Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Kraftvärmeverk under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid (GT1-3): 3 613 h Förbrukad Naturgas 52 092 knm 3 Förbrukad Eo1 0 m 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 572 GWh Totalt producerad el Totalt avgiven värme Svavel Svaveldioxid NO x CO 2 (fossilt och totalt) NH 3 Stoft 237 GWh 284 GWh 0 kg 0 kg 16,4 ton 117 kton 953 kg 0 kg
Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 4 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren... 4 1.2 Uppgifter om verksamheten... 4 1.3 Kontaktpersoner för anläggningen... 4 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport... 4 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme... 5 2.2 Allmänt om verksamheten... 5 2.3 Lokalisering... 7 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan... 8 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 8 3.1 Gällande beslut och förelägganden... 8 3.2 Egenkontroll... 9 3.3 Tillståndsgiven och installerad effekt... 10 3.4 Efterlevnad av villkor och förelägganden... 10 3.5 Naturvårdsverkets föreskrifter... 14 3.6 Övriga gällande beslut... 16 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 17 4.1 Kontroll av oljeavskiljare och larm... 17 4.2 Kontroll av kalibreringsfunktion och jämförande mätning... 17 4.3 Åtgärder för att minska risker... 17 4.4 Periodisk besiktning... 18 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 18 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion... 18 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder... 18 5.3 Utsläpp till luft... 18 5.4 Utsläpp till vatten... 20 5.5 Buller... 21 5.6 Kemikaliehantering... 21 5.7 Avfallshantering... 21 5.8 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi... 22 Bilaga 1. Kemikalieredovisning 2014 3
1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer 556362-6794 1.2 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 1480-1272 Anläggningsnamn Rya Kraftvärmeverk Fastighetsbeteckningar Rödjan 3:1 Besöksadress Ort Prövningsnivå enligt Miljöprövningsförordningen Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 20, Ryahamnen Göteborg 21 kap 5 Miljöledningssystem ISO 14001 Koordinater enligt SWEREF99TM 6398736, 314678 1.3 Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Björn Persson Telefonnummer 031-62 59 81 E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor Tillståndsplikt A och verksamhetskod 40.40 gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. Miljö- och klimatnämnden i Göteborg bjorn.persson@goteborgenergi.se Thomas Larsson Telefonnummer 031-62 63 61 E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer 031-62 62 51 E-postadress Postadress Box 53 Postnummer 401 20 Postort thomas.larsson@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 4
2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas Göteborg Energis egna produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker eloch värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. 2.2 Allmänt om verksamheten I Rya Kraftvärmeverk finns tre gasturbiner och avgaspannor och en gemensam ångturbin. Anläggningen drivs med naturgas, med eldningsolja 1 som reservbränsle och har en bränsleeffekt på 600 MW. Med denna bränsleeffekt fås cirka 261 MW el och 294 MW värme, sammanlagt 555 MW. Det ger en verkningsgrad på över 92 %. Figur 1. Produktionens fördelning och verkningsgrad av 600 MW bränsleeffekt naturgas Huvudbyggnaden innehåller maskinhall omfattande gasturbindel, pannhus och ångturbindel. Utöver huvudbyggnaden finns på dess östra och norra sida ett antal mindre byggnader för teknisk utrustning, bl.a. lagring av 25 % -ig ammoniaklösning samt lagring av syra och lut. Ammoniak används vid kväveoxidreducering och syra och lut vid vattenbehandling. Även skorstenen är placerad i detta område och har en höjd av 100 m. Reservbränslet eldningsolja 1 lagras i två tankar om 1 930 m 3 och 4069 m 3, vilka är belägna i ett närliggande bergrum. Vid befintliga kajanläggningar i anslutning till Rya nabbe söder om huvudbyggnaden finns pumphus med kraftvärmeverkets kylvattenintag och utlopp. Till utloppet leds även processavloppsvatten samt dagvatten från anläggningen. De tre gasturbinerna är av en modell som benämns Siemens SGT 800 och är utrustade med låg-nox-brännare för både gasformiga och flytande bränslen. Till varje gasturbin är en generator kopplad med en nominell effekt på 45 MW el. Till avgaspannorna är en ångturbin ansluten som dels kan generera en eleffekt på cirka 137 MW och dels genom fjärrvärmekondensorer en värmeeffekt på knappt 290 MW. Via transformatorer levereras den producerade elen till 130 kv-nätet. En fjärrvärme-economiser tar ut den sista värmen från rökgaserna. För att anläggningen ska kunna styras och stoppas säkert i alla lägen finns aggregat för avbrottsfri kraft. Avgaspannorna som tillsatseldas med naturgas är konstruerade för att tillsammans med en gasturbin kunna förbränna 200 MW naturgas. Pannorna är dessutom försedda med utrustning för katalytisk kväveoxidreducering (SCR). 5
Kraftvärmeverkets fjärrvärmesystem svarar för tryckhållning och vid behov för spädmatning av fjärrvärmevatten till nätet. Systemet innehåller dessutom en kylare som gör det möjligt att kyla fjärrvärmesystemet med vatten från Göta älv. Figur 2. Schematisk bild över processen 1. Allt börjar med att naturgas förbränns i gasturbinens brännkammare tillsammans med luft. 2. De varma avgaserna driver gasturbinen som är ansluten till en generator som producerar el. 3. De varma avgaserna går vidare till en avgaspanna, där det finns möjlighet att tillsatselda naturgas för att öka energiproduktionen. 4. De varma rökgaserna värmer vattnet som övergår till ånga i avgaspannan till en temperatur långt över 500 grader. Ångan går sedan vidare till en ångturbin som är ansluten till en generator som producerar ytterligare el. 5. Ångan går sedan till fjärrvärmekondensorer (värmeväxlare) där resten av värmen leds över till Göteborg Energis fjärrvärmenät. 6. Efter fjärrvärmekondensorerna har ångan kylts ner och övergått till vatten och pumpas vidare till ångpannan för att återigen värmas upp. 7. Innan avgaserna går ut genom skorstenen tas resterande värme tillvara och leds till fjärrvärmenätet. 6
Tabell 1. Sammanfattning av gasturbiner på Rya KVV Pannor Tillförd bränsleeffekt, (MW) Huvudbränsle Reservbränsle GT1 200 MW naturgas Eo1 GT2 200 MW naturgas Eo1 GT3 200 MW naturgas Eo1 Total effekt: 600 MW 2.3 Lokalisering Rya Kraftvärmeverk ligger på fastigheten Rödjan 3:1. Norr om Rya Kraftvärmeverk ligger Rya värmecentral och Göteborgs avloppsreningsverk, i nordväst finns Rya skog och söder om anläggningen ligger Göta älv. På övriga sidor om kraftvärmeverket finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke, ca 700 meter nordost om anläggningen. Infart till området sker genom oljehamnens huvudport. Gällande detaljplan för Rya kraftvärmeverk, DP 4702, vann laga kraft 2003-07-08. Figur 3. Karta över området där kraftvärmeverket ligger. Rya KVV är markerade med en ring på kartan. 7
2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av naturgas innehåller bland annat koldioxid och kväveoxider och vid eldning av reservbränslet Eo1 tillkommer svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp vid oljeeldning. I mindre omfattning sker påverkan på miljön genom utsläpp av tempererat kylvatten till havet. Hantering av eldningsolja, diesel och andra kemikalier förekommer i verksamheten, vilket innebär en risk för förorening av mark och vatten. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och förelägganden Nedan listas de tillstånd och förelägganden som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förlägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.4 nedan. Tabell 2. Gällande tillståndsbeslut för anläggningen. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2004-01-26 Miljödomstolen Mål nr M 304-01 2004-01-26 Miljödomstolen Mål nr M 384-02 Tillstånd enligt miljöskyddslagen att nyanlägga samt uppföra och driva ett naturgaseldat kraftvärmeverk, Rya Kraftvärmeverk, vid Ryahamnen i Göteborgs kommun. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom Ryahamnen i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, från Göta älv dels avleda vatten för kyländamål, dels att i Göta älv anlägga ett kylvattenintag och en utloppstub. Tabell 3. Förelägganden som anläggningen är berörd av. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2011-11-21 GE Dnr 10-2010- 0096 Miljö- och klimatnämnden M Dnr 10696/10 Föreläggande om att utföra periodisk besiktning årligen på Rya KVV. 8
Tabell 4. Informations- och anmälningsärenden till tillsynsmyndigheten under året. Datum Myndighet Informationen avser Miljö- och klimatnämnden Inga anmälningsärenden under 2014 3.2 Egenkontroll Rya Kraftvärmeverk omfattas av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya Kraftvärmeverk. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rya KVV. Detta har reviderats fortlöpande under 2014. 3.2.1 Kontroll av utsläpp till vatten Vatten från golvbrunnar inne i anläggningen, processavloppsvatten och dräneringsvatten avleds via oljeavskiljare till Göta Älv. Kontroll av oljeavskiljarna redovisas i avsnitt 4 nedan. Använt kylvatten avleds till Göta Älv med kontroll av flöde och temperatur. Vatten från jonbytarregenereringen justeras automatiskt med syra eller lut i en neutralisationstank till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till Göta Älv. Sanitärt avloppsvatten pumpas på grund av höjdskillnaden till Rya värmecentral där det släpps till Ryaverket. Städvatten från verkstad och produktionsbyggnad omhändertas som avfall efter beslut av tillsynsmyndigheten. 3.2.2 Kontroll av utsläpp till luft Utsläpp till luft på Rya KVV mäts kontinuerligt avseende NO x, CO, NH 3 och O 2 och bevakas i företagets egenutvecklade driftledningssystem. 9
3.3 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 5. Tillståndsgiven och tillförd effekt för Rya KVV Tillståndsgiven tillförd effekt Installerad effekt 600 MW 600 MW 3.4 Efterlevnad av villkor och förelägganden I följande avsnitt redovisas vilka villkor och förelägganden som idag är aktuella för verksamheten följs av en kommentar till hur villkoren efterlevs. En kort sammanfattning av respektive beslut redovisas i avsnitt 3.1 ovan. Tabell 6. Efterlevnad av villkor i miljötillstånd och vattendom. Myndighet och beslutsdatum Miljödomstolen 2004-01-26 Slutliga villkor 1. Om inte något annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet har uppgett eller åtagit sig. 2. Utsläppet av kväveoxider (NO x ) (uttryckt som NO 2 ) får som gränsvärde inte överstiga 25 mg/nm 3 som årsmedelvärde vid 15 % O 2. Villkorsefterlevnad skall fastställas på sätt som framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Kommentar till villkorsefterlevnad Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Utsläppet av kväveoxider har som årsmedelvärde för 2014 uppgått till 11,4 mg/nm 3 vid 15 % O 2. För beskrivning av efterlevnad av NFS 2002:26, se stycke 3.5.1.1. 10
Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 3. Utsläppet av ammoniak med rökgaserna skall hållas så lågt som möjligt samt får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 5 ppm. Kommentar till villkorsefterlevnad Av villkoret framgår inte vid vilka förhållanden som värdet 5 ppm ska gälla. Enligt överenskommelse med miljöförvaltningen redovisar Göteborg Energi värden vid 15 % O 2. 15 % O 2 gäller vid mätning av NOx enligt NFS 2002:26 för nya gasturbiner. Under år 2013 har dygnsmedelvärdet innehållits. Högsta dygnsmedelvärdet har uppgått till GT1: 1,85 ppm, GT2: 3,33 ppm, GT3: 1,40 ppm. 4. Svavelinnehållet i använt reservbränsle får uppgå till högst 0,05 % svavel. 5. Använt kylvatten får släppas ut i Göta älv på plats som bestämts genom domstolens dom denna dag i mål nr M 384-02. Den utsläppta vattenmängden får uppgå till högst 5 m 3 /s och temperaturhöjningen på kylvattnet får inte överstiga 10ºC. Kylvattenmängd och temperatur vid inlopp och utlopp skall registreras kontinuerligt. Eldningsoljans svavelhalt är enligt leverantörens bränslespecifikation <0,05 %. Flöde mäts med strömförbrukning, varvtal samt pumpkurva. Inkommande temperatur mäts efter finfilter, utgående temperatur direkt efter värmeväxlare. Kontinuerlig registrering sker. Om temperaturregistreringen når över 8 C ökas kylvattenpumpens varvtal för att inte maxtemp ska överskridas. Om kylvattenflödet når 4,8 m 3 /s eller tryckfallet över kylaren når 0,4 bar begränsas kylvattenpumpens varvtal så att man inte överstiger max tillåtet flöde. Överskridande av temperaturdifferens eller flöde har larm. Om temperaturdifferensen uppnår 10 C minskas vid behov elproduktionen. Sedan år 2011 följs kylvattnets flöde och temperatur upp i samband med företagets veckovisa uppföljning av emissioner till luft och vatten. Enligt uppföljningen har det inte förekommit något flöde över 5 m 3 /s (högsta timmedelvärde: 4,07 m 3 /s). Temperaturhöjningen på kylvattnet har som timmedelvärde inte varit högre än 10 C (högsta timmedelvärde: 4,09C). 11
Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 6. Bolaget skall samråda med tillsynsmyndigheten beträffande användningen av kylvattenkemikalier och följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen på detta område. 7. Om natriumhypoklorit används för kylvattenbehandling, får fri Cl 2 ej förekomma på ett avstånd av 20 meter från utsläppspunkten. 8. Vatten från jonbytarregenereringen skall justeras till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till recipienten. 9. Skyddsanordningar, såsom säkerhetsventiler, påkörningsskydd, uppsamlingsbrunnar, saneringsutrustning etc., mot ofrivilliga utsläpp vid hantering och lagring av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter inklusive farligt avfall, skall finnas. Lagrings- och uppställningsplatser för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter och flytande farligt avfall skall vara utformade på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym kan innehållas inom en invallning. Förvaring skall ske på ett sådant sätt att tillträde förhindras för obehöriga. Förvaring av farligt avfall i fast form skall ske i tät behållare under tak. 10. Anläggningen skall utrustas med kontinuerlig mätning av NH 3, CO, NO X och O 2 i rökgaserna. 11. Utsläppen till luft av rökgaser skall ske genom en skorsten med en höjd av minst 100 meter. Kommentar till villkorsefterlevnad För närvarande finns inga planer på att använda kylvattenkemikalier. För närvarande finns inga planer på att använda kylvattenkemikalier. Regenereringsvatten samlas i en 25 m 3 tank. Från tanken leds vatten till en cirkulationskrets där ph mäts och regenereringsvattnet ph-justeras med natronlut eller saltsyra varefter vätskan leds tillbaka till tanken. Vätskan cirkulerar tills ph ligger inom intervallet 6-10. Invallningar rymmer 100 % av de produkter som lagras i respektive tank. Anläggningen är utrustad med kontinuerlig mätning av NH 3, CO, NO X och O 2. Skorstenen är 100 meter (betongskorsten 97 m och stålpipor 3 m). 12
Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 12. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder än: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) samt söndag och helgdag (kl 07-18) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Momentana ljud nattetid (kl 22-07) får maximalt uppgå till 55 db(a). Buller från verksamheten får inte heller ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) utomhus vid ett avstånd av 100 m från tomtgränsen. Ovan angivna värden skall sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 13. Avfall skall omhändertas på ett sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. 14. Såväl under byggnadstiden som efter anläggningens tillkomst skall åtgärdernas inverkan på grundvattenbalansen i Rya skog kontrolleras och åtgärder mot rubbning av balansen vidtas. 15. Bolaget skall utan dröjsmål anmäla eventuella planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten och därefter i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om marken inom de områden som berörs av förändringen är förorenad. Kommentar till villkorsefterlevnad Mätningar och beräkningar gjordes vid prestandaprovet 2006-11-29. Villkoret 50 db(a) vid avstånd av 100 m från tomtgränsen är det strängaste kravet. Mätningar gjordes i fem punkter kring anläggningen och på grund av relativt hög bakgrundsnivå gjordes mätningarna på kortare avstånd än 100 m. Mätresultaten räknades om till avståndet 100 m. Beräkningarna visar att bullervillkoret uppfylls. Vid prestandamätningarna var inte sommarkylfläktar på tak samt pumpstation i drift av drifttekniska skäl. Bullermätningar gjordes därför även 2008-02-20. Slutsatsen var även vid dessa mätningar att anläggningen uppfyller ljudkraven på externt buller i kontrollpunkter 100 m från staket. Ingen förändring har skett av anläggningen som föranleder att genomförda bullerutredningar uppdateras. Avfallet omhändertas i enlighet med företagets övergripande rutiner. Kontroll har utförts av extern konsult. Kontrollen har inte visat någon påverkan och några åtgärder har därför inte vidtagits. Villkoret är inte aktuellt. 13
Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 16. Länsstyrelsen skall underrättas om när arbetena påbörjas och när de avslutas. Kommentar till villkorsefterlevnad Länsstyrelsen har underrättats om när arbetena påbörjades och när de avslutades. Villkoret är inte längre aktuellt. 17. Ett förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast fyra månader efter det att denna dom vunnit laga kraft. I programmet skall beskrivas hur besiktning och kontroll, såsom utsläppskontroll och kontroll av verkningarna i miljön, med angivande av mätmetod, frekvens och utvärderingsmetod samt kontroll av åtgärdernas inverkan på grundvattenbalansen i Rya skog, skall ske. Förslag till kontrollprogram lämnades in 2006-09-19 och tillsynsmyndigheten har förelagt om delar av kontrollen. Tabell 7. Efterlevnad av förelägganden. Myndighet och beslutsdatum Miljö- och klimatnämnden 2011-11-21 Beslut Föreläggande om att utföra periodisk besiktning på Rya KVV varje år. Kommentar till efterlevnad Periodisk besiktning genomförs årligen sedan år 2010 efter överenskommelse med miljöförvaltningen. 3.5 Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt 4 12 punkten i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9) ska verksamheten kommentera följande föreskrifter i miljörapporten. Naturvårdsverkets föreskifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på mer än 50 MW eller mer. Förordning (SFS 2013:252) om stora förbränningsanläggningar. 14
3.5.1 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter 3.5.1.1 Efterlevnad av NFS 2002:26 NFS 2002:26 reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Enligt den definition som finns i föreskriften är Rya KVV en ny anläggning och kontinuerlig övervakning av kväveoxider sker enligt föreskriften. Mätutrustningen kalibreras och underhålls i enlighet med standarden SS- EN 14181:2004. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2014 har inga onormala driftförhållanden orsakade av haveri av reningsutrustningen inträffat vid Rya KVV. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider utsläppsvärdena i nedanstående tabell Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden under året underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena i nedanstående tabell. Tabell 8. Utsläppsgränsvärden för Rya KVV enligt NFS 2002:26 Parameter Enhet Krav enligt NFS 2002:26 SO 2 mg/nm 3 vid 3 % O 2 35 Kommentar: Gasturbinerna har ingen kontinuerlig mätning av SO 2 då de är undantagna kravet enligt NFS 2002:26 12. Naturgas innehåller heller inget svavel enligt leverantörens uppgifter om gasens sammansättning. NO x mg/nm 3 vid 3 % O 2 75 Enligt Naturvårdsverkets vägledning del 1 angående regler för stora förbränningsanläggningar (2010-07-01) gäller utsläppsgränsvärdena angivna i bilaga 1-6 för den totala förbränningsanläggningen. Då samtliga gasturbiner på anläggningen har samma bränsle och därmed har samma utsläppsgränsvärde, görs jämförelsen i tabellen nedan med ett medelvärde av de tre turbinerna. Under 2013 redovisas följande emissioner. 15
Tabell 9. Redovisning av efterlevnad av kraven enligt NFS 2002:26 Parameter Krav GT1-GT3 NO x (mg/nm 3 vid 3 % O 2 ) Dygnsmedelvärde 75 Maxvärde: 44 NO x (antal) Antal dygnsmedelvärden över utsläppsgränsvärdet 0 0 NO x (%) Andel timmedelvärden som Minst 95 underskrider 200 % av % utsläppsgränsvärdet. 100 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2014 har inga dygn räknats bort avseende NO x på grund av brister i mätsystemet. Jämförande mätning avseende NOx har skett på Rya KVV i enlighet med 14. Resultatet visade att mätutrustningen uppfyller kraven enligt lagstiftningen. Kontroll av kalibreringsfunktion, AST, har också utförts vilken inte visade några avvikande värden. 3.5.1.2 Efterlevnad av NFS 252:252 Förordningen om stora förbränningsanläggningar trädde i kraft den 18 juni 2013. Rya KVV är enligt definition i förordningen en 2013-anläggning och behöver enligt övergångsreglerna inte uppfylla krav i förordningen, annat än de som anges i 34 (anmälan om mätplatsers placering), före den 1 januari 2016. Ingen redovisning av efterlevnad av SFS 2013:252 görs därför i årets miljörapport. 3.6 Övriga gällande beslut 3.6.1 Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara är beviljat enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor till följande hantering: 648 liter gas, utomhus, gasol kabinett 216 liter gas, gasol verkstad 200 liter gas, acetylen verkstad förråd 40 liter gas, acetylen svetskärra 4 700 liter klass 3, eldningsolja, dagtankar 3 700 liter klass 3, diesel, tank 28 bar, gas, rörledning i mark 28 bar, gas, rörledning till gasturbin 5 bar, gas rörsystem till gaspanna Tillståndet är tidsbegränsat till och med datum 2018-03-02. 16
3.6.2 Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-02-24, lämnat Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m. 2016-02-20 och omfattar styckegodstransport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten enligt följande avfallskoder (EWC): 130208, 130301, 130889, 160107, 160504, 160601, 200121, 200127 och 200136. 3.6.3 Lagen om handel med utsläppsrätter Anläggningen har tillstånd till utsläpp av koldioxid. Tabell 10. Gällande tillstånd till utsläpp av koldioxid. Datum Beslutsmyndighet Beslut 2013-01-14 Länsstyrelsen Dnr 563-95-2013 Tillståndsnummer SE-14-563-69212-2004 Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat 2010-12-09. Efterlevnaden av tillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Kontroll av oljeavskiljare och larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern firma årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Därutöver gör bolaget en intern årlig kontroll av larm och nivåvakter mm. Oljeavskiljare kontrolleras av extern entreprenör avseende olje- och slamnivå och töms vid behov av samma firma. Samma firma utför även kontroll av larm i oljeavskiljarna. På Rya KVV finns två oljeavskiljare, båda belägna på anläggningens västra sida. 1-års kontroller har utförts på båda oljeavskiljarna, utan anmärkning. Besiktningsprotokoll bifogas i bilaga 1. 4.2 Kontroll av kalibreringsfunktion och jämförande mätning En jämförande mätning av NOx har gjorts, vilken visade låg avvikelse. Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. 4.3 Åtgärder för att minska risker Bolaget utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. Med hjälp av miljöledningsprogram, riskanalyser och regelbundna besiktningar förebyggs, hindras och motverkas skada på miljön och ständiga förbättringar uppnås. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har Göteborg Energi i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. 17
4.4 Periodisk besiktning En periodisk besiktning har genomförts på Rya Kraftvärmeverk den 23 oktober 2014. Vid besiktningen framkom ett antal påpekanden. Rapporten har redovisats till tillsynsmyndigheten. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattande tabell över drifttid, bränsleförbrukning och avgiven energi i Rya Kraftvärmeverk under året visas nedan. Tabell 11. Redovisning av produktionsdata Drifttid (h) Förbrukad Naturgas (knm³) Förbrukad EO1 (m³) Tillförd bränsleenergi (GWh) GT1 1 323 19 075 0 210 GT2 1 402 20 214 0 222 GT3 888 12 803 0 141 Producerad avgiven värmeenergi (GWh) GT1-GT3 Producerad avgiven elenergi (GWh) GT1-GT3 Totalt: 3 613 52 092 0 573 284 237 Som beräkningsgrund har följande värmevärden använts: Tabell 12. Bränslets värmevärde Bränsle Värmevärde Enhet Naturgas 39,518 1 GJ/kNm 3 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder Inga driftstörningar och liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt har inträffat under 2014. 5.3 Utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår i huvudsak vid förbränning av huvudbränslet naturgas samt vid eventuell förbränning av reservbränslet eldningsolja 1. Under 2014 har ingen eldningsolja förbrukats. 5.3.1 Kväveoxidutsläpp I nedanstående tabell redovisas kväveoxid, NO x, räknat som NO 2. 1 Källa: Årsmedelvärde från naturgasleverantören Swedegas 18
Tabell 13. Utsläpp av kväveoxid NOx (kg) NOx * (mg/nm3) Gällande villkor (mg/nm3) (15 % O 2 ) GT1 5 961 12,66 25 GT2 6 279 10,90 25 GT3 4 113 10,60 25 Totalt: 16353 * Medelvärde från den kontinuerliga mätningen. 5.3.2 Svavelutsläpp Rya Kraftverks huvudbränsle Naturgas innehåller inget svavel. Svavelutsläpp sker endast vid förbränning av reservbränslet Eldningsolja 1 (Eo1). Nedanstående utsläpp härrör från förbränning av reservbränslet Eo1. Svavelhalten i Eo1 redovisas i leverantörens bränslespecifikation, denna är garanterad till lägre än 0,05 %. Tabell 14. Utsläpp av svavel Svavel (kg) SO 2 (kg) Svavelhalt i reservbränsle (vikt-%) Svavelhalt enligt villkor (vikt-%) GT1 0 0 <0,05 0,05 GT2 0 0 <0,05 0,05 GT3 0 0 <0,05 0,05 Totalt: 0 0 5.3.3 Ammoniakutsläpp I nedanstående tabell redovisas årets utsläpp av ammoniak. Tabell 15. Utsläpp av ammoniak till luft Gällande villkor (kg) (mg/mj) (ppm) (ppm) GT1 279 0,37 1,85 5 NH 3 * NH 3 ** NH 3 *** GT2 532 0,67 3,33 5 GT3 142 0,28 1,40 5 Totalt: 953 * Årsmängden har beräknats utifrån årsmedelvärdet för de tre gasturbinerna och förbrukad mängd bränsle samt effektiva värmevärden för naturgas respektive Eo1. 19
**Uträknat utifrån årsmedelvärde av den kontinuerliga mätningen samt schablon från Naturvårdsverket där 1 ppm NH 3 motsvarar ca 0,2 mg/mj br. *** Medelvärde från den kontinuerliga mätningen. 5.3.4 Stoftutsläpp Rya Kraftvärmeverk använder normalt naturgas som bränsle varifrån försumbar mängd stoft uppkommer. Stoftutsläpp uppkommer däremot i liten mängd vid eldning av reservbränslet Eo1. Stoft * (kg) Stoft ** (g/kg olja) GT1 0 ca 0,006 GT2 0 ca 0,006 GT3 0 ca 0,006 Totalt: 0 * Den totala stoftmängden har beräknats med hjälp av det specifika stoftutsläppet för Eo1 samt bränsleförbrukningen. ** Enligt prestandaprov 2006/2007 ligger stoftutsläppet vid förbränning av Eo1 på ca 0,5 mg/nm 3 i medel för de tre gasturbinerna. Det motsvarar ca 0,006 g/kg olja enligt omvandlingstabell från Naturvårdsverket. 5.3.5 Koldioxidutsläpp Tabell 16. Utsläpp av koldioxid CO 2 fossilt (ton) GT1 42 291 GT2 45 484 GT3 28 809 Totalt: 117 214 Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Naturgas Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Eo1 56,94 74,26 Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. För naturgas har använts emissionsfaktor från naturgasleverantören Swedegas som ett medelvärde för det gångna året. Emissionsfaktorn för Eo1 är enligt NFS 2007:5, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid. 5.4 Utsläpp till vatten Kontroll av oljeavskiljarna har redovisats i avsnitt 4 ovan. Kravet på en oljeavskiljare av typen klass 1 är att oljeinnehållet på utgående vatten får vara max 5 mg/l på utgående vatten. År 2011 togs prov från utgående vatten från oljeavskiljarna och oljeindex analyserades. Resultatet visade att båda oljeavskiljarna uppfyllde kravet med god marginal, se miljörapport 20
2011. Det är väldigt lågt flöde i oljeavskiljarna vilket innebär att de måste spolas med vatten för att kunna ta prover. Inga mätningar har gjort under 2014. Vatten från jonbytarregenereringen justeras automatiskt med syra eller lut i en neutralisationstank till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till Göta Älvs mynning. 5.5 Buller Inga klagomål eller andra indikationer om störningar avseende buller har inkommit till Bolaget under året. Verksamheten har inte heller förändrats, varför bolaget anser att den bullerutredning som genomfördes år 2006, samt komplettering år 2008, fortfarande är aktuell. 5.6 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Rya Kraftvärmeverk finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med de kemikalier som används på anläggningen. Dessa är sådana som är bedömda av Göteborg Energis Kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Bedömningsgrunder är i huvudsak Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg samt begränsningslista. En kontroll har även gjorts mot prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Rya KVV:s kemikalieförteckning anger de kemikalier som förbrukats under året, vilka är sådana kemikalier som får köpas in för att användas specifikt på Rya Kraftvärmeverk. Vid införande av nya kemikalier som inte finns på anläggningens kemikalieförteckning måste godkännande inhämtas av kemikalieansvarig före inköp, i enlighet med bolagets rutin för kemikalieinköp. Kemikalieförbrukningen redovisas i förteckningen i bilaga 1. 5.7 Avfallshantering I miljöledningssystemet finns rutiner och instruktioner som syftar till att minska mängden farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av behörig mottagare. Genom sortering kan exempelvis spillolja omhändertas för återvinning. Under 2014 uppkom följande mängder icke farligt avfall. Tabell 17. Icke farligt avfall Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd (kg) Avfall till sortering Renova AB Renova AB 2 000 Kontorspapper Renova AB Renova AB 936 Brännbart avfall Renova AB Renova AB 11 260 Wellpapp Renova AB Renova AB 325 Obrännbart verksamhetsavfall Renova AB Renova AB 1 666 Samtliga mängder farligt avfall har hanterats enligt följande. 21
Tabell 18. Farligt avfall. Farligt avfall EWC-kod Transportör Mottagare Mängd i kg Ljuskällor 20 01 21 Renova AB Renova AB 227 Aerosoler 16 05 04 Renova AB Renova AB 37 Elektronik 20 01 35 Renova AB Renova AB 1 509 Olje- och bränslefilter 16 01 07 Renova AB Renova AB 400 Oljeavfall, fast, 13 08 99 Renova AB Renova AB 100 osorterat Spillolja 13 02 08 Renova AB Renova AB 500 Jonbytarmassor* 10 01 20 Stena Recycling Stena 13 880 AB Skarvikshamne n Vattenbaserad 12 03 01 Renova AB Renova AB 4 600 tvättvätska * Jonbytarmassan har en torrvikt på ca 1,5 ton. Beroende på drifttid sker hämtning var 6:e vecka av ca 4 m 3 slam. Tidigare har avfallet omhändertagits som farligt avfall. Efter analys av jonbytarmassorna 2010 visade resultatet att metallhalterna med god marginal understiger haltgränserna för farligt avfall (enligt Avfall Sverige). Bolaget undersökte möjligheterna att få slammet hämtat som icke farligt avfall, men avfallet skulle då få transporteras till Vänersborg och dessutom till en högre kostnad. Bedömningen gjordes att avfallet även fortsättningsvis ska lämnas till Stena som behandlar slammet i deras anläggning i den närliggande Skarvikshamnen. 5.8 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Bolaget arbetar kontinuerligt med att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Allt avfall som uppkommer i verksamheten sorteras. Bolaget har även som ambition att långsiktigt arbeta med energieffektivisering i det inom hela koncernen. Koncernen Göteborg Energi har även ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat genom på minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett projekt om energiledning fortlöpande. Projektets mål är att lägga grunden för ett systematiskt arbetssätt med energiledning. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. Som ett första steg i energiledningsarbetet har en åtgärdsbank, för att möjliggöra prioritering av åtgärder på fokusanläggningarna, bildats. Föreslagna åtgärder omfattar både byggnader och processer. Åtgärdsförslag för byggnader bygger till stor del på de energianalyser som gjorts för de största förbrukarna tidigare år. Åtgärder för processer bygger bland annat på förslag från bolagets processingenjörer samt på förbättringsförslag från verksamheten. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan de olika anläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Rya KVV är en av de fem större förbrukarna inom fjärrvärmeproduktionen, vilka tillsammans står för ca 84 % av den totala elförbrukningen. Rya KVV ingår därför i det påbörjade energiledningsarbetet. Det finns även en energiåtgärdsplan, vilken redovisades i miljörapporten för 2011. Fortsättningsvis kommer inte energiåtgärdsplanen att biläggas miljörapporten, men däremot redovisas de eventuella energibesparande åtgärder som utförts under året. Under 2014 har följande åtgärder utförts: 22
En membranavgasare har installerats på kylsystemet i kondensatsystemet. Detta minskar behovet av kondensatkylning med ökad värmeåtervinning och elproduktion till följd. Kylningen av gasturbingeneratorerna har byggts om så att kylning endast sker när gasturbinerna är i drift istället för kontinuerligt. Detta beräknas spara ca 140 MWh per år. Fläktarna i ångturbininneslutningen har programmerats om så att de endast går vid drift av ångturbinen, vilket är ca 2000 timmar per år. Detta beräknas spara ca 20 MWh el per år. 23