Miljörapport Rya kraftvärmeverk

Transkript

1 Rya kraftvärmeverk

2 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Kraftvärmeverk under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid (GT1-3): h Förbrukad Naturgas knm 3 Förbrukad Eo1 0 m 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 511 GWh Totalt producerad el 199 GWh Totalt avgiven värme 256 GWh SO 2 0,8 kg NO x 15 ton CO 2 (fossilt och totalt) 105 kton NH kg Stoft 0 kg

3 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL Uppgifter om verksamhetsutövaren Uppgifter om verksamheten Kontaktpersoner för anläggningen Ansvarig för godkännande av miljörapport VERKSAMHETSBESKRIVNING Göteborg Energis fjärrvärme Allmänt om verksamheten Lokalisering Huvudsaklig miljöpåverkan GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER Gällande beslut och förelägganden Egenkontroll Tillståndsgiven och installerad effekt Efterlevnad av villkor och förelägganden Naturvårdsverkets föreskrifter Övriga gällande beslut ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Kontroll av oljeavskiljare och larm Kontroll av kalibreringsfunktion och jämförande mätning Åtgärder för att minska risker Periodisk besiktning SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN Drifttid, bränsleförbrukning och produktion Driftstörningar och vidtagna åtgärder Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Buller Kemikalier Avfallshantering Betydande åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Bilagor 1. Protokoll service av oljeavskiljare 2. Protokoll årlig kontroll (AST) 3. Kemikalieförteckning 2

4 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Rya Kraftvärmeverk Fastighetsbeteckningar Rödjan 3:1 Besöksadress Ort Prövningsnivå enligt Miljöprövningsförordningen Tillsynsmyndighet enligt 9 kap MB Fågelrovägen 20, Ryahamnen Göteborg 21 kap 8 Miljöledningssystem ISO Koordinater enligt SWEREF99TM , Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Tillståndsplikt A och verksamhetskod i gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Björn Persson Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor bjorn.persson@goteborgenergi.se Thomas Larsson Telefonnummer E-postadress thomas.larsson@goteborgenergi.se 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Daniel Eklund Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort daniel.eklund@goteborgenergi.se Göteborg 3

5 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborg Energis fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas Göteborg Energis egna produktionsanläggningar i drift. Vid biobränsle- och naturgaseldade kraftvärmeverk sker el- och värmeproduktion under stor del av vinterhalvåret. Vid behov av ytterligare värme sker produktion i pellets-, naturgas- och oljeeldade spets- och reservanläggningar. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. 2.2 Allmänt om verksamheten I Rya Kraftvärmeverk finns tre gasturbiner och avgaspannor och en gemensam ångturbin. Anläggningen drivs med naturgas, med eldningsolja 1 som reservbränsle och har en bränsleeffekt på 600 MW. Med denna bränsleeffekt fås cirka 261 MW el och 294 MW värme, sammanlagt 555 MW. Det ger en verkningsgrad på över 92 %. Figur 1. Produktionens fördelning och verkningsgrad av 600 MW bränsleeffekt naturgas Huvudbyggnaden innehåller maskinhall omfattande gasturbindel, pannhus och ångturbindel. Utöver huvudbyggnaden finns på dess östra och norra sida ett antal mindre byggnader för teknisk utrustning, bl.a. lagring av 25 % -ig ammoniaklösning samt lagring av syra och lut. Ammoniak används vid kväveoxidreducering och syra och lut vid vattenbehandling. Även skorstenen är placerad i detta område och har en höjd av 100 m. Reservbränslet eldningsolja 1 lagras i två tankar om m 3 och 4069 m 3, vilka är belägna i ett närliggande bergrum. Vid befintliga kajanläggningar i anslutning till Rya nabbe söder om huvudbyggnaden finns pumphus med kraftvärmeverkets kylvattenintag och utlopp. Till utloppet leds även processavloppsvatten samt dagvatten från anläggningen. De tre gasturbinerna är av en modell som benämns Siemens SGT 800 och är utrustade med låg- NOx-brännare för både gasformiga och flytande bränslen. Till varje gasturbin är en generator kopplad med en nominell effekt på 45 MW el. Till avgaspannorna är en ångturbin ansluten som dels kan generera en eleffekt på cirka 137 MW och dels genom fjärrvärmekondensorer en värmeeffekt på knappt 290 MW. Via transformatorer levereras den producerade elen till 130 kvnätet. En fjärrvärme-economiser tar ut den sista värmen från rökgaserna. För att anläggningen ska kunna styras och stoppas säkert i alla lägen finns aggregat för avbrottsfri kraft. Avgaspannorna som tillsatseldas med naturgas är konstruerade för att tillsammans med en gasturbin kunna förbränna 200 MW naturgas. Pannorna är dessutom försedda med utrustning för katalytisk kväveoxidreducering (SCR). 4

6 Kraftvärmeverkets fjärrvärmesystem svarar för tryckhållning och vid behov för spädmatning av fjärrvärmevatten till nätet. Systemet innehåller dessutom en kylare som gör det möjligt att kyla fjärrvärmesystemet med vatten från Göta älv. Figur 2. Schematisk bild över processen 1. Allt börjar med att naturgas förbränns i gasturbinens brännkammare tillsammans med luft. 2. De varma avgaserna driver gasturbinen som är ansluten till en generator som producerar el. 3. De varma avgaserna går vidare till en avgaspanna, där det finns möjlighet att tillsatselda naturgas för att öka energiproduktionen. 4. De varma rökgaserna värmer vattnet som övergår till ånga i avgaspannan till en temperatur långt över 500 grader. Ångan går sedan vidare till en ångturbin som är ansluten till en generator som producerar ytterligare el. 5. Ångan går sedan till fjärrvärmekondensorer (värmeväxlare) där resten av värmen leds över till Göteborg Energis fjärrvärmenät. 6. Efter fjärrvärmekondensorerna har ångan kylts ner och övergått till vatten och pumpas vidare till ångpannan för att återigen värmas upp. 7. Innan avgaserna går ut genom skorstenen tas resterande värme tillvara och leds till fjärrvärmenätet. 5

7 Tabell 1. Sammanfattning av gasturbiner på Rya KVV Pannor Tillförd bränsleeffekt, (MW) Huvudbränsle Reservbränsle GT1 200 MW naturgas Eo1 GT2 200 MW naturgas Eo1 GT3 200 MW naturgas Eo1 Total effekt: 600 MW 2.3 Lokalisering Rya Kraftvärmeverk ligger på fastigheten Rödjan 3:1. Norr om Rya Kraftvärmeverk ligger Rya värmecentral och Göteborgs avloppsreningsverk, i nordväst finns Rya skog och söder om anläggningen ligger Göta älv. På övriga sidor om kraftvärmeverket finns oljedepåer. Närmaste bostadsområde är Pölsebo småhusområde i Bräcke, ca 700 meter nordost om anläggningen. Infart till området sker genom oljehamnens huvudport. Gällande detaljplan för Rya kraftvärmeverk, DP 4702, vann laga kraft Figur 3. Karta över området där kraftvärmeverket ligger. Rya KVV är markerade med en ring på kartan. 6

8 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av naturgas innehåller bland annat koldioxid och kväveoxider och vid eldning av reservbränslet Eo1 tillkommer svaveloxider och stoft (partiklar). Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp vid oljeeldning. I mindre omfattning sker påverkan på miljön genom utsläpp av tempererat kylvatten till havet. Hantering av eldningsolja, diesel och andra kemikalier förekommer i verksamheten, vilket innebär en risk för förorening av mark och vatten. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och förelägganden Nedan listas de tillstånd och förelägganden som verksamheten i dagsläget är berörd av samt en sammanfattning av vad besluten innebär. För tidigare, nu överspelade, förlägganden hänvisas till tidigare miljörapporter. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.4 nedan. Tabell 2. Gällande tillståndsbeslut för anläggningen. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen Mål nr M Miljödomstolen Mål nr M Tillstånd enligt miljöskyddslagen att nyanlägga samt uppföra och driva ett naturgaseldat kraftvärmeverk, Rya Kraftvärmeverk, vid Ryahamnen i Göteborgs kommun. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom Ryahamnen i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, från Göta älv dels avleda vatten för kyländamål, dels att i Göta älv anlägga ett kylvattenintag och en utloppstub. Tabell 3. Förelägganden som anläggningen är berörd av. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Dnr Dnr Miljö- och klimatnämnden M Dnr 10696/10 Miljö- och klimatnämnden Föreläggande om att utföra periodisk besiktning årligen på Rya KVV. Beslut i mail om att Periodisk Besiktning vartannat år är OK. 7

9 Tabell 4. Informations- och anmälningsärenden till tillsynsmyndigheten under året. Datum Myndighet Informationen avser Dnr Miljö- och klimatnämnden Information om att bolaget önskar glesa ut intervallet angående periodisk besiktning till vartannat år. 3.2 Egenkontroll Rya Kraftvärmeverk omfattas av Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar men även specifika rutiner och instruktioner för Rya Kraftvärmeverk. Förutom den gemensamma egenkontrollen finns ett kontrollprogram upprättat för Rya KVV. Detta har reviderats fortlöpande under Kontroll av utsläpp till vatten Vatten från golvbrunnar inne i anläggningen och dräneringsvatten avleds via oljeavskiljare till Göta Älv. Kontroll av oljeavskiljarna redovisas i avsnitt 4 nedan. Använt kylvatten avleds till Göta Älv med kontroll av flöde och temperatur. Vatten från jonbytarregenereringen justeras automatiskt med syra eller lut i en neutralisationstank till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till Göta Älv. Sanitärt avloppsvatten pumpas på grund av höjdskillnaden till Rya värmecentral där det släpps till Ryaverket. Städvatten från verkstad och produktionsbyggnad omhändertas som avfall efter beslut av tillsynsmyndigheten Kontroll av utsläpp till luft Utsläpp till luft på Rya KVV mäts kontinuerligt avseende NO x, CO, NH 3 och O 2 och bevakas i företagets egenutvecklade driftledningssystem. 8

10 3.3 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 5. Tillståndsgiven och tillförd effekt för Rya KVV Tillståndsgiven tillförd effekt Installerad effekt 600 MW 600 MW 3.4 Efterlevnad av villkor och förelägganden I följande avsnitt redovisas vilka villkor och förelägganden som idag är aktuella för verksamheten följs av en kommentar till hur villkoren efterlevs. En kort sammanfattning av respektive beslut redovisas i avsnitt 3.1 ovan. Tabell 6. Efterlevnad av villkor i miljötillstånd och vattendom. Myndighet och beslutsdatum Miljödomstolen Slutliga villkor 1. Om inte något annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet har uppgett eller åtagit sig. 2. Utsläppet av kväveoxider (NO x) (uttryckt som NO 2) får som gränsvärde inte överstiga 25 mg/nm 3 som årsmedelvärde vid 15 % O 2. Villkorsefterlevnad skall fastställas på sätt som framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. 3. Utsläppet av ammoniak med rökgaserna skall hållas så lågt som möjligt samt får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 5 ppm. Kommentar till villkorsefterlevnad Anläggningen bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Utsläppet av kväveoxider har som årsmedelvärde uppgått till högst 13 mg/nm 3 vid 15 % O 2. NFS 2002:26 upphörde att gälla den 31 december Motsvarande regler finns i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Av villkoret framgår inte vid vilka förhållanden som värdet 5 ppm ska gälla. Enligt överenskommelse med miljöförvaltningen redovisar Göteborg Energi värden vid 15 % O 2. Under året har dygnsmedelvärdet innehållits. Högsta dygnsmedelvärdet har uppgått till GT1: 1,7 ppm, GT2: 4 ppm, GT3: 2,2 ppm. 9

11 Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 4. Svavelinnehållet i använt reservbränsle får uppgå till högst 0,05 % svavel. 5. Använt kylvatten får släppas ut i Göta älv på plats som bestämts genom domstolens dom denna dag i mål nr M Den utsläppta vattenmängden får uppgå till högst 5 m 3 /s och temperaturhöjningen på kylvattnet får inte överstiga 10ºC. Kylvattenmängd och temperatur vid inlopp och utlopp skall registreras kontinuerligt. 6. Bolaget skall samråda med tillsynsmyndigheten beträffande användningen av kylvattenkemikalier och följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen på detta område. 7. Om natriumhypoklorit används för kylvattenbehandling, får fri Cl 2 ej förekomma på ett avstånd av 20 meter från utsläppspunkten. 8. Vatten från jonbytarregenereringen skall justeras till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till recipienten. Kommentar till villkorsefterlevnad Eldningsoljans svavelhalt är enligt leverantörens bränslespecifikation <0,05 %. Kylvattnets flöde och temperatur följs upp i samband med företagets veckovisa uppföljning av emissioner till luft och vatten. Enligt uppföljningen har det inte förekommit något flöde över 5 m 3 /s (högsta timmedelvärde: 4,73 m 3 /s). Temperaturhöjningen på kylvattnet har som timmedelvärde inte varit högre än 10 C (högsta timmedelvärde: 8 C). För närvarande finns inga planer på att använda kylvattenkemikalier. För närvarande finns inga planer på att använda kylvattenkemikalier. Regenereringsvatten samlas i en 25 m 3 tank. Från tanken leds vatten till en cirkulationskrets där ph mäts och regenereringsvattnet ph-justeras med natronlut eller saltsyra varefter vätskan leds tillbaka till tanken. Vätskan cirkulerar tills ph ligger inom intervallet Inga avvikelser under

12 Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 9. Skyddsanordningar, såsom säkerhetsventiler, påkörningsskydd, uppsamlingsbrunnar, saneringsutrustning etc., mot ofrivilliga utsläpp vid hantering och lagring av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter inklusive farligt avfall, skall finnas. Lagrings- och uppställningsplatser för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter och flytande farligt avfall skall vara utformade på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym kan innehållas inom en invallning. Förvaring skall ske på ett sådant sätt att tillträde förhindras för obehöriga. Förvaring av farligt avfall i fast form skall ske i tät behållare under tak. 10. Anläggningen skall utrustas med kontinuerlig mätning av NH 3, CO, NO X och O 2 i rökgaserna. 11. Utsläppen till luft av rökgaser skall ske genom en skorsten med en höjd av minst 100 meter. Kommentar till villkorsefterlevnad Invallningar rymmer 100 % av de produkter som lagras i respektive tank. Anläggningen är utrustad med kontinuerlig mätning av NH 3, CO, NO X och O 2. Skorstenen är 100 meter (betongskorsten 97 m och stålpipor 3 m). 11

13 Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 12. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder än: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) samt söndag och helgdag (kl 07-18) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Momentana ljud nattetid (kl 22-07) får maximalt uppgå till 55 db(a). Buller från verksamheten får inte heller ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) utomhus vid ett avstånd av 100 m från tomtgränsen. Ovan angivna värden skall sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 13. Avfall skall omhändertas på ett sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. 14. Såväl under byggnadstiden som efter anläggningens tillkomst skall åtgärdernas inverkan på grundvattenbalansen i Rya skog kontrolleras och åtgärder mot rubbning av balansen vidtas. 15. Bolaget skall utan dröjsmål anmäla eventuella planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten och därefter i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om marken inom de områden som berörs av förändringen är förorenad. 16. Länsstyrelsen skall underrättas om när arbetena påbörjas och när de avslutas. Kommentar till villkorsefterlevnad Mätningar och beräkningar gjordes vid prestandaprovet Villkoret 50 db(a) vid avstånd av 100 m från tomtgränsen är det strängaste kravet. Mätningar gjordes i fem punkter kring anläggningen och på grund av relativt hög bakgrundsnivå gjordes mätningarna på kortare avstånd än 100 m. Mätresultaten räknades om till avståndet 100 m. Beräkningarna visar att bullervillkoret uppfylls. Vid prestandamätningarna var inte sommarkylfläktar på tak samt pumpstation i drift av drifttekniska skäl. Bullermätningar gjordes därför även Slutsatsen var även vid dessa mätningar att anläggningen uppfyller ljudkraven på externt buller i kontrollpunkter 100 m från staket. Ingen förändring har skett av anläggningen som föranleder att genomförda bullerutredningar uppdateras. Avfallet omhändertas i enlighet med företagets övergripande rutiner. Tillsynsmyndigheten har inte haft synpunkter på avfallshanteringen under året. Kontroll har utförts av extern konsult. Kontrollen har inte visat någon påverkan och några åtgärder har därför inte vidtagits. Villkoret är inte aktuellt. Länsstyrelsen har underrättats om när arbetena påbörjades och när de avslutades. Villkoret är inte längre aktuellt. 12

14 Myndighet och beslutsdatum Slutliga villkor 17. Ett förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast fyra månader efter det att denna dom vunnit laga kraft. I programmet skall beskrivas hur besiktning och kontroll, såsom utsläppskontroll och kontroll av verkningarna i miljön, med angivande av mätmetod, frekvens och utvärderingsmetod samt kontroll av åtgärdernas inverkan på grundvattenbalansen i Rya skog, skall ske. Kommentar till villkorsefterlevnad Förslag till kontrollprogram lämnades in och tillsynsmyndigheten har förelagt om delar av kontrollen. Tabell 7. Efterlevnad av förelägganden. Myndighet och beslutsdatum Miljö- och klimatnämnden Beslut Föreläggande om att utföra periodisk besiktning på Rya KVV varje år. Kommentar till efterlevnad Periodisk besiktning genomförs vartannat år efter överenskommelse med miljöförvaltningen Se Tabell Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:13) om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion Jämförande mätning avseende NOx har skett på Rya KVV i enlighet med 17. Resultatet visade att mätutrustningen uppfyller kraven enligt lagstiftningen. 3.6 Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Förordningen om stora förbränningsanläggningar trädde i kraft den 18 juni Rya KVV är enligt definition i förordningen en 2013-anläggning och omfattades av bestämmelserna under Begränsningsvärden för Rya KVV enligt SFS 2013:252 gäller för kväveoxider (NO x) och kolmonoxid (CO). Under 2015 ansökte Göteborg Energi AB dispens enligt 25 förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar avseende kontinuerlig mätning av svaveldioxid från förbränning av naturgas och eldningsolja 1. Beslut fattades 18 november 2015 om beviljad dispens som gäller från 1 januari Mätning av stoft utförs inte då gasturbiner är undantagna kraven. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska 13

15 drifttiden: 1. Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet, 2. Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet, 3. Minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet. Tabell 8. Begränsningsvärden för Rya KVV enligt SFS 2013:252 Parameter NO x CO Begränsningsvärde (15% O 2 halt) 75 mg/nm 3 räknat som månadsmedelvärde 82,5 mg/nm 3 räknat som dygnsmedelvärde 150 mg/nm 3 räknat som timmedelvärde 100 mg/nm 3 räknat som månadsmedelvärde 110 mg/nm 3 räknat som dygnsmedelvärde 200 mg/nm 3 räknat som timmedelvärde Maxvärde (15% O 2 halt) 11 mg/nm 3 18 mg/nm 3 89 mg/nm 3 8 mg/nm 3 16 mg/nm 3 23 mg/nm 3 Under 2017 har inga onormala driftförhållanden orsakade av haveri av reningsutrustningen inträffat vid Rya KVV. Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas i medelvärdet. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2017 har inga dygn räknats bort avseende NO x på grund av brister i mätsystemet. Kontroll av kalibreringsfunktion, AST, har också utförts vilken inte visade några avvikande värden. 3.7 BAT-referensdokument Den 17 augusti 2017 publicerades BAT-slutsatserna till LCP BREF i EU:s officiella tidning, vilket är EU:s metod för kungörande av ny lagstiftning. Detta dokument innehåller krav på stora förbränningsanläggningar som ska vara implementerade i medlemsländerna inom fyra år från publiceringsdatumet, dvs. senast BAT-slutsatserna utgörs av kapitel 10 i LCP BREF. 14

16 Redovisning av hur verksamheten kommer att uppfylla BAT-slutsatserna sker med början i 2018 års miljörapport. 3.8 Övriga gällande beslut Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat , lämnat Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m och omfattar ett antal avfallskoder i bilaga 4 till avfallsförordningen Lagen om handel med utsläppsrätter Anläggningen har tillstånd till utsläpp av koldioxid. Tabell 9. Gällande tillstånd till utsläpp av koldioxid. Datum Beslutsmyndighet Beslut Länsstyrelsen Dnr Tillståndsnummer SE Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat Efterlevnaden av tillståndet följs upp vid den årliga koldioxidverifieringen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Kontroll av oljeavskiljare och larm Enligt rutiner som gäller oljeavskiljare på alla anläggningar som Göteborg Energi ansvarar för, ska behörig extern firma årligen kontrollera larm, slam- och oljenivåer. Därutöver gör bolaget en intern årlig kontroll av larm och nivåvakter mm. Oljeavskiljare kontrolleras av extern entreprenör avseende olje- och slamnivå och töms vid behov av samma firma. Samma firma utför även kontroll av larm i oljeavskiljarna. På Rya KVV finns två oljeavskiljare, båda belägna på anläggningens västra sida. 1-års kontroller har utförts på båda oljeavskiljarna, utan anmärkning. Besiktningsprotokoll bifogas i bilaga Kontroll av kalibreringsfunktion och jämförande mätning En jämförande mätning av NOx har gjorts, vilken visade låg avvikelse. Syftet med jämförande mätning är att säkerställa att ingen systematisk skillnad föreligger mellan den fast installerade mätutrustningen för kvävedioxid och konsultens mobila mätsystem. Det har även utförts kontroll av kalibreringsfunktion (AST) för mätning och registrering av gasemissioner enligt SSEN14181:2014, se bilaga 2. 15

17 4.3 Åtgärder för att minska risker Bolaget utvärderar kontinuerligt genom sitt miljöledningssystem sin verksamhets påverkan på miljön. Med hjälp av internrevisioner, riskanalyser och regelbundna besiktningar förebyggs, hindras och motverkas skada på miljön och ständiga förbättringar uppnås. I enlighet med miljöbalken och förordningen om egenkontroll har Göteborg Energi i miljöledningssystemet rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. För produktionsanläggningarna finns en plan för genomförandet av riskanalyser avseende yttre miljö. Dessa sker vart tredje år eller oftare vid t.ex. förändringar i verksamheten. 4.4 Periodisk besiktning En periodisk besiktning med avseende på yttre miljö har genomförts på Rya Kraftvärmeverk den 26 oktober Vid besiktningen framkom ett antal påpekanden. Rapporten har redovisats till tillsynsmyndigheten. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion En sammanfattande tabell över drifttid, bränsleförbrukning och avgiven energi i Rya Kraftvärmeverk under året visas nedan. Tabell 10. Redovisning av produktionsdata Drifttid (h) Förbrukad Naturgas (knm³) Förbrukad Eo1 (m³) Tillförd bränsleenergi (GWh) GT GT GT Producerad avgiven värmeenergi (GWh) GT1-GT3 Producerad avgiven elenergi (GWh) GT1-GT3 Totalt:

18 Som beräkningsgrund har följande värmevärden använts: Tabell 11. Bränslets värmevärde Bränsle Värmevärde Enhet Naturgas 39,7 1 GJ/kNm Driftstörningar och vidtagna åtgärder Inga driftstörningar och liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt har inträffat under Utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår i huvudsak vid förbränning av huvudbränslet naturgas samt vid eventuell förbränning av reservbränslet eldningsolja Kväveoxidutsläpp I nedanstående tabell redovisas kväveoxid, NO x, räknat som NO 2. Tabell 12. Utsläpp av kväveoxid NOx (kg) NOx * (mg/nm3) GT GT GT Totalt: * Medelvärde från den kontinuerliga mätningen Svavelutsläpp Svavelutsläpp från Rya Kraftvärmeverk härrör från reservbränslet eldningsolja 1 samt liten mängd från odöriseringsmedlet tetrahydrotiofen (THT) i naturgasen. Svavelhalten i Eo1 redovisas i leverantörens bränslespecifikation, denna är garanterad till lägre än 0,05 %. I produktbladet för naturgasen anges halten THT till <0,0018%. Som emissionsfaktor för svavel i naturgas används 8x10-6 g/nm 3. 1 Källa: Årsmedelvärde från naturgasleverantören Swedegas 17

19 Tabell 13. Utsläpp av svavel Svavel (kg) SO 2 (kg) Svavelhalt i bränsle Svavelhalt enligt villkor (vikt-%) GT1-GT3 Eo1 0 0 <0,05 % 0,05 % GT1-GT3 naturgas <0,4 < 0,8 <0, g/nm Ammoniakutsläpp Ammoniak tillsätts i den katalytiska kväveoxidreduceringen. I nedanstående tabell redovisas årets utsläpp. Tabell 14. Utsläpp av ammoniak till luft NH * 3 NH ** 3 Gällande villkor (kg) (ppm) (ppm) GT GT GT Totalt: 946 * Årsmängden har beräknats utifrån årsmedelvärdet för de tre gasturbinerna och förbrukad mängd bränsle samt effektiva värmevärden för naturgas respektive Eo1. ** Medelvärde från den kontinuerliga mätningen Stoftutsläpp Rya Kraftvärmeverk använder normalt naturgas som bränsle varifrån försumbar mängd stoft uppkommer. Stoftutsläpp uppkommer däremot i liten mängd vid eldning av reservbränslet Eo1. Stoft * (kg) Stoft ** (g/kg olja) GT1-GT3 0 ca 0,006 * Den totala stoftmängden har beräknats med hjälp av det specifika stoftutsläppet för Eo1 samt bränsleförbrukningen. ** Enligt prestandaprov 2006/2007 ligger stoftutsläppet vid förbränning av Eo1 på ca 0,5 mg/nm 3 i medel för de tre gasturbinerna. Det motsvarar ca 0,006 g/kg olja enligt omvandlingstabell från Naturvårdsverket. 18

20 5.3.5 Koldioxidutsläpp Tabell 15. Utsläpp av koldioxid CO 2 fossilt (ton) GT GT GT Totalt: Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Naturgas Emissionsfaktor CO 2 (g/mj) Eo1 56,99 74,26 Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och emissionsfaktorer för respektive bränsle. För naturgas har använts emissionsfaktor från naturgasleverantören Swedegas som ett medelvärde för det gångna året. Emissionsfaktorn för Eo1 är enligt NFS 2007:5, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid. 5.4 Utsläpp till vatten Kontroll av oljeavskiljarna har redovisats i avsnitt 4 ovan. Kravet på en oljeavskiljare av typen klass 1 är att oljeinnehållet på utgående vatten får vara max 5 mg/l på utgående vatten. År 2011 togs prov från utgående vatten från oljeavskiljarna och oljeindex analyserades. Resultatet visade att båda oljeavskiljarna uppfyllde kravet med god marginal, se miljörapport Det är väldigt lågt flöde i oljeavskiljarna vilket innebär att de måste spolas med vatten för att kunna ta prover. Inga mätningar har gjort under Vatten från jonbytarregenereringen justeras automatiskt med syra eller lut i en neutralisationstank till ett ph mellan 6 och 10 före utsläpp till Göta Älvs mynning. 5.5 Buller Inga klagomål eller andra indikationer om störningar avseende buller har inkommit till Bolaget under året. Verksamheten har inte heller förändrats, varför bolaget anser att den bullerutredning som genomfördes år 2006, samt komplettering år 2008, fortfarande är aktuell. 5.6 Kemikalier De kemikalier som används på Rya Kraftvärmeverk finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med de kemikalier som används på anläggningen. Dessa är sådana som är bedömda av Göteborg Energis Kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Bedömningsgrunder är i huvudsak Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg samt begränsningslista. En kontroll har även gjorts mot prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Rya KVV:s kemikalieförteckning anger de kemikalier som använts under året, vilka är sådana kemikalier som får köpas in för att användas specifikt på Rya Kraftvärmeverk. Vid införande av nya kemikalier som inte finns på anläggningens kemikalieförteckning måste godkännande inhämtas av kemikalieansvarig före inköp, i enlighet med bolagets rutin för kemikalieinköp. 19

21 Kemikalieförbrukningen redovisas i förteckningen i bilaga 3. I Tabell 16 nedan redovisas de största processkemikalierna. Under 2017 har följande kemikalier bytts ut: Loctite 638 har ersatts av Loctite Loctite 510 har ersatts av Loctite Tabell 16. Förbrukning av processkemikalier Kemikalie Användningsområde Mängd (ton) Ammoniak Katalytisk kväveoxidreducering 82 Saltsyra Jonbytarregenerering 8 Natriumhydroxid Jonbytarregenerering Avfallshantering I miljöledningssystemet finns rutiner och instruktioner som syftar till att minska mängden farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika fraktioner i för ändamålet avsedda behållare och omhändertas av behörig mottagare. Genom sortering kan exempelvis spillolja omhändertas för återvinning. Under 2017 uppkom följande mängder icke farligt avfall. Tabell 17. Icke farligt avfall Icke farligt avfall Transportör Mottagare Mängd (kg) Kontorspapper Renova AB Renova AB Brännbart avfall Renova AB Renova AB 668 Grovt brännbart avfall Renova AB Renova AB Wellpapp Renova AB Renova AB 325 Obrännbart Renova AB Renova AB verksamhetsavfall Hushållsliknande matavfall Renova AB Renova AB

22 Samtliga mängder farligt avfall har hanterats enligt följande. Tabell 18. Farligt avfall. Farligt avfall Avfallskod Transportör Mottagare Mängd i kg Fast oljeavfall Renova AB Renova AB 73 Jonbytarmassor* Stena Recycling AB Stena Skarvikshamnen Vattenbaserad Renova AB Renova AB tvättvätska Spillolja Renova AB Renova AB 750 Slam från oljeavskiljare Cleanpipe Smålands Miljö AB * Efter analys av jonbytarmassorna 2010 visade resultatet att metallhalterna med god marginal understiger haltgränserna för farligt avfall (enligt Avfall Sverige). Bolaget undersökte möjligheterna att få slammet hämtat som icke farligt avfall, men avfallet skulle då få transporteras till Vänersborg och dessutom till en högre kostnad. Bedömningen gjordes att avfallet även fortsättningsvis ska lämnas till Stena som behandlar slammet i deras anläggning i den närliggande Skarvikshamnen. Efter installation av membranavgasning används det mindre mängd jonbytare och hämtning sker endast en gång per år. 5.8 Betydande åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat på minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett arbete med att göra energikartläggningar och genomföra föreslagna åtgärder. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och fokus läggs primärt på dessa anläggningar. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan anläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Rya KVV är en av de fem större förbrukarna inom fjärrvärmeproduktionen, vilka tillsammans står för ca 84 % av den totala elförbrukningen. Under verksamhetsåret 2017 utfördes åtgärder på tryckluftssystemet vilka var installation av frekvensstyrda kompressorer samt varmregenererande torkar. Detta har medfört en beräknad besparing på ca 180 MWh per år. 21

23

24

25

26 Bilaga 2 Kemikalieförteckning Rya KVV 2017 Produkt Klassificering Förbrukning Produkttyp Ingående ämne CAS nr. Ingående ämnes klassificering Restriktionslistor Aceton AMMONIAK 24,5% / BULK STOT SE 3; H225; H319; H336; EUH066; 1 l aceton Aquatic Chronic 3; Skin Corr. 1B; STOT SE 3; H314; H335; H412; kg ph-reglerande medel Ammoniaklösning Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; STOT SE 3; H225; H319; H336; EUH066; AFS 2015_7 HGV_ Aquatic Chronic 2; Skin Corr. 1B; STOT SE 3; Aquatic Acute 1; H314; H335; H400; H411; ppm H280; 10 l Nitrogen H280; STOT SE 3; H222; H336; 4.2 l Avfettningsmedel 1-metoxi-2-propanol Flam. Liq. 3; STOT SE 3; H336; H226; AFS 2015_7 HGV_ INDUSTRIAL DEGREASER (FOOD PROCESSING SAFE) Aerosol 2-butanol Flam. Liq. 3; Eye Irrit. 2; STOT SE 3; STOT SE 3; H336; H335; H319; H226; AFS 2015_7 HGV_ metoxi-1-metyletylacetat Flam. Liq. 3; H226; AFS 2015_7 HGV_ Koldioxid H280; AFS 2015_7 HGV_ Flam. Liq. 3; Asp. tox. 1; STOT SE 3; H336; H304; H226; AFS 2015_7 HGV_151124, Prio Utfasning_170504, Reach bilaga XVII_170830, SIN-List_ nafta (petroleum), vätebehandlad tung Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; LAHEGA SPOLARVÄTSKA H225; H319; 13.5 l Spolarvätska 1,2-etandiol, etylenglykol Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; H373; AFS 2015_7 HGV_ Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; LAHEGA SPOLARVÄTSKA H225; H319; Spolarvätska etanol Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; H225; H319; AFS 2015_7 HGV_ Aquatic Chronic 3; H412; LOCTITE 460 EUH202; 0.02 kg Lim 2,2'-Metylenbis(4-metyl-6-tert-butylfenol) Repr. 2; H361; Prio Riskminskning_ LOCTITE kg LOCTITE SI l 68,100,150,220,320,460, l Kraftigt raffinerad mineralolja (C15 - C50) - Kraftigt raffinerad mineralolja (C15 - C50) Molybdendisulfid Eye Dam. 1; Aquatic Chronic 2; H411; Zink bis[o,o-bis(2-etylhexyl) ] bis(ditiofosfat) H318; Molytex EP kg Smörjmedel/fett Zinknaftenat Skin Irrit. 2; H315; Skin Corr. 1A; Met. Corr. 1; NATRONLUT 50% / BULK H314; H290; 6100 kg Natriumhydroxid Skin Corr. 1A; Met. Corr. 1; H290; H314; AFS 2015_7 HGV_ Nitrogen, komprimerad H280; 1200 l Gas Nitrogen H280; Oxygen H270; H280; 20 l Gas Oxygen Flam. Gas 1; H270; H280; Saltsyra (gt; 25% lösning) STOT SE 3; H314; H335; H290; 8200 kg Shell Turbo Oil T 46 N,Xi,R50/ l Sikasil-C EUH208; EUH210; 0.6 l Tätningsmedel Avhärdningsmedel / Avsaltningsmedel Saltsyra Interchangeable low viscosity base oil (<20,5 C) Asp. tox. 1; H304; N-fenyl-1-naftylamin H317; 3-aminopropyltrietoxisilan Met. Corr. 1; Skin Corr. 1B; STOT SE 3; H335; H290; H314; AFS 2015_7 HGV_ Acute tox. 4; Skin Corr. 1B; Skin Sens. 1; H302; H314; H317; bilaga XVII_170830, SIN- List_ destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga Asp. tox. 1; H304; Silsesquioxanes, 3-aminoproyl Me, etoxyterminerad Flam. Liq. 3; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; H226; H315; H319; 2) 0.8 kg Smörjmedel/fett Kraftigt raffinerad mineralolja (C15 - C50) WASHEYE AUTOSAFE 500 Met. Corr. 1; Skin Corr. 1B; 100 l H290; H314; 2-(2-butoxietoxi)etanol Eye Irrit. 2; H319; AFS 2015_7 HGV_151124, Begränsningslistan KemI_170628, Reach bilaga XVII_ propylheptanol etoxilerad, propoxilerad Acute tox. 4; Eye Dam. 1; H302; H318; 2-Propylheptanoletoxilat Acute tox. 4; Eye Dam. 1; H302; H318; 2-Propylheptanoletoxilat Eye Dam. 1; H318; natriumhydroxid Met. Corr. 1; Skin Corr. 1A; H290; H314; AFS 2015_7 HGV_ Natriummetasilikat Paraffin oils, sulfochlorinated, saponified Met. Corr. 1; Skin Corr. 1B; STOT SE 3; H290; H314; H335; Aquatic Chronic 3; H302; H315; H319; H412;

27 Göteborg Energi AB. Box Göteborg goteborgenergi.se