Vilka villkor (eller krav?) för att få ekonomsikt bistånd? Vår (kommunens) skyldighet att hjälpa personer med beroendeproblematik. Rättssäkerhet. Kunna lita på våra beslut? Ska vi låna ut pengar? Anlita motorcykelgäng för att kräva in felaktigt utbetalt bistånd eller utnyttja vår makt? Vad tycker kammarrätter? Det som inte är dokumenterat finns inte! Inte bolla tillbaka överklagan. Å inte blev det nå n översvämning av EES-medborgare. Mister man rätten till försörjningsstöd om man flyttar till en annan kommun? Det finns många olika aspekter på, och funderingar om, vårt, för ett fungerande samhälle så viktiga, jobb. Tack för att jag får dela med mig mina erfarenheter och synpunkter. Hoppas att dagen kan tillföra några fakta och några åsikter/infallsvinklar som känns användbara. Om du upptäcker nå t fel i materialet, så vore det gôrbra om du talade om det för mig, mejladress nedan. /Nils Allan. opyrigt nilsallan@hotmail.com
Socialens roll i dagens samhälle? Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? Rättvisa inte bara lika för alla För att vi (socialtjänsten, myndigheter, beslutsfattare, samhället ) ska accepteras brukar det bland annat pekas på att bestämmelser och beslut ska vara rättvisa. För oss är det viktigt att förklara att vi utgår ifrån var och ens behov och förmåga. Och att vår uppgift är att vara yttersta skyddsnät, för de som inte har någon annan lösning. Detta kan upplevas orättvist av de som har bil, sparat pengar, börjar studera, bor kvar hos föräldrar... 1
Göra så gott man kan Arbetslinjen har mångåriga traditioner. Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Däremot är det tillräckligt att på heltid vara med arbetsmarknadsprogram, RÅ 1998 ref (referat) 24. Att delta i SFI anses vara nödvändigt för att så snart som möjligt bli självförsörjande, RÅ 1995 ref 88. All frånvaro är inte ogiltig frånvaro, officialprincipen, RÅ 1996 ref 70. När det gäller personer med beroendeproblematik har kommunen/socialtjänsten ansvar för vård och behandling, vilket gör att villkoren för att få bistånd är annorlunda för denna grupp, RÅ 2009 ref 103. Socialtjänstlagen 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2016:654). 2
Tillgodoses på annat sätt Bo hos förälder, RÅ 1997 ref 79. (Hyra till föräldrar RÅ 1994 ref 61.) Få pengar genom att sälja sin bil. Besked om att bil inte anses nödvändigt för en skälig levnadsnivå är överklagbart, RÅ 2007 ref 7. Att någon gått i borgen för att betala sökandes hyra innebär inte att vi kan avslå ansökan med detta som skäl för att behovet kan tillgodoses på annat sätt, RÅ 1995 ref 63. Studerande som kan få studiemedel kan på detta sätt tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå. I Socialutskottets betänkande 2000/01:SoU18 Ny socialtjänstlag mm, står det på sidan 32: "När det gäller socialbidrag till studenter är enligt praxis den som uppbär studiestöd inte berättigad till bistånd annat än i akuta situationer. Den enskilde är i stället hänvisad till att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande" (+ propositionen 1979/80:1 del A s. 201). Medverka i utredning Sökanden som har någon sjukdom kan behöva visa att så är fallet med ett läkarintyg (min åsikt: läkarkontakt bör i första hand motiveras med att det är ett sätt för att bli frisk). Däremot har vi inte rätt att kräva att någon som saknar sjukdomsinsikt genomgår läkar- eller psykologundersökning, HFD 2011 ref 49. Ett sätt att utreda sökandes ekonomi kan vara att se sökandes kontotransaktioner, men om sökanden inte vill visa vad den använt pengarna till så är detta inget som i sig medför avslag. JO: Jag har inte någon invändning mot att socialförvaltningar generellt ber den enskilde att förete ett kontoutdrag från en bank för att visa vilka inkomster eller vilka tillgångar som han eller hon har. Den enskilde har emellertid stor frihet att själv bestämma hur han eller hon använder ett beviljat försörjningsstöd. Att rutinmässigt begära in uppgifter om betalningar kan därför enligt min mening inte anses stå i överensstämmelse med den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 SoL om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Om den enskilde väljer att i kontoutdraget stryka uppgifter om vissa betalningar kan jag inte se att förvaltningen utan vidare kan kräva att erhålla uppgifterna. JO 7 december 2012, dnr 2816-2011, mina understrykningar. Om vi inte kan få fram tillräckligt underlag för att bevilja bistånd så avslås ansökan. För att socialnämnden ska kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan 112 3
Socialtjänstlagen 4 kap. Rätten till bistånd Skälig levnadsnivå 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta Riksnorm. Innehåll å nivå fastställd: utreda särskilda skäl. Försörjningsstöd (ej schabloniserad del). Innehåll fastställt: utreda skälighet å alternativ. Livsföring i övrigt: utreda behovet och skälig nivå Jämförelse med låginkomsttagare på orten. När det gäller de poster i försörjningsstödet som inte ingår i riksnormen, liksom bistånd för livsföringen i övrigt, bestämmer kommunerna såväl nivå som innehåll på det bistånd som skall lämnas. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten vid bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Lokala förhållanden och kommunala resurser kan därvid beaktas. Socialutskottets betänkande 2000/01 SoU18 sidan 31, min understrykning 4
Regeringsrätten om frivillighet o krav på behandling En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. --- Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. RÅ 2009 ref 103, mina understrykningar 5
Medverka i utredning om rätten till bistånd För att utreda rätten till ekonomiskt bistånd och för att försöka komma fram till någon planering kan det vara nödvändigt att träffa sökanden, KR i Göteborg 23 maj 2016, mål nr 4262-15; 13 december 2010, mål nr 3220-10 och 2 februari 2016, mål nr 5427-15. Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 31 maj 2016, dnr 749-2015. Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Sökanden, NN, hade fått avslag för att hon missat en tid för att lämna drogtest och därmed lämnat prov i slutet på veckan i stället för i början. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2011 ref. 49 funnit att en socialnämnd inte hade rätt att vägra en person försörjningsstöd med hänvisning till att denne inte ville underkasta sig psykolog- eller läkarundersökning. I avgörandet anges följande. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas viss utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha sådana problem och motsätter sig en undersökning. Missbrukare kan inte vägras bistånd på grund av att de inte följer behandlingsplaner för missbruket. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning ansågs sakna lagstöd under de omständigheter som förelåg i målen. Förhållandena i nu aktuellt mål skiljer sig från det ovan redovisade avgörandet från HFD genom att NN samtycker till att genomföra drogtester. Vidare är det Arbetsförmedlingen som har tagit initiativ till testerna. Med hänsyn härtill och då det inte heller är fråga om krav på att genomgå någon form av behandling, anser kammarrätten att drogtester kan krävas som förutsättning för försörjningsstöd. Frågan är därmed om NN har följt planeringen i denna del. Det framgår av nämndens journalanteckningar från den 2 december 2015 att NN vid möte med socialsekreterare och arbetsförmedlare, efter önskemål från arbetsförmedlaren, går med på att lämna drogtester under tre veckor. Det framgår dock inte av anteckningarna att parterna kommit överens om när, hur ofta eller ens hur många drogtest som NN ska lämna. I nämndens beslut den 18 december 2015 anges att överenskommelsen inneburit att hon ska lämna drogtester en gång per vecka. Inte förrän i yttrandet till förvaltningsrätten uppger nämnden att vissa bestämda datum när drogtesterna skulle ha lämnats ingick i planeringen. NN har gjort gällande att hon genomfört tre drogtester. Det har inte framkommit att det förhåller sig på annat sätt. Med hänsyn till att det är oklart vad parterna kommit överens om och vilka krav som ställts på NN i samband med den uppgjorda planeringen anser kammarrätten att hon inte kan anses ha brutit mot denna. Nämnden har därmed saknat fog för att avslå NN:s ansökan om ekonomiskt bistånd för januari 2016 på den angivna grunden. Eftersom nämnden i övrigt inte har prövat om NN uppfyller förutsättningarna för att beviljas ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden ska målet återförvisas till nämnden för sådan prövning. KR i Göteborg 7 april 2016, mål nr 346-16, mina understrykningar. Inte använda biståndet till annat Enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan socialnämnden beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Detta kan t.ex. gälla en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för, prop. 1996/97:124 s. 170. 6
Kammarrätten i Jönköping ansåg 25 april 2013, mål nr 2942-12, "Utredningen i målet talar för att NN hade ett pågående missbruk i anslutning till den aktuella biståndsperioden. Det fanns till följd av detta befogad anledning befara att biståndet skulle komma att användas till annat än vad det var avsett för. Det har därför funnits särskilda skäl att på sätt nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå." Matpengar Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) har fastslagit att även den som använt sina pengar till annat än vad vi anser vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd till mat. Även om vi vid ett tillfälle gjort något dumt, så ska vi inte behöva svälta, tigga, låna eller bli kriminella för att få mat. NN:s ansökan om bistånd avsåg endast ett visst akut nödtillfälle. Vid sådant förhållande ankom det på nämnden att lämna henne det bistånd som hon vid detta tillfälle inte själv kunde tillgodose. Det saknar därvid betydelse att NN genom eget agerande kan anses ha vållat sitt nödläge. RÅ 1995 ref 56, mina understrykningar Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Sökanden hade använt sin sjukersättning till inköp på systembolaget och andra drogrelaterade kostnader och sökte bistånd till mat. Han hade tidigare, vid ett par tillfällen vid liknande situationer, beviljats matpengar, men fick denna gång avslag. Han överklagade beslutet, men kammarrätten ansåg att sökanden i det läget inte var berättigad till bistånd: den enskilde har ett ansvar för att tillgodose sina behov. Hänsyn ska därför tas till inkomster som den bidragssökande har haft före ansökningstillfället och där det framgår att sökanden känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerar på sådant sätt att nödläge uppstår. Av betydelse är även om den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå. KR i Sundsvall 24 september 2015, mål nr 589-15. Detta gäller de som haft pengar, men gjort åt dem till annat. Att ge helt avslag, det vill säga även på ansökan om matpengar (el, hyra) med motivering att en person har en beroendeproblematik, torde inte vara en åtgärd/straff som ryms inom socialtjänstlagen. Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Det kan i vissa fall vara lämpligt att socialtjänsten betalar direkt till exempelvis en hyresvärd eller elleverantör. Det kan vara i situationer då den enskilde själv önskar detta men även på nämndens initiativ. En förutsättning i det senare fallet är att den enskilde går med på det. Syftet är i så fall att det ekonomiska biståndet går till avsett ändamål, dvs. att det tillförsäkrar hushållet boende, el för uppvärmning och andra behov. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd, sidan 132, min understrykning Jag delar inte Socialstyrelsens åsikt att den enskildes hyra och el kan betalas direkt till hyresvärd och elbolag endast om den sökande själv går med på det. När det gäller posterna i riksnormen kan vi helt avslå ansökan om det uppenbarligen används till annat. Detta gäller dock inte för de icke-schabloniserade posterna i försörjningsstödet (se bland annat RÅ 2009 ref 103). Det vill säga vi kan inte avslå ansökan om bistånd till exempelvis hyra och elkostnad med motivering att det uppenbarligen används till annat. Enligt mig beror detta på att vi kan skicka biståndet 7
direkt till den det är avsett för även om sökanden själv vill ha det och, som vi anser uppenbart, använda det till annat. (Kanske är det bara en akademisk/juridisk fråga: som regel uppskattar sökanden om vi kan betala el och hyra, så att den får ha ström och bostad kvar.) 8
Förtroende, kunna lita på oss! Om sökanden lämnat felaktiga uppgifter Tämligen självklart att vi ändrar beslutet om sökanden lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för beslutet. 9
Återkallelseförbehåll Ett återkallelseförbehåll kan vara under förutsättning att sökanden deltar i xxx och utbetalning sker för halva perioden. Om villkoren sen inte är uppfyllda ska nytt beslut tas för att sökanden ska ha möjlighet att överklaga, JO 2005/06, dnr 985-2003 sid 287. Om vi istället väljer att exempelvis bara bevilja för en halv månad (i avvaktan på att se om sökanden deltar i xxx) ska sökanden få ett avslag på den delen som vi inte direkt beviljar för, JO:s ämbetsberättelse 2003/04 s. 324. Säkerhetsskäl Används till missbruk, risk för drogskador? Ej sett någon dom, kan bara spekulera... Vi kan inte helt plötsligt, utan att informera sökanden, ändra villkoren för bistånd om detta medför att sökanden inte då får en skälig levnadsnivå Sökanden hade tidigare månader haft ogiltig redovisad frånvaro från SFI utan att det medfört någon minskning av biståndet. Att sedan, utan att informera sökanden, plötsligt göra avdrag på grund av frånvaron var enligt kammarrätten inte rätt. KR i Stockholm 19 januari 2005, mål nr 7057-04 Men behöver inte fortsätta göra fel bara för att vi tidigare gjort fel Om vi upptäcker att sökanden har pengar som vi tidigare inte vetat om när vi föregående månader beviljat bistånd, innebär inte de tidigare besluten att vi ska fortsätta ge bistånd, jämförbart KR i Sundsvall 16 december 2016, mål nr 2113-16. Däremot är inte kvittning tillåten, HFD 2013 ref 18, 26 april 2013, mål nr 2486-12. Förbiseendefel Förvaltningslagen 26 Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig. Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknade fel i beslutet. Denna bestämmelse ska enligt 11 kap. 8 SoL tillämpas i alla ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Möjligheten att rätta s.k. förbiseendefel enligt 26 FL gäller både fel som gjorts av myndigheten själv och fel som orsakats av någon annan. Som exempel på förbiseendefel kan nämnas felaktiga summeringar, stavfel på namn eller att en del av texten i ett beslut har fallit bort på grund av ett tekniskt problem. Däremot ger bestämmelsen inte myndigheten rätt att ändra i ett beslut på grund av brister i en utredning eller en felaktig bedömning. Innan rättelse sker i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska myndigheten ge den som är part i ärendet möjlighet att yttra sig om det inte är obehövligt. För att en rättelse enligt 26 FL ska kunna göras krävs att beslutet är meddelat, vilket innebär att det ska vara expedierat eller på annat sätt ha fått sin slutliga form. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen som reglerar om ett beslut kan ändras före den tidpunkten. Om beslutet inte är meddelat anses enligt praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, sidan 170, min understrykning. 10
Socialtjänstlagen 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket (mina understrykningar). Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades Kammarrätten ansåg att socialtjänsten kunde kräva tillbaka biståndet när sökanden, oemotsagt, innan biståndet betalats ut fått semesterersättning som den inte tagit med som inkomst i ansökan. Sökanden hade själv ringt till soc för att få reda på hur biståndet skulle betalas tillbaka, men detta tog tid och innan betalning gjordes var pengarna slut. Sökanden hade utmätning på sin lön och ansåg att hon inte kunde betala tillbaka. Detta kommenterades inte av kammarrätten, som förpliktade sökanden att betala tillbaka biståndet. KR i Jönköping 31 januari 2017, mål nr 2809-16 Av rättspraxis när det gäller återbetalningsskyldighet med stöd av AFL framgår att en försäkrad skäligen bör ha insett att det utbetalade beloppet varit felaktigt t.ex. när dubbla ersättningar betalats ut för samma period, ersättning för lönebortfall har utgått samtidigt som lön utbetalats eller när det skett en felräkning så att det belopp som har utbetalats har blivit mycket högt. Enligt regeringens mening kan rättspraxis beträffande tolkningen av felaktig utbetalning av socialförsäkringsförmån tjäna som vägledning för socialtjänstens beslut om återkrav av en felaktig utbetalning. Därutöver anser regeringen att när det utbetalade beloppet överstiger ett tidigare meddelat skriftligt beslut om ekonomiskt stöd bör den enskilde också skäligen ha insett att en felaktig utbetalning gjorts. Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd som utbetalats på oriktiga 11
grunder skall fattas av den politiska nämnd som är ansvarig för frågor om ekonomiskt stöd. Detta gäller också felaktigt utgivet ekonomiskt stöd som förorsakats av socialtjänsten. Talan om återkrav får härefter föras hos länsrätten. Prop 1996/97:124 sidan 97, mina understrykningar Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan Av journal framgick att sökanden hade fått information om att biståndet skulle betalas tillbaka när han fick retroaktiv ersättning från Försäkringskassan. Soc missade att för några månader hos Försäkringskassan begära att de skulle skicka pengar till soc, så sökanden fick en del pengar skickade till sig som egentligen skulle skickats till socialtjänsten. Kammarrätten ansåg att de pengar som skickats felaktigt till sökanden kunde krävas tillbaka av socialtjänsten enligt SoL 9 kap 1. KR i Jönköping, 6 februari 2017, mål nr 2808-16 12
Socialtjänstlagen 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om... 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.... (mina understrykningar) 13
Socialtjänstlagen 9 kap. Återkrav m.m. 1 Om... 2 Socialnämnden får... Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Lag (2009:836). 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. (mina understrykningar) Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år? Ok, KR i Jönköping, 22 september 2005, mål nr 1138-05 14
Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten? Inte Ok, JO, 12 januari 2012, dnr 6332-2010 Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp? Njae... men vi kan ställa oss i kö bland övriga fordringsägare KR i Göteborg, 20 maj 2009, mål nr 7614-08. Sökanden hör inte av sig Om den ersättningsskyldige, trots våra försök att få kontakt, inte hör av sig får man anta, liksom i betalningsförhållande i allmänhet, att den ersättningsskyldige skulle hört av sig om den haft bristande betalningsförhållande, propositionen 1979/80:1 sidan 371. KR i Sundsvall 7 maj 2015, mål nr 2824-14 15
Kvittning inte tillåten HFD fastslog att om sökanden en månad beviljats bistånd för att ha umgänge med barn, kan den summan inte räknats med som inkomst nästa månad även om sökanden inte haft några kostnader i samband med umgänget. I målet är utrett att NN beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma under ett umgänge med hans dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod. En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås. HFD 2013 ref 18, min understrykning Några besynnerliga kammarrättsdomar Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle sparat dem i tre månader??? Sökanden hade en schizoaffektiv sjukdom med maniska och psykotiska symptom, vilket gjorde att han enligt läkarintyg inte kunde ta ansvar för eller förstå konsekvenserna av sina handlingar. Han hade en period innan han var inlagd på psykiatrisk slutenvård köpt smycke för sitt bistånd och inte haft pengar till mat. För att ha pengar till mat lånade han tusen kronor, som sattes in på hans konto i början av maj. Insättningen upptäcktes av soc i juli, som därför minskade hans bistånd för augusti med motivering att han skulle planerat sin ekonomi, så att han haft pengarna kvar att klara sig på i augusti!??! Förvaltningsrätten tyckte också att det var rätt att räkna med insättningen när biståndet skulle bestämmas för augusti! Kammarrätten skriver att Av praxis framgår 16
att bidragssökande som tidigare erhållit bistånd är skyldig att planera sin ekonomi. Uppkommer ett normöverskott under en månad föreligger i princip en skyldighet att spara detta överskott till nästföljande månad. Det förhållande att NN under en begränsad tid haft nedsatt förmåga att planera sin ekonomi medför ingen annan bedömning. Ett kammarrättsråd hade skiljaktig mening och hänvisade till ovannämnda dom (HFD 2013 ref 18) som säger att kvittning inte är tillåtet. Däremot var det ingen skiljaktig mening vad gäller att insättningen skulle räknats med. KR i Stockholm 7 april 2015, mål nr 10121 14. Så vitt jag ser finns det ingenstans i domen någon förklaring till att kammarrätten tyckte att det i detta fall var ok att ett par månader i efterhand räkna med insättningen, när HFD sagt att det inte ens var ok att nästkommande månad räkna med en insättning även om den kom från socialtjänsten som bistånd till kostnader som sökanden inte haft och som sökanden i förväg uppmanats att spara. Sökandes beskrivning, inklusive läkarintyg, ifrågasätts inte, men av praxis framgår att man är skyldig att planera sin ekonomi!?! Sökanden skulle sparat biståndet under semesterresa?!? Sökanden som fått en semesterresa i present skulle sparat den veckas bistånd till nästa månad, KR i Jönköping, 6 maj 2013, mål nr 270-13. Stjäla sin väns pengar? Förvaltningsrätten: NN har uppgett att de insättningar som beaktats har avsett betalning av en persons skulder och att hon har agerat mellanhand. Hennes uppgifter om detta bevisar dock inte att hon inte har kunnat förfoga över de pengar som satts in på hennes konto. Det finns därför generellt sett skäl att beakta insättningarna som inkomst vid biståndsberäkningen. Kammarrätten höll med vid normberäkningen beaktas sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. Av utredningen framgår inte något annat än att de aktuella insättningarna har varit disponibla för NN. Det vill säga att det spelar ingen roll vems pengar är det är förfogandet och varit disponibla som är avgörande: Vännen glömt plånboken på sökandes köksbord, pengar finns till sökandes förfogande/disponibla?? Kammarrätten skriver att eftersom de aktuella insättningarna inte har beaktats för någon tidigare period anser kammarrätten att nämnden har haft fog för att räkna med de aktuella insättningarna som inkomst. Ingen förklaring varför HFD-domen 2013 ref 18 inte skulle gälla :-( KR i Göteborg 20 januari 2017, mål nr 3943-16. Jag tycker inte att det är rätt att kräva att sökanden ska stjäla sin väns pengar, även om de funnits på sökandes konto! Därför tycker jag att sådana här uppgifter ska utredas för att få fram om det stämmer att det är någon annans pengar! (Jag tycker även att resonemanget om att studielån inte ska räknas som inkomst för juni eftersom de är avsedda för terminen, skulle kunna användas när det gäller andra lån: de ska kunna användas till det de är avsett för. Varför ska CSN-inkomster särbehandlas??) Kronofogden handhar indrivning, utmätning Kronofogden sköter indrivning av skulder och har ett förbehållsbelopp som bestämmer hur mycket en skuldsatt ska ha kvar till eget förfogande. 17
Framställan/begäran till Försäkringskassan om utbetalning av retroaktiv ersättning är inte återkrav enligt socialtjänstlagen 9 kap. Såväl sökande som förvaltningsrätten hade blandat ihop SoL:s bestämmelser om återkrav med bestämmelserna i 107 kap socialförsäkringsbalken (SFB) om "Sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning" 5 som säger att retroaktivt beviljad ersättning får efter begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden. Förvaltningsrätten hade hänvisat till reglerna i SoL om att ett beslut med villkor om återbetalning måste vara skriftligt, delgivet och motiverat och därför ansett att sökanden skulle få pengarna. Men kammarrätten ändrade på detta och sa att förvaltningsrätten skulle ha avvisat överklagan. KR i Jönköping 30 september 2013, mål nr 1322-13 Vårt beslut att göra en framställan/begäran är inte överklagbart (handläggningsbeslut som det inte finns någon överklaganbestämmelse om). Om sökande inte är nöjd så får den, enligt SFB 113 kap 10, överklaga Försäkringskassans beslut att skicka pengarna till oss, RÅ 1986 ref 138 och RÅ 2001 ref 58. Om sökanden ändå skickar överklagan till oss, så ligger det inte i vårt uppdrag att avvisa överklagan. Vi ska bara göra en rätttidsbedömning och, om den kommit in i rätt tid, skicka den vidare till förvaltningsrätten som avgör om överklagan ska avvisas eller inte. Det kan vara bra att bevilja bistånd med villkor om återbetalning enligt SoL, även om vi samtidigt skickar begäran till Försäkringskassan. Kammarrätten (Jönköping 22 februari 2011, mål nr 1276-10) tyckte att även om Försäkringskassan gjort fel och trots vår framställan/begäran skickat pengar till sökanden, så behöver de inte ersätta oss. Se sidan 11 ovan om möjligheter att i liknande fall använda återkrav enligt SoL 9 kap 1 om det enbart av journalen framgår att biståndet skulle betalas tillbaka, KR i Jönköping, 6 februari 2017, mål nr 2808-16 (sidan 11). 18
Förstår din vikarie vad som gäller i ärendet? Journalen ska vara skriven så att det klart går att följa ärendet, även för den som oförhappandes får ta nästa ansökan. Det kan ju även vara så att vi själva i framtiden måste gå tillbaka för att se hur vi resonerat, vilka ställningstaganden vi gjort vid vissa beslut. 19
20
21
Överklagan gäller så länge sökanden/klaganden inte får det den söker om Förvaltningslagen 28 Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 (min understrykning). Krav på bil-/bostadsförsäljning har rättsverkan Kännetecknande för ett förvaltningsbeslut är att det innefattar ett uttalande varigenom en myndighet vill påverka andra förvaltningsorgans eller enskildas handlande. --- Det saknar därför i och för sig betydelse om stadsdelsförvaltningens skrivelse betecknats som informationsbrev eller inte, även om den omständigheten att beteckningen beslut använts självfallet talar för att ett sådant föreligger. Enligt praxis krävs vidare inte alltid att ett beslut har självständiga eller direkta rättsverkningar för att det skall kunna överklagas. Avgörande för bedömningen av ett besluts överklagbarhet är beslutets innebörd och faktiska verkningar för den som berörs av beslutet (se RÅ 1996 ref. 43, RÅ 2003 ref. 87 samt det ovannämnda RÅ 2004 ref. 8, jfr även Ragnemalm: Förvaltning i förvandling, Förvaltningsrättslig tidskrift 2005 s. 445 ff.). I det aktuella fallet kan konstateras att skrivelsen från stadsdelsförvaltningen haft karaktär av ett åläggande för S.R. att inom viss tid sälja sin bil vid äventyr att rätten till bistånd annars kunde komma att ifrågasättas. Med hänsyn till att NN och hans familj är beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning skulle en underlåtenhet att följa åläggandet kunna medföra kännbara effekter för dem. Ett meddelande av denna innebörd utgör ett förvaltningsbeslut och får anses vara överklagbart enligt 16 kap. 3 SoL, oavsett hur det betecknats. Enbart en möjlighet att senare överklaga ett eventuellt beslut om vägrat ekonomiskt bistånd är i sådant fall otillräcklig för att tillgodose den enskildes behov av rättsskydd (mina understrykningar). RÅ 2007 ref 7 (jmf JO:s ämbetsberättelse 2010/11 s. 403) 22
Inte pröva överklagbarhet En tandläkare överklagar att hans patient inte fått bistånd: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En sökande överklagar att den inte får den retroaktiva sjukersättningen, som Försäkringskassan på vår begäran skickat till oss: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En sökande överklagar att den inte fått bistånd till något den aldrig sökt om: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En sökande överklagar att den inte får byta handläggare: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En förälder överklagar att dennes barn inte fått bistånd: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En sökande överklagar att det tagit för lång tid att få besökstid: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. En sökande överklagar att grannen fått bistånd: rättidsprövning och skicka vidare eller avvisa. Rättidsprövning kan vara svårt/omöjligt att göra, exempelvis om överklagan gäller någonting som det inte fattats något beslut om. Då får vi skriva det till förvaltningsrätten. Det kan vara en fördel att i journal och/eller yttrande till förvaltningsrätten ha med Någon rättidsprövning enligt förvaltningslagen 24 går inte att göra, vilket innebär att överklagan enligt förvaltningslagen 25 överlämnas till förvaltningsrätten. Vi hindrar ingen överklagan om den inte kommit in för sent, å i så fall får klaganden chans att överklaga avvisningsbeslutet, förvaltningslagen 30. 23
Likabehandling, är inte samma som rätt till bistånd Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG, mina understrykningar Det finns inte heller nå t i lagen, eller lagens förarbeten, som säger att de som saknar uppehållsrätt helt saknar rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, exempelvis vid akut nödläge. (Till skillnad mot i Lagen om mottagande av asylsökande m fl som i 1 säger att de som omfattas av den lagen inte har rätt till motsvarande förmåner enligt SoL 4 kap 1.) SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Rättslig reglering m.m Frågan i målet är om NN har rätt till ekonomiskt bistånd under mars 2016. En förutsättning för att hennes ansökan om ekonomiskt bistånd ska kunna beviljas är att hon vid denna tidpunkt haft uppehållsrätt i Sverige. (Senare skriver KR att det inte var akut nödläge.) KR i Göteborg 10 januari 2017, mål nr 4792-16 24
Fyra kategorier som har uppehållsrätt Utlänningslagen 3a kap 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219), mina understrykningar Arbetstagare eller egen företagare Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Det finns inget krav på att en arbetstagare ska kunna försörja sig på sin inkomst för att ha uppehållsrätt. En musiklärare som arbetade tolv timmar i veckan ansågs uppfylla kravet på anställd och därmed ha uppehållsrätt. I ett annat rättsfall har det räckt med tio timmar i veckan. Prop 2005/06:77 Genomförande av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, på sidan 183 (å framåt) Anställningen ska inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Det avgörande är inte om det rör sig om ett lågavlönat deltidsarbete. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det avgörande är att det utförda arbetet inte framstår som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse. KR i Göteborgs dom 11 juni 2010, mål nr 3177-09 25
Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Vi utreder om de har en verklig möjlighet att få en anställning: språkkunskaper, specialkompetens, kontakter, tidigare erfarenheter och hur välplanerat jobbsökandet är. Arbetsförmedlings kunskaper (om hur stor efterfrågan som finns på personer med sökandes kompetens och om det finns många sökanden i samma situationer) väger naturligtvis tungt i vår bedömning. Ingen sexmånadersfrist Det har i olika sammanhang framförts att en arbetssökande EES-medborgare skulle ha sex månaders uppehållsrätt oavsett om den har en verklig möjlighet att få en anställning eller inte. Så är inte fallet vilket Kammarrätten i Göteborg konstaterade 13 april 2015, mål nr 4223-14. Kammarrätten i Stockholm anser i 3 juni 2016 (mål nr 8774-15) att en arbetssökande EES-medborgare inte automatiskt har sex månader på sig att söka jobb efter att på eget initiativ avslutat anställning. Studerande och självförsörjande Studerande och självförsörjande ska enligt lagen vara självförsörjande för att ha uppehållsrätt, men om de vid enstaka tillfälle skulle vara i behov av hjälp, exempelvis för att det varit strul med penningtransaktioner, medför detta inte att de mister uppehållsrätten utan likabehandling gäller (vilket kan bli bistånd med återbetalning). Familjemedlemmar Utlänningslagen 3a kap 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198), mina understrykningar. Månatliga pengaöverföringar visade på beroende 26-åringen hade från sin mor och dennes man fått månatliga insättningar på sitt konto, vilket visade att hen var beroende av föräldern. Om hen hade möjlighet att försörja sig 26
själv utan insättningarna behövde inte utredas eftersom det saknade betydelse. 26- åringen hade uppehållsrätt som familjemedlem. Migrationsöverdomstolen 15 april 2014, mål nr UM 10697-11 27
Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Sökanden hade haft anställning ett år och därefter anmält sig som sökande på Arbetsförmedlingen, men kammarrätten tyckte att hon ändå gått miste om sin uppehållsrätt för att hon inte hela tiden följt Af:s planering. Det finns i domen inget angivet lagrum eller annan källa till denna tolkning. KR i Göteborg 10 januari 2017, mål nr 4792-16 EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan En tredjelandsmedborgare som har skilt sig från en unionsmedborgare och vars äktenskap varat i minst tre år innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes, varav minst ett år i den mottagande medlemsstaten, har inte bibehållen uppehållsrätt i den medlemsstaten med stöd av utlänningslagen 3 a kap 5d om den make som är unionsmedborgare lämnade nämnda medlemsstat innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes. EU-dom, 16 juli 2015, mål nr C-218/14 Tidningsförsäljning inte tillräckligt Försäljning av tidningen Faktum ansågs inte vara av sådan karaktär att det faller inom den gemenskapsrättsliga arbetstagardefinitionen och sökanden hade inte uppehållsrätt som arbetstagare. KR i Göteborg 13 april 2015, mål nr 4223-14 Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt NN:s svärson hade uppehållsrätt som arbetstagare (primär uppehållsrätt). Därmed hade NN:s dotter uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt). NN kunde visa att hon ingått i samma hushåll som dottern. Däremot fanns inget intyg på att svärsonen ingått i samma hushåll. Detta gjorde att NN inte hade uppehållsrätt. HFD 14 juni 2016, mål nr 3101-15 28
Historieskrivning 1906 Både här och i andra länder, säger kommittén sålunda, har erfarenheten nogsamt visat, att då någon längre tids vistelse fastställes såsom villkor för att inom ett samhälle förvärfva försörjningsort, det egoistiska sträfvandet att freda sig själf och sitt samhälle från framtida fattigvårdsutgifter håller sin synnerliga uppmärksamhet fästad å sådana från andra samhällen inflyttade personer, som af en eller annan anledning kunna befaras komma att i framtiden falla samhällets fattigvård till last, samt söker på hvarjehanda sätt få dem aflägsnade från samhället. "Om hemortsrätt och godtgörelse för fattigvård" af Kammarrättsrådet G Hernmarck, min understrykning Fattigvård och folkförsäkring, skriftserie utgifven av Centralförbundet för socialt arbete fattigvårdskommitté, (C.S.A) N:o 11, 1906 Flytt från Umeå till Gävle var Ok. KR Sundsvall 23 februari 2010, mål nr 2722-08 Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok KR Sundsvall 21 september 2010, mål nr 464-10 Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men Om det inte är nödvändigt att flytta för att ha en skälig levnadsnivå beviljas som regel inte bistånd till flytt. Men om flytten inte påverkar möjlighet till självförsörjning, så har jag svårt att se att en flytt skulle ha en självständigt avgörande betydelse för att inte beviljas försörjningsstöd. KR Sundsvall 30 september 2015, mål nr 1902-15 29
Socialtjänstlagen: 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag 2 Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. Lag (2011:328). 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. Lag (2011:328). 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende eller i stödboende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Lag (2015:982). 30
5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Lag (2011:328). Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. Lag (2011:328). 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Lag (2011:328) mina understrykningar Försörjningsstödsärenden överlämnas inte Förvaltningsrättsligt är varje ansökan ett eget ärende som avslutas med slutgiltigt beslut, det vill säga att försörjningsstödsärenden överlämnas inte på samma sätt som exempelvis ärende gällande barn eller personer med beroendeproblematik. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) hemsida Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Sökanden fick avslag med motiveringen att den kommun som sökanden kom inflyttad ifrån hade gett en hyresgaranti och detta tyckte inflyttningskommunen var att likställa med placering. Men det tyckte inte kammarrätten, utan de ansåg att bosättningskommunen var ansvarig för att sökanden fick den hjälp och det stöd som den behövde. Eftersom sökanden avsåg att bo kvar där den hade sitt boende och den inte hade störst anknytning till någon annan kommun, så var inflyttningskommunen bosättningskommun och skulle pröva ansökan om ekonomiskt bistånd. KR i Jönköping 16 september 2015, mål nr 3302-14 31