RAPPORT. Spridningsberäkningar Solnaverket SINFRA UPPDRAGSNUMMER STIG LINDKVIST UPPDRAGSLEDARE, SWECO ENERGUIDE/TERMISK ENERGI

SINFRA Spridningsberäkningar Solnaverket UPPDRAGSNUMMER 5473366006 STIG LINDKVIST UPPDRAGSLEDARE, SWECO ENERGUIDE/TERMISK ENERGI LEIF AXENHAMN EXPERT, SWECO ENVIRONMENT/

2 (21)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Lokalisering av Solnaverket och utvalda receptorer 2 3 Bedömningsgrunder 3 3.1 Rökgasplymens synbarhet och vattenutfällning 3 3.2 Lukt 3 3.3 Luftföroreningar och hälsoeffekter 4 3.3.1 Bedömning av godtagbara luftföroreningshalter vid husfasader 4 3.3.2 Miljökvalitetsnormerna 4 3.3.3 Hälsoeffekter av kvävedioxid i omgivningsluften 5 3.3.4 Hälsoeffekter av partiklar i omgivningsluften 5 4 Genomförande, förutsättningar och underlagsdata 7 4.1 Meteorologisk inverkan på skorstensutsläppen 7 4.2 Underlag för beräkningarna 9 4.3 Beräkning av synlig rökgasplym 10 4.3.1 Meteorologiska data använda vid beräkningar av synlig rökgasplym 11 5 Erhållna resultat 12 5.1 Synlig rökgasplymen vid byggnaderna 12 5.2 Spridningsberäkningar av luftföroreningar 13 5.2.1 Resultat med nuvarande utsläppssituation år 2017 13 5.2.2 Resultat med planerad utsläppssituation 15 6 Sammanfattande bedömning 17 7 Diskussion och slutsatser 18 1(19)

1 Bakgrund Öster om Solnaverket planeras det för nya byggnader för bland annat boende. Byggnaderna planeras bli placerad ca 200 300 meter från befintlig skorsten och ca 100 200 meter från planerad ny skorsten (för panna 6). De planerade byggnaderna bedöms få en höjd som är i nivå med befintlig och planerad skorstenshöjd (ca 40 meter ovan marknivå). För att beskriva eventuella konsekvenserna som rökgasplymen kan orsaka de planerade byggnaderna på olika höjder har spridningsberäkningar utförts. Spridningsberäkningarna är utförda dels med utsläpp enligt nuvarande situation dels med planerad utsläppssituation med en ny panna 6. Spridningsberäkningarna är utförda med avseende på utsläpp av fukt, lukt, kväveoxider och partiklar. Syftet med utredningen är att ge underlag till beslut huruvida utsläppen riskerar att orsaka olägenheter eller ej för de boende i de nya planerade byggnaderna. 2 Lokalisering av Solnaverket och utvalda receptorer Några av de planerade byggnadernas lokalisering närmast Solnaverket är markerad med en blå färg och ligger öster om Solnaverket. Vid respektive planerad byggnad har 6 receptorpunkter valts ut A, B, C, D, E, och F. Receptorpunkter är positioner där resultat från spridningsberäkningarna för olika föroreningar och vertikala höjder kommer att presenteras. Det har även valts ut en receptorpunkt vid en befintlig byggnad nordost om anläggningen som benämns G. Den befintliga skorstenen och utsläpp från respektive panna 1, 2, 3, 4 och 5 benämns Panna1_5 och är markerad med ett rött kryss. Den planerade panna 6 benämns Panna_6 vilken är också markerad med ett rött kryss. 2(19) Figur 1. De planerade byggnadernas lokalisering och Solnaverket (blå figurer).

De höjdangivelser som används i spridningsberäkningarna är SRTM1 v.3. Dessa höjdangivelser avviker mot RH2000 med ca minus 5 meter. 3 Bedömningsgrunder 3.1 Rökgasplymens synbarhet och vattenutfällning 3.2 Lukt Bedömningen om en synbar rökgasplym förekommer vid de planerade byggnaderna eller ej baserar sig på att det är vattenångan som gör rökgasplymen synbar. Innehållet av övriga parametrar bedöms vara så lågt att de inte bidrar till synbarheten. För att vattenångan skall vara synbar krävs att den bildar vattendroppar eller att vattendropparna förkommer i fast form, som is. För bildandet av vattendroppar krävs att fukthalten är så hög att vatten fälls ut vid den temperatursänkning som sker när rökgasen lämnat skorstenen. Rökgasplymen (från skorstenarna) har en utbredning i såväl sidled som höjdled och kan därför teoretiskt träffa en stor del av byggnaderna. Rökgasplymen har en utbredning i höjdled som varierar med de meteorologiska förhållanden som råder varför den i mera utspädd form kommer att träffa såväl under som över den angivna höjden. För bedömningen om hur ofta en synbar rökgasplym når de planerade byggnaderna har spridningsberäkningar avseende vattenånga genomförts. Beräkningarna bygger på 5 års timbaserade data. Bedömningen av synbarheten har därefter skett baserat på beräknad fukthalt i rökgasplymen, omgivningsluftens relativa fukthalt och vattenångans mättnadshalt vid aktuell omgivningstemperatur. Höjden där rökgasplymen träffar byggnaden har beräknats baserat på halten vattenånga vid en höjd på 30 och 40 meter ovan mark. I underlaget till Mark- och miljödomstolen dom daterad 2015-12-21 i mål nr P 9935-14 framgår inga slutsatser huruvida påverkan från en synlig rökgasplym (Hammarbyverket) som träffar ett bostadshus mellan 12 14 % under ett år kan innebära en olägenhet för personer i bostadshusen. Beräkningarna har skett enligt ett förfarande presenterat av Steven C Lund: Three- Dimensional Steam Plume Animation Using the ISCST3 and AERMOD-Prime Dispersion Models, Paper N. 03-A-28-AWMA. Spridningsberäkningarna avseende lukt har skett för vintermånaderna januari, februari, mars, november och december när värmebehovet är störst. För beräkningarna har antagits att luktstyrkan i rökgaserna är 1 000 le/m 3 vid förbränning av trä och bioolja. Vid förbränning av fossil eldningsolja har det antagits att luktstyrkan är 500 le/m 3. Det innebär att rökgaserna behöver spädas 1 000 resp. 500 gånger för att uppnå lukttröskelvärdet. En lukts förnimbarhet uttrycks vanligen med ett tröskelvärde (mg/m 3 ) som motsvarar en luktenhet per kubikmeter (1 le/m 3 ). Tröskelbestämningar ger värdefulla upplysningar, t.ex. vid kontroll av källstyrkan hos luktavgivande processer och beräkning av luktutsläppens 3(19)

geografiska spridning. Lukttröskelvärdet 1 le/m 3 definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. Spridningsberäkningarna redovisas som medelvärde över en minut då luktsinnet känner momentanvärden och inte medelvärden över lägre tider. Resultatet av beräkningarna ger då antalet timmar då lukt kan förekomma under längre eller kortare tid som 99- percentiler. Resultatet av beräkningarna visar att lukt överskridande 1 le/m 3 kan förekomma åtminstone någon minut under ca 88 timmar per år. Uppnår luktstyrkan högre värden än 5 innebär det risk för att tydligt lukt kan förekomma. I det aktuella området bedöms bakgrundsnivåerna av lukt komma från andra aktiviteter som exempelvis biltrafiken och flygets aktiviteter vilket innebär att lukttröskelvärdet på 1 µg/m 3 kan maskeras inom det aktuella området. 3.3 Luftföroreningar och hälsoeffekter 3.3.1 Bedömning av godtagbara luftföroreningshalter vid husfasader När det gäller bedömningsgrunder för luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer att utgå ifrån, dock gäller dessa i områden där allmänheten normalt kan vistas obehindrat. Utanför en fastighetsfasad på högre höjder mer än omkring 10 meter ovan marknivå finns därför inga juridiskt bindande bedömningsgrunder att förhålla sig till. 3.3.2 Miljökvalitetsnormerna I förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft beskrivs dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning och dels föroreningsnivåer som skall eftersträvas. I tabell 1 och 2 nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2), och partiklar som PM10. Dessutom förekommer miljökvalitetsnormer som inte är aktuella i detta fall, för svaveldioxid (SO2), PM2,5, koloxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, PAH (BaP) och ozon. Miljökvalitetsnormerna för arsenik, kadmium, nickel, PAH och ozon definierar nivåer som skall eftersträvas. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer för Kvävedioxid i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 60 µg/m³ 7 ggr per kalenderår Timmedelvärden 3) 90 µg/m³ 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m³ under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår 4(19)

1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden divideras med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 7 dygn på ett kalenderår (2 % av 365 dagar). 3) För timmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som timmedelvärde får överskridas maximalt 175 timmar på ett kalenderår (2 % av 8760 timmar) om halten 200 µg/m 3 inte överskrids mer än 18 timmar (99,8 percentilvärden). Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för partiklar som PM 10 Miljökvalitetsnormer för Partiklar (PM10) i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 50 µg/m³ 35 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden dividerats med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 90-percentilvärde, vilket innebär att halten av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 35 dygn på ett kalenderår. 3.3.3 Hälsoeffekter av kvävedioxid i omgivningsluften När det gäller experimentella studier har det visat sig att det krävs relativt höga halter av ren kvävedioxid (NO2), ca 2 000 µg/m 3 för att framkalla luftvägseffekter (Barregård, VMC). Den kritiska effekten av NO2 bedöms vara en ökning av bronkiell reaktivitet hos personer med astma där 200 μg/m³ bedöms vara lägsta effektnivå (VMC). WHO anger också ett högsta rekommenderat timmedelvärde på 200 μg/m³. IMM rekommenderar ett 1-timmes riktvärde på 100 μg/m³ för att skydda de känsligaste personerna med allvarlig astma eller KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) (IMM, 1999). För några år sedan publicerades resultaten från en hälsoundersökning i Norge (Folkehelseinstituttet, 2011) vilken indikerade på korttidseffekter vid kvävedioxidhalter (i omgivningsluften) på omkring 100 µg/m 3 och långtidseffekter vid halter på omkring 40 µg/m 3. På senare tid har kvävedioxid uppgraderats som ett hälsoproblem. (Bertil Forsberg vid Umeå Universitet 2016-08-03, Svenska Dagbladet). Detta innebär risk att exponering av kvävedioxid kan orsaka inflammation i andningsvägarna. Exponering av kvävedioxid innebär också en risk för framförallt barn att utveckla astma. Resultat från studier i USA och Europa har visat att astmatiker som exponeras för kvävedioxid får ytterligare besvär. 3.3.4 Hälsoeffekter av partiklar i omgivningsluften Partiklar i omgivningsluften förekommer i olika storlekar och kan ha olika kemiska sammansättningar (exempelvis metaller, sulfat, nitrat, organiska föreningar och sot). I atmosfären kan partiklarna transporteras långt (mellan länder) innan de försvinner ur atmosfären genom omvandling eller deposition. Partiklar i omgivningsluften definieras oftast efter storleken där partiklarna är mindre än 10 µm respektive 2,5 µm (PM10 resp. PM2,5). Dessa partiklar är inandningsbara och kan därmed fastna i luftvägarna. Förbränningspartiklar har en typisk storlek på mellan 0,02 0,6 µm och innehåller 5(19)

exempelvis polyaromatiska föreningar (PAH), flyktiga ämnen och spårämnen, dock är kunskapen om partiklarnas sammansättning bristfällig i Sverige. Forskning pågår inom området och det vore önskvärt att få mer kunskap särskilt kring förbränningspartiklarnas sammansättning och effekter på hälsan. För hälsan är det främst små partiklar som är mindre än PM2,5-1 som idag anses vara mest intressant. En viktig egenskap för denna partikelfraktion är att de kan tränga ned i lungorna till lungblåsorna (alveolerna) där syreutbytet sker. Därmed finns det en risk att partiklar som når ner till lungblåsorna kan spridas vidare via blodet i kroppen. Hur stor dos som luftvägarna exponeras för beror till stor del på hur snabbt partiklarna bortskaffas. Hos friska personer finns det mekanismer som kan rensa bort partiklarna i de nedre luftvägarna men bortskaffande av partiklarna som når ända ner till lungblåsorna tar i regel betydligt längre tid. Även partiklar som PM10 bedöms påverka hälsan i betydande omfattning (US-EPA, WHO, EU, VMC). I juni 2012 enades WHO-organet IARC om att exponering för dieselavgaser innebär risk för cancer i lungorna. Utsläpp från dieselmotorer och vedeldning innehåller små sotpartiklar som är skadliga för hälsan. Resultat från en nyligen publicerad forskningsstudie (Lund Universitet 2012) visar att ca 50 % av de inandade sotpartiklarna från dieselavgaser stannar i lungorna medan ca 20 % av partiklar från vedeldning stannar i lungorna. En orsak till skillnaden som beskrivs är att sotpartiklarna från dieselmotorerna är mindre jämfört med sotpartiklarna från vedeldning. Det finns indikationer på att antalet partiklar i omgivningsluften är ett mått som kan användas för att beskriva negativa effekter på hälsan. Ett forskningsarbete utfört i centrala Göteborg av Göteborgs Universitet visar att antalet partiklar större än 4 nm samvarierar relativt bra med halten av kvävedioxid (indikerar ca 300 miljoner ultrafina partiklar per µg NO2). Fortsatt forskning krävs och pågår inom området. Epidemiologiska studierna i USA (US-EPA) och Storbritannien (Committee on the Medical Effects of Air Pollutants) har kommit fram till att långtidsexponering av partiklar som PM2,5 i stadsmiljö ger en 6 % ökad risk i dödlighet per 10 µg/m 3. När det gäller korttidsexponering av partiklar finns det studier (bl.a. i Stockholm) som visar en ökning av sjukhusinläggningar med 1,1 % vid en ökning av partiklar som PM10 med 10 µg/m 3. De personer som i första hand drabbas är de som lider av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andelen barn som får sänkt lungfunktion (<80 %) vid exponering av partiklar som PM10 riskerar att öka med 58 % per ökning med 10 µg/m 3 (Gauderman et al 2004, USA). Korttidseffekter i form av ökade luftvägssymtom framför allt hos personer med astma har påvisats i studier där 24-timmarsexponering för PM10 legat i nivåer mellan 30-80 µg/m 3 (VMC). IMM rekommenderar ett maximalt dygnsmedelvärde på 30 μg/m³. Partikelstorleken för rökgaser är sannolikt mindre än 2,5 µm varför dessa bör betraktas innebära en större risk för hälsa jämfört med partiklar typ PM10 (<= 10µm). Därför bör IMM:s värde på 30 µg/m 3 användas för de beräkningar där rökgasplymens innehåll studeras enligt Sweco. Ett dygnsmedelvärde på 30 µg/m 3 sammanfaller också med miljökvalitetsmålets nivåer för partiklar som PM10. Sambandet mellan risk och partikelhalt är normalt att betrakta som linjärt. Det finns med andra ord inga kända tröskeleffekter utan alla minskningar av partiklar i inandningsluften är betydelsefulla för hälsan. 6(19)

4 Genomförande, förutsättningar och underlagsdata 4.1 Meteorologisk inverkan på skorstensutsläppen I Stockholm förekommer markinversioner när de överlag högsta luftföroreningshalterna (undantag slitagepartiklar) i marknivå inträffar, se figur 2, Fanning och Lofting eller stabil skiktning. Vid dessa tillfällen ökar temperaturen med höjden. Luften är vid dessa tillfällen stabilt skiktad och det råder då en låg turbulens/omblandning vilket leder till att skorstensutsläpp i rökgasplymen får höga halter av luftföroreningar. Vid skiktningstypen Lofting är det väsentligt om inversionsskiktet/blandningshöjden ligger över eller under den aktuella rökgasplymen. Skorstensutsläppen ger normalt vid Fanning och Lofting ett relativt litet bidrag i marknivå. De marknära utsläppen från exempelvis biltrafiken kan då innebära förhöjda luftföroreningshalter där människor vistas. Vid mycket speciella episoder kan dock markinversioner förekomma där blandningshöjden i staden ligger på en låg nivå under flera dygn och därmed orsaka s.k. ackumuleringseffekter där skorstensutsläppens föroreningar byggs upp under blandningsskiktet och kan orsaka mycket höga halter av luftföroreningar, dessa episoder är ovanliga. Vid labil skiktning förekommer generellt låga halter i Stockholm på grund av kraftiga vertikala rörelser i atmosfären (konvektion) med god omblandning, dock kan bidragen av luftföroreningar från skorstensutsläpp vara relativt höga under kortare tider (timmar). I figur 2, den högra delen finns två exempel på en rökgasplymens utseende vid stabil skiktning dels vid mycket låga vindhastigheter där rökgasplymen stiger rakt upp eventuellt till ett blandningsskikt och dels när en vind förekommer där rökgasplymen följer vindriktningen. I de redovisade resultaten från spridningsberäkningarna med hjälp av spridningsmodellen Aermod i samverkan med de meteorologiska timbaserade data för fem år, finns ovanstående förutsättningar med i beräkningarna. När det gäller dimensionering av skorstenshöjder bör man tänka på att resultaten från spridningsberäkningarna generellt används för jämförelse mot miljökvalitetsnormerna (juridiskt bindande) och miljömålen (målvärden bör uppnås på sikt). Dessa bedömningsgrunder tar ej hänsyn till att verksamheten/utsläppen under kortare tider (mindre än en timma) kan ge upphov till störning/oro i närmsta omgivningen där normalt människor vistas, det kan vara fråga om lukt, synlig rökgasplym pga. fukt, dålig förbränning vid uppstart etc. Risken för olägenheter i marknivå ökar generellt ju lägre skorstenshöjd. 7(19)

Figur 2. Skiktningstyper och torrdiabatisk temperaturändring (dry adiabatic lapse rate), sänkning av temp 1 C/100m, samt exempel på rökgasplymens utseende vid vindstilla förhållande samt vid normal vind 8(19)

4.2 Underlag för beräkningarna Beräkningen av utsläpp från anläggningen baseras på utsläppsdata framtagna i samråd med beställaren. I tabell 3 redovisas utsläpps förhållanden för år 2017 med maximala utsläppsnivåer. I tabell 4 redovisas framtida maximala utsläppsförhållanden inklusive en ny panna 6. De årsvärden som anges i tabellen är långt ifrån de verkliga då beräkningarna ska visa på effekter på timnivå. Tabell 3. Underlag för beräkning av utsläpp för nuvarande utsläppssituation år 2017 Nu 2017, effekt 278 MW Panna 1 trä Panna 2 trä Panna 3 EO5 Panna 4 trä Panna 5 EO5 Skorstenshöjd (m) 42 42 42 42 42 Skorstenshöjd (+m, RH2000) 63 63 63 63 63 Innerdiameter (m) 1.4 1.4 1.6 1.6 1.6 Rökgastemp ( C) 130 130 130 130 130 Avgiven effekt (MW) 48 48 70 42 70 Tillförd energi (MW) 53 53 78 47 78 Rökgasflöde torr (nm3/s) 16 16 22 14 22 Rökgasflöde fuktigt (nm3/s) 18 18 24 16 24 Rökgasflöde verkligt (m3/s) 26 26 36 23 36 Rökgashastighet (m/s) 18 18 18 11 18 Partikelhalt (mg/nm3 tg) 10 10 10 10 10 NOxhalt (mg/nm3 tg) 200 200 300 200 300 Lukthalt (le/m3) 1 000 1 000 500 1 000 500 Partikelemission (g/s) 0.16 0.16 0.22 0.14 0.22 NOxemission (g/s) 3.1 3.1 6.5 2.7 6.5 Luktemission (le/s) 15 600 15 600 10 850 13 600 10 850 Partikelemission (ton/år) 2.0 2.0 2.8 1.8 2.8 NOxemission (ton/år) 41 41 85 35 85 Luktemission (le/år) 2.0E+11 2.0E+11 1.4E+11 1.8E+11 1.4E+11 9(19)

Tabell 4, Underlag för beräkning av utsläpp för planerad utsläppssituation med en ny panna 6 Planerad, effekt 388 MW Panna 1 trä Panna 2 trä Panna 3 Bioolja Panna 4 trä Panna 5 Bioolja Panna 6 trä Skorstenshöjd (m) 42 42 42 42 42 39 Skorstenshöjd (+m, RH2000) 63 63 63 63 63 60 Innerdiameter (m) 1.4 1.4 1.6 1.6 1.6 1.9 Rökgastemp ( C) 130 130 130 130 130 110 Avgiven effekt (MW) 48 48 70 42 70 110 Tillförd energi (MW) 53 53 78 47 78 122 Rökgasflöde torr (nm3/s) 16 16 22 14 22 36 Rökgasflöde fuktigt (nm3/s) 18 18 24 16 24 41 Rökgasflöde verkligt (m3/s) 26 26 36 23 36 57 Rökgashastighet (m/s) 18 18 18 11 18 20 Partikelhalt (mg/nm3 tg) 5 5 5 5 5 5 NOxhalt (mg/nm3 tg) 150 150 150 150 150 140 Lukthalt (le/m3) 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Partikelemission (g/s) 0.08 0.08 0.11 0.07 0.11 0.18 NOxemission (g/s) 2.3 2.3 3.2 2.0 3.2 5.0 Luktemission (le/s) 15 600 15 600 21 500 13 600 21 500 35 700 Partikelemission (ton/år) 1.0 1.0 1.4 0.9 1.4 2.3 NOxemission (ton/år) 31 31 42 27 42 65 Luktemission (le/år) 2.0E+11 2.0E+11 2.8E+11 1.8E+11 2.8E+11 4.7E+11 4.3 Beräkning av synlig rökgasplym Genomförande vad avser frekvens när rökgasplymen når de planerade byggnaderna baserar sig på vindstatistik enligt meteorologi enligt MM5. Spridningsberäkningarna avseende vattenånga har utförts med Aermod/ISC som är spridningsmodeller framtagen av de amerikanska miljömyndigheterna (US-EPA). Totalt ingår meteorologiska data för Stockholm, 43 848 timmar representerande åren 2005 till 2009. Bland de parametrar som ingår kan nämnas lufttryck, temperatur, vindhastighet, vindriktning och relativ fuktighet. För sortering av meteorologiska data i stabilitetsklasser har programvaran RAMMET använts. För att ange atmosfärisk stabilitet används Pasquills stabilitetsklasser, A F där A motsvarar Kraftigt instabil och F Stabil. Stabilitetsklassens betydelse för spridningen är stor. Ju stabilare atmosfären är, desto mindre blir utspädningen av rökgasplymen, vilket oftast leder till högre halter. 10(19)

4.3.1 Meteorologiska data använda vid beräkningar av synlig rökgasplym De meteorologiska data som använts avser en femårsperiod, 2005 2009. Ur dessa värden har de vindriktningar som kan påverka byggnaderna extraherats, totalt 2310 för receptorpunkt G respektive 3376 för receptorpunkt B värden under femårsperioden. Receptorpunkten B ska representera de planerade byggnadernas påverkan och receptorpunkt G representerar den befintliga byggnaden. Receptorpunkt A och C bedöms motsvara receptorpunkt B, receptorpunkterna D, E och F bedöms vara mindre påverkade jämfört med receptorpunkt B. De genomsnittliga meteorologiska förhållandena under dessa timmar framgår av tabell 5. Tabell 5, Sammanfattning av meteorologiska data för vindriktningar mot receptorpunkterna B och G Parameter Enhet B G Vindriktningssektor grader 75-135 35-65 Vindhastighet (medel) m/s 3,5 3,7 Relativ fukthalt (medel) % 88 92 Temperatur (medel) C 0,36 1,7 Stabilitetsklass B % 1,7 0,6 Stabilitetsklass C % 7,6 2,9 Stabilitetsklass D % 32,1 42,3 Stabilitetsklass E % 34,0 35,4 Stabilitetsklass F % 21,4 16,1 Stabilitetsklass G % 3,3 2,9 Stabilitetskategorierna finns för sju klasser där stabilitetskategori A innefattar en vind som är mycket instabil med mycket hög turbulens och stor omblandning av luften, Stabilitetsklass A är mycket ovanlig och förekommer inte under åren 2005-2009, Normalt förekommer låga luftföroreningskoncentrationer vid stabilitetsklasserna A, B och C, Stabilitetsklass G är motsatsen till stabilitetsklassena A, B och C där omblandningen av luften är låg och markinversioner kan förekomma med stagnation och förhöjda luftföroreningshalter till följd, Normalt förekommer de högsta fukthalterna i rökgasplymen vid stabilitetsklasserna D, E, F och G. 11(19)

5 Erhållna resultat 5.1 Synlig rökgasplymen vid byggnaderna Beräkningen av antal timmar som en synlig rökgasplym teoretiskt kan nå de planerade byggnaderna i receptorpunkt B och befintlig byggnad i receptorpunkten G baserar sig på vindstatistik för åren 2005 2009 (nov mars). Under denna tid kan en synlig rökgasplym nå byggnaderna vid en höjd på ca 30 resp. 40 meter ovan marknivå i ett genomsnitt av ca 142 resp. 172 timmar per år i receptorpunkt B för nuvarande utsläppssituation och för planerad utsläppssituation ca 181 resp. 226 timmar per år, se tabell 6. Motsvarande kan en synlig rökgasplym nå byggnaderna vid en höjd på ca 30 resp. 40 meter ovan marknivå i ett genomsnitt av ca 88 resp. 93 timmar per år i receptorpunkt G för nuvarande utsläppssituation och för planerad utsläppssituation ca 120 resp. 124 timmar per år, se tabell 6. Rökgasplymen har en utbredning i höjdled som varierar med de meteorologiska förhållanden som råder varför den i mera utspädd form kommer att träffa såväl under som över den angivna höjden, Beräkningarna visar att vid flera meteorologiska förhållanden kommer rökgasplymen att passera över de planerade byggnaderna. Vid vissa tillfällen när en synlig rökgasplym förekommer kan även en disig väderlek uppträda varför den synliga rökgasplymens fuktinnehåll kan vara svår att urskilja från den allmänna luftens fuktinnehåll i form av dis. Tabell 6, Antal tillfällen med synlig rökgasplym i receptorpunkterna B och G för höjderna 30 resp. 40 meter ovan marknivå Nuvarande Koordinater Receptor X Y 30 m 40 m B 669164 6582982 142 172 G 669135 6583126 88 93 Planerad Koordinater Receptor X Y 30 m 40 m B 669164 6582982 181 226 G 669135 6583126 120 124 Dessa resultat gäller om maximal drift av Solnaverket sker samtliga timmar under angivna månader, vilket i praktiken är helt uteslutet. 12(19)

5.2 Spridningsberäkningar av luftföroreningar 5.2.1 Resultat med nuvarande utsläppssituation år 2017 I tabell 7 till och med tabell 14 sammanfattas de beräknade halterna vid respektive receptorpunkt och höjd över mark mellan 2 och 90 meter för kvävedioxid (NO2) partiklar och lukt. Bedömningsgrunder för kvävedioxid är att halter som timmedelvärden över 100 µg/m 3 bedöms innebära risk för hälsa och att halter över 200 µg/m 3 generellt är olämpliga. För partiklar bedöms maximala dygnsmedelhalter överstigande 30 µg/m 3 innebära risk för hälsa. För att få en bild at den totala belastningen i respektive receptorpunkt har även bakgrundshalter inkluderats i ett urval av beräkningsfallen. Timbaserade data från Stockholms stads mätstation vid Torkel Knutssonsgatan har då använts dessa data representerar de urbana bakgrundshalterna i Stockholm. När det gäller lukt bedöms nivåer mellan 1 och 5 le/m 3 innebära risk att lukt kan förnimmas. Luktstyrkor över 5 le/m 3 bedöms risk för att tydlig lukt kan förekomma. 5.2.1.1 Kvävedioxid Tabell 7, Resultat från spridningsberäkningarna, nuvarande utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som 99,8 percentiler. 99,8 130 C Koordinater perc. Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 5 10 22 68 165 298 403 459 382 288 B 669164 6582982 5 11 22 60 127 219 302 334 331 286 C 669192 6583030 6 13 22 43 93 208 422 514 438 322 D 669203 6583047 6 13 21 44 93 173 350 452 385 285 E 669240 6583091 10 17 22 43 80 139 253 417 437 248 F 669274 6583133 21 36 37 46 78 111 182 274 298 274 G 669135 6583126 33 61 69 84 146 274 384 337 302 353 Tabell 8, Resultat från spridningsberäkningarna, nuvarande utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som 99,8 percentiler, inklusive bakgrundshalter. 99,8 130 C Koordinater perc. Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 55 55 59 94 186 314 423 475 404 325 B 669164 6582982 57 57 59 79 144 235 320 357 351 307 C 669192 6583030 59 60 60 70 109 220 432 529 457 337 D 669203 6583047 60 61 61 68 100 186 362 466 403 301 E 669240 6583091 59 61 61 65 91 150 269 441 450 275 F 669274 6583133 60 66 67 68 87 119 195 292 315 283 G 669135 6583126 65 86 95 105 154 284 396 357 340 374 13(19)

Tabell 9, Resultat från spridningsberäkningarna, nuvarande utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som maximala halter, enbart utomhustemp < -10 grader. 130 C Koordinater MAX Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 0.4 4 18 66 165 287 369 443 411 325 B 669164 6582982 0.03 0.3 1 6 20 52 116 186 283 316 C 669192 6583030 0.1 0.2 0.2 0.4 8 65 248 433 453 322 D 669203 6583047 0.3 1 1 0.5 7 50 195 355 373 277 E 669240 6583091 2 3 3 3 10 61 197 330 315 248 F 669274 6583133 6 10 11 11 12 47 127 206 258 234 G 669135 6583126 27 53 63 78 89 147 272 286 206 359 5.2.1.2 Partiklar Tabell 10, Resultat från spridningsberäkningarna, nuvarande utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av partiklar (µg/m 3 ) som maximala dygnshalter. MAX 130 C Koordinater dygn Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 1 1 3 11 28 49 61 53 54 32 B 669164 6582982 1 1 3 10 24 40 47 49 49 37 C 669192 6583030 1 1 3 7 14 35 73 78 57 40 D 669203 6583047 1 1 3 6 11 28 60 68 47 31 E 669240 6583091 3 3 3 6 10 17 28 45 47 33 F 669274 6583133 5 5 6 6 8 14 19 24 27 22 G 669135 6583126 10 10 11 12 19 40 48 36 45 42 5.2.1.3 Lukt Tabell 11, Resultat från spridningsberäkningarna, nuvarande utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av lukt (le/m 3 ) som 99 percentiler, minutvärden. 99-p 130 C Koordinater minut Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 0.2 0.2 0.5 1.2 3.0 5.1 6.4 6.1 5.5 4.6 B 669164 6582982 1.9 1.5 1.5 1.8 4.7 8.6 11.8 11.6 9.6 5.2 C 669192 6583030 3.0 3.0 3.0 3.1 3.3 4.0 5.0 4.8 4.1 2.8 D 669203 6583047 2.9 2.9 3.0 3.2 3.5 3.6 3.7 3.4 2.9 2.7 E 669240 6583091 2.7 2.7 2.8 3.0 3.1 3.1 3.1 3.0 2.6 2.3 F 669274 6583133 2.7 2.7 2.7 2.7 2.8 2.9 2.7 2.6 2.4 2.0 G 669135 6583126 3.3 3.5 3.8 4.1 4.6 4.6 4.7 4.1 3.5 2.7 14(19)

5.2.2 Resultat med planerad utsläppssituation I tabell 12 till och med tabell 24 sammanfattas de beräknade halterna vid respektive receptorpunkt och höjd över mark mellan 2 och 90 meter för kvävedioxid (NO2) och partiklar och lukt. Bedömningsgrunder för kvävedioxid är att halter som timmedelvärden över 100 µg/m 3 bedöms innebära risk för hälsa och att halter över 200 µg/m 3 generellt är olämpliga. För partiklar bedöms maximala dygnsmedelhalter överstigande 30 µg/m 3 innebära risk för hälsa. När det gäller lukt bedöms nivåer mellan 1 och 5 le/m 3 innebära risk att lukt kan förnimmas. Luktstyrkor över 5 le/m 3 bedöms risk för att tydlig lukt kan förekomma. För att få en bild at den totala belastningen i respektive receptorpunkt har även bakgrundshalter inkluderats i ett urval av beräkningsfallen. Timbaserade data från Stockholms stads mätstation vid Torkel Knutssonsgatan har då använts dessa data representerar de urbana bakgrundshalterna i Stockholm. 5.2.2.1 Kvävedioxid Tabell 12, Resultat från spridningsberäkningarna, planerad utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som 99,8 percentiler. 99,8 130/110 C Koordinater perc. Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 4 9 18 67 184 357 496 643 341 268 B 669164 6582982 19 24 34 75 159 265 333 359 345 251 C 669192 6583030 28 46 50 63 93 123 151 230 240 233 D 669203 6583047 29 45 47 63 75 81 112 199 242 223 E 669240 6583091 27 43 59 72 74 76 87 103 124 148 F 669274 6583133 29 47 49 52 55 59 64 75 105 132 G 669135 6583126 30 52 59 71 84 95 95 141 240 231 Tabell 13, Resultat från spridningsberäkningarna, planerad utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som 99,8 percentiler, inklusive bakgrundshalter. 99,8 130/110 C Koordinater perc. Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 64 64 65 91 208 373 516 658 364 289 B 669164 6582982 64 64 66 89 173 277 347 377 360 270 C 669192 6583030 64 72 75 84 105 136 172 249 261 251 D 669203 6583047 65 73 75 81 95 103 132 211 255 245 E 669240 6583091 64 72 78 84 92 97 106 121 153 177 F 669274 6583133 63 73 75 77 81 86 94 108 136 156 G 669135 6583126 66 81 87 96 108 120 129 164 268 268 En specialberäkning för receptorpunkt A med en höjd på 34 meter visar på en kvävedioxidhalt av 128 µg/m 3. En nivå som överskrider 100 µg/m 3 men som underskrider miljökvalitetsnormens värde på 200 µg/m 3. 15(19)

Tabell 14, Resultat från spridningsberäkningarna, planerad utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av NO 2 (µg/m 3 ) som maximala halter, enbart utomhustemp < -10 grader. 130/110 C Koordinater MAX Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 2 3 14 58 185 341 541 617 439 302 B 669164 6582982 11 20 22 32 56 110 238 311 202 220 C 669192 6583030 23 41 45 52 61 97 134 202 195 160 D 669203 6583047 21 39 43 49 64 71 98 144 147 211 E 669240 6583091 22 39 43 47 61 61 66 71 164 295 F 669274 6583133 23 41 44 46 49 50 51 67 153 270 G 669135 6583126 21 38 44 54 87 97 83 117 233 368 5.2.2.2 Partiklar Tabell 15, Resultat från spridningsberäkningarna, planerad utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av partiklar (µg/m 3 ) som maximala dygnshalter. MAX 130/110 C Koordinater dygn Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 0 0 2 8 22 42 53 45 47 29 B 669164 6582982 4 3 3 7 17 28 40 39 30 21 C 669192 6583030 6 6 6 7 8 11 13 20 22 16 D 669203 6583047 6 6 6 7 7 8 10 15 18 15 E 669240 6583091 5 5 5 5 6 7 8 10 11 14 F 669274 6583133 5 5 5 5 6 6 6 7 8 10 G 669135 6583126 7 7 7 9 10 10 13 21 26 23 5.2.2.3 Lukt Tabell 16, Resultat från spridningsberäkningarna, planerad utsläppssituation, november mars, halter vid receptorpunkter av Lukt (le/m 3 ) som 99 percentiler, minutvärden. 99-p 130/110 C Koordinater minut Receptor X Y 2 m 10 m 20 m 30 m 40 m 50 m 60 m 70 m 80 m 90 m A 669135 6582931 0.2 0.3 0.8 2.4 6.9 13.6 20.1 17.9 15.3 10.3 B 669164 6582982 2.5 2.0 2.2 3.6 8.5 15.4 21.2 24.5 15.9 9.8 C 669192 6583030 3.9 3.9 4.0 4.5 5.8 6.7 9.3 12.8 10.6 7.2 D 669203 6583047 3.7 3.7 3.9 4.3 5.0 5.6 7.8 7.9 7.9 6.1 E 669240 6583091 3.5 3.6 3.8 4.2 4.6 5.0 5.2 6.8 9.4 8.6 F 669274 6583133 3.6 3.6 3.6 3.7 3.8 4.0 4.4 4.5 5.0 4.8 G 669135 6583126 4.3 4.5 4.9 5.4 6.1 6.4 6.8 6.9 6.5 5.5 16(19)

6 Sammanfattande bedömning För att bedöma vid vilken höjd rökgasplymen påverkar de planerade byggnaderna har det vägts in att anläggningen inte går med full effekt alla timmar under perioden november till och med mars månad. Sannolikheten att anläggningen körs med fulleffekt för samtliga pannor är som störst vid kall väderlek, resultaten för de timmar när utomhustemperaturen ligger under -10 grader visar att höga kvävedioxidhalter (> 200 µg/m 3 ) uppträder vid receptorpunkten A på en höjd av 50 meter och högre och för receptorpunkten E vid en höjd på ca 90 meter ovan marknivå vid planerad utsläppssituation. Det har också vägts in att den totala belastningen av luftföroreningarna i området alltså bakgrundshalter av såväl kvävedioxid, partiklar och dis i omgivningsluften. I bedömningen är det halten kvävedioxid som är dimensionerande. Miljökvalitetsnormens värde för kvävedioxid på 200 µg/m 3 som 99,8 percentil är tillsammans med de bedömningsgrunder för de halter som riskerar innebära hälsoeffekter för känsliga personer de viktigaste att ta hänsyn till. Med nuvarande utsläppssituation Den sammanfattande bedömningen är att rökgasplymen med nuvarande utsläppsförhållanden påverkar den planerade byggnaden med förhöjda halter i receptorpunkterna A, B och C med halter av kvävedioxid, partiklar, lukt och fukt på en av ca 40 50 meter (och högre) ovan marknivå. Exempelvis ligger de beräknade halterna vid en höjd på 50 meter av kvävedioxid som 99,8 percentilvärden inklusive bakgrundshalter på ca 310 µg/m 3. En synlig rökgasplym kan uppfattas på en höjd av ca 40 meter vid ca 170 timmar per år eller ca 2 % av antal timmar per år. Vid den planerade byggnaden med receptorpunkterna D, E och F påverkar rökgasplymen med förhöjda halter av kvävedioxid, partiklar, lukt och fukt på en höjd av ca 50-60 meter (och högre) med förhöjda halter. Exempelvis ligger de beräknade kvävedioxidhalterna på en höjd av 60 meter som 99,8 percentil inklusive bakgrundshalterna på ca 360 µg/m 3. En synlig rökgasplym kan uppfattas vid en höjd av ca 40 meter mindre än ca 170 timmar per år eller mindre än ca 2 % av antal timmar per år. Med planerad utsläppssituation Den sammanfattande bedömningen är att rökgasplymen med planerad utsläppsförhållanden påverkar den planerade byggnaden med förhöjda halter i receptorpunkterna A, B och C med halter av kvävedioxid, partiklar, lukt och fukt på en av ca 40 50 meter (och högre) ovan marknivå. Exempelvis ligger de beräknade halterna på en höjd av 50 meter av kvävedioxid som 99,8 percentilvärden inklusive bakgrundshalter på ca 370 µg/m 3. En synlig rökgasplym kan uppfattas vid en höjd av ca 40 meter ca 230 timmar per år eller ca 3 % av antal timmar per år. 17(19)

Vid den planerade byggnaden med receptorpunkterna D, E och F påverkar rökgasplymen med förhöjda halter av kvävedioxid, partiklar, lukt och fukt på en höjd av ca 80 90 meter med förhöjda halter. Exempelvis ligger de beräknade kvävedioxidhalterna som 99,8 percentil inklusive bakgrundshalterna på ca 260 µg/m 3. En synlig rökgasplym kan uppfattas vid en höjd av ca 40 meter mindre än ca 230 timmar per år eller mindre än ca 3 % av antal timmar per år. När det gäller risk för lukt beräknas det att lukt kan förekomma under ett fåtal timmar per år (<200 timmar) vid de planerade byggnaderna i marknivå. I beaktande av att anläggningen normalt körs på vintern och ej kontinuerligt med full last bedöms problemet att lukt kan förekomma vid enstaka tillfällen som ett litet problem för de boende i de planerade byggnaderna. I nedanstående tabell redovisas rekommenderade byggnadshöjder (höjd ovan marknivå, meter) för respektive receptorpunkt och luftföroreningsparameter. Rekommenderad max bygghöjd (m) ovan marknivå för bostäder avseende hälsa eller olägenhet Receptorpunkt Kvävedioxid Partiklar Lukt A 30-35 40-50 30-40 B 30-40 50-60 30-40 C 30-40 90 30-40 D 40-50 90 30-40 E 40-60 90 40-50 F 40-70 90 90 G 60-70 90 20-30 7 Diskussion och slutsatser De använda maximala driftförhållandet vid Solnaverket är extremt ovanligt och om det kommer att inträffa så är det vid kall väderlek. Därför föreslås att värden beräknade vid en utomhustemperatur på under -10 grader används vid bedömningen tillsammans med miljökvalitetsnormens värde på 200 µg/m 3 som 99,8 percentil. Tillfällen när det råder en kallväderlek med en utomhustemperatur lägre än -10 grader C förekommer omkring 70 timmar per normalår. Dessutom bedöms kvävedioxidhalter på mellan 100 200 µg/m 3 vara väl underbyggda nivåer när det gäller risk för hälsoeffekter vid korttidsexponering. 18(19) Byggnad vid receptorpunkt A och B planeras bli de högsta, i nivå med skorstensmynning och i närheten av maximal tillåten bygghöjd beroende på Bromma flygplats. Byggnad vid receptorpunkt C-D-E planeras bli lägre. Avseende risk för emissioner, lukt och synlig plym

hade förhållandet med byggnadshöjd gärna fått vara omvänt. Ändock visar resultaten att planerad byggnadshöjd kan vara rimlig med endast måttliga risker. Detta utifrån att bedöma nivåer vid receptorpunkt A och B vid bygghöjder 30 och 40 meter som motsvarar planerad bygghöjd. Det bör undvikas balkonger och öppningsbara fönster på fasaden mot Solnaverket vid byggnadshöjder högre än omkring 30 40 meter. Vid receptorpunkt A har det genomförts en specialberäkning för en byggnadshöjd på 34 meter ovan marknivå för kvävedioxid. Resultatet visar att halten kvävedioxid ligger på 128 µg/m 3, en nivå som överskrider 100 µg/m 3 men som underskrider miljökvalitetsnormensvärde på 200 µg/m 3. Bedömningen är att risken för hälsa och olägenhet är något större jämfört med beräkningarna med en höjd på 30 meter, dock bedöms risken kritisk så länge som miljökvalitetsnormensvärde på 200 µg/m 3 underskrids. Receptorpunkt G finns med som jämförelse genom att denna byggnad finns och att det inte har framkommit uppgifter avseende besvär eller klagomål från personer som vistas där. Det är okänt vilken höjd som ventilationstilluft tas in där. Bakgrundshalter som används är hämtade från den urbana mätstationen (Stockholms stads) vid Torkel Knutssonsgatan, de nivåer som där uppmäts torde vara representativa för det aktuella området om dock lite konservativa (överskattade). Problem med att lukt från rökgasplymen kan uppstå för de boende i de planerade byggnaderna bedöms som låg eftersom anläggningen i praktiken kommer att utnyttjas vid kall väderlek under ett begränsat antal timmar per år. Dock kan det inte uteslutas att lukt kan kännas vid enstaka tillfällen timmar per år. 19(19)