, SBA Riksbyggens studiekonferens för ordföranden 5-6 oktober 2017 AVARN Security utgår från syftet och ser helheten André Peller CFPA EUROPÉ Brandskyddsledare
2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor 2003:778 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand Brandskyddsarbete handlar om en förståelse för brandrisker och vilka konsekvenser dessa risker kan medföra. Det handlar om att bedöma om risken är acceptabel eller inte. Utifrån dessa risker och verksamhetens kunskap skall verksamheten bygga upp ett Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa Både Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) och Arbetsmiljölagen (AML 1977:1 160) kräver att verksamheten har ett fungerande förebyggande brandskydd. 2
Vikten av att känna till vilka risker som finns i era fastigheter/byggnader/verksamhet är en förutsättning för att kunna arbeta med brandskyddsarbete. Förståelse för vad eventuella risker innebär Att inte skapa falsk trygghet Att skydda både människor och värden Att ta fram en enkel riskplan som innefattar vilka risker det finns och vad för konsekvenser dessa kan leda till är ett måste för en förståelse av ert brandskydd. Om konsekvensen inte är acceptabel måste den tas bort eller förebyggas på något sätt. Viktigt även att tydlig beskriva hur - varför - när - och av vem som skall kontrollera de risker ni identifierat. 3
Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete riskinventering Riskhantering är att inventera vilka risker som finns i verksamheten och vilka konsekvenser dessa kan leda till. Vilket innebär att man måste ta ett ställningstagande om konsekvensen är acceptabel eller inte (en riskidentifiering). Är risken inte acceptabel måste den hanteras genom att ta bort risken, förebygga eller reducera konsekvenserna, skapa rutiner för att hindra eller begränsa konsekvenserna. Väl lika viktigt är att en acceptabel risk måste följas upp kontinuerligt om det görs förändringar. Riskhantering bör vara en rutin med löpande intervaller med samtliga i brandskyddsorganisationen En riskidentifiering är en bedömning av sannolikhet och konsekvens av en risk. I Lagen om olyckor tydliggörs ägarens och nyttjarens ansvar. Detta innebär att ägare och nyttjare ska förbereda sig för om något skulle inträffa i byggnaden eller anläggningen. Innebörden av detta är att ge personer i verksamheten nödvändig kunskap och information för att kunna hantera och agera rätt när ett nödläge eller en olycka uppstår. Det skall finnas skrivna rutiner för varje verksamhet som visar vad som gäller före under efter ett nödläge eller en olycka. Vid större hädelser som exempelvis en brand bör det finnas en reservplan för att kunna bedriva verksamheten vidare under en uppskattad tid för att återställa befintlig verksamhet eller byggnad. 4
5
Systematiskt brandskyddsarbete SBA delas i olika steg: Ansvar, Organisation, Utbildning, Rutiner, Teknisk dokumentation, Drift och underhåll, Kontroll och uppföljning. Omfattar i grunden: Vad går lagen ut på? Systematiskt brandskyddsarbete går ut på att man minimerar och åtgärdar de brister som kan orsaka skada och brand i verksamheten. Kravet på brandskydd ställs där risken för brand och vid brand är stor Drift och underhåll Tekniskt brandskydd Kontroll och uppföljning Systematiskt brandskyddsarbete Organisation och ansvar Riskinventering Visionen Färre skall dö, färre skall skadas, mindre skador på egendom. Byggnads och Verksamhetsb eskrivning 6
SBA är arbeten som naturligt berör många arbetsfält. Delar som inbrottslarm, passage, CCTV finns med vid bedömningar av exempelvis yttre hot, tillgänglighet och anlagd brand mm. Brandrelaterande arbeten lutar sig mot många olika regelverk, lagar och rekommendationer LSO, SRV, LEB, BBR, PBL, AML, SBF110:7, SBF120, AML med flera. Vilket kräver ständig uppdatering av kompetens. 7
Brandskyddspolicy Det är viktigt att sätta en nivå av vilken brandsäkerhetnivå ni skall arbeta utefter detta styrs av en Brandskyddspolicy. Detta innebär att styrelsen skall sätter en nivå av brandskyddet och vilka riktlinjer som gäller för verksamheten. Brandskyddspolicyn ska säkerställa att man ständigt skall arbetar kontinuerligt med brandrisker och förbättringar. Föreningens brandskyddspolicy är att förhindra och begränsa skador på personer och egendom vid brand eller olycka. 8
Vad gäller i en bostadsrättsförening? Eftersom nivån på brandskyddet inte detaljstyrs i lagen är det upp till föreningen att identifiera lagkrav och en skälig nivå på ert brandskydd i förhållande till vilka risker som finns i byggnaden/byggnader. Man skall även ta hänsyn till vem som nyttjar byggnadens lokaler om det finns särskilda behov för att möta syftet. Räddningstjänstens tillsynsmyndighet utför tillsyn på ert brandskyddsarbete som helhet och det är endast tillsynsmyndigheten som har makten att bedöma om de åtgärder som görs är tillräckliga eller inte. Det är viktig att ta hänsyn till att brandskyddsproblematik är ständigt i förändring. Lagkrav kan ändras från år till år men även om förutsättningar förändras i era fastigheter. 9
Var ligger ansvaret? Den person som är ytterst ansvarig har alltid yttersta ansvaret för verksamheten/organisationens brandskyddsarbete. Det ansvaret kan inte delegeras bort. Men för att praktiskt kunna hantera frågor och arbetsuppgifter som följer med brandskyddet kan yttersta ansvarig behöva hjälp och stöd för att kunna uppfylla sitt ansvar, det är bakgrunden till varför det måste skapas en brandskyddsorganisation. För att uppnå ett väl fungerande brandskyddsarbete måste alla inom verksamheten ta del och aktivt arbeta med brandskyddsarbetet. Det är skillnad att vara verksamhetsansvarig och funktionsansvarig/brandskyddsansvarig. Den som är verksamhetsansvarig är den som är yttersta ansvarig för att brandskyddsarbetet inom varje verksamhet/organisation bör det finnas en person som särskilt svarar för det totala brandskyddet; en funktionsansvarig/brandskyddsansvarig är därmed en nyckelroll och är ansvarig för uppbyggnad och drift av det interna brandskyddsarbetet. 10
är inte bara att följa de konkreta lagkrav och rekommendationer som ställs. De brandtekniska åtgärder eller brandskyddslösningar man väljer skall uppnå ett syfte. Ett ständigt återkommande exempel är utrymningsmöjligheter från tvättstugor samt lokaler där man kan förväntas vistas varje dag i dessa skall det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar (källare). Åtgärd: en utrymningsskylt och stege mot ett fönster vilket utgör två av varandra oberoende utrymningsvägar. Men medelålder i föreningen är 68 år samt att det finns personer med funktionsnedsättning som nyttjar tvättstugan eller liknande lokaler åtgärden skall säkerställa att alla kan fysiskt ta sig ut. 11
Ansvarsfördelning Det är viktigt att vara tydlig med vem som ansvarar för vad. Det gäller både inom den egna organisationer och gentemot hyresgästen. För att förtydliga ansvarsfördelningen skall det upprättas gränsdragningslistor. Detta om det hyrs ut extraförråd, om det finns butiker eller föreningar och vid bostadsrättslokaler. Gränsdragningslistan preciserar vad som ingår i hyran. Den kan också utgå från att lös egendom är hyresgästens ansvar, medan fast egendom är fastighetsägarens ansvar. Listan ska innehålla uppgifter om tekniska kontroller och installationer, men även beskriva uppgifter om organisatoriska åtaganden 15
Vid ett väl fungerande brandskyddsarbete bör samtliga funktionsansvariga som finns i organisationen regelbundet ha en dialog. Detta för att säkerställa att alla arbetar i den nivån av parametrar man kommit överrens om. Finns det ingen plan på det förebyggande arbetet blir det oftast både irrationellt och kostnadskrävande. Trygghet skapas bäst när det inbyggda brandskyddet kontrolleras systematiskt och löpande. Metod : För varje brandtekniskinstallation bör det skrivas en drift- och underhållsinstruktion. Av instruktionen skall man kunna avläsa Vem - som skall kontrollera Vad - som skall kontrolleras Hur - kontrollen skall utföras samt Hur ofta - detta skall ske. 16
Utrymningsvägar Dörrar skall vara lätt öppningsbara utan nyckel Utrymningsdörrar ej blockerade eller uppställda Tydligt skyltade och fungerande belysning Utrymningsplaner stämmer med verkligheten Utrymningsvägar ej blockerade Släckutrustning Handbrandsläckare och slangrulle på plats Manometer- nålen pekar på grönt Ej blockerade Upphängning, skyltning Funktionskontroll av brandsläckare/brandposter Brand / utrymningslarm Brandvarnare Automatiskt brandlarm, Utrymningslarm Manuella larmknappar, hela och fungerande Övriga brandrisker Belysning, inga blinkande lysrör Ordning och reda, städat inne och ute Container och sopkärl (6m) El centraler Placering av brandfarlig vara Kontakter, timer och maskiner Utrymningsövningar Skyddsutrustning Förbandslåda Brandfilt Årlig genomgång Ansvar - Organisation Utbildning - Ritningar Dokumentation Rutiner - Kontroll 17
18
19
20
21
André Peller CFPA EUROPÉ Brandskyddsledare T: 010 222 20 55 M: andre.peller@avarn.se Med passion, respekt och laganda strävar vi mot att förverkliga vår vision säkerhet och ansvarstagande i världsklass. AVARN Security Telefon 010-222 20 00 E-post info@avarn.se Webb avarn.se
AVARN - Begrepp Brandlarm - avsett till skydd av byggnad. Oftast ett försäkringskrav. Utrymningslarm - Avser en larmanordning för varning av personer som kan hotas av en inträffad brand. Larmet kan vara separat eller integrerat med övrig brandlarmsanläggning. Brandvarning i mina ögon anser jag att de begreppet överhuvudtaget inte vara ett alternativ om ovan efterfrågas. 23