PROTOKOLL Nummer 12 25.4.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån Enheten för Europarätt och externa frågor Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve EU-sakkunnig Pamela Baarman Omedelbart............................ Ärende/Dnr/Exp. Beslut Nr 16 Ålands BSPC-delegations begäran om landskapsregeringens synpunkter på BSPC:s resolution från 2015 samt information om vad landskapsregeringen har gjort alternativt avser göra med anledning av resolutionen. ÅLR 2015/9508 32 Rk1c Landskapsregeringen beslöt tillställa Ålands BSPC-delegation ett svar i enlighet med bilaga 1, Rk1c16E12. Nr 17 Kommissionens formella underrättelse 2016/0190-0193; genomförandet av fyra direktiv ÅLR 2016/3002 33 Rk1c Landskapsregeringen beslöt tillställa utrikesministeriet ett svar för vidareförmedling till kommissionen i enlighet med bilaga 2, Rk1c16E12.
Bilaga 1, Rk1c16E12 Dokumentnamn Nr Sidnr BREV 32 Rk1c 1 (7) Datum Dnr 25.4.2016 ÅLR 2015/9508 Ålands BSPC-delegation, Ålands lagting Hänvisning Kontaktperson Pamela Baarman Ärende Landskapsregeringens synpunkter på BSPC:s resolution från 2015 samt information om vad landskapsregeringen har gjort alternativt avser göra med anledning av resolutionen. Bakgrund Med anledning av den BSPC-resolution som antogs i augusti-september 2015 i Rostock, Tyskland vid den årliga parlamentariska Östersjökonferensen har lagtinget den 15 september 2015 begärt landskapsregeringens synpunkter på resolutionens innehåll samt information om vad landskapsregeringen har gjort alternativt avser göra med anledning av resolutionen. Begäran har därefter kompletterats den 8 februari 2016, efter att BSPC:s ständiga kommitté sammanträtt och beslutat att fokusera på ett fåtal frågor i förhållande till specifika punkter i resolutionen, i syfte att göra synpunkterna från de olika regeringarna i Östersjöområdet mer jämförbara. Resolutionen som innehåller uppmaningar till regeringarna i Östersjöområdet berör bland annat samarbete i Östersjöregionen, gränsöverskridande samarbete inom hälsovårdsområdet, hälsa och ekonomi samt hållbar och tillgänglig social- och hälsovård. Preambeln till resolutionen och Samarbete inom Östersjöregionen Östersjökonferensen har valt att betona ett fåtal punkter under varje huvudrubrik i resolutionen. Under preambeln till resolutionen och rubriken Samarbete inom Östersjöregionen önskar Östersjökonferensen upplysningar från regeringarna över följande punkter:... att säkerställa en anständig behandling av flyktingar särskilt när det gäller bostäder och sjukvård (preambeln) Landskapsregeringen ser den pågående flyktingkatastrofen som ett globalt ansvar som Åland ska ta sin del av. Landskapsregeringen har utrett förutsättningarna för Åland att bistå Migrationsverket i mottagandet av personer som söker internationellt skydd (asyl). Asylmottagning faller under rikets behörighet, varför det är Migrationsverket som verkställer och ingår avtal om öppnande och stängning av flyktingförläggningar. Formella parter i avtal om att
starta och driva en mottagningscentral (MOT) är Migrationsverket och serviceproducenten av en MOT. Landskapsregeringen konstaterar att det inte föreligger några juridiska eller formella hinder för att en MOT ska kunna startas på Åland. Finlands Röda Kors (FRK) har en avsiktförklaring tillsammans med inrikesministeriet att bistå i flyktingmottagning, vilket är ett av organisationens kärnuppdrag. Sedan början av 2016 har därför FRK Åland påbörjat arbetet med att utveckla en beredskap för en mottagningscentral på Åland, med Röda Korset som serviceproducent. Landskapsregeringen följer arbetet på nära håll, i enlighet med regeringsprogrammet. Landskapsregeringen konstaterar att det är svårt att bedöma hur situationen med asylsökande i Finland kommer utvecklas i den närmaste framtiden och att det därför är aktuellt att ha en beredskap för mottagning även på Åland. Vad gäller nödinkvartering av personer som söker asyl i Finland och anländer till landet via Åland, finns sedan hösten 2015 en förhöjd beredskap att temporärt härbärgera ett större antal personer. Det är Finlands Röda Kors Ålandsdistrikt som kan agera efter begäran om handräckning från polisen. Landskapsregeringen har bistått genom att ställa lokaler och viss materiel till förfogande. att samarbeta för att stärka Östersjöregionen som en viktig och konkurrenskraftig kunskapsregion med en utmärkt infrastruktur för högre utbildning och forskning (punkt 4) I utbildningsavtalet mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland stadgas att Högskolan ska utveckla sitt utbildningsutbud i samarbete med relevanta universitet och yrkeshögskolor, och att Högskolan ska utveckla samverkansmodeller med andra högskolor i närområdet vad avser tillämpad forskning. I enlighet med målsättningen i Bolognaprocessen ska mobilitet vara en utmärkande egenskap i europeisk högre utbildning, och fram till 2020 ska minst 20 % av dem som tar examen ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier. Internationell verksamhet är viktig för studenternas attraktivitet på arbetsmarknaden, varför Högskolans mål är att minst 70 % av de studerande ska ha avlagt en studie- eller praktikperiod utanför Åland under studietiden. År 2015 avlade 60 % av de utexaminerade en studie- eller praktikperiod utomlands. I syfte att uppnå ovannämnda internationella mål deltar Högskolan på Åland i ett antal olika samarbetsprogram. Nordplus som finansieras av Nordiska ministerrådet är ett utbytesprogram för högre utbildning inom Norden och de baltiska länderna. Inom ramen för Nordplus deltar Högskolan på Åland i sju olika Nordplus Higher Education nätverk sammanlagt ingår ett 80-tal universitet och högskolor i nätverken. Nätverkens syfte är att förmedla studerande- och lärarutbyte samt ordna intensivkurser och utvecklingsprojekt. Nätverken möjliggör även utbyte av erfarenheter, god praxis och innovativa resultat. Högskolan på Åland deltar även i programmet Erasmus+, Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor för åren 2014-2020. Programmet främjar internationalisering och kvalitet inom högre utbildning, och via programmet kan deltagarna studera eller undervisa sitt eget ämne utomlands, utveckla sina språkkunskaper, samt utöka övriga internationella färdigheter och skapa nätverk. Genom programmet har Högskolan på Åland mycket samarbete i Östersjöregionen. Högskolan på Åland deltar även i ett flertal forskningsprojekt tillsammans med samarbetspartners från Östersjöregionen: Högskolan deltog exempelvis i ett Interreg Central Baltic projekt vid namn ARCHOIL - Management of onshore cleanup operations of oil spills in archipelagos, i syfte att etablera samarbete mellan de närliggande regionerna för att förbättra
oljeskyddsberedskapen i skärgårdsförhållanden samt att skapa gemensamma strategier för oljeskydd och gränsöverskridande operativt samarbete. Högskolan driver även ett projekt vid namn Havsforskningsplattformen, ett projekt delfinansierat av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) vars syfte är att utveckla en autonom mobil havsplattform av vind- och solenergi. Plattformen kommer att användas för marina sensormätningar och för övervakning av tumlare i Östersjön. att fortsätta arbetet med att förbättra mottagningsanordningar för avloppsvatten i passagerarhamnar för att säkerställa en snabb aktivering av specialområdesstatusen i Östersjön i enlighet med Internationella sjöfartsorganisationens Marpol bilaga IV, i syfte att hindra frisättningen av orenat avloppsvatten från passagerarfartyg i framtiden och att bekräfta sitt åtagande för en fortsatt förbättring och modernisering av avloppsvattenreningskapaciteten i hela Östersjöregionen, i enlighet med de strängare gränsvärden som HELCOM enats om (punkt 8) Landskapsregeringen har sedan lång tid på olika sätt aktivt verkat för ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten från fartyg, och då speciellt att ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten från passagerafartyg i Östersjön träder i kraft senast år 2018. HELCOM har koordinerat Östersjöländernas arbete med att skapa ett sådant förbud, vars tidtabell för ett införande har senarelagts. Landskapsregeringen antog i mars 2016 ett nytt åtgärdsprogram för Ålands marina miljö. I åtgärdsprogrammet konstateras att ett förbud mot utsläpp av toalettavfall i Östersjön från passagerarfartyg är ett steg närmare genomförande. Det skedde genom beslut i den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s miljökommitté i maj 2015. För att förbudet ska bli verklighet krävs en ändring av den konvention som reglerar utsläpp från fartyg, vilket förväntas i april 2016. Reglerna är tänkta att börja tillämpas år 2019 för nya fartyg och år 2021 för existerande fartyg i Östersjön med undantag för ryska vattenområden. Landskapsregeringen avser fortsättningsvis driva frågan och stöda arbetet med att förbudet ska börja tillämpas så snabbt som möjligt genom att aktivt framföra sin åsikt vid behov i olika sammanhang. Tidigare har landskapsregeringen tillskrivit berörda nordiska miljöministrar med uppmaningen att arbeta för ett förbud mot utsläpp, samt har även i ett ställningstagande bett den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) samt Östersjöstaternas råd (CBSS) att arbeta för att den ursprungliga tidtabellen bibehålls för implementeringen av förbudet. Gränsöverskridande hälsovårdssamarbete Under rubriken Gränsöverskridande hälsovårdssamarbete önskar Östersjökonferensen upplysningar från regeringarna över följande tre punkter: att förbättra gränsöverskridande samarbete och medicinsk specialisering i behandlingen av sällsynta sjukdomar, med tanke på en kostnadseffektiv användning av medicinsk utrustning (punkt 20) att reglera gränsöverskridande akutvård på ett sätt så att snabbast möjliga hälso- och sjukvård kan garanteras oberoende av vårdleverantörens ursprungsland (punkt 21)
att minska användningen av antibiotika i allmänhet och i jordbruket (djurhållning) till ett absolut minimum för att förhindra en ytterligare ökning av antimikrobiell resistens (punkt 22) Landskapsregeringen konstaterar att ett gränsöverskridande Östersjösamarbete är värdefullt, och har länge samarbetat med omkringliggande länder inom ett flertal områden. Inom ramen för samarbetet mellan Östersjöländerna och mot bakgrund av den Nordliga dimensionen inom EU utgör utvecklingen av gränsöverskridande samarbete och nya innovativa förhållningssätt inom hälso- och sjukvården samt socialvården samt ekonomiska aspekter på dessa de bärande idéerna i BSPC-resolutionen. Det uttalas en strävan till att genom samarbete inom hälsosektorn utveckla Östersjöregionen till en föregångare vad gäller hållbar utveckling, även med beaktande av miljöfrågor och ekonomiska villkor. Landskapsregeringen konstaterar att dessa målsättningar är förenliga med de strategier och de mål som landskapsregeringen formulerat i regeringsprogrammet för ett hållbart Åland. Avsnittet om gränsöverskridande samarbete inom hälsovården handlar om målsättningar som i vissa avseenden redan börjat konkretiseras inom det nordiska samarbetet inom hälsosektorn där Åland är en aktiv aktör. Könbergrapporten som identifierar utvecklingsområden för det nordiska hälsosamarbetet nämns i BSPC-resolutionen som en förebild för motsvarande samarbete inom hela Östersjöregionen. Åland deltar för tillfället i ett flertal samnordiska arbetsgrupper vars målsättning är att utbyta information, etablera gemensamma riktlinjer och samordna resursanvändning. Exempel på sådana samarbetsområden är högspecialiserad vård, sällsynta sjukdomar, läkemedelssamarbete, finansiering av sjukvården, utbildning, legitimering och tillsyn inom vårdyrken samt psykisk hälsa och psykiatrisk vård. Även förebyggande och hantering av antibiotikaresistens är ett nordiskt samarbetsområde. Ur landskapets budget för 2016 framgår att landskapsregeringens målsättning är att kartlägga antibiotika-användningen inom djurhållningen. Landskapsregeringen konstaterar att de erfarenheter som uppstått från utvecklandet av det nordiska hälsosamarbetet kan dras nytta av inom BSPC. Hälsa och ekonomi Under rubriken Hälsa och ekonomi önskar Östersjökonferensen upplysningar från regeringarna över följande punkter: att förbättra villkoren för att stödja utvecklingen av innovationer inom hälsooch sjukvården, bland annat inom områdena ehälsa och telemedicin, och samtidigt säkerställa att investeringar i ehälsa stöder införandet av standarder och driver samverkan över hälso- och sjukvårdssektorn för att utöva inflytande över "ehälsa europeiska ramverket för interoperabilitet" (eeif) och observera gemensamma europeiska initiativ, såsom "Riktlinjer inom ehälsa-nätverket" av de ansvariga myndigheterna i medlemsstaten (punkt 31) Landskapsregeringen har deltagit i ett antal innovationsprojekt inom hälsovårdsområdet, bland annat i projekten Äldreomsorg på distans och Virtual Elderly Care Service on the Baltic Islands (VIRTU). Mer information om dessa projekt finns under rubriken Hållbar och tillgänglig social- och hälsovård senare i denna redogörelse. Ur landskapets budget för 2016 framgår att landskapsregeringens målsättning är att förberedelserna för införandet av e-recept
och det nya vårdinformationssystemet ska intensifieras under året. Avsikten är att Ålands Hälso- och Sjukvård ska införa e-recept den 1 januari 2017. Även i övrigt arbetar Ålands Hälso- och Sjukvård med att stöda utvecklingen av innovationer inom hälso- och sjukvården: Vitalis-mässan, Nordens ledande ehälsomöte i Göteborg, bevakas årligen. Inom tandvården har SMS-påminnelser införts för att undvika uteblivna besök, och tjänsten klamydia.ax, som möjliggör anonym testning för klamydiainfektion, togs i drift 2014. För tillfället arbetar Ålands Hälso- och Sjukvård med att införa möjlighet till bokningar på nätet för laboratoriets patienter. Avsikten är även att i framtiden kunna erbjuda patientjournaler via nätet. att förbättra tidiga insatser för att stärka en god folkhälsa genom sociala investeringar såsom vaccinprogram och vidta kraftfulla åtgärder för att minska konsumtionen av alkohol, tobak och narkotika, och verka för ett starkare förebyggande av diabetes II och andra livsstilssjukdomar (punkt 34) Landskapsregeringen har med målsättningen att förebygga, förhindra, begränsa och hantera risk- och missbruk framtagit ett handlingsprogram för åren 2013-2016. Programmet är under förverkligande och har hittills inneburit utökad samverkan mellan aktörer som arbetar mot risk- och missbruk samt att arbetsfördelningen i åtgärdskedjan för personer med risk- eller missbruk har förtydligats. Behov av ny lagstiftning på området har aktualiserats genom de tre grupper som driver förverkligandet av handlingsprogrammet och ett projekt för att främja ansvarsfull alkoholservering har initierats år 2013. År 2016 utförs en enkätundersökning i syfte att kartlägga ålänningars vanor och attityder gällande alkohol-, tobak- och narkotikabruk samt spelvanor. Enkätundersökningen följer upp motsvarande undersökningar utförda år 2001, 2005 och 2011. Landskapsregeringen i samarbete med Ålands Hälso- och Sjukvård lanserade år 2014 Tobakskampen, ett femårigt projekt i syfte att förstärka de preventiva och tobaksavvänjande insatserna i landskapet. Genom att erbjuda professionell hjälp till tobaksanvändare ska så många som möjligt fås att varaktigt sluta använda tobak. Målgruppen för projektet är tobaksanvändare utan svårare tobaksrelaterad sjuklighet, åländska grundskole-och gymnasieungdomar, hälsooch sjukvårdspersonal inom framför allt offentlig, men även privat sektor samt andra personer/grupper med intresse för tobaksprevention och tobaksavvänjning. Målsättningen för projektet är: att Tobakskampen ska vara en av allmänheten och hälso- och sjukvården välkänd och använd resurs för tobaksavvänjning och tobakspreventivt arbete att andelen tobaksanvändare på Åland minskar i ÅSUB:s enkätundersökningar under projekttiden att sammanlagt minst 50 frekventa tobaksrökare som varit föremål för insats inom ramen för Tobakskampen under projektåren 1-4 har förblivit fria från tobaksrökning (>12 månader efter insatsen) vid uppföljning att den genom projektet för ålänningar kostnadsfria hjälptelefontjänsten för tobaksavvänjning i Sverige används minst 150 gånger av ålänningar under projekttiden Bland övriga förebyggande program som landskapsregeringen deltar i kan nämnas ett internetbaserat program för anonym testning för klamydiainfektion samt ett allmänt av samhället bekostat TBEvaccinationsprogram för förebyggande av fästingburen hjärnhinneinflammation. Hållbar och tillgänglig social- och hälsovård
Under rubriken Hållbar och tillgänglig social- och hälsovård önskar Östersjökonferensen upplysningar från regeringarna över följande punkter: att utveckla och stärka strategier inriktade på demografiska förändringar, såsom det europeiska innovationspartnerskapet för ett aktivt och hälsosamt åldrande och särskilt med tanke på offentliga tjänster när det gäller landsbygdsrandområden (punkt 43) Under år 2016 inleder landskapsregeringen ett treårigt projekt Äldres psykiska ohälsa. Syftet med projektet är att utveckla det förebyggande, stärkande och hälsofrämjande arbetet kring äldres psykiska ohälsa samt att utveckla formerna för det multiprofessionella samarbetet kring individer som behöver mycket stöd. Målet med projektet är att skapa så optimala strukturer och innehåll i omsorgen och vården som möjligt, utgående från ett helhetsperspektiv på klienten/patienten 65 år och äldre med tillfällig eller kronisk psykisk ohälsa, samt utgående från att rätt vård och omsorg ges på rätt tid och på rätt plats. Under åren 2010-2013 deltog Åland i utvecklingsprojektet Virtual Elderly Care Service on the Baltic Islands (VIRTU) där man med hjälp av modern IT-teknologi utvecklade nya serviceformer inom äldreomsorgen. Projektet finansierades för Ålands del av Central Baltic IVA-programmet och Ålands landskapsregering. Under åren 2013-2015 finansierade landskapsregeringen projektet Äldreomsorg på distans. Under år 2016 stöder landskapsregeringen övergången av projektet Äldreomsorg på distans till att ingå i kommunernas ordinarie verksamhet genom finansiering. Målet är att kommunerna ska ta i bruk välfärdsteknologi på permanent basis som en av flera metoder att stödja ett tryggt kvarboende, att förebygga vård- och omsorgsbehov och som ett stöd i utvecklandet av samhällsekonomiskt hållbara lösningar i en situation där den demografiska utvecklingen går mot ett ökat antal äldre. Även möjligheterna att använda teknologin för tjänster inom telemedicin undersöks. Landskapsregeringen har deltagit i det nordiska projektet Kvalitet inom äldreomsorgen. Genom projektet strävar man dels till erfarenhets- och kunskapsspridning om äldreomsorgens uppbyggnad och kvalitet i de olika nordiska länderna och självstyrande områdena, dels till att få en bild av vilka de största utmaningarna är inom äldreomsorgen i framtiden i ljuset av den demografiska utvecklingen. att skapa incitament för att förbättra villkoren för vård- och omsorgsyrkena och att arbeta mot en intensifierad yrkesutbildning för anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn i syfte att avsevärt underlätta ett kostnadseffektivt hälso- och sjukvårdssystem i regionen samt skapa förståelse för hälso- och sjukvårdssektorn som en övergripande frågeställning (punkt 52) Landskapsregeringen strävar till att skapa bättre arbetsvillkor för vård- och omsorgsyrkena genom att för tillfället genomföra en arbetsvärdering och digitalisera verksamheten. Parallellt med detta arbetar landskasregeringen för att höja kostnadseffektiviteten och har initierat en samhällsdebatt om vad som egentligen är den offentliga sjukvårdens uppdrag och vad som kunde skötas i samarbete med tredje sektorn/privata sektorn. Landskapsregeringen konstaterar att samma frågeställning är aktuell inom hela Östersjöregionen, varför det bör finnas goda förutsättningar för att kunna lära av varandra. Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att om Ålands BSPC-delegation önskar ytterligare synpunkter eller kommentarer till resolutionen är delegationen
välkommen att kontakta respektive minister alternativt tjänsteman för närmare information. Minister Wille Valve EU-sakkunnig Pamela Baarman
Bilaga 2, Rk1c16E12 Dokumentnamn Nr Sidnr BREV 33 Rk1c 1 (2) Datum Dnr 25.4.2016 ÅLR 2016/3002 Utrikesministeriet Enheten för EU-domstolsärenden Rättstjänsten PB 417 00023 Statsrådet Hänvisning Kommissionens formella underrättelser 2016/0190-0193; implementering av fyra direktiv Kontaktperson Pamela Baarman Landskapsregeringen har erhållit en remiss från utrikesministeriet angående kommissionens formella underrättelse om Finlands implementering av fyra direktiv. Kommissionen framhåller i sitt brev SG-Greffe(2016)D/3991 av den 23 mars 2016 att Finland inte har anmält genomförandeåtgärder för dessa fyra direktiv till kommissionen trots att genomförandetiden för direktiven har löpt ut. Genomförandesituationen i landskapet för de berörda direktiven framgår av bilagan. Landskapsregeringen förutsätter att den information som förts fram angående genomförandesituationen i landskapet, för de direktiv som berörs av den formella underrättelsen, vidareförmedlas till kommissionen som Ålands del av Finlands svar. Minister Wille Valve EU-sakkunnig Pamela Baarman
IMPLEMENTERINGSSITUATIONEN I LANDSKAPET ÅLAND Överträdelsen nummer Direktivets nummer Direktivets namn Landskapsregeringens åtgärder 1. Överträdelsenummer 2016/0190 2013/53/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG Delvis inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen avser notifiera direktivet senast vid årsskiftet 2016-2017. Internt diarienummer: ÅLR 2014/1804 2. Överträdelsenummer 2016/0191 2013/55/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMIförordningen) Delvis inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen avser notifiera direktivet senast vid årsskiftet 2016-2017. Internt diarienummer: ÅLR 2014/1800 3. Överträdelsenummer 2016/0192 2014/61/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Delvis inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen avser notifiera direktivet senast våren 2017. Internt diarienummer: ÅLR 2014/4882 4. Överträdelsenummer 2016/0193 2014/64/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/64/EU av den 15 maj 2014 om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller databaser som är en del av medlemsstaternas övervakningssystem Inom rikets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen har notifierat direktivet den 28 december 2015. Internt diarienummer: ÅLR 2014/6411