Straffansvar Ursäktande omständigheter

Upplägg Brottsbegreppet lite repetition Förutsättningarna för personligt ansvar Uppsåt (lite repetition) Medvetenhetsbegreppet och Rödeby Ursäktande omständigheter

Skuldform Avsiktsuppsåt (direkt uppsåt) Insiktsuppsåt (indirekt uppsåt) Likgiltighetsuppsåt Medveten oaktsamhet Kognitivt element (kunskap) Insikt/vetskap/visshet om att handlandet orsakar en viss effekt Insikt/vetskap/visshet om risken att handlandet kan orsaka en viss effekt Voluntativt element (inställning) Vilja/avsikt att åstadkomma effekten Effekten är inte syftet med handlandet, men effekten godtas Åtminstone likgiltighet inför att effekten inträffar Ej likgiltig inför effekten: om GP insett att effekten skulle inträffa hade han/hon avstått från handlingen Omedveten oaktsamhet GP inser inte att det föreligger en risk, men borde ha insett det.

Vad innebär kravet på uppsåt? Ivar Agge, 1961: att gärningsmannen med sitt psyke omfattat det objektiva skeendet på ett sådant sätt, att detta kan sägas utgöra ett uttryck för en samhällsskadlig vilja eller en tydlig likgiltighet för de krav som lagen ställer på medborgarnas handlande Kriminalrättens grunder: en medveten, kontrollerad handling/underlåtenhet

Vad är syftet med ett krav på uppsåt?

Vad är syftet med ett krav på uppsåt? Ivar Strahl (1976): Uppsåtets syfte är att avgränsa området av handlingar som ska vara kriminaliserade, inte att komma med sanningar om själslivet. Monica Strömmerstedt (1987): Uppsåtet ska vara ett ändamålsenligt medel för straffrättskipningen.

en medveten, kontrollerad handling/underlåtenhet GP ska ha varit i tillräcklig grad medveten Grundläggande förutsättning för ansvar? Hurdå medveten? Medveten om vad?

Rödebymålet, RH 2008:90

Ursäktande omständigheter Varför? Konformitetsprincipen Det-kan-inte-begäras-princip Att i sådana fall visa förståelse för mänsklig ofullkomlighet snarare stärker än försvagar lagens auktoritet Kriminalrättens grunder s.398

Ursäktande omständigheter Excess (BrB 24:6) Frivilligt tillbakaträdande (BrB 23:3 + specialbestämmelser) Tillfällig sinnesförvirring (?) Straffrättsvillfarelse

Tillfällig sinnesförvirring Strafflagen 5:5 Den som utan eget vållande, tillfälligt råkat i sådant tillstånd att han var från sina sinnens bruk ska inte straffas. Brottsbalken? Prop. 1964:10 Intentionen är inte att ändra rättsläget gällande tillfälligt sinnesförvirrade de förväntades inte ha uppsåt.

Tillfällig sinnesförvirring BrB 1:2 En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott.

Tillfällig sinnesförvirring Exempel A har genomgått en operation. Vid uppvaknandet ur narkosen är A mycket förvirrad och slår vilt omkring sig. B, som står bredvid sängen blir skadad. A dricker drinkar på en klubb och blir utan att veta om det drogad av en annan klubbesökare. Av drogen blir A mycket aggressiv och smäller till B med avsikt att få tyst på honom.

Tillfällig sinnesförvirring Slutsats Asp & Ulväng: Det måste antas att det finns en oskriven undantagsregel. Praxis? RH 1995:150 (Hundfobi), NJA 2012 s.45 (Samurajsvärd) Frikännande pga bristande uppsåt eller bristande medvetenhet?

Straffrättsvillfarelse (BrB 24:9) ignoratio iuris non exculpa En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig.

Straffrättsvillfarelse (BrB 24:9) 1. Felaktig publicering; 2. GP saknade möjlighet att få kännedom om innehållet i en straffbestämmelse; 3. Otydligt straffbud; 4. Felaktiga besked från myndighet...av annan orsak uppenbart ursäktlig?

NJA 2012 s.564