Foto: Larseric Johanson Konstgräs ett grönt alternativ Av Gustav Johnsson och Therese Hagerman GRÖNA FAKTA 6/2009 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium
Konstgräs ett grönt alternat Sverige har länge inspirerats av hur andra europeiska länder använder nya markmaterial. Den frekventa användningen av plattor och marksten kan man till exempel spåra till Nederländerna. En av de senaste trenderna är konstgräs, ett grönt alternativ som är på stark frammarsch i Norden. Det första konstgräset producerades på 1960-talet när man behövde gräsytor till inomhusarenor och sporthallar. Den första mattan bestod av 100 procent nylonfiber och fanns på baseballarenan the Astrodome i Houston, USA. Därifrån fick konstgräset också sitt namn Astroturf. Nylonfibrerna i gräsmattan visade sig dock orsaka brännskador hos spelarna. Utvecklingen och förbättringsarbetet fortsatte. Resultatet blev ett konstgräs som bestod av polypropylen. Det minskade skaderisken men hade betydligt kortare livslängd och hållbarhet än nylonfibergräset. Första generationen Dessa två konstgrässorter kom att bli vad man idag kallar för första generationens konstgräs. Gemensamt för dem var att de var gjorda av konstfiber och saknade fyllnadsmaterial. De kom så småningom att produceras med elastisk bindväv. Mot slutet av 1970-talet producerades ett nytt slags konstgräs. Andra generationens konstgräs var också tillverkat av polypropylen. Det nya var att fibrerna var dubbelt så långa och knutna på större avstånd från varandra. Detta ledde dock till oönskade effekter inom idrottsvärlden bollarna studsade onormalt högt och fort. De första generationerna konstgräs fungerade alltså relativt väl för sporter som amerikansk fotboll, baseball och tennis, däremot var fortbollsvärlden inte lika förtjust. Äldre negativa egenskaper Nu har utvecklingen lett fram till tredje, eller rent av fjärde, generationens konstgräs med monofibergräs. Det är betydligt mer likt naturgräs än tidigare generationers splitfibergräs. Man har även försökt arbeta bort de negativa egenskaperna som fanns hos de äldre sorterna. Idag finns det konstgräsmattor som kan anses vara väl lämpade för såväl fotboll som för andra användningsområden som lekplatser, skolgårdar, kyrkogårdar, parker och privata trädgårdar. Det finns numera många olika typer av konstgräs på marknaden. Variationer i längd och material förekommer men principerna för tillverkning och anläggning är desamma. Konstgräset består av plastgrässtrån av polyeten, polypropylen eller nylon. Sanden ger tyngd De gröna plaststråna är fästa i en plastväv av polypropylen eller polyester och mellan stråna fyller man i sand och gummigranulat. Sanden ger tyngd och håller plastväven på plats. Gummigranulaten ger konstgräsmattan mer naturgräsliknande egenskaper vad gäller glid, motstånd och svikt. Ibland finns det en gummimatta under konstgräsväven för att ge bättre svikt och dämpning. När gummimatta används behöver lagret av gummigranulat inte vara lika tjockt. Överbyggnaden är det mest tidskrävande men också viktigaste momentet i anläggningsarbetet. Med överbyggnad menas den del av marken som schaktats bort och ersatts av specificerade fyllnadsmaterial i olika lager. Överbyggnaden för en konstgräsmatta bör vara åtminstone 15 till 20 centimeter om belastningen är låg. Om belastningen beräknas bli högre bör överbyggnaden vara större. Idrottsföreningar ersätter idag ofta grusplaner med ytor av konstgräs. Det är dock Till vänster ses konstgräset ovanifrån. Plastfibrerna har olika nyanser och gummigranulaten syns tydligt. Bilden till höger visar konstgräset underifrån. Plastfibrerna har vävts fast i ett rakt mönster. Foto: Therese Hagerman II
iv på stark frammarsch inte så enkelt att anlägga en konstgräsplan på en redan befintlig grusplan som man skulle kunna tro. Många grusplaner är undermåligt utförda i både överbyggnad och dränering. En grusplan kan visserligen ha ett plant slitlager eftersom det jämnas till ofta. Under ytan kan det dock finnas dolda sättningar. Om konstgräset redan lagts ut kan det vara besvärligt att justera sättningarna i efterhand. Ytan måste precisionshöjdsättas ner till minsta kvadratcentimeter för att säkra avrinningen. Ordentlig packning av ytan är också mycket viktig för att förhindra uppkomst av sättningar. När markarbetena är klara levereras gummimatta för svikt och konstgräsväv på rullar. Gummimattan och konst - gräset rullas ut och längderna fogas ihop. Längderna på plastfibrerna bestämmer indirekt hur mycket fyllnadsmaterial som lämpligen fylls på. På idrottsytor används vanligen sand och gummigranulat med sand i botten. I offentliga miljöer är dock gummigranulat inte lämpligt att använda eftersom det ofta består av återvunna däck och innehåller farliga ämnen. I offentliga miljöer är det därför bättre att välja sand som fyllnadsmaterial. Kräver sin skötsel Inom gräsbranschen går det att grovt kategorisera tre olika typer av gräs- eller gräsliknande beläggningar: naturgräs, konstgräs och armerat naturgräs. Alla behöver sin särskilda skötsel. Naturgräs kräver mycket skötsel i form av klippning, vattning och gödsling. Konst gräs behöver betydligt mindre skötsel men är inte en helt skötselfri yta. Armerat na turgräs är en naturgräsmatta, som är förstärkt med konstgräsfibrer. Den behöver, precis som en naturgräsmatta, noggrann skötsel. På marknaden finns det idag många olika konstgräsprodukter avsedda för olika ändamål. Användningsområdena kan delas upp i fyra kategorier: Idrotts- och lekytor Vägmiljöer Offentliga miljöer Privata miljöer (trädgårdar) Varje tillverkare och återförsäljare har sina egna varianter som de anser vara bäst. Generellt går det att säga att ju hårdare belastningen beräknas bli på konstgräset desto bättre plastfibrer och mer fyllnadsmaterial behövs. Platsen styr Om en yta inte ska beträdas, till exempel en refug, behövs endast lite eller inget fyllnadsmaterial. En hårt belastad yta har ofta en blandning av fyllnadsmaterial för att ge bättre svikt och plastfibrerna bättre förutsättningar att resa sig efter belastning. Eftersom marknaden är så pass ny är det extra viktigt att beställare själva noggrant undersöker vilken typ av konstgräs som kan tänkas vara bäst på den aktuella platsen. Vissa produkter på marknaden är tillverkade i andra länder med ett annat klimat Konstgräsmatta Gummimatta Överbyggnad Utsnitt som visar konstgräsmatta, gummimatta och överbyggnad. Sektionen visar konstgräsmatta innehållande konstgräsfibrer, gummigranulat, sand och konstgräsväv. Illustration: Gustav Johnsson än vårt. Det är viktigt att kontrollera hos tillverkare att produkterna verkligen klarar exempelvis salt och snöröjning. Olika livslängd Konstgräsfibrer Gummigranulat Sand Konstgräsväv Livslängden på konstgräs kan variera mycket beroende på användning och slitage. Eftersom konstgräs inte har funnits på marknaden under någon längre tid är det få anläggningar som hunnit bli uttjänta. Det finns alltså än så länge få uppgifter om hur länge konstgräsytor håller. Det behöver göras undersökningar där man under längre tidsperioder följer vad som händer med konstgräsets egenskaper. Konstgräs marknadsförs ofta som ett helt underhållsfritt markmaterial, vilket inte är sant. Underhållet är relativt enkelt men III
behöver göras för att kvaliteten på underlaget ska behållas. Konstgräset behöver tvättas, borstas och fyllas på med gummigranulat för att fungera problemfritt. Man behöver köpa in helt nya skötselaggregat för att kunna utföra dessa uppgifter. Långa fibrer reser sig En konstgräsyta med långa plastfibrer och gummigranulat som fyllnadsmaterial är mer benägen att resa sig upp efter belastning/tramp än en konstgräsyta med kortare plastfibrer och sand som fyllnadsmaterial. Sanden blir snabbt väldigt kompakt. När plastfibrerna hela tiden böjs fram och tillbaka vid exakt samma punkt uppstår skador. Plaststråna blir knäckta och ser efter fortsatt belastning tillplattade ut. När naturgräs och konstgräs jämförs syns tydliga skillnader. De är betydligt mindre på långt håll men markanta på nära avstånd. Det är näst intill omöjligt att ta fel på vilken typ av yta det är fråga om. Naturgräs har en jämnare matt mörkgrön ton medan konstgräset upplevs randigt och blankare i färgen. Alla tillverkare och återförsäljare uppger att deras produkter ser naturtrogna ut vilket de vid närmare kontroll aldrig gör. Människans syn och känsel behöver inte vara särskilt utvecklad för att kunna skilja konstgräs från naturgräs. Även de tendenser som finns hos konstgräs att lägga sig ner, knäckas, medverkar till ett annat intryck än det hos naturgräs. Det är sällan som det i det offentliga rummet är aktuellt att anlägga konstgräs På konstgräsytor framträder alltid tydliga ränder. Det är troligtvis ett resultat av det raka mönstret vid montering av plastfibrerna i plastväven, se bilden av konstgräset underifrån på sidan II. Foto: Therese Hagerman på stora heltäckande ytor. Ett undantag för detta är konstgräs på idrottsplatser. I övrigt handlar det ofta om att konstgräset ska komplettera det befintliga underlaget. Det kan exempelvis vara vid förstärkning av utsatta områden, som på kyrkogården i Landskrona (se sidan VI). När man väljer konstgräs som komplement är det viktigt att tänka på hur gräset kommer att möta andra material som finns i närheten. Mötet mellan konstgräs och anslutande naturgräs kan upplevas som hårt och onyanserat. Ett sådant resultat bör man försöka undvika. Särskilt viktigt är det på kyrkogårdar, där det kan kännas extra betydelsefullt att de olika materialen smälter ihop på ett harmoniskt sätt. Vad gäller mötet mellan konstgräs och helt andra material kan det dock vara positivt med en tydlig gräns. Konstgräs i nära anslutning till stenmaterial, till exempel, kan vara effektfullt och ge ett vackert resultat. Det finns många ytor där konstgräset kan bli en tillgång, inte minst vad gäller sköteslfrågan. Foto: Larseric Johanson Välj snarlikt Det finns olika sätt att undvika att ett möte mellan naturgräs och konstgräs blir allt för påfallande. Man bör utgå från att välja ett konstgräs som är så snarlikt det IV
befintliga naturgräset som möjligt. Det kan man göra genom att ta reda på vilka olika sorters konstgräs som finns på marknaden, beställa varuprover och göra en jämförelse med naturgräset. I de fall som valet faller på en sort som är olik det befintliga naturgräset kan man försöka minska antalen möten mellan gräsmaterialen. Bilden på sidan VI visar på ett markant möte mellan naturgräs och konstgräs. Här kan man tänka sig att en utvidgning av planteringen kan fylla ut den sista delen av raden, där naturgräs är anlagt. På så vis undviker man det skarpa mötet mellan naturgräset och konstgräset. En annan aspekt av möten mellan material handlar om ogräs. Om konstgräsmattan inte är tillräckligt tätt förankrad intill omgivande material kan det uppstå skarvar. Där kan ogräs lätt etablera sig. Eftersom många ogräs förökar sig genom frö kan skarven mellan konstgräs och annat material vara utrymme stort nog för att utgöra skydd för fröna. Det behövs alltså ingen stor yta för att ogräset ska få fäste. Utsatta offentliga grönytor Extensiva ytor, exempelvis parker, minnes - lundar och askgravlundar, är betydligt mer lämpade för naturgräs än konstgräs, eftersom det handlar om stora ytor. Konstgräs är ett dyrt material per kvadratmeter. Det passar bäst på utsatta gräsytor i offentlig miljö. Om man väljer konstgräs på extensiva ytor skulle det sannolikt uppstå både tekniska och praktiska problem. I parker skulle nedsmutsning och vandalisering troligtvis bli ett stort bekymmer. På begravningsplatser skulle det bli problem vid gravsättning, eftersom de konstgräs som finns på marknaden idag inte är enkla att lyfta eller öppna. I offentliga miljöer går det att finna många exempel på ytor planterade med gräs som är väldigt slitna. Synlig jord är ett tydligt tecken på slitage. Det påverkar helhetsupplevelsen av platsen på ett negativt sätt. I sådana offentliga och utsatta miljöer kan det passa utmärkt med konstgräs. Små innergårdar med många boende är ett exempel på privata ytor som utsätts för hårt slitage. Där kan konstgräs vara ett bra alternativ. Att försköna gårdarna kan vara ett sätt att få de boende att börja använda dem igen. Exempel på andra hårt belastade ytor är förskolor och lekplatser med många besökande barn. En av skillnaderna mellan konst- och naturgräs är de strikta regler som finns uppsatta vid de flesta konstgräsplaner. Foto: Therese Hagerman V
Röster om konstgräs vi har En konstgräsyta kan på närmre avstånd aldrig förväxlas med en naturgräsyta. Men när ska man använda konstgräs? Och hur fungerar det? Vi har frågat några som vet av egen erfarenhet. Jonas Eden aktiv inom Bjärreds idrottsförening: Underarbetet med dränering och nytt underlag tog lång tid vid anläggningen av konstgräsmattan. Gräset anlades på en redan befintlig grusplan. Den var inte i så bra kondition och det gjorde arbetet svårare. Inför sommaren känns det jättebra. Det är i stort sett underhållsfritt i och med att linjerna är så pass beständiga. Ingen kritning behöver göras. Det innebär att planen konstant är redo för spel. Konstgräset minskar även trycket och spänningen som tidigare funnits efter vintersäsongen, när alla vill börja spela på gräsplanerna igen. Nu är det snarare tvärtom konstgräsplanen finns tillgänglig under vintersäsongen så inför våren finns det inget större intresse av att spela på planerna med naturgräs. Konstgräset har ett attraktionsvärde, som kanske kan locka hit nya spelare. Vad gäller spelet så har jag inte upplevt eller hört talas om någon större skillnad Här ser man tydligt var konstgräset börjar. Mötet mellan gräsen upplevs inte som något naturligt. Konstgräset har en markant horisontell riktning i jämförelse med naturgräsets mer yviga form. Foto: Therese Hagerman mellan konstgräs och naturgräs. Spelet är varken snabbare eller långsammare. Den enda skillnaden skulle möjligtvis vara i studsen av bollen, men det märker nog nästan bara elitspelare. När det gäller konstgräs i andra offentliga miljöer, som parker och kyrkogårdar, så är jag lite tveksam. Jag har arbetat på kyrkogård. Det känns inte riktigt som att det skulle passa in där. Men jag kan tänka mig att det ger ett bra resultat om man anlägger det för att förhindra nedslitning av gångar. Naturgräs i kombination med nederbörd och många besökare brukar ta väldigt hårt på gräset. Vänster bild visar en gång på Landskrona kyrkogård där konstgräs lagts ut. Till höger en liknande gång. Där syns det tydligt att naturgräset är utsatt för svår påfrestning. Foto: Therese Hagerman VI
frågat några som vet Anna Wikermark fotbollstränare för P99 i Bjärreds IF sedan 5 år tillbaka: Förut fick barnen mycket skrapsår under vinterträningen på grus, speciellt när det var tjäle i marken. Med konstgräset kan barnen istället träna obehindrat under hela vintersäsongen. Det är jättebra. Jag har också sett konstgräs nere på kontinenten, utanför något konsulat i Spanien. Man kan uppleva att det är snyggt och stilrent med konstgräs också i miljöer som är mer offentliga än idrottsanläggningar. Leif G Alfredsson kyrkogårdschef i Landskrona Vi har anlagt konstgräs på sammanlagt 45 kvadratmeter här på kyrkogården. Det handlar främst om gångar där det ursprung - liga naturgräset mer eller mindre slitits ner av våra många besökare. Det ser ovårdat ut och är inte positivt på en kyrkogård. Mycket av vårt arbete går ju ut på att skapa en miljö som de besökande uppfattar som lugn, fridfull och värdig. Konstgräset har gett ett levande utseende till de gångar som tidigare sett väldigt slitna ut. Responsen från kyrkogårdens besökare har varit över förväntan. De uppskattar konstgräset och tycker att det passar in. En av farhågorna var att de skulle motsätta sig det och inte alls uppskatta det. Jag tror att det handlar mycket om hur idén läggs fram. Vi arbetar mycket med att nå ut till befolkningen och att få dem att veta att vi finns. Vår roll går inte ut på att bestämma hur det ska se ut genom att agera smakdomare. Däremot ska vi möjliggöra att en plats kan upplevas personlig samtidigt som den är kollektiv. Vi har konstverk på flera ställen på kyrkogården, till exempel. Det ger platsen ett mervärde. Generellt sett är det så att gravplatsen har en hög besöksfrekvens de första åren efter gravsättningen. Det innebär ett hårt tryck på underlaget. Då passar det väldigt bra med konstgräs, som klarar påfrestningarna. Efterhand minskar besökstrycket. Då kan jag tänka mig att det skulle kunna gå att återvinna konstgräset genom att pla - cera det på ett nytt ställe på kyrkogården. Vi vet inte med säkerhet hur lång livslängd konstgräset har. Det återstår att se. Paradgräsmattorna kräver fortfarande naturgräs. Där finns det också utrymme för högkvalitativ skötsel. Foto: Larseric Johanson Malte Sahlgren kyrkogårdschef inom Malmö kyrkogårdsförvaltning Min uppfattning om konstgräs är övervägande positiv när det används som komplement till andra ytor. På de ytor där det är hård belastning skulle vi kunna tänka oss att prova konstgräs. Nya gravkvarter har ofta högt slitage eftersom anhöriga besöker sina avlidna mer frekvent under den första tiden efter gravsättningen. Konstgräs behöver ju inte etableras som naturgräs utan ger ett tilltalande uttryck direkt. Med konstgräs är det möjligt att förhöja intrycket av platser. I skuggiga lägen under träd, längs staket och utmed svårskötta gräsbevuxna remsor skulle konstgräs kunna vara lämpligt. Det är en barriär som behövs brytas. Vi måste komma över en tröskel och börja prata mer öppet om konstgräsanvändning. Tiden har ännu inte riktigt varit mogen. Om det säljs in på ett bra sätt till besökarna blir nog resultatet lyckat. När besökarna väl ser konstgräset tror jag de uppfattar det som bra. Så länge det används på rätt sätt på ett fåtal ställen ser jag mest fördelar med konstgräs. VII
Återvunnet material inte alltid det bästa Från ett energi- och resursperspektiv är det givetvis bra att återanvända material från produkter som blivit uttjänta. Återanvändningen av gamla material kan dock hamna i konflikt med krav på minskade utsläpp, lägre hälsorisker och miljöpåverkan. Foto: Claes Hagerman Gummigranulat tillverkat av återvunna bilddäck som malts ner i små bitar bör inte användas i konstgräsplaner. Det är allmänt känt att däck innehåller en mängd ämnen med särskilt farliga egenskaper. Dessa ämnen kan vara långlivade, bioackumulerande, cancerframkallande, reproduktionsstörande och arvsmassepåverkande. Det är viktigt att dessa ämnen inte sprids i vår miljö och därför bör gummigranulat tillverkat av återvunna däck inte användas i konstgräsplaner. En giftfri miljö är ett av Riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Det innebär att ämnen med särskilt farliga egenskaper så snart det är möjligt ska tas bort ur nyproducerade varor. På idrottsanläggningar är spridningen av gummigranulatet relativt begränsad tack vare kanter, staket och skoborstar. I den offentliga miljön däremot, är risken för spridning betydligt större. Om gummigranulatet i större mängd hamnar i dagvattenhanteringen skulle detta kunna innebära stora problem med spridning av farliga äm - nen som följd. I offentliga miljöer är därför sand det vanligaste fyllnadsmaterialet. Therese Hagerman, blivande trädgårdsingenjör, och Gustav Johnsson, blivande landskapsarkitekt, båda studenter vid SLU Alnarp. Gummigranulatet är ett poröst material som efterhand behövs fyllas på i konstgräsmattan då det lätt sprids utanför gräsytan. Foto: Therese Hagerman Stor skillnad Det går också att använda nytillverkat gummigranulat, gjort av så kallat EPDMgummi som innehåller mindre farliga ämnen, men det är ett betydligt mer kostsamt alternativ. Skillnaden i miljöpåverkan mellan nytillverkat och återvunnet gummigranulat är relativt stor. För idrottsföreningar och klubbar är det oftast gummigranulat av återvunna däck som står till buds, även om det går stick i stäv med Riksdagens beslut om miljökvalitetsmålet för en giftfri miljö. Det beror på att utbudet av fyllnadsmaterial på marknaden är dåligt, plus att idrottskubbarna ofta har tuffa ekonomiska förutsättningar. Även när den fysiska spridningen av gummigranulat inte är så omfattande kan det via vattenavrinningen läcka bland annat zink och fenoler. Kemikalieinspektionen konstaterar att konstgräs, som innehåller gummi från återvunna däck, kan medföra lokala miljörisker. Om skadliga ämnen når intilliggande vattendrag kan de mycket väl påverka orga - nismerna som har sina livsmiljöer där. Lös problemen Läckageproblemen skulle kunna gå att lösa genom filtrering av dräneringsvattnet. Detta skulle dock innebära kostnader som idrottsföreningar sällan har någon möjlighet att betala. Det är dock förhållandevis små mängder skadliga ämnen som läcker ut från konstgräsytor. De eventuella effekterna på miljön är troligtvis lokala. Viktigt att nämna i detta sammanhang är att konstgräset aldrig behöver klippas, vattnas eller gödslas. Naturgräs har genom behovet av näringstillförsel och mer omfattande maskinell skötsel på lång sikt troligtvis en minst lika stor, om inte större, miljöpåverkan än konstgräs. Man kan sammanfattningsvis konstatera att även om det förekommer särskilt farliga ämnen i konstgräs utgör det inte några direkta risker vare sig för människors hälsa eller för miljön. Läs mer Dessosports, www.dessosports.com www.artificialgrass.info Gröntgräs, www.grontgras.se Kemikalieinspektionen, www.kemi.se/upload/trycksaker/pdf/pm/ PM2_06.pdf Konstgräsexperten, www.konstgrasexperten.se Sportbyggarna Entreprenad AB, www.spentab.se Unisport, www.unisport.se Detta Gröna Fakta......är ett projektarbete i kursen Kyrkogårdsförvaltning, LP0506, vid SLU Alnarp. Handledare: Ann-Britt Sörensen. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp. Telefon 040-41 50 00. Redaktör: Titti Olsson. ISSN 0284-9798. Publicerat i Utemiljö 6/2009.