FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -02-26

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 Penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000

Snabbfakta -01-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 5,0 % M2 12,5 % M3 5,7 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 8,6 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) 2 144 756 Mkr Tabell 2.4 Tabell 4.6.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 1 404 069 Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,42 % Tabell 5.3.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 4,23 % Tabell 5.3.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 19 699 Mkr 13 485 Mkr 6 215 Mkr 2 131 599 Mkr 1 694 463 Mkr 271 744 Mkr 165 392 Mkr 5 159 664 Mkr 86 415 Mkr 3 418 386 Mkr 43 441 Mkr 1 611 422 Mkr 923 120 Mkr 158 662 Mkr 764 458 Mkr Tabell 5.9.2 Tabell 4.7.1 Tabell 4.16 Tabell 4.6.3 Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut och monetära värdepappersbolag. c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.

1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2000- Jan 2001- Jan 2002- Jan 2003- Jan 2004- Jan 2005- Jan 2006- Jan 2007- Jan - Jan - Jan 0% 2000- Jan 2001- Jan 2002- Jan 2003- Jan 2004- Jan 2005- Jan 2006- Jan 2007- Jan - Jan - Jan 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -01-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 396 268 4 894 440 1 008 536 386 600 769 661 337 031 Bostadsinstitut 2 147 501 1 989 207 35 007 10 761 75 256 37 270 Finansbolag 278 439 155 143 75 4 403 22 118 795 MFI 576 609 284 850 226 075 3 379 43 432 18 873 MFI totalt 10 398 816 7 323 639 1 269 693 405 143 888 372 511 969

1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 2000- Jan 2001- Jan 2002- Jan 2003- Jan 2004- Jan 2005- Jan 2006- Jan 2007- Jan - Jan - Jan 2000- Jan 2001- Jan 2002- Jan 2003- Jan 2004- Jan 2005- Jan 2006- Jan 2007- Jan - Jan - Jan Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -01-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 396 268 4 332 908 1 603 920 712 643 390 262 356 535 Bostadsinstitut 2 147 501 624 305 1 364 642 22 032 56 871 79 651 Finansbolag 278 439 201 012 2 682 86 17 050 57 608 MFI 576 609 29 619 505 516 12 399 15 137 13 937 MFI totalt 10 398 816 5 187 845 3 476 760 747 160 479 321 507 731

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2005 2006 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2005 2006 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -01-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 109 531 719 867 1 219 956 1 803 903 Bostadsinstitut 1 775 066 1 334 210 418 144 3 659 Finansbolag 119 208 58 358 59 070 9 558 MFI 158 691 32 321 76 644 1 616 MFI totalt 4 162 497 2 144 756 1 773 814 1 818 736

1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 8 % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor 8 % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D 2002 2003 2004 Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2005 2006 2007 0 0 D J D J D J D 2002 2003 2004 Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2005 2006 2007 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag jan-08 4,93 4,99 4,92 2,86 2,55 3,17 dec-08 4,46 4,70 4,19 1,72 1,60 1,84 jan-09 4,10 4,36 3,79 1,60 1,54 1,64

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 25 20 15 10 5 M1 M3 0 0-5 Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % jan-08 1 415 383 10,0 1 649 185 12,0 2 104 214 18,2 dec-08 1 485 335 5,4 1 861 923 13,5 2 262 548 8,2 jan-09 1 485 875 5,0 1 855 282 12,5 2 225 013 5,7

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 1 000 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Dec Sep Dec 2002 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec 2007 Sep Dec Sep Dec Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jan-08 200 524 118 697 729 484 824 493 dec-08 139 047 105 120 714 450 936 560 jan-09 147 151 97 733 658 879 926 315

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 M1 M2 M3 0 Sep Dec 2007 Sep Dec Sep Dec

2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.

M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, icke-monetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktärk Bostadsinstitut, i Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 108 644 11 920 96 724 1 297 597 1 220 588 77 009 85 483 441 330 25 749 703 828 41 208 1 394 322 Aug 107 056 11 425 95 631 1 296 016 1 228 169 67 847 89 834 412 267 36 321 716 671 40 923 1 391 647 Sep 105 867 10 093 95 774 1 313 691 1 233 851 79 839 100 657 439 529 27 849 708 111 37 545 1 409 465 Okt 108 160 10 629 97 531 1 292 573 1 210 858 81 715 99 385 434 238 30 873 689 771 38 307 1 390 104 Nov 107 997 10 617 97 380 1 305 944 1 221 785 84 159 108 257 428 561 34 902 696 874 37 349 1 403 324 Dec 112 273 12 865 99 408 1 385 927 1 295 988 89 939 129 071 482 437 32 549 704 714 37 155 1 485 335 Jan 106 100 10 641 95 459 1 390 416 1 308 488 81 927 116 276 488 619 31 003 715 161 39 357 1 485 875 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 306 548 286 048 20 501 28 887 79 797 7 429 180 885 9 551 1 700 870 44 052 75 912 334 318 2 155 152 Aug 315 582 288 583 26 999 32 565 81 567 9 364 185 600 6 486 1 707 229 57 255 75 912 336 485 2 176 880 Sep 321 641 302 729 18 912 23 422 81 816 14 017 195 510 6 876 1 731 106 41 181 78 881 299 823 2 150 990 Okt 344 740 318 845 25 896 26 861 93 728 7 157 209 966 7 028 1 734 845 41 080 78 881 296 262 2 151 067 Nov 358 134 337 029 21 105 27 841 99 809 5 837 217 708 6 939 1 761 458 29 251 78 881 292 273 2 161 863 Dec 376 588 343 432 33 156 25 780 114 247 4 376 225 286 6 899 1 861 923 20 641 81 008 298 976 2 262 548 Jan 369 407 341 626 27 781 21 737 104 952 12 593 223 373 6 753 1 855 282 23 472 81 008 265 251 2 225 013 M3

2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul -1,2 4,6 11,2 16,8-1,3 4,7 9,9 16,1 Aug -1,3 2,8 9,2 13,0-1,1 3,6 9,3 14,7 Sep -0,9 2,9 9,3 8,5-1,1 3,4 9,9 12,8 Okt 0,9 1,9 9,5 5,5-0,4 2,5 9,3 9,0 Nov 0,5 3,0 11,0 4,7 0,2 2,6 9,9 6,2 Dec -1,0 5,4 13,5 8,2 0,1 3,4 11,3 6,1 Jan -0,4 5,0 12,5 5,7-0,3 4,4 12,3 6,2

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 796 1 472 439 99 065 864 157 2 674 466 720 83 465 141 561 12 926 32 225 1 700 524 Aug 95 702 1 470 994 97 860 881 499 2 873 453 681 72 834 135 814 22 153 34 274 1 698 829 Sep 95 847 1 477 103 96 427 876 807 2 852 466 152 80 162 134 145 13 412 29 220 1 698 597 Okt 97 614 1 462 636 95 973 865 689 2 674 468 971 80 774 127 976 12 524 27 705 1 683 927 Nov 97 454 1 489 915 89 733 882 192 2 721 474 566 75 478 133 157 11 534 59 510 1 736 611 Dec 99 515 1 546 714 109 708 894 661 2 801 523 537 94 994 128 516 11 913 72 898 1 828 835 Jan 95 571 1 563 450 103 821 903 959 2 671 526 496 88 500 132 994 12 650 75 321 1 838 162

2.6 Noter till del 2 penningmängden December 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec Sep 2005 Dec Sep 2006 Dec Sep 2007 Dec Sep Dec 0 Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec 2007 Sep Dec Sep Dec Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 2000-Jan 2001-Jan 2002-Jan 2003-Jan 2004-Jan 2005-Jan 2006-Jan 2007-Jan Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI -Jan -Jan 0% -5% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2004 2005 2006 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

3.3 MFIs balansräkning -01-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 28 485 814 292 7 323 639 5 191 540 2 132 100 Icke-MFI 63 585 574 758 5 281 408 3 992 628 1 288 780 Svenska icke-mfi 35 196 322 736 4 162 497 3 935 090 227 407 Icke-monetära finansiella företag 3 503-57 133 58 990 55 457 3 534 Icke-finansiella företag 5 707 169 289 1 773 814 1 552 958 220 855 Offentlig sektor 21 222 40 382 184 937 184 340 597 Hushåll inkl HIO 4 765 170 198 2 144 756 2 142 335 2 421 Utländska icke-mfi 28 389 252 023 1 118 912 57 538 1 061 374 EU-länder -7 264 145 377 565 093 30 478 534 615 utlandet 35 652 106 646 553 819 27 060 526 759 MFI -35 100 239 534 2 042 231 1 198 912 843 319 Svenska MFI -73 160 263 963 1 096 417 1 055 966 40 451 Banker -84 966 100 185 419 049 402 336 16 714 Bostadsinstitut 10 945 184 633 551 203 550 358 845 Andra monetära kreditmarknadsföretag 587-19 231 125 883 103 002 22 881 MFI 274-1 625 282 271 11 Utländska MFI 38 059-24 429 945 815 142 946 802 868 EU-länder 34 588-74 840 638 061 129 099 508 962 utlandet 3 472 50 410 307 754 13 847 293 907 Räntebärande värdepapper 27 600 146 939 1 269 693 711 928 557 765 Aktier och andelar -1 526-14 812 405 143 144 293 260 850 Derivatinstrument -52 869 615 042 888 372 534 024 354 347 tillgångar -47 379-3 024 511 969 355 797 156 172 SUMMA TILLGÅNGAR -45 689 1 558 438 10 398 816 6 937 583 3 461 233 Svenska kronor -40 212 865 661 6 937 583 Euro och EMU-valutor -70 820 354 352 1 549 788 EU-valutor -20 172-38 332 365 405 utländska valutor 85 515 376 757 1 546 040

3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 1 068 946 881 5 187 845 3 309 794 1 878 050 Icke-MFI -35 673 102 250 2 228 045 1 788 515 439 530 Svenska icke-mfi -25 091 156 762 1 818 736 1 698 056 120 680 Icke-monetära finansiella företag -13 651-15 608 157 581 133 138 24 443 Icke-finansiella företag -3 535 74 471 616 813 527 873 88 940 Offentlig sektor -19 819 12 709 73 905 69 602 4 303 Hushåll inkl HIO 11 914 85 191 970 436 967 442 2 994 Utländska icke-mfi -10 583-54 512 409 309 90 459 318 851 EU-länder 6 348 22 141 246 251 64 269 181 982 utlandet -16 931-76 654 163 058 26 189 136 869 MFI 36 741 844 631 2 959 800 1 521 280 1 438 520 Svenska MFI -91 997 498 131 1 327 710 1 150 079 177 631 Banker -77 081 498 016 1 132 846 965 399 167 447 Bostadsinstitut -15 947 669 160 573 160 375 198 Andra monetära kreditmarknadsföretag 680 2 830 28 037 18 892 9 144 MFI 351-3 384 6 254 5 412 842 Utländska MFI 128 738 346 500 1 632 089 371 201 1 260 889 EU-länder 41 238 145 817 986 957 290 560 696 396 utlandet 87 500 200 683 645 133 80 640 564 492 Emitterade värdepapper 62 949 379 857 3 476 760 1 542 086 1 934 674 Certifikat 54 118-69 250 753 817 178 573 575 243 Obligationer -9 625 396 241 2 389 279 1 309 663 1 079 616 Förlagslån 3 638 38 561 256 570 49 185 207 385 emitterade värdepapper 14 818 14 304 77 095 4 665 72 430 Derivatinstrument -76 814 492 580 747 160 461 024 286 136 skulder -74 292-315 448 479 321 318 557 160 764 Eget kapital 41 401 54 566 507 731 357 751 149 980 SUMMA SKULDER -45 689 1 558 438 10 398 816 5 989 213 4 409 603 Svenska kronor -107 444 793 381 5 989 213 Euro och EMU-valutor -96 470 488 593 1 758 499 EU-valutor -4 233-53 627 372 680 utländska valutor 162 458 330 090 2 278 424

3.4 Bankers balansräkning -01-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 19 222 523 803 4 894 440 2 958 890 1 935 549 Icke-MFI 48 251 317 275 3 080 801 1 942 920 1 137 880 Svenska icke-mfi 22 770 149 125 2 109 531 1 888 759 220 772 Icke-monetära finansiella företag 3 502-57 932 56 875 53 510 3 365 Icke-finansiella företag 1 557 112 933 1 219 956 1 005 014 214 942 Offentlig sektor 20 180 27 169 112 833 112 728 105 Hushåll inkl HIO -2 469 66 954 719 867 717 506 2 361 Utländska icke-mfi 25 481 168 151 971 270 54 161 917 108 EU-länder -4 993 132 053 524 471 27 876 496 594 utlandet 30 474 36 098 446 799 26 285 420 514 MFI -29 029 206 528 1 813 639 1 015 970 797 669 Svenska MFI -58 937 252 786 905 681 873 836 31 845 Banker -74 093 43 846 257 224 247 176 10 048 Bostadsinstitut 14 713 197 211 533 205 532 360 845 Andra monetära kreditmarknadsföretag 168 13 316 114 973 94 032 20 941 MFI 274-1 587 279 268 11 Utländska MFI 29 908-46 259 907 958 142 134 765 824 EU-länder 26 458-88 260 613 813 128 287 485 525 utlandet 3 450 42 002 294 145 13 847 280 298 Räntebärande värdepapper 25 730 137 926 1 008 536 659 002 349 534 Aktier och andelar -2 719-20 366 386 600 127 609 258 991 Derivatinstrument -63 415 528 120 769 661 479 506 290 156 tillgångar -51 945-33 470 337 031 218 711 118 320 SUMMA TILLGÅNGAR -73 126 1 136 013 7 396 268 4 443 717 2 952 551 Svenska kronor -57 660 604 315 4 443 717 Euro och EMU-valutor -53 797 339 190 1 323 106 EU-valutor -19 213-47 611 343 737 utländska valutor 57 544 240 119 1 285 707

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -19 890 668 486 4 332 908 2 603 709 1 729 199 Icke-MFI -32 677 94 207 2 168 499 1 763 719 404 781 Svenska icke-mfi -25 176 154 353 1 803 903 1 683 906 119 997 Icke-monetära finansiella företag -13 651-16 494 156 398 131 956 24 443 Icke-finansiella företag -3 535 77 130 614 996 526 496 88 500 Offentlig sektor -19 798 11 834 72 974 68 836 4 138 Hushåll inkl HIO 11 808 81 883 959 535 956 619 2 916 Utländska icke-mfi -7 501-60 146 364 596 79 813 284 784 EU-länder 6 348 19 703 226 232 53 729 172 503 utlandet -13 849-79 849 138 365 26 084 112 281 MFI 12 787 574 279 2 164 409 839 991 1 324 418 Svenska MFI -103 925 302 506 645 328 489 140 156 189 Banker -92 821 255 763 478 334 330 717 147 617 Bostadsinstitut -12 120 48 541 142 446 142 249 198 Andra monetära kreditmarknadsföretag 666 1 591 18 329 10 798 7 532 MFI 351-3 390 6 219 5 376 842 Utländska MFI 116 712 271 773 1 519 081 350 851 1 168 230 EU-länder 36 497 122 648 935 429 273 716 661 712 utlandet 80 214 149 125 583 652 77 135 506 518 Emitterade värdepapper 55 210 274 190 1 603 920 404 725 1 199 195 Certifikat 24 520 36 459 588 608 98 197 490 411 Obligationer 12 447 184 009 703 108 269 807 433 301 Förlagslån 3 425 39 409 235 111 32 058 203 052 emitterade värdepapper 14 818 14 312 77 092 4 662 72 430 Derivatinstrument -69 167 481 117 712 643 438 559 274 085 skulder -76 539-324 947 390 262 245 629 144 633 Eget kapital 37 260 37 168 356 535 207 991 148 544 SUMMA SKULDER -73 126 1 136 013 7 396 268 3 900 612 3 495 656 Svenska kronor -123 279 456 946 3 900 612 Euro och EMU-valutor -83 713 480 699 1 424 497 EU-valutor -3 113-40 059 332 681 utländska valutor 136 978 238 428 1 738 478

3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -01-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -1 803 228 608 1 989 207 In- och upplåning 16 913 262 928 624 305 Icke-MFI 15 103 220 097 1 823 871 Icke-MFI -2 965 6 184 26 498 Svenska icke-mfi 11 521 172 261 1 775 066 Svenska icke-mfi 117 2 704 3 659 Icke-monetära finansiella företag 0-130 111 Utländska icke-mfi -3 082 3 480 22 839 Icke-finansiella företag 3 589 32 600 418 144 MFI 19 878 256 745 597 807 Offentlig sektor 414 2 376 22 601 Svenska MFI 13 506 208 682 549 555 Hushåll inkl HIO 7 518 137 415 1 334 210 Utländska MFI 6 372 48 063 48 252 Utländska icke-mfi 3 583 47 837 48 805 EU-länder 0-190 0 EU-länder 9 46 606 utlandet 6 372 48 252 48 252 utlandet 3 573 47 791 48 199 Emitterade värdepapper -16 768 15 333 1 364 642 MFI -16 907 8 510 165 336 Certifikat 27 571-108 925 108 406 Svenska MFI -16 948 7 970 164 795 Obligationer -44 399 125 054 1 239 247 Utländska MFI 42 541 541 Förlagslån 60-797 16 989 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 42 541 541 Derivatinstrument -627 7 990 22 032 Räntebärande värdepapper 2 160 2 915 35 007 skulder 5 954 11 070 56 871 Aktier och andelar 1 200 3 204 10 761 Eget kapital 3 947 11 307 79 651 Derivatinstrument -1 453 56 525 75 256 SUMMA SKULDER 9 418 308 627 2 147 501 tillgångar 9 314 17 375 37 270 Svenska kronor 12 284 343 485 1 749 005 SUMMA TILLGÅNGAR 9 418 308 627 2 147 501 Utländsk valuta -2 866-34 858 398 496 Svenska kronor 8 292 242 917 2 046 329 Euro och EMU-valutor -6 542 17 510 273 662 Utländsk valuta 1 126 65 710 101 172 EU-valutor -94-17 190 6 136 Euro och EMU-valutor -5 183 11 324 39 538 utländska valutor 3 770-35 178 118 698 EU-valutor -6 3 980 4 136 utländska valutor 6 315 50 406 57 498 Ställning

3.6 Finansbolagens balansräkning -01-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -1 243 13 882 155 143 In- och upplåning -225 36 570 201 012 Icke-MFI -1 398 14 867 145 734 Icke-MFI 0 5 390 31 349 Svenska icke-mfi -1 310 5 633 119 208 Svenska icke-mfi 0 1 952 9 558 Icke-monetära finansiella företag -1 964 1 135 Utländska icke-mfi 0 3 438 21 791 Icke-finansiella företag -1 086 2 227 59 070 MFI -226 31 181 169 663 Offentlig sektor 5 127 645 Svenska MFI 590 13 450 119 284 Hushåll inkl HIO -228 2 315 58 358 Utländska MFI -815 17 731 50 379 Utländska icke-mfi -88 9 234 26 525 EU-länder -1 034 17 258 41 909 EU-länder -253 6 892 18 390 utlandet 219 473 8 470 utlandet 165 2 342 8 135 Emitterade värdepapper 731-17 449 2 682 MFI 155-985 9 410 Certifikat 731-8 671 2 106 Svenska MFI -166-2 471 5 107 Obligationer 0-8 501 0 Utländska MFI 321 1 486 4 303 Förlagslån 0-268 574 EU-länder 128-146 1 884 emitterade värdepapper 0-8 3 utlandet 193 1 632 2 419 Derivatinstrument 2-29 86 Räntebärande värdepapper 0-119 75 skulder -2 348 241 17 050 Aktier och andelar -5 22 4 403 Eget kapital 146 6 356 57 608 Derivatinstrument 1-75 22 SUMMA SKULDER -1 695 25 690 278 439 tillgångar -448 11 981 118 795 Svenska kronor -2 051 9 044 217 366 SUMMA TILLGÅNGAR -1 695 25 690 278 439 Utländsk valuta 357 16 646 61 073 Svenska kronor -2 202 4 941 214 655 Euro och EMU-valutor -366 1 702 20 834 Utländsk valuta 507 20 749 63 783 EU-valutor -160 7 036 16 158 Euro och EMU-valutor -361 7 179 24 573 utländska valutor 883 7 908 24 080 EU-valutor -127 5 638 14 542 utländska valutor 995 7 932 24 669 Ställning

3.7 MFIs balansräkning -01-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 12 309 48 000 284 850 In- och upplåning 4 270-21 103 29 619 Icke-MFI 1 629 22 519 231 003 Icke-MFI -31-3 530 1 699 Svenska icke-mfi 2 216-4 282 158 691 Svenska icke-mfi -31-2 247 1 616 Icke-monetära finansiella företag 2-35 869 Utländska icke-mfi 0-1 283 83 Icke-finansiella företag 1 646 21 529 76 644 MFI 4 302-17 573 27 920 Offentlig sektor 624 10 710 48 858 Svenska MFI -2 168-26 507 13 543 Hushåll inkl HIO -56-36 486 32 321 Utländska MFI 6 469 8 933 14 377 Utländska icke-mfi -587 26 801 72 312 EU-länder 5 774 6 101 9 619 EU-länder -2 028 6 386 21 625 utlandet 695 2 833 4 758 utlandet 1 441 20 415 50 687 Emitterade värdepapper 23 776 107 783 505 516 MFI 10 680 25 481 53 847 Certifikat 1 296 11 887 54 696 Svenska MFI 2 892 5 678 20 833 Obligationer 22 326 95 679 446 923 Utländska MFI 7 788 19 803 33 013 Förlagslån 153 217 3 896 EU-länder 8 002 13 567 22 364 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -213 6 236 10 649 Derivatinstrument -7 021 3 502 12 399 Räntebärande värdepapper -290 6 218 226 075 skulder -1 359-1 811 15 137 Aktier och andelar -3 2 329 3 379 Eget kapital 47-264 13 937 Derivatinstrument 11 997 30 472 43 432 SUMMA SKULDER 19 714 88 107 576 609 tillgångar -4 300 1 089 18 873 Svenska kronor 5 602-16 094 122 230 SUMMA TILLGÅNGAR 19 714 88 107 576 609 Utländsk valuta 14 112 104 202 454 378 Svenska kronor 11 358 13 488 232 881 Euro och EMU-valutor -5 849-11 317 39 506 Utländsk valuta 8 355 74 620 343 727 EU-valutor -866-3 413 17 704 Euro och EMU-valutor -11 479-3 342 162 571 utländska valutor 20 827 118 932 397 168 EU-valutor -827-339 2 990 utländska valutor 20 660 78 301 178 167 Ställning

3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -01-31 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 4 256 845 734 352 500 373 137 222 Icke-MFI 2 546 750 549 657 406 193 127 858 Svenska icke-mfi 1 612 947 2 487 369 285 127 298 Icke-monetära finansiella företag 40 795 6 15 806 274 Icke-finansiella företag 938 142 1 820 235 068 46 746 Offentlig sektor 97 593 29 14 223 1 018 Hushåll inkl HIO 536 418 633 104 188 79 261 Utländska icke-mfi 933 802 547 170 36 908 560 EU-länder 504 239 285 729 19 929 302 utlandet 429 563 261 441 16 978 257 MFI 1 710 096 184 695 94 180 9 363 Svenska MFI 832 646 876 63 672 9 363 Banker 210 651 243 37 240 9 333 Bostadsinstitut 520 962 0 12 212 30 Andra monetära kreditmarknadsföretag 100 754 633 14 219 0 MFI 279 0 0 0 Utländska MFI 877 450 183 818 30 508 0 EU-länder 591 391 44 730 22 422 0 utlandet 286 059 139 088 8 087 0 Räntebärande värdepapper 874 784 55 125 124 615 9 138 Aktier och andelar 381 495 17 961 261 4 844 Derivatinstrument 609 278 144 692 160 065 318 tillgångar 279 490 171 937 53 943 3 598 SUMMA TILLGÅNGAR 6 401 892 1 124 067 839 257 155 119 Svenska kronor 3 562 592 74 278 726 885 154 241 Euro och EMU-valutor 1 269 470 225 862 53 098 538 EU-valutor 338 596 181 732 5 109 32 utländska valutor 1 231 235 505 485 54 164 308 Ej valutafördelad filialdifferens 136 710

3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 586 750 557 223 615 108 131 050 Icke-MFI 1 915 366 237 509 129 047 124 086 Svenska icke-mfi 1 569 188 15 564 111 290 123 424 Icke-monetära finansiella företag 144 675 722 11 064 659 Icke-finansiella företag 538 713 14 115 55 293 20 989 Offentlig sektor 54 324 29 15 851 2 798 Hushåll inkl HIO 831 476 698 29 082 98 978 Utländska icke-mfi 346 178 221 945 17 757 661 EU-länder 211 142 123 538 14 754 336 utlandet 135 036 98 407 3 003 325 MFI 1 671 384 319 714 486 061 6 965 Svenska MFI 538 482 3 392 100 537 6 309 Banker 377 855 91 94 177 6 301 Bostadsinstitut 140 640 1 1 807 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 14 433 3 300 3 890 6 MFI 5 555 0 663 1 Utländska MFI 1 132 901 316 323 385 524 656 EU-länder 630 963 106 008 303 811 655 utlandet 501 938 210 314 81 713 1 Emitterade värdepapper 1 598 843 319 991 3 578 1 499 Certifikat 585 099 316 599 3 509 0 Obligationer 702 607 1 760 0 501 Förlagslån 234 647 1 631 0 463 emitterade värdepapper 76 489 0 69 534 Derivatinstrument 556 373 146 140 155 936 334 skulder 326 612 84 027 61 445 2 205 Eget kapital 333 314 16 686 3 189 20 032 SUMMA SKULDER 6 401 892 1 124 067 839 257 155 119 Svenska kronor 3 221 289 82 935 524 992 154 332 Euro och EMU-valutor 1 297 038 203 259 126 951 508 EU-valutor 327 491 179 239 5 167 24 utländska valutor 1 556 074 618 559 182 147 257 Ej valutafördelad filialdifferens 40 076