under läsåret (49 timmar) och fyra dagar i veckan under loven. Filialernas totala öppethållande är 111 timmar/vecka under skolåret med något färre timmar på lovtid. Åre biblioteket, som är samlokaliserat och samorganiserat med Åre turistbyrå, har öppet sju dagar i veckan hela året. Under högsäsong beräknas öppettiderna motsvara cirka 63 timmar per vecka. Tillkommer gör öppethållande och verksamhet specifikt för skolan och förskolan. 3. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för biblioteken i Åre kommun. Bibliotekslagen, som är en ramlag, reglerar verksamheten genom att fastställa uppdrag och prioriteringar. Skollagen föreskriver att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt beslut i Kommunfullmäktige har kultur- och fritidsavdelningen sedan 2016 även ansvar för skolbiblioteksverksamheten. Bibliotekarier Biblioteksassistenter Skolbibliotekspedagog Bibliotekspedagoger Turistinformatörer Biblioteks- och turistbyråchef 12 personer, på årsbasis 8,05 tjänst Åre Järpen Duved Kall Mörsil Folk- och skolbibliotek Stamgärde Skolbibliotek Hallen Folk- och skolbibliotek, Turistinformation Folk- och skolbibliotek, Turistbyrå Enhet Bibliotek och turistbyrå Kultur- och fritidsavdelningen Kommunledningskansliet

4. Kopplingar till lagstiftningar och regionala dokument inom kultur- och biblioteksområdet Bibliotekslagen (2013:801). Paragraf 2 i Bibliotekslagen, ändamålsparagrafen, beskriver uppdraget: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig för alla. Lagen slår fast att folkbiblioteken och skolbiblioteken ska prioritera: Barn och ungdomar Personer med funktionsnedsättning Personer med annat modersmål än svenska Nationella minoriteter. Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet Kungliga Biblioteket Skollagen (2010:800). Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteksplan för region Jämtland Härjedalen http://kompetensplattformen.se/bibliotek/wpcontent/uploads/2016/03/regional_biblioteksplan_region_ja%cc%88mtland_ha%cc% 88rjedalen_2016-2.pdf Kulturplan för region Jämtland Härjedalen 2015-2018 http://lanskulturen.se/wp-content/uploads/2016/04/kulturplan_2015-2018_beslutad_2014-10-06.pdf 5. Kopplingar till kommunala styrdokument Åre kommuns vision I vår kommun är det dynamik, hållbar utveckling och delaktighet som ger oss trygghet, framtidstro och livskvalitet. Kommungemensamma mål Medborgaren i centrum- Ekonomisk tillväxt Minskad miljöbelastning Ständiga förbättringar av våra verksamheter Attraktiv arbetsgivare Kultur- och fritidsavdelningens inriktningsmål Kultur och fritid för demokrati, livskvalitet samt möjlighet till upplevelser och gemenskap. Tillgänglighetsplan Jämställdhetsplan It-strategi

Integrationsstrategi Vision 2035 http://are.se/dokument/naringslivjobb-1/2267-vision-2035 Näringslivsstrategi http://are.se/dokument/1705-naeringslivsstrategi-2015 6. Tid Biblioteksplanen gäller under perioden 2017-2020. 7.Omvärldsanalys och trendspaning Biblioteken bär ett demokratiskt uppdrag, något som blir påtagligt och viktigt i tider av kris och utmaningar. Mitt i samhället, med rötterna i folkbildningen, finns biblioteken. Med påverkan av samhällsförändringar förmår biblioteken att anpassa sig och kan svara mot nya och förändrade behov. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla. De utmaningar som samhället står inför och där biblioteken spelar en viktig roll, handlar framförallt om teknik, lärande, litteratur och läsning, integration och tillgänglighet. Biblioteken har och kommer i framtiden att ha många samhällsviktiga roller. Som ett nav i kunskapssamhället, lokal och regional utvecklingsfaktor, arena och offentligt rum. Det finns ett nytt behov av samhällsservice, med medborgarens behov i centrum, där biblioteksrummet och dess resurser spelar en viktig och självklar roll för att skapa möjlighet till möten, delaktighet, aktivitet och lugn. Teknik/tillgänglighet och integration Ny teknik och databaserad information vidgar och begränsar tillgången till information och kunskap. Det digitala utanförskapet och de stora klyftorna i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning skapar behov där biblioteken kan och bör vara kuggen i informationslandskapet. Exempelvis vikten av wifi och datorer på alla bibliotek, välutbildad personal som handleder och informerar, databaser, utbildning i källkritisk granskning. Lärande/litteratur och läsning Nätbaserade utbildningar skapar möjligheter men kan också begränsa. I lärandet och det ökande behovet av inkludering och informations- och mediekunnighet är bibliotekens infrastruktur, speciellt i glesbygd, och bibliotekariernas kompetens en garanti för de demokratiska förutsättningarna. Skolbibliotekens roll blir allt viktigare, för barn och ungdomars läsande och för deras informations-och mediekunnighet. Exempelvis bibliotekslokaler med media, rimliga öppettider, bemannade skolbibliotek, ett aktivt läsfrämjande arbete bland barn, unga och vuxna. Dagens och framtidens bibliotek kräver än mer kompetens, annan service, fler tjänster och andra prioriteringar. Samverkan, samordning och innovativa lösningar kommer att vara framgångsfaktorer i framtidens bibliotek. Vi kan inte lösa dagens problem med gårdagens metoder. Vi måste hitta metoder för att lösa morgondagens problem.

8. Nuläge De prioriterade områdena Nationella minoriteter I nära samverkan med samordnaren för det samiska förvaltningsområdet görs insatser inom samtliga områden av bibliotekens uppdrag: 1: informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna, 2:tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken och om minoritetskultur, 3: bidra till revitalisering av språken och kulturerna framförallt för barn och unga. Media på sydsamiska och om sydsamiska förhållanden, föreläsningar, utställningar, teaterföreställningar, extern och intern skyltning på sydsamiska. Personer med olika funktionsförutsättningar I bibliotekslokalerna är den fysiska tillgängligheten för människors olika behov anpassad. Även tillgängligheten på den regionala webbplatsen är anpassad, exempelvis genom möjligheten att lyssna och ändra textstorlek. Biblioteken tillhandahåller olika typer av anpassade eller specialmedier, vilket innebär lättlästa och/eller bearbetade böcker, inläst litteratur med olika typer av teknik och storstilsböcker. För alla med behov av inlästa media erbjuds nedladdning via Myndigheten för tillgängliga media (MTM). En service för alla åldersgrupper, som används frekvent för barn och ungdomar. Vid behov finns olika typer av utrustning för läsning av specialmedia till utlåning. Information ges vid behov och även planerat till olika målgrupper, pedagoger, vårdpersonal, föräldrar med flera. Personer med annat modersmål än svenska Samtliga bibliotek tillhandahåller vid behov litteratur på andra språk och lättläst svensk litteratur. Ett bestånd av framförallt barn- och ungdomslitteratur finns uppbyggt medan de vuxnas behov tillgodoses genom inlån av media från internationella biblioteket. En digital tidskriftstjänst finns där besökare kan läsa dagstidningar på en mängd olika språk. På webbplatsen och i tryckt form finns biblioteksinformation på flera olika språk, där biblioteken regionalt samverkar kring produktion av innehållet. Nära samverkan med integrationsavdelningen, SFI och gymnasiets individuella program Språkintroduktion ger goda möjligheter att täcka behoven. I samarbete med studieförbund och volontärer deltar biblioteket med litteratur- och läsprojekt för de asylsökande i kommunen. Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Samtliga förskolor i kommunen tar del av biblioteksservice, omfattning och innehåll beroende på geografiskt läge och förskolornas verksamhet. De flesta förskolor besöker regelbundet sitt bibliotek med en mindre barngrupp och några förskolor beställer och hämtar bokkassar. Bibliotekarierna plockar temalådor, deltar i personal- och föräldramöten samt träffar större och mindre barngrupper på förskolorna och biblioteken. Ett stort bestånd av media för förskolebarnen finns på alla bibliotek och komplettering sker ständigt utifrån aktuella och lokala behov samt önskemål. Tillsammans med Barnavårdscentralerna arrangeras träffar för nyblivna föräldrar med tips och information om högläsning, rim och ramsor, språkutveckling. Under perioden pågår ett regionalt projekt Bokstart riktat till föräldrar med barn från 6 månader och uppåt som kompletterar och provar andra och nya metoder.

Bibliotekets lokaler, media och utbud Många barn besöker biblioteken även efter skoltid Tryggheten i lokalen och med bibliotekspersonalen skapar en mötesplats och en bra miljö att vistas i. Allt fler föräldrar besöker också biblioteken tillsammans med sina barn, för att låna, läsa och vara i lokalerna. På några av biblioteken erbjuds regelbundet teaterföreställningar i samverkan med teaterförening och studieförbund. Lovskola och andra lovaktiviteter möter ett ökande socialt behov. Skolbibliotek Samtliga skolor i kommunen har tillgång till skolbibliotek. Formen och omfattningen är anpassad utifrån de lokala förutsättningarna. Grundskolan Hallen Biblioteket i Allhuset fungerar som bas för det läsfrämjande arbetet, där skolbibliotekarien och biblioteksassistenten i Hallen tillsammans tar emot klasser och grupper för bokprat, boksamtal, läsprojekt och lån. Skolbibliotekarien besöker skolan för arbete med olika typer av läsfrämjande, informationssökning och källkritisk granskning. Omfattning: en dag/vecka, 8 timmar skolbibliotekarie samt tillgång till bibliotek med bemanning 4 dagar/vecka. Mörsil Integrerat folk- och skolbibliotek. Läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning. Omfattning: bemannat med skolbibliotekarie 3 dagar/vecka, 20 timmar skolbibliotekarie. Biblioteket är dessutom tillgängligt två kvällar/vecka. Duved Integrerat folk- och skolbibliotek. Läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning. Omfattning: bemannat med skolbibliotekarie 3 dagar/vecka, 20 timmar skolbibliotekarie. Biblioteket är dessutom tillgängligt en kväll/vecka. Kall Integrerat folk- och skolbibliotek. Läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning. Omfattning: bemannat med biblioteksassistent 1 dag/vecka, ca 5 timmar. Tillgängligt för elever och lärare hela skoldagen må-fr. Stamgärde Lokal lösning där verksamheten utgår från Järpens bibliotek. Mediabeståndet i Järpen är utökat för att täcka upp behoven. Besök av skolbibliotekarie på skolan för läsfrämjande arbete, läsprojekt och arbete med informationssökning och källkritiskt granskning. Eleverna besöker regelbundet Järpens bibliotek. Omfattning: besök av skolbibliotekarie 1 dag/vecka samt besök på Järpens bibliotek 1-2 ggr/termin, 8 timmar skolbibliotekarie. Åre Lokal lösning där Åre bibliotek, beläget i Station Åre, fungerar som skolbibliotek. Eleverna besöker biblioteket för lån, bokprat och annat läsfrämjande arbete. Bibliotekarie besöker vid behov skolan för arbete med läsfrämjande, informationssökning och källkritisk

granskning. Fokus på det läsfrämjande arbetet. Omfattning: besök på biblioteket 1-2 ggr/månad, projekt och andra insatser vid behov, ca 8 timmar bibliotekarie. Biblioteket är tillgängligt hela skoldagen, kvällstid och helger. Racklöfska Integrerat folk- och skolbibliotek. Läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning. Omfattning: bemannat med bibliotekarie 5 dagar/vecka, ca 40 timmar skolbibliotekarie, delas med Åre gymnasieskola. Grundsärskolan De läsår grundsärskolan har elever genomförs riktade insatser med eleverna i nära samverkan med lärarna, utifrån de specifika och aktuella behoven. Gymnasiet Integrerat folk- och skolbibliotek. Läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning. Stöd vid rapportskrivning, stort fokus på sökning, hantering och värdering av information och källor. Hantering av läromedia, klassuppsättningar. Stöd till och arbete med elever med annat hemspråk. Omfattning: bemannat med bibliotekarie 5 dagar/vecka, ca 40 timmar skolbibliotekarie, delas med Racklöfska skolan, samt riktade insatser vid behov. Gymnasiesärskolan De läsår gymnasiesärskolan har elever görs riktade insatser med eleverna i nära samverkan med lärarna utifrån de specifika och aktuella behoven. Övriga områden Vuxenutbildningen Samarbetar med och ger service till Kommunala vuxenutbildningen, Campus Åre, studenter och distansstudenter. Framförallt handlar det om litteraturförsörjning och handledning vid rapport- och uppsatsskrivning. Biblioteken i Åre och Järpen används frekvent som studielokal för enskilda studenter och grupper. Hbtq I samverkan med RFSL arbetar biblioteken med frågor kring media, information och bemötande. På Järpens bibliotek finns en regnbågshylla med böcker, broschyrer och länktips och på webbplatsen samlas lästips och information. Vård och omsorg Alla äldreboenden i kommunen tar del av biblioteksservice, omfattning och innehåll beroende på geografiskt läge och boendenas verksamhet och aktuella behov. Biblioteken samarbetar med hemtjänst, arbetsterapeuter och övrig personal för att ge äldre, funktionshindrade och sjuka den service de behöver. Verksamhet med läsombud, bokdepositioner, tekniska läshjälpmedel och litteraturförsörjning pågår ständigt och utifrån aktuella behov. Viss verksamhet med Boken kommer finns där biblioteken gör iordning kassar med böcker eller inlästa media och gör hembesök med dem. Övrig uppsökande verksamhet I några av kommunens ytterområden finns sedan många verksamheten Bokraketen där biblioteket dels i samverkan med lokala aktörer skapar tillfälliga mindre mediesamlingar

på tex en butik, dels erbjuder personligt utformade boksändningar till dem som har långt till närmsta bibliotek. Samverkan Biblioteken har ett nära och givande samarbete med olika kommunala avdelningar och fungerar som länk och handledare för många kommunala frågor. Föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ är samarbetspartners för arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. Med myndigheter och näringsliv är kontakterna goda och utvecklas vidare utifrån lokala och aktuella behov. Med Åredalens folkhögskola och Mittuniversitetet samverkar biblioteken kring litteratur/media och stöd till studenter. Biblioteken i regionen arbetar tillsammans i olika projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. I många sammanhang samordnas resurserna med goda resultat. Den samordnade verksamheten på Åre bibliotek och turistbyrå är ett mycket lyckat exempel som fått efterföljare i andra kommuner. Digital delaktighet Ett av de viktigaste områdena är informations- och kunskapsförmedling. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur IT kan användas pågår ständigt, bland annat gällande källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor och webbtjänster. Biblioteken i kommunen ligger långt fram beträffande såväl kompetens och utbud. Förutom tillgång till teknik och handledning erbjuder biblioteken wifi och möjligheter till olika tjänster, tex utskrift, kopiering och scanning. Litteratur och läsning Medieförsörjningen, med möjligheten för alla att via biblioteken få tillgång till önskat material är grundbulten i verksamheten. Media köps in planerat utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt utifrån efterfrågan från besökarna. Det som av olika anledningar inte köps in fjärrlånas från andra bibliotek i landet, internationella biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken och detta kompletteras med utlåning på övriga utlåningsställen. Förmedlingen av litteraturen sker med boksamtal och tips på biblioteken, med bokcirklar, läsecirklar och författarbesök. En ny del i förmedlingsarbetet är biblioterapi som kommer att pågå i projektform under de kommande åren. Mötesplats och arena Som kulturell arena och mötesplats har biblioteken en tydlig roll med den infrastruktur som finns med bibliotek i alla delar av kommunen. Verksamheten med program/arrangemang, författarbesök och utställningar, ofta i samverkan, ökar allt mer. Syftena är många, bland annat för att lyfta och synliggöra det lokala, det aktuella, för att informera, ta till vara lokala initiativ från föreningar, organisationer, näringslivet, hembygdsforskare, författare. För att bära och sprida kulturarvet. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering, kompetensutveckling och fortlöpande samtal kring bemötande är stort. För kompetensutveckling används bland annat intern fortbildning, där personalen hjälper

varandra vidare i specifika områden, regionala studiedagar och konferenser. Vid enstaka tillfällen deltar personal i nationella konferenser. En öppen och tillåtande atmosfär med utrymme för frågor, samtal och möjlighet till att prova metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster. För att möta nuvarande behov och kommande förändringar i tjänster och service har en medveten satsning på rekrytering av många olika kompetenser gjorts. 9. Framtid plan och mål för perioden 2017-2020 Prioriterade områden Nationella minoriteter Nära samverkan med samordnaren för det sydsamiska förvaltningsområdet, regelbundna möten för samordning och planering. Minst två möten/år. Inköp av media på sydsamiska och om sydsamiska förhållanden. Komplett utbud av all litteratur utgiven på sydsamiska på huvudbiblioteket. Gemensamma arrangemang: föreläsningar, utställningar, teaterföreställningar. Minst två arrangemang/termin. Fortsatt arbete med extern och intern skyltning på sydsamiska. Extern skyltning på samtliga bibliotek Personer med olika funktionsförutsättningar Allmän och riktad information och handledning kring specialmedier, nedladdning, utrustning och teknik. Riktad information till personal inom vård och omsorg. Erbjuda fyra tillfällen/år. Fortbildning av all bibliotekspersonal i teknik och utrustning. Ett tillfälle/år Inköp av utrustning för utlån och handledning. Kontinuerliga inköp årligen kopplat till teknikutvecklingen. Personer med annat modersmål än svenska Fortsatt uppbyggnad av basbestånd av barn- och ungdomslitteratur på förekommande språk. Eget tillräckligt stort bestånd på de fyra vanligast förekommande språken. Inköp av basbestånd av vuxenlitteratur på arabiska och persiska. Eget tillräckligt stort bestånd som kompletteras med enstaka depositioner. Fortsatt uppbyggnad av beståndet av lättläst svensk litteratur. Utifrån aktuellt behov. Nära samverkan med integrationsavdelningen, SFI och gymnasiets individuella program Språkintroduktion. Erbjuda tillfällen till biblioteksintroduktion, handledning i informationssökning samt lässtimulerande insatser. Planeringsmöten 1 gång/termin med rektor för SFI och minst 1 gång/termin med pedagoger och personal för integration. Utifrån läget i kommunen erbjuda stöd och insatser till de asylsökande i samverkan med studieförbund och frivilliga. Utifrån aktuellt behov.

Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Regelbunden kontakt med samtliga förskolor. Biblioteksbesök, bokkassar och temalådor, deltagande i personalmöten och föräldramöten. Delta vid ett fortbildningstillfälle/år, i mindre eller större grupper. Det regionala projektet Bokstart. Fortsatt deltagande och genomförande av hembesök alternativt arrangerade träffar på biblioteken för samtliga barn från 6 månader. Arbeta för att verksamheten vid projekttidens slut tillförs personalresurser för att bli en ordinarie del i biblioteksverksamheten. Erbjuda samtliga barn i kommunen hembesök vid 6 månaders ålder. BVC-träffar. Fortsätta att tillsammans med Barnavårdscentralerna arrangera träffar för nyblivna föräldrar med tips och information om högläsning, rim och ramsor, språkutveckling. Erbjuda samtliga nyblivna föräldrar ett gruppbesök på biblioteken. På sikt och med ny personalresurs arbeta ihop träffarna med Bokstart. Bibliotekets lokaler, media och utbud Bibliotekslokalerna som mötesplats för barn och föräldrar med ett aktuellt och attraktivt utbud av media, arrangemang och aktiviteter. Fortsatt utveckling av inredning, skyltning och media för barn, ungdomar och föräldrar. I samverkan med föreningar och studieförbund erbjuda minst två arrangemang/termin, fördelat på de olika enheterna. Vara en aktiv del i lovskola och lovaktiviteter. Skolbibliotek Grundskolan Samtliga skolor i kommunen har tillgång till bemannade skolbibliotek. Verksamheten är anpassad utifrån lokala förutsättningar och behov. Arbeta för att verksamheten tillförs ytterligare resurser skolbibliotekarie/skolbibliotekspedagog. Fortsatt utveckling av verksamheten på samtliga skolor i nära samverkan med pedagoger och rektorer. Fokusera på samverkan, metoder, media och teknik. Arbeta utifrån visionen Åre kommuns skolbibliotek skall vara levande och kreativa lärmiljöer med alla de samlade resurser och läromedel som behövs för att möta framtidens skola Delmål för varje årskurs: Förskoleklass Bokskola, 2 tillfällen 2 biblioteksbesök/termin med kortare bokprat/boksamtal Årskurs 1-3 1 bokprat/termin 1 biblioteksbesök/månad för lån och kortare bokprat/boksamtal Introduktion i informationssökning vid behov och möjlighet Årskurs 4-6 1 bokprat/termin 1 biblioteksbesök/månad för lån och kortare bokprat/boksamtal

Informationssökningen integreras aktivt, text, bild, källkritik. Årskurs 7 1 bokprat/termin Biblioteksbesök och lån vid behov Introduktion och fortsatt utbildning kring informationssökning källkritik Årskurs 8-9 1 bokprat/termin Biblioteksbesök och lån vid behov Fortsatt utbildning kring informationssökning och källkritik kopplat till undervisningen Gymnasiet Samtliga gymnasieelever ska ha tillgång till bemannat skolbibliotek under skoltid där läsfrämjande arbete, läsprojekt, arbete med informationssökning och källkritisk granskning bedrivs. Fortsatt fokus på sökning, hantering och värdering av information och källor samt stöd till och arbete med elever med annat hemspråk. Bemannat med bibliotekarie 5 dagar/vecka, ca 40 timmar skolbibliotekarie. Arbeta utifrån visionen Åre kommuns skolbibliotek skall vara levande och kreativa lärmiljöer med alla de samlade resurser och läromedel som behövs för att möta framtidens skola Mål för varje årskurs Årskurs 1-4 gy 1 bokprat/termin Biblioteksbesök och lån vid behov Introduktion och fortbildning kring digitala resurser och källkritik kopplat till undervisningen Övriga områden Vuxenutbildningen Hbtq Samarbete med och service till Kommunala vuxenutbildningen, Campus Åre, studenter och distansstudenter med litteraturförsörjning och handledning vid rapport- och uppsatsskrivning. Biblioteken i Åre och Järpen fungerar som studielokal för enskilda studenter och grupper. Planeringsmöten 1 gång/termin med rektor och pedagoger. Samtliga bibliotek erbjuder media och information kring hbtq-frågor. Fortsatt fortbildning kring bemötande. Utveckla regnbågshyllan med aktuella böcker, broschyrer och länktips. Fortsätta samla lästips och information på webbplatsen. Aktivt deltagande i arbetet med Åre Pride. Ett fortbildningstillfälle/år. Vård och omsorg Alla äldreboenden i kommunen tar del av biblioteksservice. Samarbete med hemtjänst, arbetsterapeuter och övrig personal.

Verksamhet med läsombud, bokdepositioner, tekniska läshjälpmedel och litteraturförsörjning. Aktivt erbjuda Boken kommer och informera hemtjänstpersonal mfl om detta. Ett arrangemang/år riktat till personal inom vården kring läshjälpmedel, media mm. Aktivt deltagande i verksamhet med läsombud. Bjuda in till en träff/år. Övrig uppsökande verksamhet Bokraketen finns som en möjlig service till kommunens ytterområden. Utveckla verksamheten i Kallbygden i samverkan med lokala aktörer. Två besök/år i Kallsedet. Undersöka behovet i andra delar av kommunen. Undersöka möjligheten till samverkan med lokala aktörer. Koppla verksamheten till bykontoren och aktivt informera om möjligheten. Samverkan Biblioteken har ett nära samarbete med olika kommunala avdelningar och fungerar som länk och handledare för många kommunala frågor. Föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ är samarbetspartners för arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. Med myndigheter och näringsliv och utvecklas samverkan vidare utifrån lokala och aktuella behov. Med Åredalens folkhögskola och Mittuniversitetet samverkar biblioteken kring litteratur/media och stöd till studenter. Biblioteken i regionen arbetar tillsammans i projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. Utifrån kultur- och fritids effektmål, intern och extern samverkan utveckla olika samverkansformer. Antalet program/arrangemang på biblioteken i Åre och Järpen ska öka. Program/arrangemang på övriga bibliotek ska genomföras minst två gånger/år. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i bykontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas geografiskt och innehållsmässigt. Tillsammans med Mittuniversitetet ska en lokal lösning för att tillgängliggöra kurslitteratur provas. Digital delaktighet Biblioteken erbjuder tillgång till teknik och handledning, wifi och möjligheter till olika tjänster, tex utskrift, kopiering och scanning. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur it kan användas, källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor, nya medietyper och webbtjänster av olika slag pågår ständigt. Biblioteken är kuggen i informationssamhället och spelar en viktig roll i främjandet av den digitala delaktigheten. Bjuda in till två tillfällen/termin med olika teman. Aktivt marknadsföra Boka en bibliotekarie.

Litteratur och läsning Media köps in planerat utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt efter efterfrågan från besökarna. I förekommande fall fjärrlånas media från andra bibliotek i landet, Internationella Biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken och detta kompletteras med utlåning på övriga utlåningsställen. Inköpen ska fortsätta i samma omfattning som tidigare och fördelas mellan enheterna utifrån lokala och aktuella behov. Transporterna inom kommunen ska fortlöpa i samma omfattning. Boksamtal och tips på biblioteken, bokcirklar, läsecirklar och författarbesök samt biblioterapi i grupp eller enskilt är självklara metoder för litteraturförmedling och inspiration. Olika projekt kring biblioterapi och förmedling ska provas och utvärderas. Mötesplats och arena Biblioteken har en tydlig roll som kulturell arena och mötesplats roll med den infrastruktur som finns med sex bibliotek i alla delar av kommunen. Verksamheten med program/arrangemang, författarbesök och utställningar, ofta i samverkan fortsätter. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. Antalet program/arrangemang på biblioteken i Åre och Järpen ska öka. Program/arrangemang på övriga bibliotek ska genomföras minst två gånger/år. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i bykontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas geografiskt och innehållsmässigt. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering och kompetensutveckling måste tillgodoses och planeras. Intern fortbildning, där personalen hjälper varandra vidare i specifika områden, regionala studiedagar och konferenser. Om möjligt deltagande i nationella konferenser. Initiativ till egen fortbildning i olika former ska uppmuntras. Fortlöpande diskussion i gruppen kring rekrytering och kompetensbehov ska ske. Initiativ till att prova nya metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster och ska uppmuntras.

10. Uppföljning Biblioteksplanen gäller till och med 2020-12-31. Planen ska årligen följas upp och införlivas med ordinarie arbete med plan och uppföljning. 11. Länkar och källor Bibliotekslag http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/sfs_sfs- 2013-801/ Skollag (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800/ Unescos Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet 2006 http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/unescos-folkbiblioteks-ochskolbiblioteksmanifest.pdf IFLA http://www.ifla.org/ IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister http://www.ifla.org/files/assets/faife/codesofethics/swedishcodeofethicsfull.pdf IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet http://www.ifla.org/files/assets/faife/statements/iflastat_se.pdf IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek http://www.ifla.org/node/9744?og=8708 Språklag (2009:600) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/ Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag- 2009724-om-nationella-m_sfs-2009-724/ Svensk biblioteksförening http://www.biblioteksforeningen.org/ Kungliga biblioteket, KB http://www.kb.se/ Regionbibliotek Stockholm http://regionbiblioteket.se/ Internationella biblioteket http://interbib.se/ Myndigheten för tillgängliga medier, MTM http://www.mtm.se/ Sveriges depåbibliotek och lånecentral http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/ http://lanskulturen.se/wp-content/uploads/2016/04/kulturplan_2015-2018_beslutad_2014-10-06.pdf http://www.lanskulturen.se/images/regional_biblioteksplan_region_j%c3%a4mtland_h %C3%A4rjedalen_2016-2.pdf Ahlqvist: Biblioteksplan2.0 Almerud: Biblioteksplaner Axelsson: Biblioteksplaner Bibliotek i nationens tjänst: Slutrapport Bibliotekens internationella manifest Biblioteksplan 2.0 Det digitala biblioteket Digital agenda för Sverige Drakenberg: Sociala medier och socialt landskap För det demokratiska samhällets utveckling Svensk biblioteksförening Svensk biblioteksförening Kungliga Biblioteket Axiell Media Regeringskansliet Svensk biblioteksförening

It i människans tjänst Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Riksrapport 2016 Surfa på vägen eller hamna i bakvattnet Upprop för biblioteken och människor på flykt Ögland: Taxonomier Regeringskansliet Kungliga biblioteket Svensk biblioteksförening IFLA Svensk biblioteksförening 12. Bilagor 1 Mediepolicy 2 Prioriteringar och kommunens värdeord Ge människan ett språk att leva i! Ge henne egenskaper som är hennes egna. Med det egna skall hon skapa för att hon inte skall säga att hon inte vet! Ge människan ett språk att växa i! Så hon finner sina gränser. Alexander Weiss