I N N E H Å L L. Styrning och optimering av bilbana

Relevanta dokument
Styrning och optimering av bilbana TFYY51 Ingenjörsprojekt

Ingenjörsprojekt Styrning och optimering av bilbana

Projektdirektiv Oskar Ljungqvist Sida 1. Kund/Examinator: Daniel Axehill, Reglerteknik/LiU

Kravspecifikation. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund Version 1.0. Status

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.1

Testplan. Redaktör: Sofie Dam Version 0.1. Status. Planering och sensorfusion för autonom truck Granskad Dokumentansvarig - Godkänd

LIPs Isak Nielsen ChrKr Projektdirektiv13_ROV.doc CKr

Kravspecifikation. Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil. Version 1.1 Joel Lejonklou 26 november 2012

Testprotokoll. Redaktör: Sofie Dam Version 0.1. Status. Planering och sensorfusion för autonom truck Granskad Dokumentansvarig - Godkänd

LIPs Daniel Axehill ChrKr Projektdirektiv_Saab_v3 CKr

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LIPs Martin Lindfors ChrKr Projdir2017_sbd.doc CKr

Besta llarmo te. Ingenjo rsprojekt. Projektbeskrivning. Utmaningar i projektet

LIPs Fredrik Ljungberg ChrKr Projektdirektiv18_ROV.doc CKr

LIPS Kravspecifikation. Institutionen för systemteknik Mattias Krysander

Projektplan. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund. Version 1.0. Status. Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs

Projektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs

Testplan. Vidareutveckling av Optimal Styrning av Radiostyrd Racerbil. Version 1.1 Fredrik Karlsson 26 november Granskad JL, FK 26 november 2012

Projektdirektiv Christian Andersson Naesseth Sida 1

LiTH Autonom styrning av mobil robot Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0

Rapportering som krävs utöver LIPS-dokumenten: poster föredrag där projektets genomförande och resultat beskrivs hemsida som beskriver projektet

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3

Projektdirektiv. Rikard Falkeborn Sida 1

Projektdirektiv Hanna Nyqvist Sida 1

Testplan Autonom truck

Testprotokoll Autonom målföljning med quadcopter

LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status

LiTH, Reglerteknik Saab Dynamics. Testplan Collision avoidance för autonomt fordon Version 1.0

Projektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs

Kravspecifikation. Oskar Törnqvist Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd

LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk

Ingenjörsprojekt. Utmaningar i projektet. Projektbeskrivning. Styrning och optimering av bilbana

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

Linköpings universitet

Linköpings universitet

Före Kravspecifikationen

Projektplan. LIPs. Per Henriksson Version 1.0. LiTH 7 december Optimering av hjullastare. TSRT10 projektplan.pdf WHOPS 1

LIPs Andreas Bergström ChrKr Projektdirektiv16_Toyota_v2.0.doc CKr

Dokumentation och presentation av ert arbete. Kursens mål. Lärare Projektmedlemmar. Studenter Extern personal. Projektfaser. Projektroller.

Kravspecifikation. Estimering och övervakning av avgasmottryck i en dieselmotor. Version 1.2 Dokumentansvarig: Gustav Hedlund Datum: 24 april 2008

Dokumentation och presentation av ert arbete

TANA81: Matematikprojekt

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testrapport. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

Efterstudie. Redaktör: Jenny Palmberg Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Jenny Palmberg

Kravspecifikation21.pdf. Diagnos av elkraftsystem

Ingenjörsprojekt, TFYY Föreläsning 3. Urban Forsberg Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IFM

Testplan Racetrack 2015

LiTH Mobile Scout. Kravspecifikation. Redaktör: Patrik Molin Version 1.0. Status. Granskad Godkänd. TSRT71 Patrik Molin.

Testplan. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Martin Skoglund Version 1.1. Status

Ingenjörsprojekt, TFYY Urban Forsberg Instutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IFM

Ingenjörsprojekt (TFYY51) Kursdirektiv. Version 5.2. Urban Forsberg, IFM. Status. Granskad. Godkänd

Kravspecifikation. Flygande Autonomt Spaningsplan. Version 1.2. Dokumentansvarig: Henrik Abrahamsson Datum: 29 april Status.

Projektplan. LiTH AMASE Accurate Multipoint Acquisition from Stereovision Equipment. Johan Hallenberg Version 1.0

Projektplan David Sandberg Version 1.0

Kravspecifikation Autonom målföljning med quadcopter

LiTH Autonom styrning av mobil robot Testplan Version 1.0 TSRT71-Reglertekniskt projektkurs Anders Lindgren L IPs

Linköpings universitet

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete

Ingenjörsprojekt, TFYY51, 2018 Slutleverans, Projektkonferens, Dokumentation

Linköpings universitet

Välkomna till KMM! KMM. KMM - lärandemål Efter fullgjord kurs ska ni bland annat kunna:

Linköpings universitet

Dokumentation och presentation av ert arbete

Ingenjörsprojekt, TFYY51, 2017 Slutleverans, Projektkonferens, Dokumentation

Testprotokoll Racetrack 2015

Testspecifikation. Henrik Hagelin TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:

Efterstudie. LIPs. LiTH Autonom styrning av mobil robot Martin Elfstadius. Version 1.0. Status. TSRT71-Reglertekniskt projektkurs

Linköpings universitet

Kandidatprojekt i elektronik Efter fullgjord kurs ska ni kunna: Kandidatprojekt i elektronik, 16 hp Kursansvarig: Tomas Svensson

LIPs Andreas Bergström ChrKr Projektdirektiv17_Toyota_v1.0.doc1 CKr

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3

Testplan. Flygande Autonomt Spaningsplan. Version 1.0. Dokumentansvarig: Henrik Abrahamsson Datum: 14 mars Status.

Kravspecifikation. LIPs. LiTH Flygsimulator Erik Carlsson. Version 1.0. Status. TSRT71 Reglerteknisk projektkurs Kristin Fredman

LiTH 7 december Optimering av hjullastare. Testplan. Per Henriksson Version 1.0. LIPs. TSRT10 testplan.pdf WHOPS 1. tsrt10-vce@googlegroups.

HARALD Testprotokoll

Kandidatprojekt i elektronik. Kandidatprojekt i elektronik, 16 hp Kursansvariga: Tomas Svensson, Mattias Krysander

Kravspecifikation. LiTH AMASE Accurate Multipoint Acquisition from Stereo vision Equipment. John Wood Version 1.0.

Goda råd till de som ska utföra ett liknande projekt (från KMM 2016)

Välkomna till KMM! KMM. KMM - lärandemål Efter fullgjord kurs ska ni bland annat kunna:

Projektplan. Redaktör: Patrik Molin Version 1.0. Mobile Scout. Status. LiTH Granskad Godkänd. TSRT71 Patrik Molin

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektplan. Joachim Lundh TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:

Systemskiss. LiTH AMASE Accurate Multipoint Acquisition from Stereovision Equipment. Jon Månsson Version 1.0

Kravspecifikation. LIPs. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo Niclas Lerede Version 1.2. Status. Reglerteknisk Projektkurs

Kravspecifikation. LiTH Autonom bandvagn med stereokamera Gustav Hanning Version 1.0. Status. TSRT10 8Yare LIPs.

KRAVSPECIFIKATION. Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1. Status

Systemskiss. LiTH Autonom bandvagn med stereokamera Gustav Hanning Version 1.0. Status. TSRT10 8Yare LIPs. Granskad

Systemskiss. Redaktör: Anders Toverland Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Anders Toverland

Projektplan. Per-Emil Eliasson, Claes Fälth, Manne Gustafson, Andreas Gustafsson. 29 januari 2003

Goda råd från studenterna som gjorde kandidatprojektet 2018

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Projektplanering. Projektplanen. Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas

Systemskiss. Status. David Sandberg, Tobias Lundqvist, Rasmus Dewoon, Marcus Wirebrand Version 1.0. Granskad Godkänd

Testplan Autonom målföljning med quadcopter

Systemskiss. Joachim Lundh TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:

Kravspecifikation Autonom Bandvagn

Transkript:

september 08 Erik Frisk <erik.frisk@liu.se> september 08 Version.0 Granskad Godkänd Viktor Leek Status TFYY5 Ingenjörsprojekt Y

I N N E H Å L L Inledning. Parter............................................... Leverantörsorganisation......................................3 Mål................................................4 Reglertekniska utmaningar....................................5 Bakgrundsinformation......................................6 Beskrivning av kravsystem................................... Översikt av systemet 3. Befintligt system och ingående delsystem........................... 3. Produktkomponenter...................................... 3.3 Beroenden till andra system................................... 3 3 Krav 4 3. Generella krav på hela systemet................................ 4 3. Prestanda och tillförlitlighet.................................. 5 3.3 Verifiering och validering.................................... 6 3.4 Uppgraderbarhet........................................ 6 3.5 Tid och säkerhet......................................... 6 3.6 Leverans och delleveranser................................... 7 3.7 Dokumentation......................................... 8 3.8 Kvalitet............................................. 9 Referenser 9 TFYY5 Ingenjörsprojekt Y

I N L E D N I N G I fordonssystems undervisningslaboratorium finns en bilbana med två spår som båda kan styras av en dator eller via vanliga körhandtag. Alla som kört bilbana vet att det är enkelt att köra ett varv snabbt, men svårare att köra snabbt och säkert under lång tid. En dator har möjlighet att med stor exakthet och full repeterbarhet styra bilarnas hastighet. I projektet bilbanestyrning strävar vi efter att utveckla programvara för att styra bilbanan med en dator. Det grundläggande målet är att bilarna ska köras runt banan på en given referenstid. För att kunna köra på en exakt tid kommer det att krävas olika hastighet vid olika områden i banan. Detta beror delvis på att referenstiden skall uppnås med olika bilar, bilar som alla har signifikant olika köregenskaper. Dessutom, bilbanans och bilens egenskaper förändras under körning vilket leder till olika varvtider för samma gaspådrag från datorn, trots att det är samma bil som körs. För att kunna köra mot en referenstid krävs därför en adaptiv styrning av bilbanan. Detta kan implementeras med en mer eller mindre avancerad regulator. I en dator som är kopplad till bilbanan finns ett instickskort som kan läsa av digitala signaler från sensorer som indikerar passering, samt generera styrsignaler för gaspådrag. Utmed bilbanan finns ett antal optiska givare placerade, vilka indikerar att bilarna har passerat en viss punkt. Givarna är kopplade till datorn som lagrar informationen och beräknar tiden sedan en bil passerade en given givare. På banan finns också separata givare som indikerar när ett nytt varv påbörjas.. Parter Beställare är Fordonssystem, ISY och leverantör är en projektgrupp i kursen Ingenjörsprojekt.. Leverantörsorganisation För att säkerställa kvaliteten ska leverantören ha ansvarsfördelning för följande områden: P R O J E K T L E DA R E : Projektledning, gruppmöten, kontakt mot kund. D O K U M E N TA N S VA R I G : Dokumentsammanställning och versionshantering. T E S TA N S VA R I G : Planering och dokumentering av tester för verifiering av krav. Ansvarig för planering av leveranser i beslutspunkterna 4 och 5. A N S VA R I G D E L S Y S T E M : Hastighetsstyrning och varvtidsreglering med avseende på referenstid. A N S VA R I G D E L S Y S T E M : Strategi för kalibreringsvarven, positionsdetektering, och ekonomi. A N S VA R I G D E L S Y S T E M 3 : Strategi för gemensam målgång. A N S VA R I G D E L S Y S T E M 4 : Displayhantering. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y

.3 Mål Projektet har tre centrala tekniska mål: Utveckling av mjukvara som autonomt kör bilar på en bilbana. Vid körning skall tidskrav uppfyllas, med olika bilar och för olika uppdrag. Relevant information om körningen skall presenteras på en display och körningen skall också kunna styras via displayens touch-funktionalitet. Relevant information kan till exempel vara aktuellt varv, varvtidshistoria och gaspådrag..4 Reglertekniska utmaningar De reglertekniska utmaningarna i projektet består primärt av fyra delar:. Att ge rätt gaspådrag i banans olika segment.. Att anpassa regleringen efter de långsamma förändringar i bilarnas och bilbanans egenskaper. 3. Att anpassa regleringen efter vilken bil som står på banan. På grund av att det vid start av programmet är okänt vilken bil som befinner sig på banan och banans skick så krävs att bilens och banans egenskaper identifieras. 4. Utveckla och implementera en strategi för att få två bilar att följa referenstider samt att passera mållinjen samtidigt..5 Bakgrundsinformation Dokumentation över bilbanans hårdvara och utvecklad mjukvara finns i (Frisk). I rapporten beskrivs även det programmeringsgränssnitt (API) i Matlab som finns framtaget. Programmet som styr korten är utvecklat i C med LabWin/CVI från National Instruments som utvecklingsmiljö. Bilarna körs genom att en spänning tillförs bilbanan. För att generera olika kraft används högfrekventa spänningspulser, vanligtvis kallat pulsbreddsmodulerad spänning..6 Beskrivning av kravsystem De krav som ställs är utformade enligt nedan. Beskrivande kravtext. Tänk på att kravet skall vara verifierbart. Beskrivande kravtext. Tänk på att kravet skall vara verifierbart. 3 TFYY5 Ingenjörsprojekt Y

I tabellen finns följande fält vars betydelse är definierad enligt: K R AV: Ett löpnummer som erhåller en revisionsbokstav vid ändring. Exempel: Krav 3 ersätts med krav 3A. B E S K R I V N I N G : Kravet förklaras i text och beskrivningen ska resultera i ett mätbart krav. P R I O R I T E T: Ett lågt nummer anger hög prioritet. : mycket hög prioritet, : medelhög prioritet, 3: lägst prioritet. ÖV E R S I K T AV S Y S T E M E T Nedan beskrivs det befintliga systemet, produktens komponenter samt beroende till andra system.. Befintligt system och ingående delsystem Det befintliga systemet finns monterat i Fordonssystems undervisningslaboratorium. Bilbanan består av följande delsystem:. Bilbana med två oberoende spår.. En elektronikdel som består av spänningsaggregat, display, två enheter som består av drivsteg till bilbanan och hantering av inkommande signaler samt två körhandtag för manuell körning. 3. En dator som lägger ut styrsignaler och tar in signaler från banan. För mer information om det befintliga systemet se (Frisk).. Produktkomponenter Produkten består av tre huvudkomponenter:. Programvara i Matlab för körning av bilbana med referenstiden som inparameter.. Utförlig dokumentation för användning av produkten. 3. Testprotokoll..3 Beroenden till andra system Produkten är beroende av de funktioner i Matlab som finns beskrivna i dokumentationen för bilbanan (Frisk). TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 3

3 K R AV Nedan följer samtliga krav som ställs på produkten. 3. Generella krav på hela systemet Nedan är de generella kraven som systemet måste uppfylla. Det resulterande programmet ska vara skrivet för Matlab Bilarna ska automatiskt kunna köras runt banan. Detta ska kunna ske utan manuella ingrepp. 3 Systemet skall hantera missade givarsignaler och fortsätta som normalt efter missad givarsignal. 4 Efter varje varv ska displayen visa aktuellt varv för bilen samt varvtid 5 Displayen skall kontinuerlig visa nuvarande gaspådrag. 6 Efter genomförd körning, autonom eller manuell, ska statistik om 3 körningen visas grafiskt på displayen. 7 Programvaran ska hantera olika bilar automatiskt. 8 Programvaran ska hantera olika driftsfall av bilbanan, kall och varm (varm inträffar efter cirka 3 varvs normal körning). 9 Om en bil kör av banan skall detta detekteras inom 0 sekunder. 0 Det ska finnas möjlighet att välja att köra båda banorna samtidigt. Det ska vara möjligt att välja om man vill köra en eller två banor samt höger eller vänster bana. Vid autonom körning ska gemensam målgång kunna väljas där bilarna har en gemensam målgångstid om 3 sekunder, dvs. även efter flera varv ska bilarna nå mål vid samma tidpunkt. Ena bilen ska kunna köras manuellt av en människa medan den andra körs automatiskt. Kraven för autonom körning av en bil gäller den autonomt styrda bilen. Kraven 3, 4, 8 ska vara uppfyllda för den manuellt styrda bilen. 3 Systemet ska kunna startas med endast minimala förberedelser. Minimala förberedelser är: Start av hårdvara och Matlab; Positionering av bil; Exekvering av ett () Matlabkommando. 4 Vid uppstart ska systemet fråga om vilka banor som ska startas i manuell respektive automatisk mod, önskad referenstid, samt om gemensam målgång ska vara aktiverat. 5 Lika som föregående krav, men alla krav ska kunna göras via touch-funktionaliteten på displayen. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 4

3. Prestanda och tillförlitlighet Nedan är prestanda och tillförlitlighetskraven beskrivna. 6 Vid körning tolereras maximalt avåkning per 5 körda varv. Med avåkning menas att bilen inte kan fortsätta körningen utan manuella ingrepp. 7 Vid autonom körning ska en referenstid på 3 sekunder per varv kunna väljas. 8 Ytterligare referenstider, 0 och 6 sekunder per varv, ska vara valbara. 9 Bilen får ej stannas under körning, dvs. varken under kalibreringsvarv eller senare. Bilen ska stannas då körningen avslutats. 0 Introducera kontinuerligt valbar referenstid i intervallet 0-0 sekunder. Vid körning mot referenstider ska test med 5 varv genomföras med en standardavvikelse som understiger 0. s. Vid körning mot referenstider ska skillnaden mellan varvtid och referenstid aldrig överstiga ±0.5 s. 3 Vid körning mot referenstid ska krav och vara uppfyllda efter maximalt 5 kalibreringsvarv. 4 Vid körning av båda banor samtidigt med gemensam målgång ska test med minst 0 varv genomföras där skillnad mellan målgångstid aldrig överstiger 0.5 s samt med standardavvikelse som understiger 0. s. 5 Vid beställardemonstration skall resultat från 0 varv (efter kalibreringsvarv), både för enkel bana och gemensam målgång, sparas och jämföras med tidigare års prestationer. Resultaten skall även skickas till beställare i en.mat fil. 3 TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 5

3.3 Verifiering och validering 6 Efter avslutad körning skall plottar som sammanfattar körningen visas på styrdatorns skärm. Nödvändiga plottar är: En graf som visar varv och varvtider där referenstiden och maximalt tillåtna avvikelser är utmärkta. Figuren skall också inkludera en text som anger standardavvikelsen. Gaspådrag mot tid/hastighet för varje segment. 7 Efter avslutad körning skall all data som krävs för att återskapa plottarna i krav 6 sparas på disk med lämpligt namn. 8 I den tekniska dokumentationen skall det redovisas i detalj hur tidsmätningen är implementerad för att verifiera korrekthet i resultaten. 3.4 Uppgraderbarhet 9 Dokumentation skall finnas som redovisar hur mjukvaran kan anpassas då antalet givare ändras. 3 3.5 Tid och säkerhet 30 Maximal utvecklingstid (inkluderar förstudier, programmering, handledartid, etc.): 0 timmar / student. 3 Maximal handledartid: 5 timmar. 3 Givarna ska läsas av med en frekvens på minst 0 läsningar per sekund. Kravet finns av säkerhetsskäl, för att undvika att bilarna kör av banan. Kravet verifieras med tic-toc i Matlab. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 6

3.6 Leverans och delleveranser I nedanstående krav används begreppet projektvecka som finns definierat i kursdirektiven (Forsberg). 33 Delmål: Lips beslutspunkt i (Svensson and Krysander, 005). Efter planeringsfasen ska projektplanen redovisas och godkännas av kund. Ska godkännas senast veckor efter beställarmötet. 34 Delmål: Lips beslutspunkt 3 i (Svensson and Krysander, 005). Efter designfasen ska designspecifikation redovisas och godkännas av kund. Ska godkännas senast projektvecka 4. 35 Delmål: Lips beslutspunkt 4a i (Svensson and Krysander, 005). Preliminär redovisning av enkel basfunktionalitet. Men enkel basfunktionalitet menas krav, 4, samt 3 samt skriva ut nuvarande bansegment. Krav 6 skall redovisas. 36 Delmål: Lips beslutspunkt 4b i (Svensson and Krysander, 005). Preliminär redovisning av basfunktionalitet. Med basfunktioner menas här krav 3, 5, och 0 enligt avsnitt 3., krav 7 och 9 enligt avsnitt 3.. Ska redovisas senast projektvecka 7. 37 Delmål: Inför Lips beslutspunkt 5 i (Svensson and Krysander, 005). Tidpunkt för frysning av mjukvara och en demonstration senast under projektvecka 9. Beställaren medverkar vid demonstrationen. Här skall även krav 5 uppfyllas. 38 Programvara ska levereras senast projektvecka 0. 39 Dokumentation ska levereras senast projektvecka 0. 40 Beslutspunkt 5: Slutleverans ska ske senast projektvecka 0. Vid slutleveransen ska samtliga krav vara uppfyllda. Vid slutleveransen ska en demonstration av systemet utföras samt en 0 minuter lång muntlig presentation av projektarbetet hållas. 4 Före samtliga beslutspunkter ska relevanta dokument, godkända av handledare, vara beställaren tillhanda kl 9.00 arbetsdagen innan mötet, om inte annan överenskommelse gjorts. 4 Mötesprotokoll, tidsrapportering, samt statusrapport skall vara inlämnad till beställare varje måndag senast kl. :00 från och med projektvecka. 43 Alla dokument och all kod skall vara incheckade i versionshanteringssystemet senast kl. :00 varje måndag från och med projektvecka. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 7

3.7 Dokumentation Dokumentationskraven sammanfattas nedan. 44 Följande dokument ska finnas: projektplan, designspecifikation, mötesprotokoll, teknisk dokumentation, testprotokoll och efterstudie. För beskrivning se nedan. Dokumenten skall vara konsekvent utformade med mallar tillhandahållna i kursen. 45 Alla dokument samt programvara ska vara versionshanterade i git på http://gitlab.ida.liu.se/. 46 Dokument ska levereras i Portable Document Format (PDF). 47 Dokumentationen ska följa svenska skrivregler, se t.ex. (Kristoffersson, 998). 48 Dokumentationen ska inkludera följande figurer: varvtid plottat mot varvnummer; gaspådrag mot banposition; hastighet mot bansegment; statistisk fördelning av varvtiderna. Dokumentbeskrivning P R O J E K T P L A N : Se Lips dokumentation (Svensson and Krysander, 005). M ÖT E S P R OTO K O L L : Se Lips dokumentation (Svensson and Krysander, 005). Utöver detta ska tidsrapportering finnas för varje vecka i form av antal arbetade timmar per person och vecka. T E K N I S K D O K U M E N TAT I O N : Ska innehålla följande appendix: Handhavande. Beskriver handhavande av systemet. Genom att endast läsa detta dokument ska användaren kunna använda systemet. Funktion. Beskriver hur systemet är implementerat, samtliga delsystem, använda material etc. Testprocedur. Beskriver hur test av systemet utförs. Testprotokoll. Protokollet ska visa resultatet av utförda sluttest. Det ska användas för att visa att systemet uppfyller de ställda kraven. För varje enskilt krav ska finnas en beskrivning som visar hur kravet uppfyllts, samt hur detta har verifierats. Hänvisningar till testprotokoll. För övrig beskrivning av den teknisk dokumentationen se Lips dokumentation (Svensson and Krysander, 005). E F T E R S T U D I E : se Lips dokumentation. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 8

3.8 Kvalitet 49 Programvaran ska vara uppdelade i olika funktioner. 50 Minst ett möte skall ske per vecka där samtliga gruppdeltagare samt handledaren närvarar. R E F E R E N S E R Urban Forsberg. Ingenjörsprojekt (TFYY5) - kursdirektiv. URL: http://www.ifm.liu.se/edu/ coursescms/tfyy5/dokument/. Erik Frisk. Introduktionsdokument, bilbanestyrning. Fordonssystem, Linköpings universitet, Linköping, Sverige. URL: http://www.vehicular.isy.liu.se/edu/courses/tfyy5/. Kristina Kristoffersson, editor. Språkguiden. Linus och Linnea, Linköping, Sverige, 998. ISBN ISBN 9-630-657-4. Tomas Svensson and Christian Krysander. Lips - nivå. Bokakademin, Linköpings universitet, Linköping, Sweden, 005. TFYY5 Ingenjörsprojekt Y 9