Utvärdering av landsbygdsprogrammet Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat
Utvärderingssekretariatet Sekretariatet: Sofia Blom Jonas Fjertorp Gustav Helmers Fredrik Holstein Madielene Wetterskog Ansvarar för utvärdering av Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Regional- och Socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Sekretariatet Planerar Anlitar utvärderare (interna & externa konsulter/forskare) Sprider resultat
Varför görs utvärderingar? Förbättra programmen pågående och kommande Bedöma om programmen har uppnått sina mål Hade målen nåtts även utan programmen? Bedöma om resurserna har använts effektivt Förstå varför något händer/inte händer
Ansvarsutkrävande, lärande Fokus på relevans för lärande Hur kan resultaten komma till användning? Dialog med mottagarna Olika metoder och perspektiv Kontinuerligt under programperioden Övervakningskommitténs roll Kommunikation via ÖK-sekretariatet Önskemål från Övervakningskommittén?
Legitimitet & objektivitet Sekretariatet beslutar om utvärderingar Utvärderarna beslutar vad som står i rapporterna Externa kvalitetsgranskare rådgivande forskargrupp Särskild rapportserie
Ex post, LBP 2007-2013 Svarar på gemensamma (av EU bestämda) utvärderingsfrågor, samt programspecifika (svenska) frågor Temagruppernas rapporter Preliminär version i januari granskning klara i mars Slutrapporten syntesgruppens rapport Baseras bland annat på temarapporterna Preliminär version i maj granskning och dialog (ÖK, m.fl.) i maj Färdig rapport vid halvårsskiftet 2016 Till ÖK hösten 2016, och till KOM innan årsskiftet Kompletterande framåtsyftande rapporter
Annat, just nu Vallersättning & LFA-stöd Biologisk mångfald i våtmarker Kvalitetsförändring ängs- och betesmark Hur fungerar genomförandet av ESI-programmen? ESI-fondgemensam konferens om utvärdering, 4-5 februari
Under planering Attityder till miljöersättningar Utveckling av index för biologisk mångfald Kombinera jordartkartering med höjdmodelldata Finns möjligheter att skapa kontrollgrupper? Innovationer Följeforskning av EIP Baseline för djurvälfärdsersättningar Bredbandsutbyggnad Kvalitativa effekter av investeringsstöd Leader uppstart av löpande utvärdering Utvärderingarnas roll vid utformning av politik Sysselsättningseffekter
Kompetens för utveckling? Utvärdering av kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet 2007 2013 Utvärderingsrapport 2015:1
Målområden Företagsutveckling jordbruk (axel 1) Djurens välfärd Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ekologisk produktion Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Tvärvillkor Hållbart skogsbruk Företagsutveckling landsbygdsföretag (axel 3) Landsbygdsutveckling
Nöjda deltagare Från 64 procent (tvärvillkor) till 88 procent (djurens välfärd) Deltagare i kurs är mer nöjda än deltagare i rådgivning Kvinnor är mer nöjda än män
Förändrat arbetssätt 3 av 4 har ändrat sitt arbetssätt på något sätt Nya produkter, produktionsinriktningar Ny produktionsmetod Nya IT-hjälpmedel Skötsel för biologisk mångfald Mer miljövänligt arbetssätt Förändrat arbetssätt sammanfattningsvis Mellan 6 % (djurens välfärd) 33 % (tvärvillkor) har inte lärt sig något Det vanligaste skälet: arbetar redan på det sättet
Kan inte mer än innan Utmärker sig Begränsad klimatpåverkan Företagsutveckling jordbruk (axel 1) Företagsutveckling landsbygd (axel 3) Tvärvillkor Skogsägare, skogsentreprenör Rådgivning (jmf med kurs)
www.jordbruksverket.se/utvärdering
www.jordbruksverket.se/utvärdering
Miljöövervakning vad görs och hur använder vi det? 2015-12-11
Flygbildstolkning 2003-2007 Kategori Areal (ha) Åkermark i bruk 2 237 000 Obrukad åker 199 000 Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter 238 000 Hävdad betes/slåttermark 465 000 Ohävdad betes/slåttermark 110 000 2015-12-11
Hektar Hävdintensitet - med och utan miljöersättning 120000 100000 80000 60000 40000 Ohävdad mark 20000 Medelhävdad mark Välhävdad mark 2015-12-11 0 Med ersättning Utan ersättning
procent Busktäckning 25 20 15 10 5 2006-2008 0 Bete allmän Bete särskild Slåtter Skogsbete Alvarbete Ingen ersättning 2011-2013 -5 2015-12-11
Hävdgynnade ormroten och bockroten minskar i marker utan miljöersättning Hävdgynnade stångfibblor ökar i mark med alvarersättning 2015-12-11
Hundkäx och maskrosor minskar både i marker med och utan miljöersättning. Bild på hundkäx eller liknande 2015-12-11
Fjärilarna då? Tendens till ökat antal arter i mark med miljöersättning och minskning i marker utan. Ökat antal individer för 22 av 29 arter i minst ett markslag med miljöersättning. Minskat antal individer för 2 arter i mark utan miljöersättning. 2015-12-11
Antal individer/100 m Antal humlor per 100 meter 2011-2013 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bete allmän Bete särskild Slåtter Skogsbete Alvarbete Ingen ersättning 2015-12-11
Summa summarum Stabil till ökande hävdad betesmarksareal. Minskat betestryck ökad busktäckning. Några ohävdsväxter minskar oavsett miljöersättning eller ej. Än så länge är resultaten osäkra när det gäller hävdgynnade växter. Mycket talar för att miljöersättningarna är positiva för fjärilarna. Flest humlor finns i mark utan miljöersättning, men antalet minskar där och inte i andra markslag. 2015-12-11