för svensk och nordisk marknad

Relevanta dokument
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Växtodlingskonferens Brunnby

I huvudet på en växtförädlare

Moderna verktyg i hybridförädlingen

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Resistensförädling i stort och smått

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

POM. Programmet för odlad mångfald

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

REGIONAL JORDBRUKSFORSKNING för Norra Sverige c/o LRF, Sandviksgatan 53, Luleå Tel: , Fax:

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Allt började långt tidigare!

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Agrimarket- kryssning

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Lantmännens växtförädling i havre

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

De skånska odlingssystemförsöken

Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

11 Ekologisk produktion

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Åkerarealens användning i juni 2001

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Innehåll

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Information inför utsädesmötet 14 mars

Varmt väder ger snabb utveckling

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Fördjupad dokumentation av statistiken

Veckorapport - Linköping vecka 22

Transkript:

Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012

Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska marknaden. tar särskild hänsyn för att kunna erbjuda den svenska marknaden ett brett sortiment. tar in och provar sorter från andra förädlare för att komplettera den egna sortportföljen har 14 förädlingsprogram och ca 140 medarbetare 2

Växtförädlingsfokus Höstvete Höstraps Större strategiska program Rågvete Havre Vårvete Vårraps Strategiska program för den europeiska marknaden Vallgrödor Vårkorn Strategiska program med fokus på den nordiska regionen Potatis Salix Strategiska program som marknadsförs genom partners 3

Grödor vi marknadsför Stråsäd och trindsäd Höst- och vårvete Höst- och vårkorn Havre Rågvete Råg Ärt och åkerböna Oljeväxter Höst- och vårraps Höst- och vårrybs Olje- och fiberlin Vallväxter Vallgräs Baljväxter Grönytegräs Potatis Salix Majs

Växtförädlingsprogram och förädlingsstationer Tidigt g vårkorn Vallbaljväxter Vår- & höstvete Vårkorn Havre Vårraps Salix Vallgräs Rågvete Potatis Höstraps Höstvete Lännäs Svalöv Hadmersleben Emmelord LM-Lantbruk Landscape 5

Utmaningar för växtförädlingen Avkastnings- och kvalitetsstabilitet Klimatförändringar Ökning av årsmedeltemperaturen Mer frekvent förekomst av extrema väderförhållanden? Omfördelning av nederbörd, tillfällen med kraftiga regn och längre torrperioder Förändrat sjukdomstryck Anpassning till ändrade arbetssätt i jordbruket Minskad plöjning Kortare och förändrade växtföljder Förväntad begränsad tillgång till pesticider etc. 6

Utmaningar för växtförädlingen (forts.) Större allmänt fokus på Livsmedelssäkerhet (t. ex. mykotoxiner, tungmetaller) Hälsoaspekter och skräddarsydda funktionella livsmedel Hållbarhet Grödor för bioenergi Ökad användning av egenproducerat utsäde

Pedigree-förädling Genetisk variation är grunden för framgång År 0 Förädlingsmål och val av korsningsföräldrar 1 Omkombination av gener efter korsning 2-5 Urvalsprocess 6-8 Avkastningsförsök på olika platser 9-10 Officiella försök (DUS och värdeprövning) 11 Marknadsföring

Växtförädlingens värdekedja Industri Konsument Grund- forskning Egenskaps- Växt- Lantutvecklarförädlarbrukare Pre- breeding Förädling Generell trend mot kortsiktigare kommersiella prioriteringar

Landscape Strategier för ökad genetisk variation Egen pre-breeding Samarbeten med den akademiska världen Egenskaper från egenskapsutvecklare Internationella konsortier Public Private Partnership (PPP)

Betydelsen av pre-breeding för kommersiell växtförädling exempel från raps Kommersiellt introducerade egenskaper Låg erukasyra HOLLY kvalitet (fleromättade fettsyror) Lågt glukosinolatinnehåll Klumprot-tolerans Ogura hybridproduktionssystem 11

Landscape Pre-breeding för ökad genetisk variation Finansierat av Lantmännen (ex) Resistens i raps (t.ex. mot klumprotsjuka) Pre-breeding finansierat i av SLF Förädling av vallväxter och korn för Norrland (pre-breeding) Utveckling av genetiska markörer för resistens, kvalitet t och odlingsvärde i havre

Landscape Pre-breeding för ökad genetisk variation Pre-breeding stöttad av Nordiska ministerrådet (2011-13) 13) Kombination av kunskap från fält och från laboratorium för prebreeding i korn PPP för pre-breeding i engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) Pre-breeding stöttad av GFP (Association for the Promotion of Private Plant Breeding in Germany)/Tyskland Nya genkällor för sjukdomstolerans (stjälkröta (Sclerotinia), vissnesjuka (Verticillium) Kväveeffektivitet i raps Torkresistens (vatteneffektivitet) i raps

Landscape Grundläggande växtforskning behövs för produktiva jordbruks- och livsmedelsgrödor Exempel på fokusområden: ökad avkastning, näringsfysiologi äi i i skydd och resistens torktolerans låg insats kvalitetsegenskaper

Lönsamhet och kommersiell förädling Lönsamhet och ekonomisk avkastning påverkar förädlingsprioriteringar Lönsamhetsmål utesluter vissa grödor och små geografiska områden Time to market är viktigt Begränsad användning av dåligt anpassat genmaterial i förädling (tidskrävande och dyrt) 15

Vad vill vi ha för svenskt lantbruk? Lokalt producerade produkter? Lokalt förädlade sorter för välavgränsade geografiska områden som är för små för lönsam förädling? Mångfald och svenskförädlade sorter av grödor med små odlingsarealer (vårrybs, ärter, åkerbönor, grönsaker, råg etc.)? Mer ekologisk produktion? Att det ska bidra till förbättrad global livsmedelsförsörjning? 16

Vad kan Lantmännen göra? Tillhandahålla expertis inom växtförädling och ett starkt partnerskap Förädla sorter av grödor och för regioner där lönsamhetsmålen kan uppnås Hjälpa den globala livsmedelsförsörjningen genom ökad produktion med hjälp av förädling och stödja optimal användning av förbättrade sorter med odlingsråd Förädla för ekologisk produktion (offentligt stöd påskyndar utvecklingen) Växla från kortsiktigt t till långsiktigare fokus i förädlingen genom ökad integrering av genetiska resurser (offentligt stöd optimerar utvecklingen) Förädling för regioner och av lantbruksgrödor som inte uppfyller lönsamhetsmålen (offentligt stöd krävs) 17

Förädling och genetiska resurser Växtförädling är en ständigt pågående process Vi behöver förbättra egenskaper som: Avkastningsnivå och -stabilitet Stresstolerans Sjukdomsresistens Kvalitet t traditionella och nya produkter 18

Förädling och genetiska resurser Växtförädling är en ständigt pågående process Tillgång till och utnyttjande av genetisk variation är av största vikt Genetiska resurser upprätthållande och utvärdering Forskning, egenskaper och selektionsmetoder Pre-breeding Förädling Offentlig finansiering av växtförädlingsforskning likväl som upprätthållande, utvärdering och utnyttjande av genetiska resurser krävs 19

LSW bioinformatics Tack! environment 20