Innehållsförteckning

KommunPuls Kommunalekonomernas förening (KEF) och Öhman tar pulsen på kommuner, landsting och regioner vad gäller finansiellt sparande, hållbarhet och utbildning i finansfrågor. Juni

Innehållsförteckning 1. Syfte 3-4 2. De finansiella tillgångarna och förvaltningen 5-9 3. Etik, hållbarhet och gröna obligationer 10-14 4. Samverkan, stöd och kunskapsbehov 15-18 5. Sammanfattning 19-20 6. Datainsamlingen 21-22 2

1. Syfte

Syfte Syftet med undersökningen var: Ta pulsen på kommunernas och landstingens hållbarhetsarbete Inventera hur utbildningsbehovet ser ut i samma grupper och Mäta utvecklingen över tid. 4

2. De finansiella tillgångarna och förvaltningen

Hur fördelar sig er organisations (ej koncernens) finansiella tillgångar per 31 december 2017? Databas: 2017: 88 svar : 82 svar 100 % 75 % 24 % 30 % 22 % 38 % 18 % 30 % 13 % 38 % 6 % 32 % 3 % 26 % 5 % 10 % 19 % 6 % 6 % 22 % 6 % 6 % 57 % 4 % 6 % 50 % >500 mkr 100-500 mkr Mindre än 100 mkr Ingen sådan tillgång 50 % 25 % 13 % 34 % 15 % 26 % 15 % 38 % 16 % 33 % 52 % 65 % 66 % 66 % 32 % 40 % Även i år kan vi se att Skuldförvaltning omfattar det största kapitalet följt av Pensionsmedel PA-KL. Annan långsiktig kapitalförvaltning återfinns enbart bland organisationerna hos en tredjedel av intervjupersonerna. 0 % 10 % 2017 2017 2017 2017 2017 6 % Sedan förra året har skuldförvaltningen ökat. Skuldförvaltning Pensionsmedel enl. PA-KL Likviditet Annan långsiktig (>1 år) kapitalförvaltning Donationsmedel 6

I egen regi (fonder och/eller enskilda värdepapper) Diskretionärt (med hjälp av förvaltare och/ eller konsult) Stiftelse Vi har valt att försäkra bort vårt åtagande enligt PA-KL 2017 2017 2017 Hur förvaltas medlen? (71 %) (72 %) (74 %) (54 %) (59 %) (30 %) (13 %) 21 % 16 % 100 % 50 % 0 % 50 % 100 % 11 % 26 % 23 % 21 % 33 % 8 % 5 % 30 % 23 % 11 % 44 % 55 % Databas: De som angett att de har pensionsmedel enligt PA-KL eller Annan långsiktigt kapitalförvaltning: 2017: 61 svar : 80 svar När vi tittar på de långsiktiga medlen kan vi se att 88 % av dem förvaltas helt eller delvis i egen regi mot 60 % förra året. Samtidigt sjunker den diskretionära förvaltningen. 26 % av intervjupersonerna anger att deras långsiktiga medel förvaltas i stiftelseform helt eller delvis, i princip samma nivå som förra året. Inte alls Delvis Helt För att förtydliga skillnaderna och balansen mellan de olika alternativen har vi låtit instämmande resultat peka ut på högra sidan och resultat med svar inte alls peka ut på vänstra sidan av den vertikala 0-axeln. Att dessa siffror redovisas inom parantes har diagramtekniska orsaker. 7

Skuldförvaltning Pensionsmedel enl. PA-KL Hur ser trenden ut för de finansiella tillgångarna de närmaste tre åren? 2017 2017 (7 %) (5 %) (15 %) (23 %) 21 % 35 % 65 % 75 % Databas: De som tidigare att svarat att de har de olika typerna av finansiella tillgångar: Svaren nedan för 2017/ Skuldförvaltning: 57/59 svar Pensionsmedel PA-KL: 54/53 svar Annan långsiktig (>1 år) kapitalförvaltning: 28 svar ( endast) Likviditet: 78/75 svar Donationsmedel: 59/47 svar Likviditet Donationsmedel Annan långsiktig (>1 år) kapitalförvaltning 2017 2017 (60 %) (46 %) (15 %) 2 % (25 %) (11 %) 2 % 14 % 100 % 50 % 0 % 50 % 100 % 9 % 5 % Tre fjärdedelar av intervjupersonerna bedömer att skuldförvaltningen kommer att öka under de närmaste tre åren. Mer än hälften anger att likviditetsförvaltningen kommer att minska. Minskar Ökar För att förtydliga skillnaderna mellan de olika alternativen har vi låtit de positiva resultaten peka ut på högra sidan och de negativa resultaten peka ut på vänstra sidan av den vertikala 0-axeln. Att dessa siffror redovisas inom parantes har diagramtekniska orsaker. Svarsalternativet I stort sett oförändrad redovisas ej för att förstärka polariseringen. Svarsalternativet Annan långsiktig (>1 år) kapitalförvaltning var inte med i 2017 års undersökning. 8

Vad är viktigast för dig vid val av finansiell leverantör, bank, kapitalförvaltare? Pris 71 % 74 % Databas: 2017: 84 svar : 79 svar 2017 Väl inarbetade rutiner 40 % 47 % Hållbarhetsarbete Historisk avkastning Nytänkande och erbjuder nya lösningar Inget av ovanstående 5 % 6 % 42 % 46 % 36 % 33 % 27 % 24 % Även i år anger intervjupersonerna även i år att priset är det mest avgörande när de väljer finansiell leverantör. Därefter kommer rutinerna och hållbarhetsarbetet. Precis som förra året kommer den historiska avkastningen först på fjärde plats. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. 9

3. Etik, hållbarhet och gröna obligationer

Hur integrerad är förvaltningen av finansiella medel i kommunen, landstinget eller regionen med organisationens hållbarhetsarbete? 100 % 75 % 2017 Databas: 2017: 86 svar Tillgångsförvaltning: 79 svar Skuldförvaltning: 58 svar 50 % 25 % 0 % 100 % 75 % 50 % 25 % 0 % 44 % 31 % 15 % 9 % Saknar finansiella tillgångar Inte alls Delvis Helt och hållet Tillgångsförvaltning Skuldförvaltning 100 % 75 % 53 % 43 % 44 % 50 % 31 % 25 % 16 % 13 % 0 % Inte alls Delvis Helt och hållet Inte alls Delvis Helt och hållet Mer än hälften av intervjupersonerna angav 2017 att deras förvaltning var helt eller delvis integrerad med organisationens hållbarhetsarbete. I år delade vi på tillgångs- och skuldförvaltning och vi kan se att integrationen har stigit sedan förra året. Det är tydligt att skuldförvaltningen är mer integrerad i hållbarhetsarbetet än tillgångsförvaltningen där hela 43 % av inte är integrerad i organisationens hållbarhetsarbete. 11

Hur långt sträcker sig era nuvarande etiska och hållbara strategier vid placering av de finansiella tillgångarna? Vi väljer fonder som exkluderar bolag inom sektorer som tobak, alkohol, pornografi Vi väljer fonder som exkluderar bolag som bryter mot internationella konventioner Vi väljer fonder som exkluderar bolag med utvinning av kol, olja eller gas Vi prioriterar fonder som agerar för att påverka bolag långsiktigt hållbart Vi väljer fonder som agerar för att reducera placeringarnas koldioxidutsläpp Vi väljer fonder som prioriterar att placera i gröna obligationer Vi agerar i syfte att påverka bolag som vi investerar i Inget av ovanstående 0 % 7 % 10 % 14 % 19 % 25 % 24 % 31 % 39 % 38 % 37 % 44 % 51 % 56 % 59 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Databas: 2017: 86 svar : 59 svar 2017 När det gäller organisationernas etiska och hållbara strategier är det framförallt exkludering av bolag som arbetar med skadliga produkter eller inte följer internationella konventioner som är vanligast. Den senaste kategorin har ökat sedan 2017 precis som att exkludera bolag med fossila bränslen. Att välja in bolag med ett långsiktig hållbart arbete är något som vart fjärde organisation arbetar med. Intervjupersonerna fick ange fler än ett svar på frågan ovan. Svarsalternativet Vi prioriterar fonder som agerar för att påverka bolag långsiktigt hållbart är ny för i år. 12

Vilka hållbarhetsstrategier kommer att vara viktiga för er de kommande tre åren? Vi prioriterar fonder som exkluderar bolag inom sektorer som tobak, alkohol, pornografi Vi prioriterar fonder som exkluderar bolag som bryter mot internationella konventioner 34 % 42 % 47 % 55 % Databas: De som inte svarat att de saknar finansiella tillgångar: 2017: 71 svar : 59 svar 2017 Vi prioriterar fonder som exkluderar bolag med utvinning av kol, olja eller gas 32 % 41 % Vi prioriterar fonder som agerar för att påverka bolag långsiktigt hållbart 24 % Vi prioriterar fonder som reducera placeringarnas koldioxidutsläpp Vi prioriterar fonder som väljer att placera i gröna obligationer Arbete med bolagspåverkan Inget av ovanstående 5 % 6 % 17 % 15 % 14 % 23 % 39 % Även när intervjupersonerna tittar in i framtiden så framstår exkludering som den dominerande strategin framför aktiva bolagsval. Även här kan vi se en ökning för att exkludera fossila bränslen. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. 2017 var frågelydelsen: Vilka etiska och hållbara strategier kommer att vara viktiga för er de kommande tre åren? 13

Planerar er organisation att emittera någon grön obligation -2019 och i så fall vilken volym? Databas: 2017: 84 svar : 79 svar Ja, genom Kommuninvest: 0-100 Mkr Ja, genom Kommuninvest: 100-500 Mkr Ja, genom Kommuninvest: >500 Mkr Ja, i egen regi: 0-100 Mkr Ja, i egen regi: 100-500 Mkr 6 % 2017 10 % 5 % 3 % 1 % 1 % 2 % 0 % 0 % 3 % Ja, i egen regi: >500 Mkr Nej 1 % 6 % 80 % 82 % Av 79 svar är det 14 (18%) som anger att de planerar att emittera gröna obligationer /2019. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Frågeformuleringen 2017: Planerar er organisation att emittera någon grön obligation 2017- och i så fall vilken volym? 14

4. Samverkan, stöd och kunskapsbehov

Inom vilka verksamhetsområden kommer era gröna obligationer användas för finansiering? Databas: 2017: 14 svar : 14 svar Bostäder 64 % Annan typ av fastighet 57 % Energi 14 % Miljö 7 % Annat: idrottshall 7 % Annat: Kollektivtrafik Annat: Vatten & avlopp Annat: Verksamhetslokaler Annat 7 % 7 % 7 % 7 % Av de fjorton som anger att de ska lansera gröna obligationer är det nio som svarat att ändamålet kommer att vara till olika typer av fastigheter. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Intervjupersonerna fick ange fler än ett svar på frågan ovan. Frågan ställdes inte 2017. 16

Vilket stöd skulle du önska mer av i ditt arbete med finansiella frågor? Databas: 2017: 84 svar : 79 svar Mer tid 44 % 51 % 2017 Ökat samarbete med andra kommuner och landsting Mer kommunanpassad utbildning Ökad förståelse internt 6 % 11 % 33 % 43 % 36 % 41 % Hälften av de svarande önskar att de hade mera tid till att arbeta med de finansiella frågorna. Intresset för ökat samarbete och mera kommunanpassa utbildning har ökat en aning sedan tidigare. Inget av ovanstående 10 % 15 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Intervjupersonerna fick ange maximalt två svar på frågan ovan. 17

Vilken kunskap skulle du vilja förbättra för egen del/för din organisations del inom finansområdet? Hållbarhet i finansförvaltningen Skuldförvaltning Finansiella riktlinjer för medelshanteringen Riskhantering och -rapportering Likviditetsförvaltning Finansiella instrument Kapitalförvaltning Finansiella begrepp och termer Utvärdering av fonder och fondförvaltare Annat 4 % För egen del 16 % 14 % 24 % 22 % 35 % 34 % 34 % 32 % 30 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Riskhantering och -rapportering Skuldförvaltning Hållbarhet i finansförvaltningen Finansiella riktlinjer för medelshanteringen Finansiella begrepp och termer Likviditetsförvaltning Finansiella instrument Utvärdering av fonder och fondförvaltare Kapitalförvaltning Annat Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. I år delade vi upp frågan om kunskap för egen del och för organisationens del. För din organization 1 % 15 % 14 % 22 % 19 % 30 % 41 % 37 % 35 % 35 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Databas: 79 svar Kartläggningen visar att ett antal kompetensområden inom finansområdet behöver förbättras då ekonomicheferna själva beskriver sitt önskemål. Hållbarhet, skuldförvaltning och riktlinjer toppar bland de områden som är mest angelägna Kartläggningen visar att ekonomicheferna anser att organisationen behöver kompetenshöjning inom ett antal ämnen inom finansområdet. Riskhantering och rapportering, skuldförvaltning och Hållbarhet toppar bland de områden som ekonomicheferna anser mest angelägna att organisationerna lär sig mera om. 18

5. Sammanfattning

Sammanfattning Kommunerna, landstingen och regionerna har stora belopp i skuldförvaltning och trenden är stigande sedan förra året. När intervjupersonerna siar om framtiden så anger de att skuldförvaltningen kommer att öka ytterligare under de kommande tre åren. Vi kan i år se trenden att förvaltningen i egen regi av organisationernas medel ökar över hälften av kapitalet uppges nu förvaltas helt av den egna organisationen och ytterligare en tredjedel anger att de delvis förvaltar sina egna medel, totalt 88 % helt eller delvis. Den diskretionära förvaltningen minskar från 46 % helt eller delvis förra året till 29 % i år. Vid val av finansiella leverantörer så kan vi även i år se att priset är den mest utslagsgivande faktorn, kan det var prisvärdheten man premierar? Precis som förra året kan vi se att rutiner och hållbarhetsarbete bedöms vara viktigare än den historiska avkastningen. När vi undersöker hur väl integrerad finansförvaltningen är i organisationernas hållbarhetsarbete kan vi se en ökning från förra året och också konstatera att skuldförvaltningen är mer integrerad än tillgångsförvaltningen. Även i år kan vi se att de etiska och hållbara strategierna i organisationernas förvaltning har en slagsida åt defensiv exkludering snarare än aktivt arbete med olika hållbarhetsfrämjande åtgärder. Vi kan se att man ökat de etiska och hållbara strategierna från förra året. Kanske är det därför vi ser en att ökningen under de kommande tre åren förväntas mattas av? På den aktiva sidan så anger 18 % av de intervjuade personerna att de kommer att lansera en grön obligation under /2019, ungefär lika många som förra året. Dessa pengar kommer i största utsträckning att gå till bostäder och andra fastighetsprojekt. Förutom att våra svarande gärna skulle vilja ha mer tid till sitt finansiella arbete ökar önskningarna om ett ökat samarbete med andra kommuner och landsting samt anpassad utbildning. När det gäller det egna utbildningsbehovet är det utbildning om hållbarhet i finansförvaltningen, skuldförvaltning samt riktlinjer för medelshanteringen som önskas. Den egna organisationen uppges behöva utbildning i riskhantering och -rapportering samt skuldförvaltning och hållbarhet. 20

6. Datainsamlingen

Datainsamlingen Den kvantitativa datainsamlingen genomfördes som en elektronisk enkät på internet. 2017 rekvirerades urvalet från Öhman och Kommunekonomernas Förening (KEF) kontaktregister över ekonomi- och finanschefer med 323 e-postadresser. På grund av icke-fungerande e-postadresser föll 24 personer bort från detta urval. Datainsamlingen pågick under perioden 4 till 25 april 2017 och genererade 84 kompletta svar vilket ger en svarsfrekvens på 28 %. sändes enkäten ut till 344 e-postadresser och 41 personer föll bort från urvalet. Datainsamlingen pågick mellan 22 maj och 6 juni och genererade 79 kompletta svar vilket ger en svarsfrekvens på 26 %.

Wikipedia: Sic is a Latin word meaning "thus", "so", "as such", or "just as that". In writing, it is placed within square brackets and usually italicized [sic] to indicate that an incorrect or unusual spelling, phrase, punctuation, and/or other preceding quoted material has been reproduced verbatim from the quoted original and is not a transcription error.