Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning göras av en avfallsplan. En miljöbedömning är en process som innebär att miljöhänsyn finns med i arbetet med planen och att en miljökonsekvensbeskrivning oftast upprättas. Miljöaspekter har hela tiden funnits med i arbetet med avfallsplanen. Fokus är och har varit att ständigt verka för och åstadkomma bättre och mer miljöanpassade lösningar inom avfallshanteringen. Innan omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen bestäms skall samråd ske med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. Den 5 februari 2009 träffade representanter från tekniska kontoret länsstyrelsens handläggare för samråd i frågor rörande avfallsplanen för Skellefteå kommun. Vid träffen redovisades utkast till miljökonsekvensbeskrivning samt redogjordes kring hur Skellefteå kommun hittills arbetat med ny avfallsplan samt tankar och idéer kring utseende och innehåll i ny avfallsplan. Avfallsplanens tänkta upplägg beskrevs som en populärversion med hänvisningar till bilagor. En avfallsplan vars mål mycket är tänkt att införlivas och uppfyllas med Skellefteå kommuns arbete med dess styrkort. Vid samråd enades det om att Skellefteå kommun kunde arbeta vidare med ny avfallsplan enligt redovisad modell och att en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller formaliakrav ska ingå i avfallsplanen. 1. Nollalternativ Vid bedömning av miljökonsekvenser av mål och strategier har föregående avfallsplan, som antogs av kommunfullmäktige 2000-04-25, valts som fiktivt nollalternativ. De miljökonsekvenser som beskrivs är således effekter av de mål och strategier som nu planeras samt förändringar som redan skett från år 2000 fram till år 2009 jämfört med hur det skulle ha sett ut om inga förändringar kommit eller kommer till stånd från år 2000. 2. Miljökonsekvenser av mål i avfallsplanen 2.1. Minst 90% av hushållen i Skellefteå kommun ska ha valt utsortering av matavfall år 2020 Om målet på att minst 90 % av hushållen i Skellefteå har valt utsortering av matavfall uppnås finns en stor potential på insamling av matavfall. Målet i sig garanterar dock inga mängder då det inte finns med något krav på att valet också innebär att man verkligen sorterar ut matavfall. Skellefteå kommun har valt att erbjuda hushållen olika alternativ för att kvalitén på innehållet i kärl för matavfall skall bli bra och mest fördelaktig. Det finns kommuner som har system med obligatorisk utsortering av matavfall. Renhetsgraden i kärl för matavfall är hos dessa kommuner långt mycket sämre än den här i Skellefteå kommun. I Biogasanläggning Skellefteå behandlas matavfallet genom pastörisering och rötning varvid energi produceras i form av biogas. Rötresten är hygieniserad och kan efter avvattning och torkning användas inom jord- och skogsbruket och därmed sluta kretsloppet mellan stad och land. All uppvärmning vid Biogasanläggning Skellefteå kan baseras på nyttjande av mindre mängd producerad biogas. Därmed upphör all stödeldning med olja. Överskottet av biogas renas ytterligare och nyttjas för produktion av fordonsbränsle, vilket ersätter fossila bränslen. Skellefteå kommuns satsning på biogasdrivna fordon har medfört och kommer att medföra minskade mängder förbrukning av fossila icke förnyelsebara drivmedel och även bidra till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen. Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning, Avfallsplan för Skellefteå kommun 1
2.2. I fritidshusområden inom Skellefteå kommun ska 90% sortera ut sitt matavfall till år 2010 Om målet på att 90 % av hushållen som bor i fritidshus sorterar ut matavfall uppnås finns en potential på insamling av följande mängd matavfall: 7 500 fritidshus * 3 kg matavfall/v * 20 v * 90 % = ca 400 ton matavfall/år. När det gäller fritidshus så hänvisas dessa till platser med områdesgemensamma sopkärl. Möjligheten till eget val försvinner därmed. Det blir antingen utsortering eller inte utsortering av matavfall för hela området i fråga. Målsättning 90 % är hög då erfarenheten säger att efterlevnaden bland kunder som tvingas in i sortering är sämre än bland kunder som gjort eget val. 400 ton matavfall innebär färre långväga transporter till förbränningsanläggningar: 400 ton/33 ton per långtradartransport = 12 färre långväga transporter per år. 12 färre transporter innebär en minskad dieselförbrukning av: 12/år * 26 mil * 5 liter/mil = 1 560 liter/år. En minskad förbrukning på 1 560 liter diesel/år ger även ett minskat utsläpp på 4,056 ton CO2 per år. Räknat på koldioxidekvivalent 2.3. Av hushållsavfallets mängd matavfall ska minst 90% sorteras ut för biologisk behandling år 2020 (målen gäller för abonnemangen kompostering och källsortering) Om målet på att 90 % av hushållens mängd matavfall sorteras ut för biologisk behandling uppnås finns en potential på insamling av följande mängd matavfall: (16 500 villor * 6 kg matavfall/v * 52 v * 90 %) + (18 500 lägenheter * 1,5 kg matavfall/v * 52 v * 90 %) = ca 6 000 ton matavfall/år. Resultat från plockanalyser av hushållsavfallets sammansättning 2007 visar på att villor producerar ca 6 kg matavfall per vecka och lägenheter ca 1,5 kg matavfall per vecka. 6 000 ton matavfall innebär färre långväga transporter till förbränningsanläggningar: 6 000 ton/33 ton per långtradartransport = 180 färre långväga transporter per år. 180 färre transporter innebär en minskad dieselförbrukning av: 180/år * 26 mil * 5 liter/mil = 23 400 liter/år. En minskad förbrukning på 23 400 liter diesel/år ger även ett minskat utsläpp på 60,84 ton CO2 per år. Räknat på koldioxidekvivalent I Biogasanläggning Skellefteå behandlas matavfallet genom pastörisering och rötning varvid energi produceras i form av biogas. Rötresten är hygieniserad och kan efter avvattning och torkning användas inom jord- och skogsbruket och därmed sluta kretsloppet mellan stad och land. All uppvärmning vid Biogasanläggning Skellefteå kan baseras på nyttjande av mindre mängd producerad biogas. Därmed upphör all stödeldning med olja. Överskottet av biogas renas ytterligare och nyttjas för produktion av fordonsbränsle, vilket ersätter fossila bränslen. Skellefteå kommuns satsning på biogasdrivna fordon har medfört och kommer att medföra minskade mängder förbrukning av fossila icke förnyelsebara drivmedel och även bidra till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen. Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning, Avfallsplan för Skellefteå kommun 2
2.4. 70% av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt hushållsavfall uppstår, ska sortera ut matavfall till år 2020. Kommer att påverka miljön positivt på samma sätt som mål 2.1., se ovan. Att målsättningen 70 % är lägre än för hushåll beror på erfarenheter av att företag är sämre på att sortera ut matavfall. Många företag har också väldigt lite matavfall, kanske mest kaffesump och tepåsar från ett fikarum. På samma sätt som för hushåll har Skellefteå kommun för företagen valt ett frivilligt system för utsortering av matavfall för att renhetsgraden i kärl för matavfall ska bli så hög som möjligt. 2.5. I Biogasanläggning Skellefteå mottas och behandlas minst 1500 ton organiskt avfall som uppkommer i produktion från verksamheter inom Skellefteå som geografiskt område år 2020.. Innebär att miljöpåverkan med avseende på koldioxid, kväveoxider och kolväten kommer att minska. Om målet uppfylls på att det ska vara möjligt att leverera 1 500 ton rötningsbart verksamhetsavfall till biogasanläggning Skellefteå, uppstår en stor potential på minskad förbrukning av diesel och minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och kolväten. 1 500 ton rötningsbart avfall innebär färre långväga transporter till förbränningsanläggningar: 1 500 ton/33 ton per långtradartransport = 45 färre långväga transporter per år. 45 färre transporter innebär en minskad dieselförbrukning av: 45/år * 26 mil * 5 liter/mil = 5 850 liter/år. En minskad förbrukning på 5 850 liter diesel/år ger även ett minskat utsläpp på 15,21 ton CO2 per år. Räknat på koldioxidekvivalent Kommer att påverka miljön positivt på samma sätt som mål 2.1. (se ovan.) 2.6. Andelen tidningar och förpackningar i kärl från hushåll ska inte vara mer än 10 vikt-% år 2020 Om andel förpackningar kommer ner på låga 10 % jämfört med nollalternativets ca 40 % blir det en betydande minskning på mängden hushållsavfall som ska transporteras till förbränningsanläggningar. Om förpackningar istället i betydligt högre grad lämnas till återvinning vid någon av återvinningsstationerna eller via fastighetsnära insamling bidrar målet till ökad materialåtervinning som innebär en positiv miljöpåverkan. 2.7. Insamling och transporter av hushållsavfall i Skellefteå kommun ska år 2020 till 100 % utföras med fordon med miljöbränslen. Insamling av avfall med miljöfordon innebär att miljöpåverkan med avseende på utsläpp av koldioxid, kväveoxider och kolväten kommer att minska då fordonsdriften kommer att ske med biogas som fordonsbränsle, vilket ersätter nollalternativet fordonsdrift med fossila bränslen. Skellefteå kommuns satsning på biogasdrivna fordon kommer att medföra minskade mängder förbrukning av fossila icke förnyelsebara drivmedel och även bidra till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen. Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning, Avfallsplan för Skellefteå kommun 3
2.8. I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt avfall vara mindre än 0,2 vikt -% år 2020. Minskad takt på förgiftningen av kretsloppet Om andelen farligt avfall i kärl- och säckavfall minskar från nollalternativets 1 vikt-% till 0,2 vikt-% och det samtidigt istället lämnas in på kommunens återvinningscentraler kommer det ha en positiv påverkan på miljön så till vida att takten på kontamineringen av miljögifter i kretsloppet blir betydligt lägre jämfört med nollalternativet. Inte förrän andelen farligt avfall är 0 vikt-% kan det sägas ha en alltigenom positiv miljöpåverkan. 2.9. Minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning Skellefteå ska år 2020 återföras till jord- och skogsbruk. Näringsämnena i det avfallsslammet tillgodogörs och återförs till jord- och skogsbruk. Avfallsslammet blir en resurs istället för en belastning. Alternativa användningsområden för avfallsslam är. råvara för tillverkning av anläggningsjord och jordförbättringsprodukter för grönområden, skydds- och tätskikt vid avslutande av deponier. 2.10. Senast 2012 ska samtliga deponier, även nedlagda, vara MIFO-inventerade, fas 1. (metod för inventering av förorenade områden). Ingen påverkan på miljön MIFO-inventering Länsstyrelserna tillsammans med kommunerna runt om i landet håller på med att inventera eventuellt förorenade områden, bland annat deponier. Inventeringen görs efter en särskild metod, MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och innebär att man tar reda på vilket avfall som finns i deponin, vilka spridningsrisker finns mm. slutligen görs en riskklassning. Avsikten med inventeringen är att kunna göra en bedömning av de eventuella risker en nedlagd deponi innebär och om dessa risker måste åtgärdas. Den som har bedrivit deponiverksamheten är ansvarig för att göra inventeringen. Det vill säga att kommunen är ansvarig för inventeringen på de gamla kommunala deponierna Även om MIFO-inventeringen i sig inte medför någon positiv miljöpåverkan är det nödvändigt att genomföra den för att få vetskap om någon eller några av deponierna behöver åtgärdas. Om så är fallet ska MIFO-inventeringen användas som grund till prioritering av vilka av deponierna som bör åtgärdas först. Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning, Avfallsplan för Skellefteå kommun 4
3. Sammanfattande miljöbedömning Vid val av strategi för hantering av avfall är det viktigt att ha miljöaspekterna av olika prioriteringar i åtanke. Ofta sker prioriteringen enligt den så kallade avfallshierarkin. Denna innebär att i första hand ska återbruk väljas, om inte det går ska materialåtervinning prioriteras före energiåtervinning där så är möjligt och det kvarvarande avfallet går till deponering. Vid val av strategi enligt avfallshierarkin måste dock samtidigt effekterna av hanteringens totala miljöpåverkan från t ex transporter samt den samlade ekonomin tas med i bedömningen. Ett vanligt mål med avfallshanteringen är att avfallets mängd och farlighet ska minska. Att minska den totala mängden avfall är inget som går att genomföra enbart med mål och åtgärder i en avfallsplan. Mängden hushållsavfall hänger mer ihop med konsumtionsmönster och hög- eller lågkonjunkturer än med den kommunala avfallshanteringen. Avfallsplaneringen kan dock leda till att minska andelen av den totala mängden avfall som behöver deponeras, genom att så mycket som möjligt av avfallet återvinns (kompostering, materialåtervinning, energiåtervinning). Åtgärder i avfallsplanen kan också påverka andelen farligt avfall som sorteras på rätt sätt, vilket kanske är den viktigaste aspekten från miljöperspektiv. För att avfallshanteringen ska fungera som planerat måste också kommuninnevånarna veta hur det ska sortera och lämna avfallet. Avfallshanteringen kräver insatser av alla hushåll för att fungera. Den insatsen bör vara enkel för att insamlingen ska bli framgångsrik. Därför är det viktigt att servicenivån är god när det gäller t ex öppettider på återvinningscentraler, god och nära tillgänglighet för avlämning av producentansvarsmaterial (dagens allt för få återvinningsstationer är ett stort problem), frekvens för insamlingsrutter etc. Åtgärder av det här slaget i avfallsplanen bedöms inte medföra någon direkt miljöpåverkan utan snarare är av indirekt karaktär när information etc leder till ett förändrat beteende. Liksom vid all annan kommunal verksamhet sätter ekonomin gränser för vilken servicenivå som kan väljas. Alla de åtgärder som finns med i planen bedöms leda till positiv miljöpåverkan. Den totala miljöpåverkan från avfallet beror dock mycket på hur mycket varor och tjänster som tillverkas, köps, slits och slängs i samhället samt vad dessa innehåller. Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning, Avfallsplan för Skellefteå kommun 5