Goodwill och nedskrivning

Eugenia Olsson Marit Kallas och nedskrivning En jämförelse mellan olika branscher and impairment A comparison between different branches Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-212 Bengt Bengtsson

Sammanfattning Problemformulering: Värdering av goodwill och nedskrivningar har i tidigare studier visat sig inte vara så enkelt och ger upphov till subjektiva bedömningar. Studien kommer att jämföra redovisning av goodwill och nedskrivning av goodwill i tre olika branscher för att se om svårigheter med att värdera goodwill och nedskrivning leder till skillnader mellan företag och branscher. Syfte: Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader och/eller likheter mellan olika branscher angående goodwill och nedskrivning av goodwill. Avgränsning: Undersökningen omfattar enbart koncerner som är noterade på OMX Stockholms Large Cap, Mid Cap och Small Cap listor och har svenska moderbolag. Vidare begränsas undersökningen till att titta närmare på tre olika branscher Tillverkning och industri, Fastighetsverksamhet samt Data, IT och telekommunikation. Metod: Studien utgår ifrån företagens finansiella rapporter som hämtades från årsredovisningarna för åren 29, 21 och 211. Analysen kopplas till redovisningsstandarder, vetenskapliga artiklar, kurslitteratur som används vid Karlstads universitet samt övriga relevanta elektroniska källor. och slutsatser: Undersökningen visar på både skillnader och likheter mellan de undersökta branscherna som kan vara ett resultat av subjektiva bedömningar. Branschen Data, IT och telekommunikation skiljer sig från de andra två branscherna då deras goodwillpost är högre. Alla tre branscher visar få nedskrivningar under de senaste åren. Nyckelord:, nedskrivning, IFRS 3, IAS 36, IAS 38, redovisning 3

Förkortningar IASB IAS 16 IAS 36 IAS 38 IAS 4 IFRS IFRS 3 Small Cap Mid Cap Large Cap MSEK International Accounting Standards Board IAS 16 Materiella tillgångar IAS 36 Nedskrivningar IAS 38 Immateriella tillgångar IAS 4 Förvaltningsfastigheter International Financial Reporting Standards IFRS 3 Rörelseförvärv Bolag med ett börsvärde som understiger 15 miljoner euro som är noterade på OMX Stockholm Bolag med ett börsvärd mellan 15 miljoner euro och en miljard euro som är noterade på OMX Stockholm Bolag med ett börsvärde som överstiger en miljard euro som är noterade på OMX Stockholm Miljoner svenska kronor 4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förkortningar... 4 1. Inledning... 7 1.1. Bakgrund... 7 1.2. Problemformulering... 8 1.3. Syfte... 8 1.4. Avgränsning... 8 2. Metod... 9 2.1. Val av metod... 9 2.2. Genomförande... 9 2.2.1. Urval... 1 2.2.2. Datainsamling... 11 2.3. Validitet och reliabilitet... 11 3. Teori... 12 3.1. Eget kapital... 12 3.2. Tillgångar... 12 3.3. Immateriella tillgångar IAS 38... 12 3.4. - vad är det?... 12 3.5. Rörelseförvärv IFRS 3... 13 3.6. Nedskrivningar IAS 36... 13 3.7. Kvalitativa egenskaper... 14 3.8. Earnings management... 14 3.9. Övriga begrepp... 15 4. Empiri... 17 4.1. och eget kapital... 17 4.2. och totala tillgångar... 19 4.3. Nedskrivningar... 21 4.4. och nedskrivningar i förhållande till resultat... 22 5. Analys... 26 5.1. och eget kapital... 26 5.2. och totala tillgångar... 26 5.3. Nedskrivningar... 27 5.4. och nedskrivningar i förhållande till resultat... 27 6. Slutsats och diskussion... 29 6.1. Förslag till fortsatta studier... 3 5

7. Reflektion... 31 7.1. Reflektion om validitet och reliabilitet... 31 Källförteckning... 33 BILAGA 1. Diagram... 35 6

1. Inledning 1.1. Bakgrund Från och med 25 gäller nya regler för goodwill som börsnoterade företag inom EU måste följa. De tidigare reglerna tillät en avskrivning av goodwill vilket de nya inte tillåter, istället ska en nedskrivning göras vilket innebär att värdet på goodwill minskas endast vid behov. Hur och när goodwill ska skrivas ned definieras via IAS 36. Nedskrivningsprövning ska ske när det finns tecken på att tillgången minskat i värde. Återvinningsvärdet för kassagenererande enhet ska beräknas då tillgångens återvinningsvärde inte kan bestämmas (FAR FÖRLAG 28). Enligt Smith (26) är goodwill icke identifierbara framtida fördelar. IFRS 3 säger att den ska redovisas som en tillgång när den uppstår vid ett rörelseförvärv (Sundgren et al. 27). Det finns dock en del problem med att bestämma goodwill värdet vid förvärv. Värdering av hur mycket goodwillen ska skrivas ned är inte heller lätt och kräver mycket av värderaren (Seetharaman et al. 26). Det sägs vara upp till värderaren att avgöra om företaget har betalat ett överpris vid förvärvet av ett annat företag och det är värderaren som får avgöra om priset verkar skäligt (Nilsson et al. 22). Det innebär att värdet av goodwill bestäms redan från början utifrån subjektiva grunder och därmed blir efterföljande antaganden om nedskrivning en subjektiv bedömning av ett subjektivt bedömt värde. Detta ger i sin tur företagen stort utrymme att bli påverkade i sina bedömningar av andra rådande faktorer inom företaget. Åren då resultatet i företagen är låga kan påverka nedskrivningen av goodwill på grund av att ledningen och styrelsen kan ha viljan att inte minska på resultatet vilket en nedskrivning av goodwillposten skulle göra. Incitamentet att undvika en nedskrivning förstärks ytterligare av att ledningen inte vill påverka vinsten som får delas ut till aktieägarna (Balans 29). Uppsatsen kommer att undersöka tre olika branscher med företag som finns på OMX Stockholm, branscherna är Tillverkning och industri, Fastighetsverksamhet samt Data, IT och telekommunikation. kommer att sättas i förhållande till eget kapital, totala tillgångar och resultat. Vidare kommer nedskrivningar att jämföras mellan företagen utifrån följande kriterier: om de gjort nedskrivning eller inte och andelen nedskrivning i 7

förhållande till goodwill i procent. Undersökningen beaktar åren 29-211. Syftet är att se om det finns några skillnader eller likheter mellan olika branscher. Undersökningen kommer att göras utifrån ett aktieägarperspektiv, detta för att uppsatsskribenterna endast har tillgång till företagens årsredovisningar. Utifrån aktieägarperspektivet är de kvalitativa egenskaperna begriplighet, relevans, jämförbarhet och tillförlitlighet viktiga. Dessa återfinns i IFRS föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. 1.2. Problemformulering Denna studie kommer att jämföra redovisning av goodwill och nedskrivning av goodwill i tre olika branscher. Jämförelsen kommer att utföras med utgångspunkt i de svårigheter som finns med värdering av goodwill och nedskrivningar. Jämförelsen utgår också ifrån de redovisningsstandarder och kvalitativa egenskaper som är förknippade med det undersökta ämnet. Undersökningen belyser även problemet med earnings management som ger upphov till subjektiva bedömningar. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader och/eller likheter mellan olika branscher? Finns det skillnader och/eller likheter mellan olika företag inom samma bransch? 1.3. Syfte Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader och/eller likheter mellan olika branscher angående goodwill och nedskrivning av goodwill. 1.4. Avgränsning Undersökningen omfattar enbart koncerner som är noterade på OMX Stockholm Large Cap, Mid Cap och Small Cap listor och har svenska moderbolag. Vidare begränsas undersökningen till att titta närmare på tre olika branscher Tillverkning och industri, Fastighetsverksamhet samt Data, IT och telekommunikation. Utifrån branscherna valdes sex bolag ut inom varje bransch. 8

2. Metod 2.1. Val av metod Denna studie anses ha beskrivande uppläggning då empirin beskriver storleken på goodwill och nedskrivningar som återfinns i årsredovisningarna. Vidare kopplas detta till earnings managementteorin för att se om den kan förklara dessa siffror. Upplägget på en undersökning kan vara beskrivande eller kausala och den beskrivande uppläggningen passar till en undersökning då syftet är att beskriva en viss situation (Jacobsen 22). Det finns olika sätt att dra slutsatser på i en undersökning. I sammanhanget finns det två olika begrepp som används när vetenskapliga undersökningar utförs induktion och deduktion (Thurén 27). Denna studie anses ha en induktiv ansats. Med induktion menas det att empiriska fakta studeras och därefter dras slutsatser utifrån det som framkommit i undersökningen (Thurén 27). Det handlar om att inte ha några förutfattade meningar och teorierna formuleras i efterhand och detta är motsatsen till deduktiv ansats som innebär att utgångspunkten är en förutfattad mening eller teori som resulterar i empirin som sedan testas för att se om förväntningarna stämmer överens med verkligheten. Eftersom denna undersökning utgår ifrån ett visst begränsat ämnesområde (goodwill) så blir undersökningen mer sluten än öppen (Jacobsen 22). Det är enbart viss information som anses relevant och därmed begränsas insamlandet av data till det som av skribenterna anses ge svar på frågeställningen i denna undersökning. Det empiriska materialet som samlas in inom denna undersökning är data från årsredovisningar och kan därmed anses vara kvantitativt. Den kvantitativa metoden innebär att insamlingen av data är mer strukturerad på förhand (Jacobsen 22). Thurén (27) menar att då enstaka händelser undersöks handlar det om kvalitativ metod och metoden då man räknar är kvantitativ. 2.2. Genomförande Undersökningen började med ett intresse av att titta närmare på hur mycket goodwill olika företag har och se hur mycket nedskrivningar av goodwill som har gjorts. Eftersom intresset var att undersöka förvärvad goodwill och de internationella reglerna för goodwill och nedskrivning av goodwill så valdes koncerner från OMX Stockholm. En begränsning gjordes genom att välja ut ett antal branscher som studien skulle grundas på, detta för att en jämförelse 9

av alla branscher inte skulle rymmas inom tidsramen för uppsatsen. Kravet var att alla valda koncerner skulle ha svenska moderbolag för att deras årsredovisningar företrädelsevis är skrivna på svenska, vilket minskar risken för översättningsmissar. Sedan valdes tre olika branscher att jämföra och för att datamängden inte skulle bli för omfattande så valdes sex företag ut i varje bransch. Avsikten med denna uppsats är inte att generalisera resultaten för hela populationen utan att se om det finns några skillnader och/eller likheter mellan de valda branscherna. Därför har denna undersökning inslag av bekvämlighetsurval som enligt Jacobsen (22) innebär att de enheter eller personer som man lättast får tag i väljs ut för undersökning. Denna urvalsmetod kan väljas om undersökningen inte avser att generalisera (Jacobsen 22). Skribenterna tyckte också att denna metod passar i undersökningen eftersom populationen inte är särskild stor. Referenser består av kurslitteratur som används vid Karlstads universitet, vetenskapliga artiklar hämtade via Karlstads universitets bibliotek och andra tryckta och elektroniska källor som anses relevanta för ämnet. De databaser som användes vid inhämtning av vetenskapliga artiklar var Business Source Premier, Emerald och Science Direct. Redovisningsstandarder hämtades från FAR Komplett. Årsredovisningarna som användes för insamlande av empirin var i de fall de tillhandahölls som detta i pappersform, de övriga hämtades från företagens hemsidor. 2.2.1. Urval Urvalet består av arton företag från branscherna Tillverkning och industri, Fastighetsverksamhet och Data, IT och telekommunikation, se tabell 1. För att få tillräckligt antal företag inom varje bransch så gjordes en sökning på alla tre Cap-listorna (Small Cap, Mid Cap och Large Cap) på OMX Stockholm. Sökningarna gjordes på allabolag.se (212). De koncerner som valdes ut har svenska moderbolag. Tabell 1: Tabellen visar vilka företag som ingår i undersökningen, fördelade per bransch. Tillverkning och industri Data, IT och Fastighetsverksamhet telekommunikation Atlas Copco LE Lundbergföretagen MSC konsult SKF Castellum Proact IT Husqvarna Wallenstam Sigma Systemair Fabege Addnode Micronic mydata Atrium Ljungberg Connecta Xano Hufvudstaden Prevas 1

2.2.2. Datainsamling Data är hämtade från bolagens årsredovisningar. I årsredovisningarna har undersökningen begränsats till de finansiella rapporterna som rör koncernen. Från resultaträkningen hämtades årets resultat och ur balansräkningen och noter hämtades värdet av goodwill, nedskrivningar, totala tillgångar och eget kapital. 2.3. Validitet och reliabilitet Validitet visar om undersökningen verkligen mäter det den skulle mäta (Thurén 27). Jacobsen (22) menar också att giltighet och relevans är två viktiga begrepp när man talar om validitet. Empirin som samlas in ska vara både giltig och relevant (Jacobsen 22). Ett annat viktigt begrepp vid undersökningar är reliabilitet eller tillförlitlighet. Reliabilitet innebär att en studie är genomförd på rätt sätt (Thurén 27). Det finns alltid en risk att man registrerar och/eller analyserar data på otillfredsställande sätt (Jacobsen 22). Diskussion kring validitet och reliabilitet som gäller denna uppsats kommer att föras i slutet av reflektionskapitlet.. 11

3. Teori 3.1. Eget kapital Eget kapital är det samma som nettotillgångarna i företaget, alltså skillnaden mellan tillgångar och skulder och redovisas i balansräkningen (Sundgren et al. 27). I balansräkningen kan eget kapital även fördelas i underkategorier. Exempelvis kan aktiebolag ta upp bland annat av aktieägare tillskjutna belopp och balanserade vinstmedel var för sig. Detta för att reflektera över att olika ägargrupper har olika rätt till återbetalning och utdelning. Beloppet eget kapital påverkas av hur företaget värderar sina tillgångar och skulder (FAR FÖRLAG 28). 3.2. Tillgångar En tillgång är något som har kommande ekonomiska fördelar för företaget som innehar det bestämmande inflytandet över tillgången (Sundgren et al. 27). Tillgången kan direkt eller indirekt se till att det kommer in likvida medel till företaget. Detta kan ske genom att tillgången förändras i processen inom företagets verksamhet eller att tillgången hjälper till att göra tillverkningskostnaden lägre. Tillgångar har oftast fysisk form men detta är inget krav. Patent och upphovsrätter som företaget har bestämmande inflytande över ses också som tillgångar (FAR FÖRLAG 28). 3.3. Immateriella tillgångar IAS 38 För att få räknas som en immateriell tillgång måste tillgången vara identifierbar för att kunna skiljas från goodwill. För att en tillgång ska ses som identifierbar måste den antingen vara avskiljbar, med detta menas att det ska gå att till exempel sälja den eller hyra ut den, eller har sitt ursprung i avtalsenliga rättigheter oavsett om dessa går att skilja från företaget eller inte (FAR FÖRLAG 28). 3.4. - vad är det? Brännström och Giuliani (211) menar i sin artikel att goodwill fortfarande är ett oklart begrepp och att det därför inte finns en ensidig definition av goodwill. IFRS 3 till trots verkar fortfarande goodwill användas som en slags black box. 12

Värderaren avgör om företaget har betalat ett överpris och avgör även om priset är rimligt när företaget gör ett rörelseförvärv (Nilsson et al. 22). är en immateriell tillgång som i nuvarande regelverk saknar en enhetlig precisering och kan avskiljas i två olika varianter, förvärvad goodwill och goodwill som är internt upparbetad. Den första används inom koncerner och den andra handlar om upparbetat rykte om företaget eller varumärket. uppstår när priset för det förvärvade företaget överstiger det förvärvade företagets egna kapital. Om priset understiger det förvärvade företagets egna kapital så talas det om negativ goodwill (Sundgren et al. 27). 3.5. Rörelseförvärv IFRS 3 Rörelseförvärv är en affärshändelse eller en annan företeelse som ger en förvärvare det bestämmande inflytandet över en eller flera rörelser/verksamheter. Förvärvet kan ske på flera sätt, exempelvis genom att likvida medel byter ägare eller emittering av aktier. Kan också ske genom att mer än en typ av ersättning används. En rörelse/verksamhet definieras av resurser och utvecklingar som appliceras på dessa resurser och som kan leda till produktion. Produktion krävs dock inte för att definitionen ska gälla. IFRS 3 Rörelseförvärv skall användas för att fastställa om en affärsuppgörelse är ett rörelseförvärv eller inte. Rörelseförvärv ska enligt IFRS 3 redovisas enligt förvärvsmetoden (FAR FÖRLAG 28). 3.6. Nedskrivningar IAS 36 Det krävs mycket av värderaren när nedskrivningen av goodwill ska värderas (Seetharaman et al. 26). Syftet med IAS 36 är att redogöra för hur ett företag ska säkerställa att deras tillgångar redovisas till ett lägre värde än återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet är högre än det förväntade överskottet av inbetalningar i framtiden så ska tillgångens värde skrivas ned. Återföring av nedskrivningen förklaras också i standarden. En nedskrivningsprövning ska utföras om det finns tecken på att en värdeminskning kan ha skett. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod ska nedskrivningsprövas varje år vid samma tidpunkt. Detta gäller också förvärvad goodwill (FAR FÖRLAG 28). 13

3.7. Kvalitativa egenskaper Enligt IFRS föreställningsram för utformning av finansiella rapporter är de viktigaste egenskaperna för kvaliteten begriplighet, relevans, jämförbarhet och tillförlitlighet (IFRS p. 24). Begriplighet innebär enligt IFRS p. 25 att den finansiella rapporten ska vara lättförståelig för den som läser den. Det förutsätts att den som läser rapporten har en skälig kunskap om ekonomi och redovisning och att den studerar rapporten med skälig noggrannhet. Information som kan vara svårtolkad får inte utelämnas bara för att det kan vara svårt att tolka den. IFRS p. 31 säger att begreppet tillförlitlighet innebär att informationen måste vara tillförlitlig för att kunna användas, tillförlitlig är den om den inte är vinklad eller innerhåller betydande felaktigheter. De som läser måste kunna förlita sig på att informationen är korrekt. I IFRS p. 39 till p. 42 beskrivs jämförbarhet på följande sätt. Det måste över en längre period gå att jämföra resultat och ställning från företaget i de finansiella rapporterna som lämnats. Värderingsprinciper och tekniker för presentation av jämförliga affärsuppgörelser och liknande företeelser måste också redovisas på ett homogent sätt dels i företaget under en längre tid, dels i olika företag. Redovisningsprinciper som använts när de finansiella rapporterna upprättats måste redovisas likaså om några ändringar av principerna gjorts och om detta lett till någon effekt. Följer företaget IAS standarder bidrar detta till jämförbarhet. Företaget bör inte ha kvar redovisningsprinciper som inte motsvarar kraven på tillförlitlighet och relevans. Viktigt i sammanhanget är att det finns uppgifter från tidigare perioder i de finansiella rapporterna. Begreppet relevans innebär enligt IFRS p. 26 att informationen måste vara av betydelse för den som läser den. Det är det som inverkar på det beslut som den som läser informationen ska fatta. Informationen om bland annat tidigare resultat och ställningar finansiellt används ofta som grund för uppskattningar av den framtida finansiella ställningen och resultatet. 3.8. Earnings management Definition för earnings management enligt Healy och Wahlen (1999) är att den uppkommer när ledare använder sig av bedömning inom finansiell rapportering och i strukturerandet av transaktioner för att variera de finansiella 14

rapporterna för att antingen missleda aktieägare angående den bakomliggande ekonomiska färdigheten för ett företag eller för att influera kontraktbildande utkomster som beror på rapporterade beräknade siffror. Vetenskapligt har det varit svårt att bevisa att earnings management finns trots att den allmänna meningen är att den finns. Främst för att vinsten måste uppskattas före effekten av earnings management innan det går att bevisa att företaget använt sig av earnings management (Healy & Wahlen 1999). Van de Poel (29) menar att i länder med svagare regelverk använder sig företagen mer sällan sig av nedskrivning av goodwill än i länder med starkare regelverk. Detta antyder att nedskrivningstestet ger incitament till ledare att använda sig av earnings management och att detta inte är lika i alla länder och hos alla ledare. Medan meningen med införandet av IFRS var att höja kvaliteten och jämförbarheten hos finansiella rapporter så verkar incitamenten för earnings management ha hittat sin väg in i implementeringen av den nya standarden (Van de Poel 29). Goel (212) anger tre olika definitioner av earnings management, den första talar om att earnings management drar fördel av flexibiliteten i hur ledningen väljer att indicera framtida kassaflöden. Den tredje menar att earnings management är när ledningen använder sig av trix för att snygga till de finansiella rapporterna. Den mellanliggande menar att earnings management är att välja bokföringsmetod som antingen är opportunistisk eller ekonomiskt ändamålsenlig (Goel 212). Healy och Wahlen (1999) menar att det finns de företag som använder sig av earnings management för aktiekursen skull, men frågan om detta är vida spritt är fortfarande öppen. Frågan är också om det ens påverkar aktiekursen. De som sätter standarderna är intresserade av earnings management när det gäller kontrakterande anledningar på flera sätt. Först och främst så kan earnings management leda till missledande finansiella rapporter och ha effekt på resursallokeringen. För det andra så används inte bara den finansiella rapporteringen till aktieägarna utan också till andra intressenter (Healy & Wahlen 1999). 3.9. Övriga begrepp IAS 16 Materiella anläggningstillgångar Till materiella anläggningstillgångar räknas fysiska tillgångar som företaget har för att kunna producera eller fördela varor och tjänster. Tillgången kan också 15

innehas för att hyras ut eller för administrativt ändamål. Det förväntas att tillgången skall användas under flera perioder och den ska redovisas till anskaffningsvärde (FAR FÖRLAG 28). IAS 4 Förvaltningsfastigheter En förvaltningsfastighet är en fastighet som ägs för att alstra hyresinkomster eller värdeökning eller en kombination av dessa. De kassaflöden som kommer från förvaltningsfastigheten är i stort sett självständiga från andra tillgångar vilket gör att IAS 16 Materiella anläggningstillgångar inte ska tillämpas. Förvaltningsfastigheten är inte tänkt att användas i produktionen eller distribution av varor eller tjänster, inte heller är det tänkt att den ska vara till försäljning i den löpande verksamheten. Det är en bedömningsfråga om en fastighet är en förvaltningsfastighet eller ej. Företaget måste ha ett konsekvent sätt att definiera vad en förvaltningsfastighet är (FAR FÖRLAG 28). Aktieägarperspektiv Informationen som presenteras i den externa redovisningen bör vara användbar för olika intressenter (Sundgren et al. 27). IASB:s föreställningsram för utformning av finansiella rapporter säger att de finansiella rapporterna borde ge information om företagets finanser samt om hur den ekonomiska situationen i företaget har förändrats. Intressenterna som använder sig av den finansiella informationen är bland annat aktieägare, långivare, kunder, leverantörer, anställda och myndigheter och behovet av informationen kan vara olika. Det är viktigt att reducera informationsasymmetriproblem mellan företaget och intressenter för att redovisningen ska anses vara värdefull. För aktieägarna är det av intresse att värdera företaget utifrån informationen i den externa redovisningen, exempelvis vinstprognoser. Även ledningens sätt att sköta företaget är intressant för aktieägarna (Sundgren et al. 27). 16

4. Empiri 4.1. och eget kapital Figur 1 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med eget kapital i de olika företagen inom Tillverkning och industri. Tillverkning och industri 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Eget kapital Atlas Copco SKF Husqvarna System Air Micronic Mydata Xano industri Figur 1: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med eget kapital. Tillverkning och industri. De flesta av de undersökta företagen redovisar en goodwillandel som kan ses som jämförbart stor, 2,8 och 48,7 procent. Ett företag skiljer sig dock med att ha en lägre andel på 5,2 procent. Fastighetsverksamhet 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Eget kapital LE Lundbergsföretagen Castellum Wallenstam Fabege Atrium Ljungberg Hufvudstaden Figur 2: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med eget kapital. Fastighetsverksamhet. 17

Figur 2 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med eget kapital i de olika företagen inom Fastighetsverksamhet. Fyra av de sex företagen redovisade ingen goodwill alls och de två som redovisade goodwill visade en låg sådan,,2 respektive 4,1 procent. Data, IT och telekommunikation 1% 8% 6% 4% 2% % -2% Eget kapital Figur 3: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med eget kapital. Data, IT och telekommunikation. Figur 3 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med eget kapital i de olika företagen inom Data, IT och telekommunikation. Denna tabell visar att det verkar som om denna bransch använder sig av goodwill i större utsträckning än de båda andra. Den lägsta procenten ligger på 34,1 och den högsta ligger på 119,5. Övriga ligger mellan 6,9 och 92,5 procent. i % av EK 14 12 1 8 6 4 2 Tillverkning och industri Fastighetsverksamhet Data, IT och Figur 4: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med eget kapital i de tre olika branscherna. 18

Figur 4 visar hur fördelningen av den procentuella goodwillen av eget kapital ser ut i de tre olika branscherna. Här syns också att goodwillens storlek gentemot eget kapital är störst i Data, It och telekommunikationsbranschen. Där finns bland annat ett företag som har mer goodwill än eget kapital. 4.2. och totala tillgångar Figur 5 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med totala tillgångar i de olika företagen inom Tillverkning och industri. Tillverkning och industri 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Atlas Copco SKF Husqvarna System Air Micronic Mydata Xano industri Totala tillgångar Figur 5: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med totala tillgångar. Tillverkning och industri. Procenten ligger mellan 4,1 och 2,7 men fem av värdena för goodwill i procent av totala tillgångar ligger mellan 1,1 och 2,7 procent. Fastighetsverksamhet 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Totala tillgångar LE Lundbergsföre... Castellum Wallenstam Fabege Atrium Ljungberg Hufvudstaden Figur 6: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med totala tillgångar. Fastighetsverksamhet. 19

Figur 6 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med totala tillgångar i de olika företagen inom Fastighetsverksamhet. De två företag som redovisar goodwill har,1 och 1,7 procent i goodwill av totala tillgångar. Data, IT och telekommunikation 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Totala tillgångar MSC konsult Proact IT Group Sigma Addnode Connecta Figur 7: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med totala tillgångar. Data, IT och telekommunikation. Prevas Figur 7 visar fördelningen av goodwillen procentuellt jämfört med totala tillgångar i de olika företagen inom Data, IT och telekommunikation, värdena ligger mellan 15,4 till 45, procent. i % av totala tillgångar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Tillverkning och industri Fastighetsverksamhet Data, IT och Figur 8: Fördelning av goodwill procentuellt jämfört med totala tillgångar i de tre olika branscherna. Figur 8 visar hur fördelningen av den procentuella goodwillen av totala tillgångar ser ut i de tre olika branscherna. Här syns också att goodwillens 2

storlek gentemot totala tillgångar är störst i Data, It och telekommunikationsbranschen. 4.3. Nedskrivningar För 211 redovisades nedskrivning av endast ett företag (se tabell 2). Nedskrivningen gjordes i branschen Tillverkning och industri med 4 MSEK. Året före, 21, redovisades nedskrivningen inom samma bransch 75 MSEK, det året redovisades nedskrivning även i de två andra undersökta branscherna Fastighetsbranschen 16,9 MSEK och Data, IT och telekommunikation 5 MSEK. Nedskrivningarna gjordes av endast ett företag per bransch. År 29 uppgick nedskrivningarna till 16 MSEK i Tillverkning och industribranschen (ett företag) och 51,7 MSEK i Fastighetsbranschen(ett företag). Tabell 2: Redovisning av de undersökta företagen som angivit att de gjort nedskrivning av goodwill och hur mycket de skrivit ned goodwill med i MSEK. Företag/År 29 21 211 Tillverkning och industri Atlas Copco 16 SKF 75 4 Husqvarna System Air Micronic Mydata Xano industri Fastighetsverksamhet LE Lundbergsföretagen Castellum Wallenstam Fabege Atrium Ljungberg 51,7 16,9 Hufvudstaden Data, IT och telekommunikation MSC konsult 5 Proact IT Group Sigma Addnode Connecta Prevas 21

MSEK Nedskrivning i procent av goodwill. De företag som redovisat nedskrivning av goodwill mellan åren 29 och 211 visas i tabell 3. Nedskrivningar i procent av totalt goodwillvärde uppgår år 29 till,19 för Atlas Copco och 12,71 för Atrium Ljungberg, år 21 till 1,2 för SKF, 4,34 för Atrium Ljungberg och 46,13 för MSC konsult, år 211 till,67 för SKF. Det går att se att de högre procentvärdena finns i branscherna Fastighetsverksamhet och Data, IT och telekommunikation. Tabell 3: Redovisning av de undersökta företagen som angivit att de har gjort nedskrivningar. Tabellen visar nedskrivningar i procent av totala goodwillvärdet. Företag/År 29 21 211 Tillverkning och industri Atlas Copco,19 SKF 1,2,67 Fastighetsverksamhet Atrium Ljungberg 12,71 4,34 Data, IT och telekommunikation MSC konsult 46,13 4.4. och nedskrivningar i förhållande till resultat Figur 9 beskriver förhållandet mellan goodwill och resultat inom branschen Tillverkning och industri. Tillverkning och industri 4 3 2 1 29 21 211 Figur 9: Tillverkning och industri. Här syns att goodwillen är högre än resultatet. De företag som undersökts har en genomsnittsgoodwill för åren 29, 21, 211 som ser ut som följande: 22

MSEK MSEK 339, 3585, 375 och genomsnittsresultatet ser ut så här: 1494, 2881, 3412. Beloppen är angivna i MSEK. Fastighetsverksamhet 25 2 15 1 5 29 21 211 Figur 1: Fastighetsverksamhet. Figur 1 beskriver förhållandet mellan goodwill och resultat inom branschen Fastighetsverksamhet. Här syns att de oftast inte använder sig av goodwill. De företag som undersökts har en genomsnittsgoodwill för åren 29, 21, 211 som ser ut som följande: 81, 78, 79 och genomsnittsresultatet ser ut så här: 53, 197, 226. Beloppen är angivna i MSEK. Data, IT och telekommunikation 25 2 15 1 5 29 21 211 Figur 11: Data, IT och telekommunikation. 23

MSEK Figur 11 beskriver förhållandet mellan goodwill och resultat inom branschen Data, IT och telekommunikation. Här syns att goodwillen är betydligt högre än resultatet. De företag som undersökts har en genomsnittsgoodwill för åren 29, 21, 211 som ser ut som följande: 158, 178, 231 och genomsnittsresultatet ser ut så här: 27, 32, 5. Beloppen är angivna i MSEK. Tillverkning och industri 4 3 2 1 Nedskrivning 29 21 211 Figur 12: Tillverkning och industri. Nedskrivning av goodwill jämfört med resultat. I figur 12 visas hur branschen Tillverkning och industri har valt att göra sina nedskrivningar jämfört med resultatet. Den genomsnittliga nedskrivningen av goodwill i de undersökta företagen för åren 29, 21, 211 ser ut som följer: 3, 12, 7 och genomsnittsresultatet ser ut så här: 1494, 2881, 3412. Beloppen är angivna i MSEK. 24

MSEK MSEK Fastighetsverksamhet 25 2 15 1 5 29 21 211 Nedskrivning Figur 13: Fastighetsverksamhet. Nedskrivning av goodwill jämfört med resultat. I figur 13 visas hur branschen Fastighetsverksamhet har valt att göra sina nedskrivningar jämfört med resultat. Den genomsnittliga nedskrivningen av goodwill i de undersökta företagen för åren 29, 21, 211 ser ut som följer: 9, 3, och genomsnittsresultatet ser ut så här: 53, 197, 226. Beloppen är angivna i MSEK. Data, IT och telekommunikation 6 5 4 3 2 1 29 21 211 Nedskrivning Figur 14: Data, IT och telekommunikation. Nedskrivning av goodwill jämfört med resultat. I figur 14 visas hur branschen Data, IT och telekommunikation har valt att göra sina nedskrivningar av goodwill. Här kan det skönjas en liten topp år 21. Den genomsnittliga nedskrivningen av goodwill i de undersökta företagen för åren 29, 21, 211 ser ut som följer:, 1, och genomsnittsresultatet ser ut så här: 27, 32, 5. Beloppen är angivna i MSEK. 25

5. Analys 5.1. och eget kapital De undersökta företagen i branschen Tillverkning och industri har en goodwill mellan 2 och 48 procent av eget kapital. Ett företag skiljer sig från de andra med endast 5 procent goodwill av eget kapital. Fastighetsbranschen visade ingen eller låg goodwill i procent av eget kapital. Om detta är representativt för branschen är det svårt för uppsatsskribenterna att uttala sig om då undersökningen inte varit tillräckligt stor. Men kanske kan en trend urskönjas. Den största procentandelen goodwill av eget kapital har Data, IT och telekommunikationsbranschen. Där finns bland annat ett företag som har en goodwillpost som är större än eget kapital. Då eget kapital står för nettotillgångarna i ett företag så påverkas det av värdet på goodwill som är en immateriell tillgång. uppstår vid rörelseförvärv när övervärdet inte kan kopplas till någon annan immateriell tillgång. Företagen i de undersökta branscherna och branscherna i stort har olika tillgångar och verkar inte ha samma behov av att använda sig av goodwill som tillgång vid rörelseförvärv. 5.2. och totala tillgångar Empirin visar att det finns skillnader mellan branscherna när det gäller goodwill i förhållande till totala tillgångar. Branschen där andelen goodwill av totala tillgångar är störst är Data, IT och telekommunikation. Fyra av sex företag inom denna bransch har en goodwillpost som är mer än 3 procent av totala tillgångar. Detta kan jämföras med Fastighetsverksamhetsbranschen som har bara två företag som visar en goodwillpost med,1 och 1,7 procent av totala tillgångar. Branschen Tillverkning och industri har goodwillposter mellan fyra och 2 procent. Tillgångarna består av materiella och immateriella tillgångar och goodwill är de immateriella tillgångar som inte kan definieras enligt IAS 38. De undersökta branscherna följer olika regelverk för värdering av sina tillgångar och det speglas i denna undersökning i form av olika värden på goodwill vid rörelseförvärv. Övervärden kan placeras under olika poster i de finansiella rapporterna och vissa branscher har bättre möjligheter att placera övervärden i 26

andra poster än goodwill. Fastighetsbranschen följer reglerna IAS 4 som de andra branscherna inte kan använda sig av. Tillverkning och industribranschen kan värdera sina tillgångar enligt IAS 16 i större utsträckning än de andra undersökta branscherna. Det kan antas att Tillverkning och industribranschen har en relativt stor andel materiella tillgångar i sina verksamheter. 5.3. Nedskrivningar Enligt Van de Poel (29) ger nedskrivningstestet incitament till ledare att använda sig av earnings management och ledare använder det olika. Införandet av IFRS har inte minskat risken för användandet av earnings management. De senare åren har valda företag bedömt att det inte funnits något nedskrivningsbehov, med några undantag. Det finns bara två företag i undersökningen som gör nedskrivningar två år i rad. Skillnaden i företagens bedömning av nedskrivningsbehov kan ha en förklaring i earnings management teorin. Enligt earnings management teorin har ledarna möjlighet att bedöma nedskrivningsbehovet olika. Detta kan leda till att de kvalitativa egenskaperna inte uppfylls på ett tillfredställande sätt. Tillförlitligheten kan påverkas negativt genom att informationen i de finansiella rapporterna blir vinklad. Om värderingar av nedskrivningsbehovet är olika så blir inte den kvalitativa egenskapen jämförbarhet uppfylld. I sin tur blir det då svårt att jämföra olika företag med varandra. De nedskrivningar som görs har en stor spridning, den högsta procenten för nedskrivning av goodwill ligger på 46 procent och den lägsta ligger på,2 procent. De två företag som har ett goodwillvärde under 1 MSEK skriver ned goodwill med högre procent än de som har ett goodwillvärde som överstiger 1 MSEK. Denna undersökning går ut på att jämföra branscherna. Eftersom det var få företag som gjorde nedskrivningar och nedskrivningen i procent av goodwill gav så olika siffror så är det svårt att dra någon slutsats om huruvida det finns skillnader och/eller likheter mellan branscherna när det gäller dessa data. 5.4. och nedskrivningar i förhållande till resultat Fastighetsbranschen skiljer sig från de andra två branscherna genom att de visar ett goodwillvärde som är lägre än resultatet, i de andra branscherna är goodwillvärdet högre än resultatet. värdet för Fastighetsbranschen ligger på en relativt jämn nivå. De andra branscherna skiljer sig åt genom att där ökar goodwillvärdet samtidigt som årets resultat ökar. Skillnaderna kan 27

delvis förklaras med att företagen har haft svårt att bestämma goodwill och dess värde då definitionen av goodwill är oklar och det är svårt att bestämma dess värde enligt Brännström och Giuliani (211). De nedskrivningar som görs verkar ha ett samband med resultatet när det gäller de enskilda företagen. Denna undersökning har visat att flera av de företag som skriver ned goodwill gör detta när resultatet försämras. Tre av fyra företag som gör nedskrivningar, gör detta de år när resultatet är lågt, det fjärde bolaget gör tvärtom. Detta kan bero på att det försämrade resultatet kan tolkas i de tre företagen som ett tecken på att det går sämre i framtiden vilket kan leda till att företagsvärdet sjunker. värdet påverkas också av att företagsvärdet sjunker. Sambandet mellan nedskrivningar och resultat syns inte när undersökningen görs branschvis. Detta beror på omräkningar till genomsnittliga värden. De antaganden som görs för bestämmandet av goodwillvärdet och nedskrivningsbehovet är subjektiva. Det blir subjektivt för att värderaren avgör om företaget har betalat ett överpris vid förvärvet (Nilsson et al. 22). Även nedskrivningar är beroende av värderarens bedömningar. Den kvalitativa egenskapen relevans blir påverkad negativt om bedömningarna blir fel. Risken för felbedömningar är stor när det gäller goodwill och nedskrivning då regelverket inte ger tydliga riktlinjer inom detta område. Healy och Wahlen (1999) säger att företag använder sig av earnings management inte bara för aktiekursens skull utan av flera olika skäl. Aktieägarnas beslut kan bli påverkade av de missledande finansiella rapporter som earnings management kan leda till. Ett av skälen till nedskrivningar kan vara att ledningen vill påverka intressenternas beslut genom att få de finansiella rapporterna att se ut på ett visst sätt. 28

6. Slutsats och diskussion Syftet med denna uppsats var att se om det fanns skillnader och/eller likheter mellan branscher och mellan olika företag inom samma bransch. Studien gjordes genom en undersökning av finansiella rapporter från arton företag inom tre olika branscher. Syftet med att jämföra olika branscher kunde inte göras utifrån alla branscher, därför gjordes en avgränsning. Utifrån earnings management teorin kan det antas att goodwillposten värderas så högt som möjligt för att visa att det finns en positiv framtidstro. Att ha en högt värderad goodwillpost kan ha en fördel inom vissa branscher där det inte finns så mycket av annan typ av tillgångar då goodwill höjer värdet på totala tillgångar. I undersökningen visas det högsta värdet av goodwill i Data, IT och telekommunikationsbranschen. posten i sin tur är kopplat till eget kapital vilket kan påverka synen på företaget ur aktieägarperspektivet. Viljan att ha en högt värderad goodwillpost synliggörs även när det gäller nedskrivningar av goodwill. Undersökningen visade få nedskrivningar under de senaste tre åren och det gäller för alla tre branscher. Den subjektiva bedömningen som görs vid nedskrivningsprövningen verkar ha gjorts på liknande sätt inom alla undersökta branscher eftersom nedskrivningar gjordes i samma låga utsträckning. Det går att urskilja en viss skillnad när det gäller goodwill och nedskrivningar i förhållande till resultatet. Fastighetsverksamhetsbranschen skiljer sig från de två andra branscherna genom att deras goodwillvärde är lägre än resultatet och att nedskrivningarna ändras inte när resultatet förändras. Det kan inte ses någon skillnad mellan de två andra branscherna gällande goodwill och nedskrivningar i förhållande till resultat. Av de fyra kvalitativa egenskaperna som förklaras i teorin är begriplighet den som författarna anser vara uppfylld då det har varit lätt att få fram och förstå informationen från de finansiella rapporterna. Tillförlitlighet och relevans är de egenskaper som är svårast att veta om de är uppfyllda. Författarna anser att det också är störst risk att dessa egenskaper är manipulerade, speciellt när det gäller bedömningar av goodwill och nedskrivningar av goodwill. Jämförbarheten kan bli påverkad om informationen som redovisas är bedömd olika i olika företag. Dock är det svårt att dra denna slutsats då ingen bakgrundsinformation har undersökts. Jämförbarheten anses till stora delar 29

uppfylld då jämförelsen mellan finansiella rapporter kunde utföras utan svårigheter i denna undersökning. Slutligen kan det sägas att vissa skillnader och likheter mellan branscherna har upptäckts under undersökningens gång. Dessa kan vara ett resultat av subjektiva bedömningar och earnings management men kan också bero på orsaker som inte undersökts närmare i denna studie. Det kan inte heller dras generella slutsatser om det finns skillnader och likheter mellan branscherna i stort på grund av det begränsade urvalet i undersökningen. 6.1. Förslag till fortsatta studier Denna undersökning begränsades till tre branscher med få utvalda företag inom varje bransch. Därför är det svårt att dra generella slutsatser för de tre branscherna och det går inte att se om det finns skillnader och/eller likheter mellan olika branscher i stort. Detta skulle kräva en ytterligare undersökning som liknar denna men med andra företag inom samma branscher eller med alla företag inom samma branscher. Ett annat förslag är att undersöka andra branscher som inte ingår i denna undersökning på liknande sätt. 3

7. Reflektion De tre branscher som valdes är olika, bland annat är det stor skillnad på vilken typ av tillgångar som företagen har mest av. Tillgångarna inom Fastighetsbranschen består mestadels av fastigheter som värderas enligt IAS 4. De andra branscherna har inte möjlighet att följa reglerna i IAS 4. Detta kan vara en förklaring till skillnader som upptäckts i denna undersökning. Det kan antas att Fastighetsverksamhetsbranschen lägger övervärden som uppstår vid förvärv på fastighetsvärden istället för att ha det som en goodwillpost. Därmed blir inte goodwillvärdena särskilt stora inom denna bransch, detta visade också denna undersökning. De gamla reglerna innebar att man gjorde årliga avskrivningar på goodwill. Detta gav inte möjlighet att använda sig av earnings management eller andra sätt för smoothing. De nya reglerna från 25 innebär att det görs en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta gör att subjektiva bedömningar och användandet av earnings management blir möjliga. Vidare kan diskuteras om ett av de underliggande syftena med de nya reglerna var att möjliggöra användandet av earnings management. värdet visade sig vara högst i Data, IT och telekommunikationsbranschen, där det kan finnas andra motiv till att ha ett högt goodwillvärde i sin redovisning. För att höja värdet på tillgångar kan dessa företag ha incitament till att köpa upp skuldsatta företag för att sedan förvandla skulderna till goodwillvärden som blir tillgångar i företaget. Detta kan också kopplas till earnings managementteorin som säger att det kan finnas motiv till att ändra siffrorna till sin fördel. Om syftet med att förvandla skulderna till tillgångar är att visa en bättre ställning än det verkligen är så finns det belägg för att earnings management används. Vidare kan det diskuteras hur de kvalitativa egenskaperna påverkas av detta. Samtidigt kan det vara negativt att ha en för stor goodwillpost i förhållande till eget kapital då intressenterna kan se det som en risk. Risken ligger i att om nedskrivningsbehovet av goodwill blir stor blir den negativa påverkan stor på hela företaget. 7.1. Reflektion om validitet och reliabilitet Denna undersökning anses ha relativt hög validitet när det gäller att mäta det som ska mätas. Eftersom undersökningen syftar till att jämföra goodwill och 31

nedskrivningar mellan olika bolag har enbart de delar av årsredovisningar som redovisar goodwill och nedskrivningar valts ut och behandlats. Dock är undersökarna medvetna om att generaliseringen inte är möjlig att göra för hela branscher. Detta på grund av att studien undersöker enbart sex företag inom varje bransch. För att kunna dra vidare slutsatser för hela branscher krävs det större studier med fler företag eller andra liknande studier med andra företag. Då empirin i denna undersökning består av en relativt stor mängd av data i form av siffror är undersökarna medvetna om att detta kan leda till felregistreringar i de dataprogram som användes vid undersökningarna. Dock anses reliabiliteten vara relativt hög med tanke på att empirin består av siffror och inte av text som ska kodas och tolkas av undersökarna. 32

Källförteckning Addnode. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Allabolag.se (212). Listor. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.allabolag.se/listor [212-4-4] Atlas Copco. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Atrium Ljungberg. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Balans. (29). Noteringar: ligger kvar på missvisande hög nivå. Balans, (8-9), 9-9. Brännström, Daniel, Giuliani, Marco. (211). Defining goodwill: a practice perspective. Journal of Financial Reporting and Accounting, 9 (2), 161-175. Castellum. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Connecta. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Fabege. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. FAR FÖRLAG. (28). Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 28. Stockholm: FAR FÖRLAG AB. Goel, S. (212). Demystifying Earnings Management Through Accruals Management: An Indian Corporate Study. Vikalpa: The Journal for Decision Makers, 37 (1), 49-56. Healy, P., Wahlen J. (1999). A Review of the Earnings Management Litterature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons, 13 (4), 365-383. Hufvudstaden. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Husqvarna. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Jacobsen, D. I. (22). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. LE Lundbergföretagen. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Micronic Mydata. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. MSC konsult. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. 33

Nilsson, H., Isaksson, A. & Martikainen, T. (22). Företagsvärdering med fundamental analys. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Prevas. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Proact IT Group. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Seetharaman, A., Jayashree Sreenivasan, Raju Sudha, Tey Ya Yee (26). Managing impairment of goodwill. Journal of Intellectual Capital, 7 (3), 338-353. Sigma. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. SKF. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Smith, D. (26). Redovisningens språk. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, S. (27). Internationell redovisning - teori och praxis. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Systemair. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Thurén, T. (27). Vetenskapsteori för nybörjare. (2 uppl.). Malmö: Liber. Van de Poel, K., Maijoor, S., Vanstraelen, A. (29). IFRS goodwill impairment test and earnings management: the influence of audit quality and the institutional environment. Maastricht: Maastricht University. Tillgänglig: http://www.fdewb.unimaas.nl/isar29/2_17_van_de_poel_maijoor_vanstr aelen.pdf [212-4-28] Wallenstam. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. Xano industri. (21-212). Årsredovisningar för åren 29-211. 34

MSEK MSEK BILAGA 1. Diagram och resultat Tillverkning och industri Atlas Copco 14 12 1 8 6 4 2 29 21 211 Figur B1: jämfört mot resultat i företaget över tre år. SKF 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 Figur B2: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 35

MSEK MSEK MSEK Husqvarna 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 Figur B3: jämfört mot resultat i företaget över tre år. System Air 3 25 2 15 1 5 29 21 211 Figur B4: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Micronic Mydata 1 8 6 4 2-2 29 21 211 Figur B5: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 36

MSEK MSEK Xano industri 25 2 15 1 5-5 29 21 211 Figur B6: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Fastighetsverksamhet LE Lundbergsföretagen 1 8 6 4 2 29 21 211 Figur B7: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 37

MSEK MSEK MSEK Castellum 25 2 15 1 5 29 21 211 Figur B8: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Wallenstam 2 15 1 5 29 21 211 Figur B9: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Fabege 2 15 1 5 29 21 211 Figur B1: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 38

MSEK MSEK Atrium Ljungberg 1 8 6 4 2 29 21 211 Figur B11: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Hufvudstaden 2 15 1 5-5 29 21 211 Figur B12: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 39

MSEK MSEK Data, IT och telekommunikation MSC konsult 2 15 1 5-5 29 21 211-1 -15 Figur B13: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Proact IT Group 3 25 2 15 1 5 29 21 211 Figur B14: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 4

MSEK MSEK MSEK Sigma 5 4 3 2 1 29 21 211 Figur B15: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Addnode 6 5 4 3 2 1 29 21 211 Figur B16: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Connecta 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 Figur B17: jämfört mot resultat i företaget över tre år. 41

MSEK MSEK Prevas 15 1 5-5 29 21 211 Figur B18: jämfört mot resultat i företaget över tre år. Nedskrivning och resultat Tillverkning och industri Atlas Copco 14 12 1 8 6 4 2 29 21 211 Nedskrivning Figur B19: Nedskrivning jämfört mot resultat i företaget över tre år. 42