KomFram En tidning om tillgänglighet i Eskilstuna kommun Stor stil, ljudvågor och punkter underlättar läsning sidan 15 Alla kan ha nytta av läsbara och lättlästa texter sidan 14 Ett anpassat samhälle är en viktig politisk fråga sidan 4
KomFram Tidningen ges ut av Kommunala handikapprådet i Eskilstuna och handlar om tillgänglighet i Eskilstuna kommun. Ansvarig utgivare Åsa Öberg Thorstenson Kontakt Bibbi Molander, telefon: 016-710 10 00 e-post: bibbi.molander @eskilstuna.se För mer information om Handikapprådet Gå in på eskilstuna.se/ Politik och påverkan/ Råd och forum/ Handikapprådet Där hittar du bland annat användbara länkar...eller kontakta Eskilstuna kommun Kommunala handikapprådet 631 86 Eskilstuna Skribenter Jacob Hansson Annika Dahlgren Produktion, foto och layout Intro.se Tryck Graf och Print Eskilstuna Juni 2010 Alla har rätt till tillgänglighet! Samhället ska vara tillgängligt för alla människor. Det kan tyckas självklart men i verkligheten ser det inte riktigt ut så. Det vet alla de som flyttar till Eskilstuna från ett helt annat land och som inte satt sin fot i Sverige tidigare. Det vet också alla som sitter i rullstol, skjuter en barnvagn eller på annat sätt är begränsade i sin rörlighet. Det vet även de som har nedsatt syn eller hörsel och de som av olika anledningar inte hänger med lika bra i informationsflödet. En växande grupp människor mår psykiskt dåligt eller har någon form av allergi som ställer till det och så har vi alla som börjar bli lite till åren. Vi blir allt fler och allt äldre med allt vad det innebär. Med den här tidningen vill vi visa hur viktigt det är att dessa människor precis som alla andra har tillträde och tillgång till samhället. Därför behövs en kraftsamling från alla samhällets delar. Det är en viktig del av kommunens folkhälsoarbete att höja kunskapen och medvetenheten inom området. Vi vill ge goda exempel på bra tillgänglighet och peka på områden där det skulle kunna bli mycket bättre. KomFram, som tidningen heter, handlar inte bara om fysisk framkomlighet; det vill säga att individer ska kunna ta sig förbi uppenbara hinder. Det handlar också om att information ska nå fram i båda riktningar. Att göra samhället mer tillgängligt är inte en fråga för bara några få människor eller grupper. Ökad tillgänglighet är bra för alla vare sig du har en funktionsnedsättning eller inte. Benny Karlsson Ordförande Kommunala handikapprådet i Eskilstuna 2
Ett råd med goda råd Det kommunala handikapprådet KHR ska ge personer med funktionsnedsättning inflytande och insyn i allmänna frågor som rör deras levnadsförhållanden. Rådet sammanträder fyra gånger per år och protokollen är offentliga. Handikapprådet har också ett arbetsutskott som sammanträder cirka sex gånger per år. Varje religiöst och politiskt obunden handikappförening med lokal stadga och verksamhet i Eskilstuna har rätt att vara med i KHR. Lisbeth Flodman sitter i arbetsutskottet och representerar Handikapp förbunden HSO. Tillsammans är vi en samlad kraft men i gruppen har vi alla våra spetskompetenser, vilket är HSO:s styrka, säger Lisbeth. Med sin kunskap om dyslexi representerar hon personer med kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga som har svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information. Utslagningen av personer med läs- och skrivsvårigheter ökar. Det beror till stor del på att vi har fått ett samhälle där det ställs allt högre krav på god läsbarhet och god skrivförmåga. Det går inte längre så lätt att få personlig service på exempelvis banker. De ställer allt högre krav på att banktjänster ska skötas via internet, vilket kan vara ett problem för många dyslektiker, säger Lisbeth. Följande organisationer är medlemmar i kommunala handikapprådet Förbundet för samhälle utan rörelsehinder (DHR) Eskilstuna astma- och allergiförening (EAAF) Eskilstunas dövas förening (EDF) Hjärt- och lungsjukas förening (HLF) Hörselskadades Riksförbund (HRF) Föreningen för stomi- och reservoaropererade (ILCO) Neurologiskt handikappades Riksförbund (NHR) Svenska Psoriasisförbundet Personskadeförbundet (RTP) Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) Svenska Reumatikerförbundet Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) Dyslexiförbundet FMLS i Eskilstuna Synskadades Riksförbund (SRF) Handikapporganisationernas samarbetsorganisation (HSO) RSMH-Eskilstuna, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Rådet har också 11 kommunala ledamöter, alla är politiskt valda och utses av kommun styrelsen. De representerar någon av de kommunala nämnderna. Socialdemokraterna: Ordförande Benny Karlsson, Johan Nilsson, Kerstin Jonsson, Mona Kaanan och Mikael Edlund Vänsterpartiet: Vice ordförande Richard Hellfors och Anette König Moderaterna: Ann-Louise How-Ling och Charlotte Prennfors Folkpartiet: Staffan Liljesved Centerpartiet: Christina Andersson 3
År 2009 trädde en ny FN-konvention i kraft. Ett 20-tal länder, däribland Sverige, har skrivit under den. Konventionen säger att personer med funktionsnedsättning ska behandlas på samma sätt som alla andra i samhället. Konventionen är ett viktigt instrument och grunden för alla kommuners arbete kring tillgänglighet, säger Ingvar Edin, ordförande i DHR Eskilstuna. Viktigt med ett samhälle för alla Konventionen är tvingande: de länder som skrivit på är tvungna att följa den. Till exempel ska alla funktionshindrade kunna vara med i idrotts- och kulturevenemang. Sverige är inte bäst när det gäller att anpassa samhället till alla människor. Det finns de som kommit mycket längre. Barcelona i Spanien är ett föredöme. Trots att det är en mycket gammal stad har man lyckats göra den tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning. Eskilstuna har långt kvar till dess nivå, säger Ingvar Edin som delvis är rullstolsburen på grund av polio. Det har ändå blivit en hel del förbättringar i Eskilstuna de senaste åren. Kommunen har bland annat lagt ner stora resurser på att göra busshållplatserna tillgängliga. DHR Eskilstuna gjorde i april 2009 en inventering av tillgängligheten till butikerna längs Kungsgatan. Det visade sig att 55 av 80 butiker hade dörrar som var breda nog för rullstolar. Har samhället råd att bygga så att det passar alla? Det är en viktig politisk fråga och handlar om prioriteringar. Det gäller att ta fram en plan för hur och när samt kostnader för det, säger Ingvar Edin. Han förklarar att tillgänglighet inte bara handlar om att kunna ta sig fram överallt. Det är också viktigt att alla ska ha möjlighet att ta del av exempelvis information och offentliga handlingar. Det ska finnas tryckt material i punktskrift eller inläst på band. Inom det området finns det mycket kvar att göra. Dessutom får vi inte glömma bort gruppen dyslektiker. Broschyrer och annan information skrivs de så att även den som har läs- och skrivsvårigheter kan ta till sig dem? Här finns mycket mer att göra, säger Ingvar Edin. Handikappkonventionen förbjuder all diskrimin ering av personer med funktionsnedsättning. Det tycker Ingvar Edin är bra. Handikapprörelsen vill också att bristande tillgänglighet skrivs in i den svenska diskrimineringslagen. Jag vet att många politiker håller med oss, men ännu har inget hänt. Varje år, tills tillgänglighet skrivs in i lagen, genomförs därför Marschen för tillgänglighet. I år hölls marschen den 29 maj. Tillgänglighet har alla i samhället nytta av. Det är många fler än funktionsnedsatta som använder ramper och dörröppnare, säger Ingvar Edin. 4
Funktionsnedsättning och funktionshinder Funktionsnedsättning är kopplat till individ. Någon del av kroppen fungerar inte. Det kan finnas olika anledningar till det som bland annat kan vara av medicinsk, psykisk eller äldrerelaterad karaktär. Funktionshinder är en relation mellan individen och samhället. Den uppstår när något i samhället inte fungerar, exempelvis bristande tillgänglighet. 5
När Christin Widerbergs pappa hamnade i rullstol på grund av en nervsjukdom trodde han att han ätit sin sista frukost på Sundbyholms slott. Pappa blev rörd till tårar när han kom hit och insåg att han faktiskt kan ta sig både till festsalen och till frukostbordet, berättar Christin. Ökad tillgänglighet öppnar nya dörrar till Sundbyholms slott Christin driver Sundbyholms slott tillsammans med sin man, Eric Johansson, och ansvarar bland annat för marknadsföring och konferensverksamhet. Själva slottet ägs av Eskilstuna kommun som ska se till att det är så tillgängligt som möjligt. Vi har i flera år tryckt på för att få igenom en handikappanpassning av slottet. Men kommunens pengar ska räcka till mycket så vi förstår att det inte är lätt, säger Christin. Man kan lätt förstå den glädje hon känner när hon nu kan visa upp de anpassningar som gjorts på anläggningen. Slottet har fått en handikapphiss som gör det enklare att utifrån ta sig in i huset. Väl inne når man våningarna med festsalen respektive frukostmatsalen via en så kallad stolslift. Konferensdelen har fått automatiska dörrar och hörslinga. Toaletter är handikappanpassade och ett hotellrum har tillgänglighetsanpassats; med extra rymligt badrum, trygghetslarm med mera. Ett rum kan tyckas lite futtigt, men det kan i många fall räcka ganska långt menar Christin. Vi har fått förfrågningar från större grupper där någon deltagare suttit i rullstol. Och när vi inte har kunnat ta emot rullstolar så har vi förstås tvingats tacka nej till hela gruppen. Man har också gått miste om kunder som krävt att anläggningen ska vara miljömärkt enligt Svanen. Således är slottet numera både handikappanpassat och Svanenmärkt. Så klart är det en ekonomisk fråga. Att tänka på framtiden, på miljön och på tillgänglighet för alla, ligger i tiden. Och då måste vi anpassa oss, menar Christin. Hon säger avslutningsvis att det mesta är gjort men att arbetet med att göra Sundbyholms slott mer tillgängligt kommer att fortsätta. 6
och till andra allmänna lokaler i Eskilstuna År 2005 påbörjade Eskilstuna kommun en inventering av sina publika verksamhetslokaler. Detta för att kunna åtgärda enkelt avhjälpa hinder. Vad som är enkelt avhjälpta hinder är mycket en tolkningsfråga. Vi har utgått från den lagstiftning som finns kring nivå skillnader, skyltning, kontrastmarkeringar och liknande, berättar Torsten Gustafsson, fastighetsplanerare på Eskilstuna kommun. Efter inventeringen började man att minska hinder i förskolorna. Man fortsatte med Munktell Arenan, Värjan och Eskilstuna stadshus. Stadshuset har fått ny entré, anpassade toaletter, hörselslingor, markerade trappor och skyltar som uppfyller regler och krav. År 2009 var det dags för Sundbyholms slott, restaurang Pilkrog, Rothoffsvillan och Fristadshuset fastigheter som ägs av kommunen men som har externa hyresgäster. Vid Pilkrog, till exempel, har vi höjt hela marknivån för att inte behöva bygga för hög ramp. Det som återstår nu är Sporthallen och en del skolor där det enligt Torsten Gustafsson finns en hel del kvar att göra. Vi har jobbat med enkelt avhjälpta hinder i 4 5 år nu och även tagit oss an många av de saker som inte är så enkla. Vi har gjort mer i de lokaler som är öppna för alla. 7
I huvudet på arkitekten 8
Samhället behöver inte se handikappat ut bara för att det görs tillgängligt. Det tycker Helena Brobäck, arkitekt i Eskilstuna. Hon sitter med i Kommunala handikapprådet, har själv en funktionsnedsättning och vet att genomtänkt arkitektur både kan göra skillnad och vara vacker. Vi stämde träff utanför Stadshuset i Eskilstuna. Enligt Helena Brobäck är Stadshuset en plats där man framgångsrikt anpassat och gjort miljön tillgänglig. Men när vi väl träffas är hon inte lika övertygad. Gatstenarna framför entrén är visserligen snygga. Men de ställer till det för Helena som har muskeldystrofi, ett slags nervsjukdom, och svårigheter att gå. Särskilt när underlaget är ojämnt. Här hade man kunna lösa det ganska enkelt genom att lägga stenplattor istället för gatsten, tycker Helena. Att göra samhället och det offentliga rummet tillgängligt för alla är en utmaning. Men alltför ofta handlar det enbart om funktion. Lösningar för att kunna ta sig från A till B enkelt och så billigt som möjligt. Helena vill mycket mer än så. Man skulle kunna använda tillgänglighetsfrågan för att fånga en plats särart. Satsar man på helheten kan man få så mycket mer. Man kan få ett stadsrum som är vackrare. Helena berättar om drottning Hatshepsuts tempel i Egypten från år 1400 före Kristus. I detta byggdes breda ramper för att öka den allmänna tillgängligheten, för att människor snabbare och enklare skulle ta sig upp till de väsentliga delarna. Helena nämner ett annat, betydligt färskare exempel: miljonstaden Barcelona. Där bestämde en grupp arkitekter redan på 1960-talet att det offentliga rummet skulle vara till för alla. Till exempel kan Barcelonaborna i dag nå stränderna via träramper ner till havet. De har tänkt på tillgänglighet i allmänhet och på alla nivåer. Det är stadsbyggnad på hög nivå, säger Helena. Även Eskilstuna har börjat ta vara på vattnets närvaro, och man kan ganska enkelt promenera längs ån, vilket Helena tycker är bra. Hon är inte lika imponerad av det nya torget i Nyfors. Där har man byggt en vattenlek i marknivå och som är svår för synsvaga att upptäcka. I det fallet hade man inte tagit kontakt med Handikapprådet. Om man kopplat in oss i tid hade det blivit bättre. Många misstag sker för att de som bestämmer och bygger saknar kunskap. Men enligt Helena finns det enkla lösningar för det. Man ska inte vara rädd att fråga de som berörs. Det är där som kunskapen finns. Man skulle kunna använda tillgänglighetsfrågan för att fånga en plats särart 9
Att klara sig själv ger ökad självkänsla 10 Samhället har ansvaret att anpassa miljöer för att minska antalet funktions hinder. Men var och en har ett personligt ansvar att klara av så mycket som möjligt själv. Det menar Joakim Larsson och Mikael Axtelius på Sörmlands handikappidrottsförbund. Utgångspunkten är förstås olika beroende på vilken funktionsnedsättning man har, säger Joakim Larsson. För en del kan det handla om att klara av vardagen, medan andra elitsatsar inom någon idrott. Tillsammans med Mikael Axtelius informerar och tränar Joakim, då och då, barn på barnrehabiliteringen vid Mälarsjukhuset. Vi brukar åka till centrum med barn som sitter i rullstol. Där tränar vi bland annat på att åka rulltrappa, ta sig in på handikapptoaletten och även på att bära sin egen dricka på McDonalds, berättar Joakim, som själv är rullstolsburen på grund av en cp-skada. Att bära en mugg med läsk eller vatten och samtidigt ta sig fram i rullstol är inte lätt och det kan bli mycket spill i början. Det är dock en bra övning som kan sporra barn att träna på att ta mat själva i skolan Det är viktigt att lära sig så mycket rullstolsteknik man kan. Att kunna klara så mycket som möjligt på egen hand ger ökad självkänsla, säger Mikael Axtelius. Samhällets ansvar är att anpassa miljöer och information så långt det bara går för att minska antalet funktionshinder. Eskilstuna är, ur mitt perspektiv, ganska väl anpassat. Sporthallen och simhallen är lite bökiga för oss i rullstol, men annars fungerar det mesta bra, säger Joakim. Bussar och busshållplatser fungerar bra och de flesta trottoarer har avfasade kanter. Vissa småbutiker kan vara svåra att komma in i, men det flesta större affärer är lättillgängliga. Joakim och Mikael är medvetna om att de har det lite lättare än många andra med funktionsnedsättning. Båda två kan ställa sig upp och Mikael, som har en ryggmärgsskada, kan gå kortare sträckor och använder inte sin rullstol när han är hemma. De är också mycket aktiva och tränar regelbundet för att hålla sig i form. Såväl Joakim som Mikael är med i Eskilstunas Handikappidrottsförening. Det finns ett bra utbud av idrott här i stan även för oss med funktionsnedsättning. EHIF har tio idrottsgrupper och det finns flera föreningar som har integrerade handikappgrupper i sin verksamhet, säger Joakim. Att sätta sin son eller dotter, oavsett vilken funktionsnedsättning han eller hon har, i idrottsskola kan vara bra för såväl föräldrar som barn. Många föräldrar blir förvånade över att deras barn kan göra mycket mer själva än vad mamma eller pappa trott. Vi kan klara samma idrotter som friska personer, fast med hjälpmedel. Har man bara ett öppet sinne så går det mesta att lösa, säger Mikael.
Många föräldrar blir förvånade över att deras barn kan göra mycket mer själva än vad mamma eller pappa trott 11
Är hälsan sämre hos psykiskt funktionsnedsatta? En lägesrapport om folkhälsan, som Folkhälsoinstitutet har gjort, visar att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än personer som är fullt friska. Folkhälsoinstitutet skriver i sin rapport Onödig ohälsa att en stor del av ohälsan inte alls har med deras funktionsnedsättning att göra. Hans Bergström som är aktiv i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH Eskilstuna, är inte förvånad över att personer med funktionsnedsättning mår sämre än genomsnittet. Det är inget nytt utan något vi tog upp redan när staten gjorde sin stora psykiatri utredning år 1989. Då konstaterades det att personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre ekonomi och svårt att få jobb. Det har gått 20 år sedan dess och ingenting verkar ha ändrats. En förklaring till det kan vara att det finns många andra starkare grupper i samhället som ser till att få resurser. Funktionsnedsatta har svårare att hävda sina behov och svårast är det för de med psykiska funktionsnedsättningar, säger Hans Bergström. Det görs dock insatser när det gäller att för bättra hälsan för personer med psykisk funktionsnedsättning. Myndigheten för handikappolitisk sam ord ning, Handisam, har fått i uppdrag av regeringen att försöka förändra attityden till psykiskt funktions nedsatta. En del i det arbetet är kampanjen Hjärnkoll som bland annat omfattar reklamfilmer som visas i TV4 och Kanal 5 liksom seminarier om onödig ohälsa som kommunen och landstinget ordnar under hösten. Handisams attitydprojekt genomförs i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, och ska pågå till 2011. Det kan ge effekt på synen av personer med funktionsnedsättningar, så det går trots allt framåt om än långsamt och osäkert, säger Hans Bergström. 12
Vill du arbeta och samtidigt behålla din sjukersättning? Flexibelt företagande är ett nyföretagarprogram som ger dig med sjukersättning möjlighet att starta eget företag och en möjlighet att använda dina styrkor och din kompetens. I ett eget företag kan du sälja din kunskap per timme till företag som inte vågar anställa människor som kan kosta pengar på grund av handikappanpassningar, sjukfrånvaro eller liknande. Som egen företagare betalar du själv för trygghetssystemet i form av egenavgifter. På köpet får du bättre självkänsla, livskvalitet och ekonomi! Anmäl ditt intresse! Antalet utbildningsplatser är begränsat och vi kommer att genomföra personliga intervjuer med de intresserade. Anmäl ditt intresse redan idag, så kontaktar vi dig för vidare diskussion. Ring till Helena Brobäck på telefon 0704-32 21 45 eller skicka ett mail till helena@helarkitektur.se 13
Lättläst och läsbart Alla har nytta av lättlästa texter Personer med dyslexi eller läs- och skriv svårigheter samt personer med utvecklingsstörning har lika svårt som synskadade att hitta lättläst samhälls information. 14 Det har blivit bättre, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Många informatörer tror att de fått till en lättläst text, men de glömmer ofta att fråga oss som är experter på vår funktionsnedsättning. Det är också viktigt att det finns möjlighet att få informationen inläst, jag ska kunna läsa med öronen, säger Lisbeth Flodman, ordförande i Dyslexiförbundet FMLS Eskilstuna. De som gör broschyrer vill gärna lägga in mycket bilder och fina färger. För dem som har dyslexi, läs- och skrivsvårigheter eller någon utvecklings störning är det bättre med få synintryck så att de inte stör texten. Ska det vara en bild med är det viktigt att den hamnar i direkt anslutning till texten den illustrerar. Det underlättar för våra medlemmar, säger Carina Jansson, föräldrarådgivare vid FUB Södermanlands länsförbund, föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB. Lisbeth berättar att Dyslexiförbundet FMLS arbetar med en ny hemsida med ett helt nytt tänkande. I stället för att trycka på en knapp för att få texten i en lättläst version kommer hela hemsidan att vara lättläst. Den som vill ha mer utförlig information får klicka vidare. Hemsidan ska även innehålla filmer och illustrerande bilder. Hemsidan är ett pågående projekt men jag hoppas att vi ror det i land, säger Lisbeth Carina tycker det låter som en utmärkt idé. Vilken bra tanke att vända på det. Lättläst har alla nytta av. Vi har en lättläst-knapp på FUB:s hemsida, så det här är något att tänka på, säger hon.
Punkter och ljudvågor när ögat inte räcker till Hur lätt är det för synskadade att ta del av samhällsinformation? Vi ställde frågan till Yngve Eriksson, som är synskadad och sitter med i såväl Handikapprådet i Eskilstuna som i Länshandikapprådet. Yngve berättar att han får information som rör rådet i Eskilstuna både via mail och utskrivet på papper. Det gör att han antingen kan använda datorhjälpmedlet talsyntes, som omvandlar skriven text till tal, eller använder en magnevision som förstorar texten upp till 36 gånger. Jag tror inte att kommunen skickar ut någon information i punktskrift. I landstinget finns det en blind politiker. För att få information i punktskrift tror jag att han själv måste skriva ut den på Synskadades riksförbunds distriktskontor i Flen, berättar Yngve. Yngve har själv ledsyn och använder sig inte av punktskrift särskilt ofta. Han tycker dock att det borde finnas möjlighet att få samhällsinformation antingen i punktskrift eller som ljudfil. Apoteket har punktskrift på sina förpackningar och det är bra så länge inte den som tar emot beställningen klistrar doseringsråd rakt över punkterna. Jag har också varit på en restaurang i Eskilstuna som hade sin meny i punktskrift. Så det går framåt, men det tar lite tid, säger Yngve. 15
Allt mer information kommer till oss via internet och olika hemsidor inte minst samhällsinformation från kommun och landsting. Då är det viktigt att hemsidan är lättillgänglig. Hitta lätt på internet Kommunens webbredaktör Anna Peldán berättar att Eskilstuna kommun arbetar för att skapa tillgänglighet för alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. När den nya webbplatsen togs fram använde sig kommunen av riktlinjer från Funka Nu ett företag som specialiserat sig på tillgänglighet för alla och som från början var ett projekt inom handikapprörelsen. Vi har följt direktiven från Funka Nu och det går därför att anpassa webbplatsen på flera olika sätt, säger Anna Peldán. Under Eskilstunas kommunvapen, högst upp till vänster på webbplatsen, finns en röd symbol med en rullstol där det står Anpassa webb platsen. Genom att klicka på symbolen eller texten kommer det upp en meny där det går att välja bland annat bakgrundsfärg, storlek på texten med mera. Det finns även möjlighet att få text uppläst genom att klicka på en ljudsymbol med texten lyssna. Vi tog till oss Handikapprådets krav när vi byggde den nya webbplatsen och lyssna-funktionen är ett direkt resultat av det, säger Anna Peldán. Kommunens webbplats har också en tillgänglighetsguide som innehåller information om 400 lokaler dit allmänheten har tillträde. Programmet som skapat guiden tog vi fram tillsammans med Örebro kommun, berättar Torsten Gustafsson, projektledare i Eskilstuna. Tillgängligheten behandlar ett brett spektra av funktionshinder från rullstolsanpassning till allergi. Det går även att få information om en lokal är lätt överblickbar. Vi ska göra en ombesiktning av de 400 lokalerna, men vi väntar nog till hösten 2011. Då borde, enligt regeringens krav, alla åtgärder av enkelt avhjälpta hinder vara genomförda, säger Torsten Gustafsson. Tillgänglighetsguiden finns på: eskilstuna.se I Tillgänglighets guiden ser man om det finns hiss för rullstol, handikapp toalett, ledstråk, special anpassade dörrar, om det finns starka dofter i lokalen, med mera. Det finns också skrivna omdömen för varje plats. 16