Uppföljningsstudie PTS spektrumauktioner. Mars 2012

Uppföljningsstudie PTS spektrumauktioner Mars 2012

Sammanfattning Syftet med denna studie är att utvärdera spektrumauktioner som metod för tilldelning av spektrum ur myndighetens och marknadens perspektiv. Studien är ett bokslut över genomförda spektrumtilldelningar under åren 2005-2011. Sammanfattningsvis anser både myndigheten och marknadsaktörerna att auktion är en effektiv metod för tilldelning av spektrum och att spektrumtilldelningen på ett övergripande plan fungerar bra. PTS har utvecklats positivt i metodiken och processen för att tilldela spektrum. Information och kommunikation innan, under och efter auktionerna har varit enkel och tydlig. PTS kommunicerar mera och bjuder in till diskussion i större utsträckning än tidigare. PTS svarar på frågor och synpunkter i form av remissammanställningar med kommentarer som publiceras på hemsidan. Operatörerna är även positiva till den inriktningsplan för spektrum som PTS har tagit fram som underlättar planering och ger operatörerna större framförhållning. Däremot anser operatörerna inte att PTS tar till sig argument i större utsträckning än tidigare och ibland saknar man en utförlig motivering till varför PTS gör vissa vägval. Exempelvis nämner man 10,5 GHz-auktionen där operatörerna gemensamt föreslog att enskilda tillstånd skulle tilldelas utan auktion. PTS valde att genomföra en auktion av blocktillstånd ändå. Marknadsaktörerna påpekar att det är viktigt att alla förutsättningar är klara när en auktion startar, och att tiden från inbjudan till ansökan är tillräckligt lång för att operatörerna ska hinna planera. Ett exempel som flera av aktörerna nämner är 800 MHz-auktionen då förutsättningar i form av koordineringsavtal med Ryssland inte var klart när auktionen genomfördes. Såväl PTS som marknadsaktörerna anser att man har valt rätt auktionsformat för de olika auktionerna och att PTS har kompetensen och förmågan att välja lämpligt auktionsförfarande. När det gäller detaljer i auktionsformatet har operatörerna olika synpunkter på exempelvis blockindelning och spektrumtak. Dels beroende på vilket spektrum det handlar om och dels beroende på det egna behovet och den egna positionen. Överlag anser operatörerna att det är en komplex diskussion och väldigt specifik för den enskilda auktionen. Genomförandet av auktionerna har utvecklats över åren och genomförs på ett bra och professionellt sätt. Internt är PTS projektledare överens om att det interna auktionsforum som man har skapat för att sprida kunskap och lyfta aktuella frågeställningar inom området är bra. En svaghet som nämns internt är att det är relativt få inom PTS som har kompetens när det gäller spektrumauktioner, vilket innebär att resurser periodvis måste prioritera utvalda auktioner framför andra. 2012 AB Stelacon 1

Operatörerna anser att marknaden har konsoliderats över tid och att den förmodligen kommer att vara stabil med tre eller fyra stora operatörer de närmaste 15-25 åren. PTS har noterat att inga nya aktörer har deltagit i de senaste årens auktioner, jämfört med tidigare då nyetablerare deltog och vann spektrum i nästan alla auktioner. De större operatörerna anser att det inte finns utrymme för fler operatörer på den svenska marknaden. De mindre operatörerna är av motsatt åsikt. De upplever att det borde finnas utrymme för mindre och mer nischade aktörer på marknaden. PTS skulle kunna underlätta för mindre aktörer genom exempelvis mindre blockstorlekar som dessa aktörer har ekonomiska möjligheter att bjuda på. Avslutningsvis har flera operatörer påpekat att PTS ibland är för snabba med att auktionera ut spektrum. Förutsättningar som påverkar värderingen av spektrum har inte alltid varit tydliga och klara och de påpekar att det inte får bli ett självändmål att vara först ut med spektrum. 2012 AB Stelacon 2

Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 3 1 Om undersökningen... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Metod... 5 1.4 Målgrupp och urval... 6 2 Spektrumauktioner... 6 2.1 Spektrumpolicy och mål för auktioner... 6 2.2 Utgångspunkter från tidigare genomförd studie... 6 2.3 Genomförda spektrumauktioner 2010-2011... 7 3 Utvärdering av genomförda auktioner... 10 3.1 Planering av auktionerna... 10 3.2 Resursutnyttjande... 10 3.3 Legala frågor... 11 3.4 Dialogen mellan PTS och marknaden... 11 3.5 Förutsägbarhet... 13 3.6 Transparens... 13 3.7 Utveckling av metodik och tilldelningsprocess... 14 4 Auktionsformat... 14 4.1 Blockindelning... 14 4.2 Spektrumtak... 15 4.3 Närståenderegler... 15 4.4 Samarbetsförbud... 15 4.5 Bankgaranti/deposition... 16 4.6 Budrundor och budnivåer... 16 2012 AB Stelacon 3

4.7 Minimipris... 16 4.8 Aktivitetsregler... 17 5 Marknadsutvecklingen... 17 6 Slutsatser och rekommendationer... 19 Bilaga 1: Sammanfattning av genomförda spektrumauktioner. 20 Bilaga 2: Internationell sammanställning... 21 Bilaga 3: Respondenter... 22 Bilaga 4: Genomförda auktioner år 2003-2009... 23 2012 AB Stelacon 4

1 Om undersökningen 1.1 Bakgrund PTS har använt spektrumauktioner som metod för att tilldela spektrum sedan år 2005. I slutet av 2009 genomförde PTS en studie med syfte att följa upp hur auktioner fungerar som metod för tilldelning av spektrum, 5 år med spektrumauktioner 1. Perspektivet var dubbelt. Dels att utvärdera hur metoden fungerar för myndigheten, dels hur den uppfattas av marknaden. I studien utvärderades även hur resultatet av auktioner har påverkat marknaden för elektroniska kommunikationstjänster och de samhälleliga mål som finns uppsatta. Under 2010 och 2011 har PTS genomfört ett antal auktioner och man vill nu genomföra en uppföljningsstudie med avstamp i den tidigare studien för att utvärdera hela perioden 2005-2011, med fokus på de senaste 2 åren. I studien ingår att göra en internationell översikt av genomförda auktioner i Europa under perioden 2007-2011. 1.2 Syfte Syftet med studien är att utvärdera spektrumauktioner som metod för tilldelning av spektrum ur myndighetens och marknadens perspektiv: Studien ska vara ett bokslut över genomförda spektrumtilldelningar under åren 2005-2011 och svara på följande frågor: Hur har PTS utvecklats i metodiken och tilldelningsprocessen? Vad har hänt med konkurrensen och utbudet på marknaden? Vad anser marknaden om detaljer i auktionsförfarandet, deltagandet i processen och val av parametrar som auktionsformat, blockindelning, geografiska områden, spektrumtak etc.? Syftet är också att kommunicera med marknaden och marknadens aktörer om spektrumtilldelning samt att ge en oberoende granskning av fördelning av spektrum, som en viktig naturresurs. 1.3 Metod För att uppnå syftet med undersökningen använder vi djupintervjuer som metod. Djupintervjuer är en kvalitativ undersökningsmetod som ger en djupare insikt i och förståelse för ett problemområde eller en målgrupps beteende och åsikter. Personliga djupintervjuer har genomförts med representanter från PTS och från marknaden. Intervjuerna genomfördes under december 2011 till februari 2012. 1 Fem år med spektrumauktioner, februari 2010 2012 AB Stelacon 5

Förutom djupintervjuer har vi studerat befintliga rapporter, intresseanmälningar, remissvar, föreskrifter och tilldelningsbeslut. För den internationella översikten har vi studerat internationella nyhetsbrev och artiklar. Se bilaga 2: Internationell sammanställning. 1.4 Målgrupp och urval Stelacon har i samråd med PTS arbetat fram ett urval av respondenter. I urvalet har ansvarig projektledare och andra PTS anställda involverade i de olika auktionerna ingått. Totalt har sex intervjuer genomförts internt på PTS. Åtta intervjuer har genomförts med marknadens aktörer. Intervjuer har genomförts med aktörer som har deltagit i auktioner under 2010 och 2011 och aktörer som valt att inte delta. Bland de aktörer som har deltagit i auktionerna finns både de som vunnit spektrum och de som inte fått något spektrum. Se bilaga 3: Respondenter. 2 Spektrumauktioner 2.1 Spektrumpolicy och mål för auktioner PTS anser att spektrum ska förvaltas på ett sätt som ger största möjliga nyttjandegrad och samhällsnytta. Innovation, teknikutveckling och ett ökat utbud av radiobaserade tjänster ska främjas. Spektrumpolicyn anger bland annat att: Tillstånd att använda radiosändare ska vara så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt. När urvalsförfarande blir aktuellt ska auktion tillämpas i första hand. När risken för skadlig störning är liten och hinder i övrigt inte föreligger ska undantag från tillståndsplikt införas. 2.2 Utgångspunkter från tidigare genomförd studie Stelacons analys från den tidigare genomförda studien visar att spektrumauktioner är att föredra framför villkorade skönhetstävlingar, både för marknaden och för PTS. Spektrumauktioner ger tydligare spelregler, färre överklagandeprocesser och lägre administrativa kostnader för de sökande företagen och för PTS. I den tidigare studien var slutsatsen att det blir lättare att ta sig in på marknaden för nya aktörer vilket i sin tur ökar konkurrensen. Såväl marknadens aktörer som PTS ansåg att de då genomförda auktionerna fungerade bra. Informationen från PTS var klar och tydlig, de tekniska verktygen för auktionerna fungerade och inga överklaganden hade kommit in, med undantag för den första auktionen, 450 MHz-auktionen. I den tidigare genomförda studien diskuterades valet av auktionsformat och den inverkan auktionsdesignen har för resultatet i tilldelningen och på kostnaderna för de deltagande företagen. Om auktionsdesignen är otydlig eller för komplex, finns det risk för snedfördelning av naturresursen 2012 AB Stelacon 6

radiospektrum och därmed mindre effektiv spektrumanvändning eller en bristande konkurrens på marknaden. Slutsatsen var att PTS har ett ansvar att välja en metod som passar den aktuella situationen och det spektrum som ska tilldelas. Flera av de etablerade aktörerna påpekade att det egentligen är av underordnad betydelse hur PTS tilldelar spektrum. De ville se en tydlig spektrumplan på 10 15 års sikt. Ett annat önskemål som framkom var tydliga mål och syften med respektive spektrumtilldelning före utlysningen. Vidare visade den tidigare studien på ett behov av ökad kommunikation och dialog mellan marknadsaktörerna och PTS. Framför allt ville aktörerna få tydliga argument från PTS för viktiga ställningstaganden och återkoppling på inlämnade remissvar. 2.3 Genomförda spektrumauktioner 2010-2011 Möjligheten att använda auktion som tilldelningsmetod infördes genom lagen om elektronisk kommunikation 2003, och sedan dess har PTS använt auktioner i alla större tilldelningsärenden 2. Under åren 2010 och 2011 har PTS genomfört fyra spektrumauktioner. Auktionerna gällde tillstånd för att använda radiosändare i 800 MHz-, 1800 MHz-, 3,5 GHz- och 10,5 GHz-banden. PTS avbröt auktionsprocessen för tilldelningen av tillstånd i 2010 MHz-bandet. Anledningen till detta var att EU-kommissionen inledde en konsultation angående harmonisering av 2010 MHz-bandet. PTS bedömde att konsultationen skulle ändra förutsättningarna för den auktion som var planerad och valde därför att avbryta den pågående auktionsprocessen. Nedan ges en kort beskrivning av genomförda auktioner under åren 2010-2011. Spektrumauktionerna återges i kronologisk ordning. För information om genomförda spektrumauktioner 2003 till 2009 se bilaga 4. 800 MHz Bakgrunden till tilldelningen var att frekvensutrymme i 800 MHz-bandet hade frigjorts för nya användningsområden till följd av att det analoga TVnätet hade släckts ned. PTS påbörjade arbetet med tilldelningen av 800 MHz-bandet under våren 2009. Tillstånden som delades ut är nationella. För att gynna konkurrensen och säkerställa minst tre och maximalt sex icke närstående tillståndshavare i 800 MHz-bandet och att ingen aktör får en dominerande andel av frekvensbandet valde PTS att ha ett spektrumtak i auktionen. Först föreslog PTS ett spektrumtak på 2x20 MHz men efter konsultation ändrade man sig så att en aktör kunde köpa maximalt 2x10 MHz. Tillstånden förenades med ett krav på att tillståndshavarna inte får orsaka störningar på mottagningen av marksänd tv, som ligger i frekvensbandet 2 För ett frekvensblock i 800 MHz auktionen användes ett kombinerat urvalsförfarande, dvs. en kombination av auktion och jämförande urvalsförfarande. 2012 AB Stelacon 7

under 800 MHz-bandet. Det ställdes också krav på att tillståndshavarna i bandet ska samarbeta med varandra för att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella störningar som uppstår. 800 MHz-bandet har utbredningsegenskaper som gör det lämpligt för att nå täckning för elektroniska kommunikationstjänster inomhus samt i glesbefolkade områden. Ett av tillstånden i 800 MHz-bandet förenades därför med villkor om täckning och utbyggnad. I december 2010 publicerade PTS en allmän inbjudan till auktion i 800 MHzbandet. Frekvensbandet är uppdelat i sex frekvensblock (FDD1 FDD6). Tillstånden för fem av frekvensblocken (FDD1 FDD5) tilldelades genom en auktion. Ett av tillstånden (FDD6) förenades med ett villkor om täckning och utbyggnad och tilldelades därför genom en kombination av en skönhetstävling och en auktion. Det kombinerade urvalsförfarandet innebär att budgivarna tävlar om tillståndet genom bindande erbjudanden om investeringar i täckning (upp till 300 miljoner kr) samt auktionslikvid (belopp överstigande 300 miljoner kr). PTS valde auktionsformatet SMRA Simultaneous Multi Round Auction som genomförs i slutna budrundor över Internet där högsta bud vinner tillstånd. Auktionen och det kombinerade urvalsförfarandet pågick mellan den 28 februari 2011 och den 4 mars 2011 i 31 budrundor. Fem aktörer deltog i auktionen. HI3G Access AB, TeliaSonera Mobile Networks, Net4Mobility HB, Com Hem AB och Netett Sverige AB. När auktionen och det kombinerade urvalsförfarandet avslutades vann följande aktörer tillstånd: HI3G Access AB - frekvensblocken FDD1 och FDD2 TeliaSonera Mobile Networks - frekvensblocken FDD3 och FDD4 Net4Mobility HB - frekvensblocken FDD5 och FDD6. Totalt betalade operatörerna 2 054 000 000 kronor för tillstånden varav 300 miljoner kronor utgör bud på täckning och dessa pengar ska Net4Mobility, använda för att bygga ut så att de fasta bostäder och företag som saknar bredband får det. Com Hem AB och Netett Sverige AB vann inte budgivningen på något frekvensblock. 1800 MHz Tele 2, Telenor, TeliaSonera och Spring Mobil GSM har sedan tidigare tillstånd för radiosändare i 1800 MHz-bandet. PTS förnyade Tele 2, Telenor och TeliaSoneras tillstånd i 1800 MHz-bandet när de gick ut den 31 december 2010, men med en totalt sett mindre mängd spektrum än de tidigare hade (tillstånd beviljades med 2x10 MHz var). De förnyade tillstånden gäller från den 1 januari 2013 till utgången av 2027. Anledningen är att förnyade tillstånd med dessa frekvensmängder ger operatörerna möjlighet att fortsätta erbjuda GSM, vilket PTS anser är viktigt för Sverige där många är beroende av mobiltelefoni via GSM. 2012 AB Stelacon 8

Den fjärde tillståndshavaren i bandet, Spring Mobil GSM, ansökte om att nuvarande tillstånd skulle förlängas när det går ut den 31 maj 2017. PTS avslog denna begäran, men Spring Mobil GSM tilldelades istället 2x5 MHz (nuvarande spektrummängd är 2 3 MHz) för den återstående tillståndstiden. 1800 MHz-bandet består av 2 75 MHz. 2 5 MHz överst i bandet planeras att undantas från tillståndsplikt. I juni 2011 publicerade PTS en allmän inbjudan till auktion i 1800 MHz-bandet gällande nationella tillstånd i 1800 MHzbandet. Innan auktionen ansökte Tele2, Telenor och Spring Mobil om att få överlåta de tillstånd som börjar gälla 1 januari 2013 till Net4Mobility HB. PTS godkände överlåtelsen. Auktionen genomfördes som en två-stegsauktion. I det första steget som omfattade sju frekvensblock om totalt 2x35 MHz fördelades spektrummängden genom en klockauktion. I det andra steget, som även omfattade de tillstånd om 2 35 MHz som PTS förnyat i 1800 MHz-bandet placerades spektrum genom auktion med en budrunda och slutna bud. Auktionen hölls via ett auktionssystem över Internet. Auktionen startade den 11 oktober 2011 och avslutades efter 5 dagar. Såväl nya aktörer som befintliga tillståndshavare i 1800 MHz-bandet fick delta. Tre aktörer deltog i auktionen. Net4Mobility, TeliaSonera och Hi3G Access AB. Net4Mobility och TeliaSonera vann tillstånd i steg 1. Hi3G Access AB vann inga tillstånd. Totalt betalade operatörerna 1 349 999 999 kronor för tillstånden i steg 1. De två budgivarna fick i steg 2 lägga slutna bud på önskade placeringar i bandet. Båda budgivarna fick sitt förstahandsval, vilket ledde till att budsumman i steg 2 är 0 kronor. I steg 2 betalar budgivarna inte enligt sitt lagda bud utan priset beräknas efter hur andra har värderat en placering i samma utrymme. 3,5 GHz PTS genomförde under hösten 2010 en konsultation gällande tilldelning av tillstånd i 3,5 GHz-bandet. Konsultationen visade att det fanns ett intresse för användning av det tillgängliga frekvensutrymmet och PTS valde därför att i oktober 2011 gå ut med en allmän inbjudan till auktion. Tilldelningen avsåg 13 tillstånd för yttäckande radioaccess på länsbasis om vardera 2 28 MHz bandbredd i 3,5 GHz-bandet. I bandet fanns redan 2 nationella tillstånd samt ett antal länsbaserade tillstånd tilldelade. Auktionen genomfördes genom en budrunda med slutna bud. I auktionen fanns det endast möjlighet att lämna ett bud per budgivare per länsbaserat tillstånd. Endast en budgivare lämnade bud, SavMAN AB som här vann ett tillstånd i Jönköpings län. SavMAN AB ska betala 107 000 kronor i auktionslikvid. 10,5 GHz 2012 AB Stelacon 9

Under hösten 2010 genomförde PTS en konsultation med marknadens aktörer om användning av 10,5 GHz bandet. Efter konsultationen gjorde PTS bedömningen att det tillgängliga frekvensutrymmet i 10,5 GHz-bandet inte var tillräckligt för att bevilja tillstånd till alla intresserade. I oktober 2011 gick PTS ut med en allmän inbjudan till auktion. Frekvensområdet delades upp i tre tillstånd där varje tillstånd omfattar 2 28 MHz med begränsningar i Hallands och Gotlands län. Auktionen genomfördes som en kombinatorisk auktion med slutna bud i en budrunda. Det betydde att en budgivare kunde lämna bud på enstaka tillstånd eller kombinationer av tillstånd. En budgivare, Hi3G, lämnade bud och vann två tillstånd av tre. Hi3G betalade 4 000 100 kronor i auktionslikvid. 3 Utvärdering av genomförda auktioner 3.1 Planering av auktionerna Generellt upplever man inom PTS att planeringen av de olika auktionerna som har genomförts under 2010 och 2011 har fungerat bra. Myndigheten arbetar mycket med att all kommunikation med marknaden ska vara tydlig och begriplig. Detta är något PTS lyckats bra med anser även marknadens aktörer. I den tidigare genomförda utvärderingen av PTS spektrumauktioner framkom synpunkter från marknaden när det gäller planering och framförhållning. Marknadsaktörerna efterlyste exempelvis en tydligare plan för framtida tilldelningar av spektrum. Under våren 2010 lanserade PTS en sådan inriktningsplan för spektrumhantering. Operatörerna anser att PTS har blivit tydligare när det gäller planeringen av auktionerna på ett övergripande plan genom inriktningsplanen. Det finns däremot synpunkter på ledtiderna som operatörerna i vissa auktioner anser ha varit för kort. Operatörerna tycker att PTS ibland underskattar den förberedelsetid som företagen behöver internt för att exempelvis värdera spektrum, ta fram strategier för auktionen och förbereda och förankra investeringsbeslut. Man vill gärna se mellan tre och sex månaders ledtid mellan allmän inbjudan och ansökan (exklusive semesterperiod). När det gäller förnyelser av spektrum vill man ha en rimlig förvarning om när de ska förnyas och vilka villkor som ska gälla. Det finns önskemål om flera års ledtid till auktionen ska genomföras. 3.2 Resursutnyttjande Internt inom PTS följer auktionerna samma process, men tar olika mycket resurser i anspråk beroende på exempelvis hur stort intresse det är för auktionen, om arbete med harmonisering krävs mm. Projektledarna på myndigheten påpekar att den generiska föreskriften gällande spektrumauktioner är mycket positiv. Tidigare skulle en föreskrift utarbetas inför varje auktion vilket tog både tid och resurser i anspråk. Trots detta är auktionerna administrativt krävande och det finns önskemål om enklare processer exempelvis för att tilldela spektrum om det är få intresserade aktörer. 2012 AB Stelacon 10

En synpunkt som har framkommit under intervjuer med myndigheten är att vissa auktioner får högre prioritet internt än andra, vilket kan upplevas frustrerande. Det är relativt få inom PTS som har kompetens inom området spektrumauktioner vilket har lyfts fram som en svaghet. Detta innebär att specifika resurser måste prioritera utvalda auktioner periodvis. PTS har startat ett auktionsforum inom myndigheten vilket uppskattas av de som arbetar med frågorna. Det är ett bra forum för att sprida kunskap och bredda kompetensen om spektrumauktioner inom myndigheten. 3.3 Legala frågor Ingen av de genomförda auktionerna har överklagats, och inga synpunkter har framkommit kring legala frågor under intervjuerna. 3.4 Dialogen mellan PTS och marknaden PTS upplever att dialogen med marknaden har utvecklats och att den fungerar bättre idag än när den första auktionen genomfördes. Såväl aktörerna som medarbetarna internt på PTS har erfarenhet av och mer kunskap om auktioner idag. I början gick det mycket tid till att testa och förklara processen både internt och för auktionsdeltagarna. I den tidigare genomförda utvärderingen av PTS spektrumauktioner framkom synpunkter från marknaden när det gäller dialogen med PTS. Operatörerna var överens om att PTS lyssnar för dåligt och även att PTS bör bemöta de synpunkter som marknaden för fram i exempelvis remisser. PTS har försökt ta till sig kritiken. PTS har utvecklat arbetet med remissvar och lägger stor vikt vid att svara detaljerat. En remissammanställning publiceras numera för varje auktion på PTS hemsida. PTS involverar aktörerna på ett tidigare stadium i tilldelningsprocessen, vilket ska göra det möjligt för aktörerna att påverka exempelvis auktionsformat i större utsträckning. De informerar också marknaden under pågående arbete i större utsträckning, exempelvis genom att hålla fler informationsmöten. Operatörerna anser att PTS kommunicerar och argumenterar mer än tidigare. Operatörerna får svar och kommentarer på sina remissvar. Några operatörer nämner dock att kommentarerna på remissvaren tagit längre tid och varit mer begränsade i 800-auktionen, jämfört med exempelvis i 1800-auktionen. Trots att marknaden anser att PTS kommunicerar mera, kvarstår upplevelsen att PTS inte lyssnar och att det fortfarande är svårt att påverka PTS. Operatörerna anser inte att PTS tar till sig deras argument i större utsträckning än tidigare och ibland saknas en ordentlig motivering till varför PTS gör vissa vägval. Flera av operatörerna upplever att PTS ofta har bestämt sig i förväg. Som exempel nämner flera av aktörerna 10,5 GHz auktionen där alla de stora operatörerna var överens om att det inte förelåg någon spektrumbrist. De ansåg att frekvensutrymmet bäst utnyttjades om de kunde söka enskilda tillstånd istället för att PTS skulle auktionera ut blocktillstånd. PTS valde att 2012 AB Stelacon 11

tilldela blocktillstånd genom en auktion ändå. Endast en aktör sökte och köpte två av tre tillstånd. Ett annat exempel som nämns är en idé PTS hade om färgmarkering av bud. Det gällde 1800-auktionen för att deltagarna skulle kunna se vilka budgivare som gav vilka bud. En operatör uppfattade att marknaden var positiv till detta. Ändå genomförde PTS inte förslaget, och man fick enligt operatören ingen förklaring till varför. Företrädarna för PTS anser att vissa remissvar och andra synpunkter från marknadsaktörerna ofta speglar egenintresse och försök att skaffa sig fördelar på andra intressenters bekostnad, något som PTS inte kan eller bör ta till sig. I de fall synpunkterna är sakliga anser PTS att man ofta tillmötesgått dem. PTS har arbetat mycket över tid med följande när det gäller information i samband med spektrumauktioner: Tydligt och begripligt. Information som exempelvis inbjudan ska vara begriplig, pedagogisk och följa en röd tråd. Alla auktioner ska följa samma process. Öppenhet och transparens. Processen ska vara öppen och tydlig. Exempelvis lanserade PTS inriktningsplanen 2010 som visar framtida tilldelningar av spektrum. Symmetri. Alla deltagare i en auktion skall ha tillgång till samma information. PTS publicerar frågor och svar samt remissvar på hemsidan. Generellt anser operatörerna att den information som PTS skickar ut innan en auktion har utvecklats och är tydlig och bra. Inbjudan upplevs av de flesta som tydlig och ansökningsförfarandet som enkelt och tydligt. Argumentationen för val av auktionsdesign kan däremot bli ännu tydligare och en aktör saknar tydliga mål för de olika auktionerna. Ibland upplever några av aktörerna att det kan vara svårt att förstå vad tillståndsvillkoren egentligen innebär. Det finns även önskemål om att PTS ska bekräfta att ansökan är korrekt för att undvika att en operatör blir utesluten från en auktion av formella skäl. Informationspaketen till budgivare upplevs bra men det finns önskemål om att det ska släppas mycket tidigare, gärna innan ansökan ska vara inne, då innehållet har påverkan på förberedelser och auktionsstrategi. En aktör upplevde att PTS information om hur mycket som skulle vara öppen information under själva auktionen var otydlig i 800 MHz-auktionen. Deras uppfattning var att de skulle få mer information än vad de i verkligheten fick. Exempelvis trodde de att information om exakt efterfrågan i auktionen skulle visas och inte intervall. Man önskar dessutom tydligare information om hur priser ökas under auktionen både i inbjudan och under själva auktionen. En synpunkt gällande information under en auktion är att de frågor som besvaras i vissa fall upplevs som lite fyrkantiga och ibland otillräckliga. De 2012 AB Stelacon 12

som svarar på frågor bör vara tillräckligt seniora för att veta vad de kan svara på under en auktion. Överlag är operatörerna nöjda med den dialog man har haft med PTS under auktionerna. Informationen efter auktion upplevs som bra och att PTS är snabba med att kommunicera resultatet. En aktör poängterar dock att det skulle kunna vara enklare att få fram resultatet i programvaran. I något fall har det krävts onödigt många knapptryckningar innan man når fram till resultatet. 3.5 Förutsägbarhet Operatörerna påpekar vikten av att alla förutsättningar är klara och förutsägbara innan en auktion genomförs. Flera aktörer påpekar att så inte var fallet vid 800 MHz tilldelningen eftersom koordineringsavtalet med Ryssland inte var klart när auktionen genomfördes. Det anses ha påverkat värdet i efterhand på vissa frekvensblock som fick hårdare begränsningar än andra. Det är enligt operatörerna bättre att avbryta en process om förutsättningarna inte är klara. Exempelvis nämner flera operatörer att det var mycket positivt att PTS avbröt auktionsprocessen i 2010 MHz-bandet med anledning av att EU-kommissionen inledde en konsultation angående harmonisering av bandet. Flera operatörer upplever att PTS ibland är för snabba ut med spektrum, att det ibland verkar som ett självändamål att vara först. Det blir svårare för aktörerna att värdera spektrum när det är osäkert när terminaler kommer att vara tillgängliga och vilka begränsningar som exempelvis harmoniseringar kommer att leda till. 3.6 Transparens Åsikterna gällande hur öppen informationen bör vara under en auktion går isär. Några aktörer önskar större transparens än det är idag. En aktör anser att antalet budgivare och deras identitet bör vara publik information innan auktionen startar. Samma aktör anser att information om exakt efterfrågan i en auktion är att föredra före intervall, och att anonymiseringen och brist på exakt information om tillgång och efterfrågan skapar möjlighet för deltagare att missbruka bristen på transparens och pressa upp priserna för övriga aktörer i en auktion. En annan aktör anser att det skulle vara positivt att veta hur många budgivare som är kvar i auktionen och hur många block som är överefterfrågade. Andra aktörer anser att transparensen ligger på en bra nivå. En kommentar är att en mindre aktör sannolikt har större nytta av en lägre grad av transparens än en större. En aktör anser att en risk vid ökad transparens är att de mindre aktörerna skulle ha svårare att få tillgång till spektrum för att de större aktörerna då lättare skulle kunna spela ut de mindre. PTS företrädare menar att det stämmer att informationen om andra aktörers budgivning varit mer knapphändiga i senare auktioner, även om budgivarna haft full information om sin egen budgivning och prisnivåer. Skälet till detta 2012 AB Stelacon 13

är att PTS velat undvika konkurrensbegränsande beteenden under auktionen, för att gynna mindre aktörers möjlighet att delta. En synpunkt är att det finns både för- och nackdelar med ökad transparens men att det saknas en dialog mellan PTS och operatörerna gällande detta. För att säkerställa att allt har gått rätt till har önskemål om att en granskning (audit) bör hållas av tredjepart efter varje auktion. 3.7 Utveckling av metodik och tilldelningsprocess PTS anser att de har utvecklat både metodik och processen vid tilldelning av spektrum över tid. Operatörerna har olika syn på i vilken utsträckning PTS har utvecklats när det gäller metodik och tilldelningsprocess sedan de första auktionerna på den svenska marknaden. Generellt är de dock överens om att processen fungerar bättre idag då PTS återkommer med information, svar och argument i större utsträckning. En aktör anser att PTS tilldelningsprocess fungerar mycket bättre idag, och en annan anser att genomförandet är riktigt proffsigt. Samtidigt finns det enstaka aktörer som anser att PTS snarare har utvecklats till det sämre. Framför allt på grund av att man inte lyssnar och förstår behovet av förberedelser samt att transparensen har minskat. Exempelvis nämner de 2,6 GHz-auktionen som de upplevde som mycket tydligare än 800- auktionen. En aktör upplever att ju större och viktigare en auktion är desto sämre fungerar processen. Flera av de intervjuade operatörerna upplever att PTS agerar för att öka auktionslikviderna vilket inte uppfattas som en positiv utveckling. 4 Auktionsformat Generellt sett är operatörerna nöjda med de auktionsformat som PTS har valt. De känns genomtänkta och relevanta för de olika tilldelningarna. Operatörerna tycker generellt sett att det är svårt att diskutera auktionsformat då det är mycket komplext och beroende av vilket spektrum som tilldelas. En kommentar är att det är viktigt att PTS strävar mot ett format som gör auktionen så konkurrensneutral som möjligt. Nedan ges en sammanfattning av det som framkommit av intervjuerna gällande olika delar i auktionsformatet. 4.1 Blockindelning Det har framkommit synpunkter på blockindelningen i 800 MHz-bandet. En uppfattning är att PTS inte definierade bandet för att bidra till ökad konkurrens utan snarare för att det skulle passa tre etablerade aktörer. En aktör menar att om PTS hade velat främja ökad konkurrens och ge möjlighet för mindre aktörer att komma in hade man kunnat skapa mindre block eller ett block som inte var så intressant för de stora aktörerna. En annan aktör anser att det inte var realistiskt för dem att lämna bud eftersom många av 2012 AB Stelacon 14

konkurrenterna hade fått spektrum gratis genom förlängningen av tillstånd i 900 MHz-bandet. Och att det i praktiken skulle innebära att de i så fall skulle betala dubbelt så mycket som konkurrenterna. En annan åsikt gällande blockindelning är att villkoren för de olika blocken i en auktion bör vara så lika som möjligt. Som exempel nämner man 800 MHzauktionen som hade begränsningar i form av täckningskrav i ett av blocken. Det ledde till att det fanns färre obegränsade block att bjuda på vilket i sin tur drev upp priset på blocken. En aktör anser att det var fel att reservera block för de tidigare tillståndshavarna i 1800 MHz-auktionen. De operatörer som inte tidigare haft tillstånd i bandet anser det felaktigt att några får tillstånd gratis baserat på att de redan haft tillstånd, medan andra måste betala för att få tillgång till bandet. 4.2 Spektrumtak Åsikterna om spektrumtak går isär. De flesta operatörer är positiva till spektrumtak. Den risk som operatörerna ser om spektrumtak inte används är att en konkurrent kan köpa spektrum bara för att försvåra för någon annan. I 800 MHz-auktionen inkom många kommentarer om spektrumtak vid konsultationen. PTS hade inledningsvis föreslagit 2x20 MHz. Flera aktörer önskade lägre spektrumtak på 2x10 MHz. Några önskade 2x5 MHz och det fanns även önskemål om att ett block skulle reserveras för nya aktörer. PTS gjorde en bedömning efter konsultationen att det bästa för marknaden skulle vara ett lägre spektrumtak än de först hade föreslagit och ändrade sig därför till 2x10 MHz. Något som PTS uppfattar att marknaden uppskattade, men utifrån genomförda intervjuer verkar det inte vara någon större händelse. 4.3 Närståenderegler När det gäller närståenderegler har operatörerna svårt att komma med konkreta synpunkter. Det man däremot ser som utmaningen är att tydligt kunna definiera var det gemensamma intresset ligger när två bolag har ett gemensamt bolag. Exakt hur man ska utrycka sig har operatörerna inget svar på. 4.4 Samarbetsförbud Operatörerna anser generellt att samarbetsförbud är bra och en förutsättning när man använder auktion som metod för tilldelning av spektrum. Om det inte finns regler kring samarbete sätter man auktionsmekanismerna ur spel. Däremot upplever några av aktörerna att det är oklart när förbudet börjar gälla. Får man diskutera fram till att allmän inbjudan skickas ut, eller? Eftersom konsekvensen av att bryta mot förbudet är stor anses det viktigt att PTS tydliggör när förbudet börjar gälla. En aktör nämner också att samarbetsförbudet kan ställa till problem i de fall villkoren förutsätter samarbete mellan tillståndshavare. Exempelvis i 800 MHz-auktionen, då samarbetsförbudet omöjliggjorde för potentiella tillståndshavare att i förväg diskutera frågor som handlade om hantering av 2012 AB Stelacon 15

tv-störningar och en gemensam kontaktpunkt för tv-störningsärenden orsakade av sändningar i 800-bandet. 4.5 Bankgaranti/deposition Generellt sett har operatörerna inget att invända mot bankgarantier och deposition och de flesta anser att de fungerar avskräckande på oseriösa budgivare. Några av aktörerna är dock tveksamma till om det verkligen fungerar. Både 800 MHz- och 1800 MHz-auktionerna nämns som exempel på tillfällen då operatörerna upplevt att det funnits deltagare som enbart varit med för att driva upp priserna. 4.6 Budrundor och budnivåer Operatörerna anser att genomförandet av auktionerna fungerar bra, och att PTS har lyckats snabba upp själva auktionsprocessen jämfört med exempelvis 2,6-auktionen som genomfördes 2008. I de fall auktionen har varit Internetbaserad har programvaran fungerat tillfredsställande. Det har varit positivt med provauktioner då de flesta felaktigheter har upptäckts. Trots att deltagarna i auktionerna ibland har upplevt att auktionen har tagit lång tid är de flesta överens om att det är att föredra att budrundorna inte är för korta. Operatörerna behöver ibland tid för att stämma av med sina ägare etc. De flesta anser att det är positivt med fastlagda budnivåer då det minimerar risken för manipulation och samarbete. Flera aktörer nämner att PTS sagt att intervallen skulle bli mindre i 800 MHz när auktionen närmade sig sitt slut i men att det inte blev så. PTS har haft fast längd på sina budrundor. En fördel med fasta budrundor som aktörerna framför är att det blir mer förutsägbart och det finns tid för att exempelvis fatta beslut. De flesta aktörer föredrar flera budrundor. Auktioner med slutna bud i en enda budrunda blir mer spekulativa och skulle i fall med attraktivt spektrum driva upp priserna. 4.7 Minimipris Några operatörer menar att minimipriset var för högt i 800- och 1800- auktionerna. Än en gång kommer synpunkter om att det är något PTS gör för att få in mer pengar. Vill man bjuda in mindre spelare är det viktigt att minimibudet inte är för högt. En annan synpunkt är att det finns en risk att spektrum blir osålt om det visar sig att minimipriset är högre än värdet på spektrum. PTS företrädare anser att minimibuden ska baseras på att med stor sannolikhet vara lägre än marknadsvärdet för att undvika osålda tillstånd, men samtidigt vara så höga som möjligt för att få en kort och effektiv auktion. PTS anser att man lyckats bra med att sätta lämpliga minimibud eftersom alla tillstånd sålts i 800- och 1800 MHz-auktionerna. I 3,5 och 10, 5 GHzauktionerna var minimibudet 1 kr, så PTS menar att det inte var för höga minimibud som var anledningen till att alla tillstånd inte såldes. 2012 AB Stelacon 16

En aktör anser att i en auktion med accelererad budgivning behövs inte minimibud om man har depositionsavgift eller bankgaranti för att se till att oseriösa budgivare inte deltar. Ett förslag är att PTS borde konsultera mer med aktörerna kring minimipriserna. 4.8 Aktivitetsregler Operatörerna anser att aktivitetsreglerna har varit bra i de auktioner de har deltagit i. När det gäller passningsrätt ser operatörerna att det ger en möjlighet för deltagarna att agera taktiskt, trots att det inte är det som är avsikten. Ett önskemål som framkom var en aktiv passnings-knapp som man trycker på om man vill passa, istället för att inte agera alls. Man kan uppleva en osäkerhet kring om man har gjort rätt när man inte aktivt talar om att man väljer att utnyttja sin passningsrätt. Under 1800-MHz-auktionen kunde man lägga icke-bindande bud. Det betydde att man kunde vara med och buda men gå därifrån utan att köpa något. En risk med ett sådant förfarande är att budgivarna lägger bud som de sen inte står för. 5 Marknadsutvecklingen Internt på PTS upplever man att den auktionsmodell som man har valt fungerar mycket bra. PTS arbetar aktivt för att banden inte ska auktioneras ut samtidigt. Det ger möjlighet för en operatör med dålig likvid ett år att delta ett annat år. Man jämför med exempelvis Tysklands Big-bang modell då allt tillgängligt spektrum auktioneras ut samtidigt. De stora operatörerna tenderar då att köpa upp allt spektrum och efter en Big-bang-auktion är marknaden låst i kanske 20-25 år. Med PTS auktionsmodell anser man internt att lokala spelare och nyetablerare har större möjlighet att vara med och köpa spektrum. Marknadsaktörerna har olika syn på PTS auktionsmodell och kan se både föroch nackdelar med den. Det finns operatörer som skulle föredra den tyska modellen. Fördelar som nämns med en Big-bang-auktion är att man som operatör kan planera sina investeringar bättre om allt spektrum kommer ut samtidigt. Som det fungerar nu har de stora aktörerna möjlighet att köpa spektrum för att säkerställa att de inte blir utan även om de inte vet vad de ska använda det till. I en Big-bang-auktion skulle operatörerna kunna fokusera på olika inriktningar. Någon menar att i Sverige konkurrerar alla på samma sätt och alla operatörer är mer eller mindre identiska och att i en Big-bangauktion skulle mindre nischaktörer ha större möjlighet att köpa spektrum. Man kan konstatera att det under de nationella auktioner som genomfördes år 2010 och 2011 har ingen ny aktör kommit in på marknaden. Några aktörer påpekar att tillståndstiderna blir allt längre och att det blir lättare och lättare att förnya tillstånd, vilket gör det allt svårare för nya aktörer att ta sig in på den svenska marknaden. En synpunkt som flera av de större operatörerna framför är att det inte är rimligt att bereda tillträde för fler aktörer på den svenska marknaden. Sverige har en relativt sett liten befolkning på en stor yta 2012 AB Stelacon 17

och det är inte rimligt att ha som mål att bereda tillträde till fler. Istället är det viktigare att ge förutsättningar för att bibehålla den konkurrens som finns idag. De mindre operatörerna är av motsatt åsikt. De upplever att PTS inte underlättar för nya, mindre aktörer att ta sig in på marknaden. Framför allt genom för stora block som de mindre aktörerna inte har ekonomiska möjligheter att bjuda på. En operatör påpekar att det är viktigt att det finns aktörer som kan konkurrera på kundmarknaden och att man inte konkurrerar ut varandra med tillgång till spektrum. Operatörerna anser att marknaden har konsoliderats de senaste åren och att den nu sannolikt är satt för en lång tid framöver. Man är överens om att marknaden förmodligen kommer att vara stabil med tre eller fyra stora operatörer de närmaste 15-25 åren. PTS har noterat att inga nya aktörer har deltagit i de senaste årens auktioner, jämfört med tidigare då nyetablerare deltog och vann spektrum i nästan alla auktioner. Mindre aktörer såsom lokala företag eller en kommun har dock möjlighet att skaffa sig regionalt spektrum. En aktör menar att det kanske skulle vara mer effektivt med kommuntillstånd istället för länstillstånd. En annan synpunkt är att slutna bud är bra men att second-price bör användas i större utsträckning. Det är fler av de stora operatörerna som nämner att de har betalat höga auktionspriser för spektrum de senaste åren som istället skulle kunnat investeras i utbyggnad av mobilnäten för att åstadkomma bättre täckning, kapacitet och hastighet. En synpunkt som framkommer är att PTS bör fördjupa sig i hur marknaden verkligen ser ut, kanske mer samarbete med Konkurrensverket. Hur ser egentligen överlåtelser och uthyrning ut mellan bolagen på marknaden? En annan åsikt är att PTS bör värna om att spektrum används. PTS borde mäta användning och ta tillbaka frekvenser där det är spektrumbrist. Avslutningsvis kan nämnas att det finns mycket spekulationer på marknaden om att både PTS och aktörer agerar på ett sätt som driver upp auktionslikviderna. Det spekuleras även om samarbeten mellan operatörerna inför spektrumtilldelning, att man kommer överens om vem som ska bjuda på vilket block, vilket inte främjar konkurrensen. 2012 AB Stelacon 18

6 Slutsatser och rekommendationer Auktioner är en effektiv metod för att tilldela tillstånd att använda radiospektrum och PTS bör därför fortsätta med spektrumauktioner som tilldelningsmetod. Marknadsaktörerna uppskattar inriktningsplanen för spektrumtilldelning som PTS lanserade våren 2010, och aktörerna anser att PTS har blivit bättre på att kommunicera generellt. PTS bör fortsätta dialogen med marknadsaktörerna genom hearings, möten och remissammanställningar med kommentarer. PTS har fått kritik för att man inte tillräckligt tar till sig marknadsaktörernas förslag och önskemål. I de fall PTS väljer en annan väg än marknadsaktörerna förespråkar är det viktigt att PTS argumenterar för sina vägval, i synnerhet om de varit uppe till diskussion. En tydlig kommunikation kan minska marknadens spekulation kring de beslut som PTS fattar. PTS bör se till att alla förutsättningar är klara och tydligt kommunicerade innan man tilldelar spektrum för att marknadsaktörerna ska kunna värdera aktuellt spektrum. Det är också viktigt att PTS beaktar operatörernas behov av tid för att planera en auktion så att tiden från inbjudan till ansökan är tillräckligt lång. PTS bör undersöka nya mer kostnadseffektiva sätt att auktionera ut spektrum. Man bör undersöka möjligheten att ha enklare processer för att exempelvis tilldela spektrum om det är få intresserade aktörer. Aktörerna bör även på ett enkelt sätt kunna ansöka om de frekvenser som inte blir sålda i en auktion, under förutsättning att det inte finns fler sökande till respektive frekvensutrymme. PTS bör fortsätta med det interna auktionsforum som man skapat för att sprida kunskap internt. PTS bör också fundera över hur man kan förstärka och sprida kompetensen om spektrumauktioner internt för att undvika flaskhalsar när flera auktioner planeras under samma tidsperiod. 2012 AB Stelacon 19

Bilaga 1: Sammanfattning av genomförda spektrumauktioner Nedan visas en sammanställning av de auktioner som har genomförts under 2010 och 2011 i Sverige. Auktion Typ av tillstånd Tidpunkt Föreskrift 800 MHz Nationella tillstånd Auktion avslutad 2011-03-04 Bud Föreskrift utfärdad för det kombinerade urvalssättet FDD1 FDD5 tilldelas genom auktion, Simultaneous Multi Round Auction, (SMRA) med flytträtt. FDD6 genom en en kombination av ett jämförande urvalsförfarande (skönhetstävling) och en auktion. 1800 MHz 2010-2025 MHz Nationella tillstånd Auktion avslutad 2011-10-17 Bud Auktion avslutad Bud Tilldelas genom en två-stegsauktion. Steg 1 fördelar spektrummängden genom en s.k. klockauktion. I steg 2 placeras frekvensblocken i bandet genom en sluten budrunda. Auktionsdesign Sökande operatörer Teliasonera 854 000 000 919 999 999 3,5 GHz Länstillstånd Auktion avslutad 2011-12-08 Bud 10,5 GHz Nationella tillstånd Auktion avslutad 2011-12-09 Bud Kombinatorisk auktion med slutna Avbruten En sluten budrunda bud i en budrunda 5 sökande, 3 fick tillstånd 3 sökande, 2 fick tillstånd 1 sökande, 1 fick tillstånd 1 sökande, 1 fick tillstånd Hi3G 431 000 000 Vann inget tillstånd 4 000 100 Net4Mobility (Tele2 och Telenor) 469 000 000* 430 000 000 Comhem Vann inget tillstånd Net1 Vann inget tillstånd SavMAN Jönköpings län 107 000 * 300 miljoner kronor utgör bud på täckning och dessa pengar ska Net4Mobility, som vunnit frekvensblocket FDD6, använda för att bygga ut så att de fasta bostäder och företag som saknar bredband får det. 2012 AB Stelacon 20

Bilaga 2: Internationell sammanställning Nedan visas en sammanställning av de auktioner som har genomförts i Europa mellan 2007 och 2011. Vem vann spektrum / Land Auktion Tidpunkt Frekvensband Frekvensmängd Auktionsformat Auktionslikvid Pris/MHz/Capita Spektrumtak operatör Arctic Wireless, Craig 190 MHz. "Fyra Wireless Systems, parade och Budrundor via 0,0325 per MHz Hafslund Telekom, Norge 2,6 GHz November 2007 2,6 GHz oparade block." internet 29M per capita NetCom och Telenor Norge 2010 MHz November 2007 2010 2025 MHz Inquam Broadband två 2X20 MHz + 0,08 per MHz per Sverige 3,6 3,8 GHz December 2007 3,6 3,8 GHz två 40 Mhz 475 000 capita Två nationella tillstånd 2 x 224 Arqiva (2 nationella MHz, tre tillstånd), regionala subregionala tillstånd tillstånd 2 x 112 till Faultbasic, Storbritannien 28 GHz Februari 2008 10, 28, 32, 40 GHz MHz Transfinite, Red M Antal deltagare 8 deltagare, 5 vann spektrum 1 deltagare vann spektrum 44 operatörer Storbritannien 10 40 GHz April 2008 Sverige 2,6 GHz Maj 2008 Storbritannien 1452 1492 MHz Juni 2008 Finland 2,6 GHz November 2009 Nederländena 2,6GHz April 2010 Norge 10 Ghz Maj 2010 UK Broadband Ltd, T Mobile, Orange, BT, 10 deltagare 6 GHZ i parade mindre än Arqiva, Transfinite som vann block 1.8M Systems spektrum 1 block 1X50 Budrundor via MHz (TDD) samt internet. 190 MHz. 2500 14 block Öppningsbud av 0,1317 per MHz 2690 MHz 2X5MHz PTS. 226M per capita Intel (TDD) 17 block (okänd 0,0044 per MHz 8 deltagare, 1 storlek) 10,7M per capita Qualcomm vann spektrum Företaget Pirkanmaan Verko vann TDDspektrumet. FDD 3 budgivare för 14 st. block 5 MHz paired, 1 spektrum vanns av FDD; 3 205 MHz. 250 st. 50MHz oparat 0,003 per MHz DNA, Elisa and budgivare för 2690 MHz block. SMRA 3,8M per capita TeliaSonera. 50 MHz TDD. TDD såldes inte. FDD: Existing 38 st. block 40 MHz: Ziggo 4, Tele2 operatos: 20 (möjligen Mobiel. 20 MHz: KPN. Mhz. New 2.6 Ghz parade) A combinatorial 0,0012 cent per 10 MHz: Vodafone, T operators: 40 5 (först 9; 4 (2500 2690) clock auction. 2,2627M MHz per capita Mobile MHz. hoppat av) I block: 2 x 30 (10290 10320 & MHz of spectrum 10640 10670 in the 10 GHz Internetauction endast 1 block MHz) band ("ebay style"). 21 586 Broadnet Norge auktionerades 2 2 x 20 MHz block Deutche Telekom, E Plus (KPN) Tyskland 1,8 GHz Maj 2010 (okänt antal) 105,2M 4 1 st. block 5 Mhz; 4 st block 2x4,95 Mhz; 1 st. 347 M parat Vodafone, O2 block 1x14,2 11,4 M (Telefonica), E Plus (KPN) Tyskland 2,0 GHz Maj 2010 Mhz oparat 4 Deutche Telekom, 14 st. 2x5 Mhz 258 M parat, Vodafone, O2 block ; 1 st. 86,6 M 0,0221 per MHz (Telefonica), E Plus (KPN) Tyskland 2,6 GHz Maj 2010 1x50 Mhz block oparat per capita 4 Deutsche Telekom, Vodafone, Telefonica O2 Tyskland 800 MHz Maj 2010 2X30 MHz blocks 3 576M 4 205 MHz: 190 MHz 2,5 GHzbandet, och 15 5 steg. 2,5 GHz & 2010 MHz i 2010 MHzbandet. "Combinatorial 4 budgivare / 4vinnare. Danmark 2,6 GHz Maj 2010 MHz clock auction." 136M 0,13 Inga tak. A1 Telekom Austria, 2.5 2.69 GHz 14 parade och Hutchison, 3G Austria, (2010 2020 / 10 oparade Orange, T Mobile Austria. Österrike 2,6 GHz Oktober 2010 2500 2690) block 39,53M 5 Danmark 410 MHz November 2010 410 430 MHz 80 500 Ice.Net 2 Internetauktion ("ebay style") Danmark 450 MHz December 2010 450 470 MHz 348 000 Ice.Net 2 6 nationella tillstånd; parade SMRA (med rätt att 3 Sweden (Hi3G Februari Mars block (FDD) 2 x 5 byta bud) FDD6: Access), TeliaSonera, Sverige 800 MHz 2011 791 862 MHz MHz. skönhetstävling 197M Net4Mobility 2 x 10 MHz 5 1 Belgien 2,1 GHz Maj 2011 Integrated Transport Information Services Ltd (ITIS) Storbritannien 100 MHz Juni 2011 6 st block 2 x 5 MHz Spanien 800 MHz Juli 2011 790 862 MHz 6 operatörer 2 x 20 MHz 11 2 X 5 MHz (okänt antal) Orange 2 x 20 MHz 11 Spanien 900 MHz Juli 2011 3 st. block 2 X 5 1 815 000M Spanien 1800 MHz Juli 2011 MHz Yoigo 115 MHz 11 0,2432 per MHz 2X70 MHz FDD, per capita (avser 2,6 GHz) Spanien 2,6 GHz Juli 2011 50 MHz TDD 6 operatörer 115 MHz 11 Telefónica 2 x 20 MHz Spanien 900 MHz Juli 2011 2 x 4,8 MHz 169 M Spanien 2,6 GHz Juli 2011 30 MHz TDD nationellt, samt 40 MHz TDD regionalt 16,4M 6 operatörer 115 MHz 4 operatörer; Bouygues Telecom, MHz Frankrike 2,6 GHz Oktober 2011 140 MHz 0,102 per 936M per capita Free Mobile, SFR, Orange 2 x 25 MHz (inkl. innehav i 6 st. block 2 x 5 900 MHzbandet) Italien 800 MHz Oktober 2011 MHz Budrundor 4 (Telecom 3 st. block 2 x 5 4 (Telecom Italia Italia (TIM), Italien 1800 MHz Oktober 2011 MHz 3,900M (TIM), Vodafone, Wind, 2 x 25 MHz Vodafone, Wind, Italien 2 GHz Oktober 2011 1 block 15 MHz 3) 3) 55 MHz 12 st. block 2 x 5 kombinerat FDDoch MHz; 2 st. block TDD spektrum Italien 2,6 GHz Oktober 2011 15 MHz MHz per Sverige 1800 MHz Oktober 2011 1800 MHz 2 x 25 MHz (okänt antal) 0,35 per 168M capita Net4Mobility, TeliaSonera 3 Polen 1800 MHz December 2011 1710 1730 MHz och 1805 1825 MHz CenterNet, Mobyland Grekland 900 MHz December 2011 900 MHz Cosmote, Vodafone, 380,5 M Grekland 1800 MHz December 2011 1800 MHz Wind Hellas Danmark 800 MHz 2011 800 MHz 0,5M årligen 2012 AB Stelacon 21