Planeringsförutsättningar

Landsbygdsplan Landsbygdsplan FÖP FÖP 2016 2016 Planeringsförutsättningar Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands- 14 juni 2017 www.upplands-bro.se/landsbygdsplan

Upplands- i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Planeringsförutsättningar tillhörande Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-, Landsbygdsplan FÖP 2016, antagen av Kommunfullmäktige den 14 juni 2017. Författare: Upplands- kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors och Ulrika Gyllenberg, Upplands- kommun Copyright kartor: Lantmäteriet, Länsstyrelsen och Tätortskartan Stockholms län. Layout: Upplands- kommun Omslagsbild: Skog vid Trollstupet Fotograf: Maria Elfström och Ulrika Gyllenberg, Upplands- kommun www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 Västra Högholmen. 2

Förord och läsanvisning Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur man avser att tillgodose allmänna intressen enligt PBL 2 kap. Det är därför nödvändigt att kartlägga och analysera vilka allmänna intressen som är relevanta för planen. Var råder sådana intressen och förhållanden som man bör ta särskild hänsyn till vid byggande och andra typer av användning av mark- och vattenområden? Var påverkar klimatförändringen risken för naturolyckor? Vilka de relevanta allmänna intressena är, så som bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden, redovisas här i Planeringsförutsättningarna. Kartorna är tematiskt indelade på ett sätt som delvis motsvarar indelningen i plandokumentet. Var och hur avvägningar görs mellan olika allmänna och till viss del enskilda intressen redovisas i form av ställningstaganden och förslag i Plandokumentet Landsbygdsplanen. Planeringsförutsättningarna ska också läsas i relation till den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP 2010. Relevanta kartor ur ÖP 2010 har uppdaterats och kompletterats för hela kommunens yta. Nya kartor har också tagits fram som visar planeringsförutsättningar mer ingående, specifikt för landsbygdsdelarna. I innehållsförteckningen redovisas kartor som också finns med i ÖP 2010 men som nu är uppdaterade i kursiv stil. I Landsbygdsplanen redovisas en förändring av tätortsavgränsningen från ÖP 2010 och som genomgående används här i planeringsförutsättningarna. Tätortsavgränsningarna från ÖP 2010 kombineras med tätortsutvidgningar i form av tre utredningsområden som håller på att planläggas för tätortsutveckling. I delar minskas tätortsavgränsningen och istället blir områdena där en del av landsbygdsutvecklingen. Läs mer om tätortsavgrändningens förändring i avsnittet Avgränsning och relation till ÖP 2010 i Plandokumentet. Det är Plandokumentet med dess strategier, planeringsinriktningar och riktlinjer som kräver ett politiskt ställningstagande. Landsbygdsplanen är beslutad och antagen i kommunfullmäktige. Planeringsförutsättningarna är underlag till Landbygdsplanen. Kartorna i dokumentet är ögonblicksbilder. Så kallad rullande översiktsplanering kommer framöver innebära att löpande uppdateringar och kompletteringar av kartorna sker i kommunens interna såväl som externa kartverktyg. Den geografiska informationen är tänkt att bli ett levande planeringsunderlag för fortsatt planering, bygglov- och annan tillståndsprövning. Bete vid Mälaren. 3

Innehåll Kartor som också finns med i den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, men som är uppdaterade nu redovisas med kursiv stil. Upplands-s landsbygd och omvärlden Mälardalsregionen Landsbygdens delområden, programskedet Landskapsanalys Landsbygden större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 Markägoförhållanden Bestämmelser Planlagda områden Livgardet Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion Arbetsplatser - övergripande Areella näringar - åkermarksgraderingar Areella näringar - väghinder Areella näringar - stall och gårdar med hästar sid 5 6 7 8 9 10 11 12 13 sid 14 15 16 17 18 Bebyggelse, anläggningar och service Aktivitetsplatser Samhällsservice och kommunal service Kommunikationer, transporter, trafik Väghållare Kommunikationer övergripande Kollektivtrafik Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kretsloppscentraler och avfall och täkter Saltvatteninträngning Vattenplanering Vattenplanering 1 Vattenplanering 2 Markavvattningsföretag Båtnadsområden Natur, kultur, rekreation och friluftsliv Kulturmiljö ur ÖP 2010 sid 19 20 21 sid 22 23 24 25 sid 26 27 28 29 sid 30 31 32 33 34 sid 35 36 Fornlämningar Friluftsliv och rekreation anläggningar Friluftsliv och rekreation - leder Naturskydd Naturvärden 1 Naturvärden 2 Naturvärden 3 Värdefull natur mellan och Strandskydd Hälsa och säkerhet Översvämningar skyfall Översvämningsrisk Mälaren Ras och skred Risk och säkerhet Riksintressen Riksintressen 1 Riksintressen 2 Planeringsunderlag, källor och inspiration 37 38 39 40 41 42 43 44 45 sid 46 47 48 49 50 sid 51 52 53 sid 54-55 Brygga vid Vallbyvik. skymtar på andra sidan vattnet. 4

Karta Mälardalsregionen Landsbygdens delområden, programskedet Landskapsanalys Landsbygden större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 Markägoförhållanden Bestämmelser Planlagda områden Livgardet Sida 6 7 8 9 10 11 12 13 Upplands-s landsbygd och omvärlden 5

Mälardalsregionen Uppsala Norrtälje kommun Västerås Enköping kommun Köping Upplands- Upplands Väsby kommun kommun Österåker kommun Eskilstuna Strängnäs Ekerö kommun Järfälla kommun Stockholm kommun Värmdö kommun Södertälje kommun Haninge kommun 0 25 50 Km 6

Landsbygdens delområden i programskedet Erikssund Håbo kommun A Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. B C A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: D1 C. s övnings- och skjutfält D. Tätortsnära landsbygd: E1 D1 Önsta D2 D2 Sjöarna- ängarna D3 Stäksön E. Varierad jordbruksbygd: E1 Låssa F2 E2 Lennartsnäshalvön F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö F1 D3 F1 F2 F2 Järfälla kommun E2 F2 Öarna Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. Observera att tätortsavgränsningen i denna kartbild inte är reviderad, utan är enligt ÖP 2010. F2 F2 Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands- i geografiska delområden. 7

UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Landskapsanalys Karta över de fyra karaktäristiska landskapstyperna i kommunen. Landskapsanalysen gjordes ursprungligen som underlag till programhandlingen för översiktsplanering av Landsbygden 2013. Lejondalssjön Landskapstyper Uppbrutet slättlandskap Mosaikartat dalgångslandskap Mosaikartat odlingslandskap Örnässjön Lillsjön Skogslandskap Bakgrundskarta och länsgräns Större väg Järnväg Tätortsavgränsning 8 0 2,5 5 Km

Större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 Namn och nummer på kartan 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård 25 Kasernområde 26 -Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka UPPSALA LÄN 1 J BÅLSTA 39 STOCKHOLMS LÄN 2 4 11 5 6 9 26 3 10 8 7 15 HÅBO-TIBBLE KYRKBY 18 19 22 Lejondalssjön 27 12 17 16 13 14 SIGTUNA 20 21 23 mot Arlanda MÄRSTA Symbol för större bebyggelsegrupp i ÖP 2010 Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bakgrundskarta och länsgräns Större väg Järnväg 42 41 43 44 40 45 46 47 J BRO 28 29 24 25 30 Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN 31 34 32 35 37 36 J 33 48 E18 KALLHÄLL Tät befintlig bebyggelse på landsbygden 38 J Tät befintlig bebyggelse Skogsmark Öppen mark Vatten 9

Markägoförhållanden Strandlinje AB Upplands-hus Upplands- Kommunfastigheter AB Upplands- Kommun Övriga markägare 10

Bestämmelser Landskapsbildsskydd Naturreservat (och f.d. naturvårdsområde) Nybyggnadsförbud enligt väglagen Biotopskydd Täkttillstånd Schaktningsförbud Byggnadsminne enligt KML Byggnadsförbud Ytvattenskydd 11

Planlagda områden Pågående plan- och programuppdrag Planlagda område 12

Livgardet Livgardets kasernområde Influensområde inklusive riksintresse Totalförsvarets samrådsområde 13

Karta Arbetsplatser - övergripande Areella näringar - åkermarksgraderingar Areella näringar - väghinder Areella näringar - stall och gårdar med hästar Sida 15 16 17 18 Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion 14

Arbetsplatser - övergripande W W W Konferens Centrum Handel W W W W Golf Hästsportanläggning Verksamhetsområde, befintligt Verksamhetsområde, färdig plan men ännu ej utbyggt Verksamhetsområde, nytt 15

Areella näringar - åkermarksgradering Gradering enligt Länsstyrelsen åkermarksgradering från 1976. Ytor för jordbruksblocken är inventerade på nytt av Länsstyrelsen år 2013. Klass 5-20% högre normskördar än medlet. Klass 4-10% högre normskördar än medlet. Klass 3 - medelförhållande i länet. Klass 2-10% lägre normskördar än medlet. Klass 1-20% lägre normskördar än medlet. Jordbruksmark 1976 men används ej 2013 Jordbruksmark klass 1 Jordbruksmark klass 2 Jordbruksmark klass 3 Jordbruksmark klass 4 Jordbruksmark klass 5 16

Areella näringar - väghinder ") ") ")") ")") ") Väghinder objekt Väghinder, vägsnitt med framkomlighetsproblem för jordbruksmaskin 17

Areella näringar - stall och gårdar med hästar Karta redovisar både kommersiell hästverksamhet och stall för hobbyverksamhet. 170 320 Stall Antal hästar inom område 110 200 230 185 90 18

Karta Aktivitetsplatser Samhällsservice och kommunal service Sida 20 21 Bebyggelse, anläggningar och service 19

Aktivitetsplatser # ^X # Badplats # Camping ^ Grill X Beachvolleyplan X Bågskytte X Fotbollsplan X Golfbana X Simhall ^ Idrottsplats Ridhus Sporthall # X X # X X ^ X ^ X ( X# ^ X ( ^ # X ( X^ # ^X X ^# X # Tätortsavgränsning 20

Samhällsservice och kommunal service XW ( XW ^ Familjedaghem ( Fritidsgård XW Förskola kommunal ( Förskola fristående ^_ Gymnasieskola ( Kulturskolan ( Skola kommunal ( Skola fristående ^_ Vuxenutbildning XY Öppen förskola ( ( ^( ( XWXW XY XW XW XW (( ( XW XW ( XW XW XW ^ ( XWXW XW XW XW XW ( ( ( ( XY ^_( XW ^_ ^( Egghult, skolskjuts Nyborg, skolskjuts Smidö, skolskjuts Tätortsavgränsning 21

Karta Väghållare Kommunikationer övergripande Kollektivtrafik Sida 23 24 25 Kommunikationer, transporter och trafik 22

Väghållare 263 263 912 269 912 911 840 907 E18 902 903 Enskild Kommunal Statlig Tätortsavgränsning 23

Kommunikationer övergripande 263 263 912 269 912 911 840 907 E18 902 912 Exempel på vägnummer Större vägar 903 Järnväg Cykelnät Tätortsavgränsning 24

Kollektivtrafik (( 263 263 (( (( ( ( ( (( (( (( (( (( (( (( ( ( (( (( (( (( (( (( (( ( ( (( (( (( ( (( (( ( 269 (( 912 (( ( ( ((( (( ( 912 (( ( (( (( (( (( 911 (( ( ( (( (( ( ( (( (( 912 Exempel på vägnummer ( Busshållplats Busslinje Större vägar Järnväg Tätortsavgränsning (( (( (( (( 902 (( (( (( ( (( (( (( 840 (( (( (( (( ( ( 903 ( (( (( (( (( ((( (( (( (( (( (( (( (( (((( (( (( (( E18 (( (( (( (( ( ( ( (((( ( (( ( ( (( (((((( (( (( ( (( (( (( (( (( (( (( ( (( ( (( (( (( (((( ( (( 907(( (( (( (( ( ( ( ( (( (( (( (( (( (( (( (( ( (( (( (( (( (( 0 (( (( ((( 5 (( (( (( (( (( (( (( ( ( (( 2,5 Km 25

Karta Vatten och avlopp Kretsloppscentraler och avfall och täkter Saltvatteninträngning Sida 27 28 29 Teknisk försörjning 26

Vatten och avlopp Större vattentäkter Pågående sammankoppling av dricksvatten Va verksamhetsområde 27

Kretsloppscentraler och avfall och täkter Högbytorp Toresta ( ( Brunna Stäksön ( Kretsloppscentral Avfallshantering och möjlig framtida energiproduktion Täkt - aktiv 28

Saltvatteninträngning Håtuna Högbytorp Toresta Brunna Stäksön <10% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (>19 m ö h) 10-25% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (12-19 m ö h) 25-50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (4-12 m ö h) >50% risk för att erhålla salt (100 mg/l) grundvatten i en bergborrad brunn (0-4 m ö h) 29

Karta Vattenplanering 1 Vattenplanering 2 Markavvattningsföretag Båtnadsområden Sida 31 32 33 34 Vattenplanering 30

Vattenplanering 1 Kartan är gjord utifrån data ur databasen för VISS (Vatten- InformationsSystem Sverige) som beslutades 2009. Uppdatering pågår av databasen men finns ej beslutad än. Avrinningsområde till särskilt känsliga områden och våtmarker Avrinningsområde Hög ekologisk status God ekologisk status Måttlig ekologisk status Otillfredsställande ekologisk status Dålig ekologisk status Oklassad 31

Vattenplanering 2 Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Norra Björkfjärden viken Örnässjön Lillsjön Större vattentäkter Ås, känsligt grundvatten fjärden Görväln Ekologisk särskilt känsliga områden, ESKO Vattenskyddsområde, grundvattentäkt Leran 1:3 Ekologisk särskilt känsliga sjöar och vattenområden Östra Mälardalens vattenskyddsområde 32

Markavvattningsföretag Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Norra Björkfjärden viken Örnässjön Lillsjön fjärden Görväln Dike Vall 33

Båtnadsområden Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Norra Björkfjärden viken Örnässjön Lillsjön fjärden Görväln Marknadsföretag båtnadsområde 34

Karta Kulturmiljö ur ÖP 2010 Fornlämningar Friluftsliv och rekreation anläggningar Friluftsliv och rekreation - leder Naturskydd Naturvärden 1 Naturvärden 2 Naturvärden 3 Värdefull natur mellan och Strandskydd Sida 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Kultur, natur, rekreation och friluftsliv 35

Kulturmiljö ur ÖP 2010 Riksintressen för kulturmiljö Håtuna - Låssa Görväln - farled och herrgårdslandskapet Lokala intressen för kulturmiljö Områden beskrivs i kapitel 8 i ÖP 2010. 1. Håtunaholm 2. Bebyggelsen kring Håtuna kyrka 3. Signhildsberg/Fornsigtuna 4. Norränge 5. Miljön kring Aske 6. Bebyggelsen i Tjusta 7. Helgesta 8. kyrkby 9. Skråmsta-Alby 10. Frötuna, Önsta och Håbolund 11. Området Erikssundsvägen- Håbogränsen t.o.m. Nyborg 12. Lövsta 13. gård - Fiskartorp 14. Kvistaberg 15. Önsta 23. Lejondal 24. Toresta 25. Låssa kyrka, Säbyholm, Stora Ekeby, Sanda och Ålbrunna 26. Smidö 27. Ådö 28. Almare-Stäket 29. Dalkarlsbacken 30. Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Skälby, Frölunda 31. Aspvik 32. Bebyggelse knuten till Aspviks kvarn 41. Sandboda Lerberga - Stigtomten 42. Granhammar 43. Kyrkbyn i Västra Ryd och Sundby 44. Tranbygge 11 Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden 24 25 Norra Björkfjärden 26 15 27 14 1 2 3 4 5 6 7 10 9 8 12 44 Lejondalssjön 23 41 Örnässjön 32 13 viken Lillsjön fjärden 31 30 43 42 Skarven 29 28 Görväln Kulturmiljö av lokalt intresse Riksintresse Kulturmiljövård Landskapsbildsskydd 36

Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Örnässjön Lillsjön Görväln Norra Björkfjärden viken fjärden 0 5 2,5 Km Fornlämning punkt Fornlämning område 37 Fornlämningar

Friluftsliv och rekreation - anläggningar ( r ( r Badplats x Båtplats ( Bollplan ( Idrottsplats ( Ridhus ( ( Camping Större friluftsområde med flera aktiviteter Motionsspår r x r ( ( ( x ( r ( ( x r ( ( ( r ( ( ( r x r ( 38

Friluftsliv och rekreation - leder Priotiterat rekreativt promenadstråk Cykelnät Mälardalsled Kanotled Ridled, Lennartsnäs Vikingaslingan, skridskoled Upplands-leden, förslag Upplands-leden, vandringsled 39

Naturskydd Biotopskydd Landskapsbildsskydd Naturreservat Naturreservat, ej laga kraftvunnen eller förslag Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Natura 2000 Grönkil enl. RUFS 2010 40

Naturvärden 1 Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Norra Björkfjärden viken Örnässjön Lillsjön fjärden Grönt svagt samband, klass 3, enl. RUFS 2010 Grönt svagt samband, klass 1, enl. RUFS 2010 Ekologisk särskilt känsliga områden, ESKO Grönkil enl. RUFS 2010 Görväln 41

Naturvärden 2 Naturvärde av länsintresse Naturvarde av kommunalt intresse Ängs- och hagmarker Skogens nyckelbiotoper Skogens naturvärden Helhetsvärden naturvärden 42

Naturvärden 3 Sumpskog Våtmark 43

Värdefull natur mellan och Klass 2 Områden som har särskilt stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 2 Områden sjö Klass 3 Områden som har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 3 Områden sjö Klass 4 Områden som är små och endast hyser ett begränsat antal ur naturvårdssynpunkt intressanta arter men som ändå har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 5 Områden som har viss betydelse för landskapets biologiska innehåll Klass 6 Skyddszoner för landskapets biologiska innehåll 0 1 2 Km 44

Strandskydd Strandlinje Planlagt område Strandskyddsområde generell, 100 m Beslut om utvidgat strandskydd som inte vunnit laga kraft 45

Karta Översvämningar skyfall Översvämningsrisk Mälaren Ras och skred Risk och säkerhet Sida 47 48 49 50 Hälsa och säkerhet 46

Översvämningar skyfall Lågpunktskartering för översvämningsrisk vid skyfall, Länsstyrelsen 0 2,5 5 Km 47

Översvämningsrisk Mälaren Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Norra Björkfjärden viken Örnässjön Lillsjön fjärden Översvämningsrisk Mälaren ca 1,5 m ö h Översvämningsrisk Mälaren ca 2,7 m ö h Görväln 48

Ras och skred Erosionsförutsättningar, SGI Stabilitetskarteringar, SGI 49

Risk och säkerhet Farlig verksamhet, Seveso Riskanläggningar Militärt skjutfält/område Sekundärled, farligt gods Primärled, farligt gods Kraftledning tillhörande regionnätet Kraftledning tillhörande stamnätet 50

Karta Riksintressen 1 Riksintressen 2 Sida 51 52 Riksintressen 51

Riksintresse 1 Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för till exempel yrkesfiske och rennäringen. Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808). Till varje riksintresse finns också värdebeskrivningar. Länsstyrelsen i Stockholms län har en sida på webben där aktuella länkar till riksintressebeskrivningar går att hitta. (J (J (J Utöver nedanstående rikstintressen samt de som redovisas i kartan Riksintresse 2 gäller också: Riksintresse för totalförsvaret = Samrådsområde för höga objekt, gäller hela landets yta. Riksintresse för yrkesfisket, gäller hela Mälaren. (J Riksintresse för järnvägsstation Riksintresse för järnväg Riksintresse för väg Riksintresse för kraftledning Riksintresse för Farled Riksintresse Influensområde Arlanda flygbuller ekvivalent buller FBN >55 db(a) eller högre maxbullernivåer >70 db(a) eller högre (J (J (J (J 52

Riksintresse 2 Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för till exempel yrkesfiske och rennäringen. Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808). Till varje riksintresse finns också värdebeskrivningar. Länsstyrelsen i Stockholms län har en sida på webben där aktuella länkar till riksintressebeskrivningar går att hitta. Riksintresse för kulturmiljövården: 1. Håtuna - 2. Låssa 3. 4. Görväln Riksintresse för naturvården: 5. Rösaringsåsen, 6. Hebbokärret 7. Norra Björkfjärdens övärld - Ådö 8. Södra Stäksön 9. Lilla Ullfjärden Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Norra Björkfjärden ( 9 ( 5 ( 6 ( 2 ( 3 ( 1 Lejondalssjön viken Örnässjön Lillsjön Skarven Riksintresse Kulturmiljövården Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Riksintresse Rörligt friluftsliv, MB 4:2 Mälaren med öar och strandområden ( 7 fjärden ( 4 ( 8 Görväln 53

Planeringsunderlag, källor och inspiration Tryckta källor: Miljöbalken. Plan-. och bygglagen, ÄPBL (1987:10). Plan- och bygglagen, PBL (2010:900). RUFS 2010. RUFS 2050, Samrådsförslag. SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd, Rapport, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-10-04. Landskapshistorisk analys av Stockholms län, Rapport 2015:27, Länsstyrelsen Stockholm Landsbygden i Stockholm - en sammanställning i siffror Rapport 2011:5 Översiktsplan för Upplands- kommun, ÖP 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162. Landskapsanalys Upplands-, samrådshandling den 8 maj 2013. Upplands- kulturhistoriska miljöer. Gabriele Prenzlau-Enander, Stockholms läns museum i samarbete med Upplands- kommun, 1991. Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands- kommun 1999-2000. Kulturhistorisk utredning del 1 och 2. Rapport: 2001:1. Gabriele Prenzlau-Enander, Stockholm läns museum och Upplands- kommun, 2001. Behandlat av Kommunfullmäktige 18 juni 2001, 65. Grönplan för Upplands- kommun 2008 - med fokus på tätorterna och. Kommunfullmäktige 2008-12-18. Områdesöversikt med BS 38 - Förordnande för Tjusta by, Upplands- kommun, stadsarkitektkontoret, januari 1985, beslutad av Upplands-s Byggnadsnämnd 1985-06-18 155 och Kommunfullmäktige 1985-08-26 111. Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, Upplands- kommun, beslutad 2012-04-18. Vattenplan för Upplands- kommun, Upplands- kommun, beslutad 2015-09-09 i Kommunfullmäktige. Får jag bygga? - Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan, Boverket, 2016, Upplaga 3 PM: Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan, Jönköpings län, 2013-07-09. Förstudie Ängs- och betesmarker i Upplands-. Hushållningssällskapet, Sören Eriksson 2001. Landsbygden i kommunens översiktsplan en vägledning. Länsstyrelsen i Skåne Län, 2009 Markägare i Upplands- kommun. Upplands- kommun, karta 2016. MKB för Översiktsplan 2010. Upplands- kommun 2011. Naturinventering av Kvista och Norra Ådö. Upplands- kommun 2008. Utkast till Riktlinjer för bebyggelse och markanvändningkring s övnings- och skjutfält - med avseende på skjutbuller. Utredning av SWECO Architects AB på uppdrag av Upplands- kommun, 2008-12-03 rev. 2009-04-14. Statistik 2016. Upplands- kommun (övergripande faktablad) 2012. Turist- och fritidskarta. Upplands- kommun 2012. Vägvisare till naturen i Upplands-. Upplands- kommun, Miljöavdelningen, uppdatering 2000. Välkommen till Upplands-leden. schyr, Upplands- kommun 2012. Värdefull natur mellan och 1994. Björn-Axel Beier, Upplands- kommun. Inkl. kartor: Biologiska värdekärnor, ekologisk känsligt vatten och Biotoper, hotade arter, 1994. Önsta odlingslandskap - En natur- och kulturutredning. Hélena Östborn, Heleko miljökonsult. 2001 Översiktlig naturinventering av Upplands-. Upplands- kommun 1989. Översiktsplan 2000. Antagen av kommunfullmäktige 2002-02-04. Görvälnkilen från luften. Fotobok 2012, fotograf Can Burcin Sahin. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen vid Mälaren ett gemensamt förhållningssätt för länsstyrelserna runt Mälaren, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010. Jord- och skogsbruksföretag i Upplands- kommun. schyr från LRF Mälardalen. Planprogram för Ådöhalvön. Planprogram för Örnäs. Godkänt planprogram 11 maj 2016 48 i Kommunfullmäktige. 54

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län. Länsstyrelsen i Stockholm, Fakta 2017:1. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälaren. Länsstyrelserna Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland. Digitala källor: Länssyrelsens sammanställning av statliga och mellankommunala intressen av betydelse för kommunernas planering, februari 2017. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/sammanst%c3%a4llningen.pdf www.boverket.se/se/samhällsplanering, Hur planerar vi Sverige? www.boverket.se//se/byggande, Vad gäller för byggande? www.boverket.se/se/lag & rätt, Vad är det som gäller? www.boverket.se, PBL Kunskapsbanken - en handbok om plan- och byggglagen, Översiktsplan, Boverket, 2016. Miljöplan med lokala miljömål 2010-2030. http://upplands-bro.se/1/kommun-och-politik/styrdokument/ planer/miljoplan.html Rapport till Upplands- kommun om personer som flyttar dit. SKOP-undersökning 2012. http://upplands-bro.se/1/kommun-och-politik/nyheter-forkommun-och-politik/2012-10-26-varfor-flyttar-folk-tillupplands-bro.html SL-karta. http://sl.se/scripts/kartor-geografiska/7536..upplandsvasby.2011.html Länsstyrelsens web-gis, planeringsunderlag. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag Inspiration: Linköpings Översiktsplan för landsbygden och småorterna 2014. schyr: Lantligt boende i Linköpings kommun 2014. Plansch: Bygga på landet i Karlstads kommun. ÖP Finspång 2011. ÖP Botkyrka 2014. ÖP Uppsala 2016. Fördjupad översiktsplan Fårö 2025. TÖP Håbo Landsbygdsutveckling i strandnära läge 2016. Avsnitt om LIS-områden i ÖP Enköping 2030. Copyright kartor: Lantmäteriet. Tätortskartan Stockholms län. Länsstyrelsen. 55

Upplands- har en strategisk placering vid Mälaren, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer kan man få det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Kommunens växande näringsliv gör att allt färre invånare behöver pendla ut för att förvärvsarbeta. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuder aktiviteter och avkoppling för alla intressen och åldrar.