Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med
Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se ISBN -13: 978-91-7164-310-0 Stockholm december 2007 2
Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik från landsting och regioner bland annat för att kunna beskriva utvecklingen inom hälso- och sjukvården på nationell nivå och för att ge medlemmarna jämförelsematerial för intern uppföljning. Med patientrelaterad statistik kan beskrivningarna och jämförelserna göras på ett flexibelt och organisationsoberoende sätt. I denna rapport redovisas uppgifter om de patienter som vårdades i sluten sjukhusvård någon gång under 2006. Hur många män respektive kvinnor vårdades? Vilka sjukdomar hade de och hur gamla var de? Hur långa var vårdtiderna för respektive sjukdomsgrupp? Finns det stora skillnader mellan landstingen? Dessa frågor belyses i rapporten. Uppgifterna är baserade på patientregistret för vilket Socialstyrelsen är ansvarig. Uppgifter om öppen specialiserad läkarvård baserad på patientregistret kommer att presenteras våren 2008. I samband med detta kommer även uppgifterna om den slutna vården att analyseras närmare. Stockholm i december 2007 Agneta Rönn Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 Rapportens innehåll 6 ANVÄNDA BEGREPP OCH KOMMENTARER TILL UPPGIFTERNA 7 RESULTAT 8 UTVECKLINGEN MELLAN 1998 OCH 2006 8 Patienter 8 Vårdtillfällen 8 Vårdtider i dagar 11 Medelvårdtider 13 Vårdplatser 14 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman 15 Somatisk vård 15 Psykiatrisk vård 15 Utvecklingen av sluten vård per huvudman 18 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman 20 Sluten vård i de äldsta åldersgrupperna 30 Skillnader mellan kvinnor och män 34 Antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider 34 Patienternas sjukdomar och ålder 37 Vissa sjukdomar per åldersgrupp och huvudman 60 Vissa operationer per åldersgrupp och huvudman 78 Medelvårdtid per diagnos- och åldersgrupp 85 Medelvårdtid för vissa sjukdomar och operationer per huvudman 89 Läkarbesök och besök hos andra personalkategorier 95 Läkarbesök och vårdtillfällen per huvudman 96 Uppgifter om sluten vård per sjukhusenhet 96 Bilaga 1 Folkmängd per den 31/12 2006 i olika åldersgrupper 104 Bilaga 2 Diagnosgrupper 107 Bilaga 3 Förteckning över sjukvårdsenheter som ingår i sammanställningarna 108 Tabell och diagramförteckning 113 4
SAMMANFATTNING Av uppgifterna från patientregistret om patienter som vårdats i sluten vård 2006 framgår att - 890 000 personer, vilket motsvarar knappt 10 procent av befolkningen, var inlagda på sjukhus vid något tillfälle under året. Det är en ökning med 10 000 personer eller drygt 1 procent från 2005. - det totala antalet vårdtillfällen uppgick till 1,49 miljoner, varav 94 procent avsåg somatisk vård och 6 procent psykiatrisk vård. Antalet vårdtillfällen ökade med 13 400 eller 0,9 procent i förhållande till 2005. - den sammanlagda vårdtiden under året var 9,3 miljoner dagar, varav 81 procent avsåg somatisk vård och 19 procent psykiatrisk vård. Vårdtiden ökade mellan 2006 och 2005 med 2,6 procent. - den genomsnittliga vårdtiden var 5,1 dagar inom somatisk vård och 20,5 dagar inom psykiatrisk vård. Vårdtiden var oförändrad i förhållande till 2005 för somatisk vård, men ökade med 1,4 dagar inom psykiatrisk vård. - männen vårdades fler gånger under året än kvinnorna, om graviditet och förlossning exkluderas, 1,75 gånger jämfört med 1,67. - Gotland hade flest vårdtillfällen per 1000 invånare (175) inom somatisk vård närmast följt av Norrbotten (172). Lägst antal hade Blekinge (129). Uppgifterna är åldersstandardiserade. - Stockholm hade flest vårdtillfällen per 1000 invånare inom psykiatrin (14) och Jämtland hade lägst antal (6). - Landstinget i Uppsala län tillhandahöll mest somatisk vård för patienter från andra landsting (26,4 procent). - inom somatisk vård konsumerade invånarna i Halland högst andel vårdtillfällen (13,6 procent) producerade av andra landsting. - Västernorrland hade flest vårdtillfällen per 100 000 invånare för cerebrovaskulär sjukdom (stroke m m) för både kvinnor (577) och män (604). Kronoberg redovisade det lägsta värdet för kvinnor (308) och Gotland det lägsta för män (291). - medelvårdtiden vid total höftledsplastik uppgick till 8,3 dagar för kvinnor och 7,7 dagar för män. Den totala medelvårdtiden var kortast i Värmland med 5,9 dagar. 5
INLEDNING Rapportens innehåll I denna rapport publiceras uppgifter från patientregistret om de patienter som vårdades i sluten vård under år 2006. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det efter avidentifiering till Sveriges Kommuner och Landstings förfogande. Till grund för detta register ligger huvudmännens patientdatabaser, vilka i sin tur bland annat bygger på uppgifter ur patientjournalerna. I patientregistret finns för varje patient (vårdtillfälle) uppgifter om personnummer, in- och utskrivningsdatum, kön, hemort, vårdenhet, sjukdom/diagnos och operation m m. Generellt gäller att patientregistret innehåller uppgifter om alla avslutade vårdtillfällen. Vissa uppgifter i rapporten redovisas enbart på riksnivå medan andra redovisas för respektive huvudman med målsättningen att belysa de skillnader som förekommer mellan huvudmännen. Uppgifterna ska kunna användas som jämförelsematerial för intern uppföljning. Rapporten innehåller uppgifter om för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades i sluten vård och hur gamla patienterna var. Skillnader mellan män och kvinnor framgår.uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. I huvudsak avser uppgifterna år 2006, men även jämförelser med tidigare år redovisas. Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca 12 000, måste uppgifterna aggregeras. I rapporten aggregeras uppgifterna dels enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997), dels i en indelning efter de stora folksjukdomarna. Stora diagnosgrupper har lyfts fram och för att indelningen ska vara heltäckande samlas icke redovisade diagnosgrupper i en restgrupp inom respektive kapitel. På riksnivå redovisas uppgifter om vårdtillfällen och medelvårdtider grupperade efter kapitel och de stora folksjukdomarna. Patienternas åldersfördelning vid vårdtillfällena framgår för såväl män som kvinnor. Även medelvårdtider för olika åldersgrupper redovisas. För enskilda huvudmän redovisas uppgifter om vårdtillfällen både ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Detta ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen är säljare respektive köpare av sluten vård. Uppgifter om hur vårdtillfällena fördelas efter åldersgrupp och medelvårdtider redovisas för ett antal folksjukdomar och operationstyper. Dessa uppgifter redovisas även uppdelade på män och kvinnor. Uppgifterna om sluten vård har kompletterats med några övergripande uppgifter om den öppna vården från rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Rapporten innehåller inga egentliga analyser, enbart kommentarer till tabellmaterialet. Våren 2008 kommer en rapport med uppgifter om öppen specialiserad läkarvård baserad på patientregistret att presenteras. Rapporten kommer även att innehålla vissa analyser av sluten vård. Uppgifter från patientregistret finns också tillgängliga i Sveriges Kommuner och Landstings internetbaserade presentationsprogram Sjukvårdsdata i fokus. 6
Använda begrepp och kommentarer till uppgifterna Beskrivningarna i denna rapport görs utifrån följande variabler patienter vårdtillfällen (varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient) vårdtider i antalet dagar under året medelvårdtider (totala vårdtider dividerat med antalet vårdtillfällen) vårdplatser En patient kan ha varit inskriven under flera tillfällen under året. För att belysa detta förhållande redovisas relationen Vårdtillfällen/patient. Minskande medelvårdtider innebär att platserna kan användas till fler patienter/vårdtillfällen eller att vårdplatserna kan reduceras. Antalet vårdtillfällen avgränsas i den nationella statistiken av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsv), klinikvårdtillfälle. Västra Götalandsregionen utgör delvis undantag från regeln och använder begreppet sjukhusvårdtillfälle, vilket innebär att sjukhuset avgränsar vårdtillfället. Detta innebär exempelvis att det normalt genereras två vårdtillfällen om en patient skrivs ut från en klinik och in på en annan klinik på samma sjukhus, men i Västra Götalandsregionen rapporterar vissa sjukhus detta som ett vårdtillfälle. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen och medelvårdtider mellan landsting bör beaktas att olika behandlingspraxis påverkar resultatet även om alla använder begreppet klinikvårdtillfälle. Landsting som förlägger akut- och eftervård till olika verksamhetsområden vid t.ex. stroke får fler vårdtillfällen och kortare vårdtider än landsting som i större utsträckning färdigvårdar patienterna inom samma enhet. För Landstinget i Sörmland har diagnos- och operationskoderna delvis underrapporterats beroende på problem med sitt nya patientadministrativt system. 7
RESULTAT Utvecklingen mellan 1998 och 2006 Patienter År 2006 vårdades cirka 890 000 patienter inom sluten vård (tabell 1). Det innebär, grovt räknat, att tio procent av befolkningen hade vårdats någon gång under året. Varje patient vårdades i genomsnitt 1,65 gånger under året. Män vårdades i genomsnitt fler gånger än kvinnor, 1,75 jämfört med 1,57. Patienterna vårdades fler gånger inom den psykiatriska vården (1,84) än inom den somatiska vården (1,61). Inom den somatiska vården återfanns flest vårdtillfällen per patient (1,57) inom medicinsk korttidsvård. Antalet patienter minskade varje år från 1998 till 2003. Minskningen uppgick till cirka 50 000 patienter (5,5 procent). År 2004 bröts den neråtgående trenden och antalet patienter har därefter ökat. Under år 2006 uppgick ökningen till 9 760 patienter (1,1 procent) varav 9 320 avsåg somatisk vård. (Att summan av patienterna inom olika huvudgrupper i tabellen är större än totalbeloppen beror på att samma person kan förekomma som patient inom mer än en huvudgrupp.) Vårdtillfällen Antalet vårdtillfällen framgår av diagram1 och tabell 2. Varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient. Det totala antalet vårdtillfällen år 2006 uppgick till 1,49 miljoner, varav 54,9 procent avsåg kvinnor. Den somatiska vården svarade för 1,40 miljoner vårdtillfällen eller 94,1 procent av samtliga vårdtillfällen. Inom den somatiska vården var antalet vårdtillfällen något fler inom den medicinska korttidsvården än inom den kirurgiska, 671 000 jämfört med 632 000. Den geriatriska vården omfattade endast 3,8 procent av samtliga vårdtillfällen. Liksom antalet patienter minskade antalet vårdtillfällen från 1998 till 2003. Minskningen uppgick till 94 900 vårdtillfällen eller 6,2 procent. Från och med 2004 har antalet vårdtillfällen ökat. Ökningen under 2006 var 13 400 vårdtillfällen (0,9 procent) varav 12 300 avsåg somatisk vård. 8
Tabell 1 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp 1998 2006 1) 1998 2000 2005 2006 Specialiserad somatisk vård Patienter 880 024 848 005 849 553 858 876 Vårdtillfällen/patient 1.63 1.62 1.61 1.61 varav Medicinsk korttidsvård Patienter 437 197 416 394 417 872 420 327 Vårdtillfällen/patient 1.60 1.59 1.58 1.57 Kirurgisk korttidsvård Patienter 504 250 490 236 488 456 488 602 Vårdtillfällen/patient 1.29 1.29 1.27 1.27 Geriatrisk vård Patienter 48 834 43 248 43 681 43 679 Vårdtillfällen/patient 1.28 1.25 1.29 1.28 Specialiserad psykiatrisk vård Patienter 49 332 47 626 46 021 46 406 Vårdtillfällen/patient 1.75 1.81 1.85 1.84 Specialiserad vård totalt Patienter 913 337 880 188 880 267 890 029 Vårdtillfällen/patient 1.67 1.66 1.65 1.65 1) Exkl. vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient: 12 628 år 1998, 15 728 år 2000, 24 848 år 2005 och 24 025 år 2006. Diagram 1 Vårdtillfällen efter huvudgrupp 1998 2006 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård 1998 2000 2005 2006 9
Tabell 2 Vårdtillfällen efter huvudgrupp 1998 2006 1998 2000 2005 2006 Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen 1 449 149 1 389 095 1 390 172 1 402 429 Vårdtillfällen/1000 inv. 163.7 156.4 153.6 153.9 varav Medicinsk korttidsvård Vårdtillfällen 705 627 669 565 671 329 670 848 Vårdtillfällen/1000 inv. 79.7 75.4 74.2 73.6 Kirurgisk korttidsvård Vårdtillfällen 654 706 637 329 634 374 632 298 Vårdtillfällen/1000 inv. 73.9 71.7 70.1 69.4 Geriatrisk vård Vårdtillfällen 62 349 54 092 56 535 55 931 Vårdtillfällen/1000 inv. 7.0 6.1 6.2 6.1 Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen 87 456 87 558 87 358 88 468 Vårdtillfällen/1000 inv. 9.9 9.9 9.7 9.7 Specialiserad vård totalt Vårdtillfällen 1 536 605 1 476 653 1 477 530 1 490 897 Vårdtillfällen/1000 inv. 173.5 166.2 163.3 163.6 Tabell 3 Procentuell fördelning av antal patienter 2006 1) efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt patient per patient år år år år år år år ter 1 83.6 80.0 80.8 67.8 61.5 56.6 55.7 68.7 611 046 2 11.1 12.9 12.4 17.2 19.6 22.0 24.1 17.2 153 039 3 2.7 3.7 3.5 6.9 8.9 10.2 10.3 6.8 60 597 4 1.0 1.5 1.4 3.2 4.2 5.1 5.0 3.2 28 302 5-1.5 1.8 1.9 4.8 5.9 6.1 4.8 4.2 37 045 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 890 029 Antal patienter 73 821 64 896 197 855 200 766 124 386 148 410 85 763 890 029 Vårdtillfällen per patient 1.32 1.37 1.36 1.70 1.83 1.90 1.85 1.65 1) Exklusive 24 025 vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient Av tabell 3 framgår hur patienter i olika åldersgrupper fördelas efter antalet gånger de vårdades i sluten vård under år 2006. Det framgår exempelvis att flertalet personer, 68,7 procent i genomsnitt, vårdades vid enbart ett tillfälle och att denna andel var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen (83,6 procent). Flest gånger vårdades patienter i åldersgruppen 75-84 år. Av dessa patienter hade 6,1 procent vårdats vid fem eller fler tillfällen. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient varierade mellan 1,32 (0-14 år) och 1,90 (75-84 år). I diagram 2 och tabell 4 redovisas procentuell fördelning av antalet vårdtillfällen per åldersgrupp. Av tabellen framgår exempelvis att 41,7 procent av vårdtillfällena avsåg patienter med ett vårdtillfälle och att andelen i den yngsta åldersgruppen var 63,4 procent. Patienter som vårdats fem gånger eller fler svarade för 17,3 procent av vårdtillfällena och i gruppen 65-74 år var denna andel 21,4 procent. 10
Diagram 2 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2006 efter åldersgrupp 100% 90% 10,4 10,2 10,5 3,2 4,3 4,0 19,9 21,4 20,3 16,1 80% 70% 60% 6,1 16,9 8,2 7,7 18,9 18,2 7,6 12,2 9,2 10,7 14,6 16,0 10,8 16,8 50% 20,3 40% 21,3 23,2 26,1 30% 63,4 58,4 59,6 20% 40,0 33,5 29,8 30,2 10% 0% 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år 1 vårdtillfälle 2 vårdtillfällen 3 vårdtillfällen 4 vårdtillfällem 5 eller fler vårdtillfällen Tabell 4 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2006 efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt vårdper patient år år år år år år år tillfällen 1 63.4 58.4 59.6 40.0 33.5 29.8 30.2 41.7 611 046 2 16.9 18.9 18.2 20.3 21.3 23.2 26.1 20.9 306 078 3 6.1 8.2 7.7 12.2 14.6 16.0 16.8 12.4 181 791 4 3.2 4.3 4.0 7.6 9.2 10.7 10.8 7.7 113 208 5-10.4 10.2 10.5 19.9 21.4 20.3 16.1 17.3 252 895 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 1 465 018 Antal vårdtillfällen 97 308 88 908 268 512 340 893 227 938 282 428 158 312 1 465 018 Vårdtider i dagar Vårdtid i dagar per huvudgrupp redovisas i diagram 3 och tabell 5. Den sammanlagda vårdtiden, uttryckt i dagar, uppgick till 9,3 miljoner år 2006, vilket motsvarar 1,0 dag per invånare. Av dessa dagar avsåg 7,6 miljoner somatisk vård (81,3 procent) och 1,8 miljoner psykiatrisk vård (18,7 procent). Närmare hälften av dagarna inom den somatiska vården utgjordes av medicinsk korttidsvård. Antalet dagar inom den geriatriska vården uppgick till 1,3 miljoner. Geriatriken svarade därmed för 14,1 procent av den totala vårdtiden uttryckt i dagar, medan andelen av vårdtillfällena endast uppgick till 3,8 procent. Det totala antalet dagar minskade med 9,7 procent mellan 1998 och 2006. Minskningen var störst för den psykiatriska vården med 16,6 procent, medan den somatiska vården minskade med 7,9 procent. Jämfört med år 2005 ökade antalet dagar totalt år 2006 med 2,6 procent. Motsvarande ökning för den psykiatriska vården var 6,0 procent. Denna ökning beror på att förhållandevis många patienter med lång vårdtid (ibland flera år) inom psykiatrisk vård har skrivits ut. 11
Diagram 3 Vårdtid uttryckt i dagar per 1000 invånare efter huvudgrupp 1998-2006 450 400 350 300 1998 2000 2005 2 006 Dagar/1000 inv 250 200 150 100 50 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård Tabell 5 Vårdtid uttryckt i dagar 1) efter huvudgrupp 1998 2006 1998 2000 2005 2006 Specialiserad somatisk vård Dagar (1000-tal) 8 250.3 7 762.7 7 451.5 7 596.8 Dagar/1000 inv. 932 874 824 834 varav Medicinsk korttidsvård Dagar (1000-tal) 3 942.8 3 631.4 3 458.5 3 493.4 Dagar/1000 inv. 445 409 382 383 Kirurgisk korttidsvård Dagar (1000-tal) 2 995.9 2 853.2 2 567.0 2 567.8 Dagar/1000 inv. 338 321 284 282 Geriatrisk vård Dagar (1000-tal) 1 207.1 1 155.0 1 268.8 1 320.5 Dagar/1000 inv. 136 130 140 145 Specialiserad psykiatrisk vård Dagar (1000-tal) 2 100.6 1 900.1 1 653.5 1 752.2 Dagar/1000 inv. 237 214 183 192 Specialiserad vård totalt Dagar (1000-tal) 10 350.8 9 662.8 9 112.4 9 349.0 Dagar/1000 inv. 1 169 1 088 1 007 1 026 1) Den sammanlagda vårdtiden i dagar fås genom att uppgifterna över utskrivna patienter kompletterats med patientinventeringar för den geriatriska och psykiatriska vården. Vårdtid för utskrivna patienter har beräknats som utskrivnings- minus inskrivningsdatum och när in- och utskrivning skett samma dag har vårdtiden räknats som noll dagar. 12
Medelvårdtider Av diagram 4 och tabell 6 framgår framgår medelvårdtiden per huvudgrupp 1998-2006. Vårdtiden för det genomsnittliga vårdtillfället år 2006 uppgick till 6,0 dagar, samma som året innan. Likaså var medelvårdtiden oförändrad för den specialiserade somatiska vården (5,1 dagar) och inom denna också för medicinsk korttidsvård (5,2 dagar) och kirurgisk korttidsvård (4,1 dagar). Däremot uppvisade den geriatriska vården en svag ökning från 16,3 dagar 2005 till 16,5 dagar 2006. För nästan en tredjedel (32,9 procent) av vårdtillfällena inom den somatiska vården 2006 uppgick vårdtiden till högst en dag och för nästan hälften (49,3 procent) var vårdtiden högst två dagar. Medelvårdtiden inom den psykiatriska vården ökade från 19,1 dagar år 2005 till 20,5 dagar 2006. Även de patienter som hade en vårdtid på 365 dagar eller mindre hade en viss ökning av medelvårdtiden, från 14,0 dagar år 2005 till 14,2 dagar 2006. Inom den psykiatriska vården 2006 var vårdtiden högst två dagar för drygt en tredjedel (35,3 procent) av vårdtillfällena och högst fyra dagar för nästan hälften (48,6 procent) av vårdtillfällena. Den slutna psykiatriska vården har förändrats avsevärt under senare år. Resurser har omfördelats från slutna till öppna vårdformer. Klinikerna på sjukhusen inriktar sig mot akuta, starkt specialiserade insatser. Patienter med mycket långa, obrutna vårdperioder (flera år) minskade tidigare successivt i antal men de senaste åren märks en förändring. Patienter som vårdats mer än ett år utgör en liten andel av samtliga patienter. Denna andel minskade från 0,8 procent 1998 till 0,5 procent 2002 och låg kvar på denna nivå t o m 2005 men 2006 ökade den till 0,6 procent. Andelen dagar av den totala vårdtiden som dessa patienter svarade för minskade från 36 procent 1998 till 23 procent 2004. Därefter har andelen ökat till 27 procent 2005 och till 31 procent 2006. Den kraftiga minskningen av medelvårdtiden inom den psykiatriska vården mellan år 1998 och 2000 förklaras till viss del av en ökning av andelen patienter som skrivs in och ut under samma dag eller skrivs ut dagen efter inskrivningsdagen. Diagram 4 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 1998-2006 30 25 20 Medelvårdtid 15 1998 2000 2005 2006 10 5 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård 13
Tabell 6 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 1998 2006 1998 2000 2005 2006 Specialiserad somatisk vård 5.7 5.5 5.1 5.1 varav Medicinsk korttidsvård 5.6 5.4 5.2 5.2 Kirurgisk korttidsvård 4.6 4.5 4.1 4.1 Geriatrisk vård 19.3 19.6 16.3 16.5 Specialiserad psykiatrisk vård 27.7 19.9 19.1 20.5 Specialiserad vård totalt 6.9 6.4 6.0 6.0 Vårdplatser Andelen vårdplatser år 2006 per huvudgrupp framgår av diagram 5. Uppgifterna avser genomsnittligt antal disponibla vårdplatser och är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings ekonomi- och verksamhetsstatistik. Mellan år 2005 och 2006 minskade antalet platser med 126 eller 0,5 procent. Den totala minskningen mellan åren 1998 och 2006 var 6 900 vårdplatser. Totala antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser uppgick till 26 350 år 2006. Av diagram 5 framgår att de flesta vårdplatserna fanns inom den medicinska korttidsvården (38,5 procent), närmast följt av den kirurgiska korttidsvården (30,1 procent). Psykiatrins andel uppgick till 16,4 procent och geriatrikens till 8,7 procent. I tabell 62 redovisas uppgifter om vårdplatser och vårdtillfällen per sjukhusenhet och huvudman år 2006. Diagram 5 Vårdplatser efter huvudgrupp 2006 Psykiatrisk vård 16,4% Övrigt* 2,8% Medicinsk korttidsvård 38,5% Geriatrisk vård 8,7% Ofördelad korttidsvård 3,5% Kirurgisk korttidsvård 30,1% * Övrig Specialiserad somatisk vård samt Primärvård 14
Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman I detta kapitel redovisas uppgifter för enskilda huvudmän avseende såväl producerad som konsumerad sluten vård. Uppgifterna ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen producerar vård till invånare i andra landsting respektive erhåller vård till sina invånare som produceras av andra landsting. Med produktion avses vård som produceras inom den egna organisationen oberoende av om den avser den egna befolkningen eller inte. Med konsumtion avses vård som konsumeras av invånarna i det egna landstinget eller den egna regionen/kommunen oberoende av var vården producerats. Redovisningen i tabell 10 avser somatisk vård, det vill säga medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård, respektive psykiatrisk vård. Somatisk vård Tabell 10 visar att 26,4 procent av de somatiska vårdtillfällena som producerats i Uppsala avsåg invånare utanför det egna landstinget. De största mottagarna var boende i Västmanland med 3 100 vårdtillfällen, Gävleborg med 2 800, Dalarna med 2 400 samt Stockholm med 2 100. Tillsammans utnyttjade invånarna i dessa fyra landsting 18,5 procent av de vårdtillfällen som producerats av Uppsala. Andra huvudmän som sålde stora andelar av sin produktion var Västerbotten med 15,5 procent och Örebro med 12,8 procent. Båda är huvudmän med universitetssjukhus. Av den vård som Uppsala sålde till andra huvudmän avsåg 24,4 procent patienter med tumörer och 16,2 procent patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande andelar för Västerbotten var 17,1 respektive 30,7 procent och för Örebro 20,3 respektive 20,4 procent. Halland köpte procentuellt sett flest vårdtillfällen inom somatisk vård i förhållande till sin konsumtion med 13,6 procent, se tabell 10 och diagram 9. Av hallänningarnas vårdtillfällen avsåg 9,4 procent vård i Västra Götalandsregionen. Huvudmän med regionsjukhus köpte lägst andel vårdtillfällen, från 1,5 till 6,1 procent. Psykiatrisk vård Tabell 10 visar att det landsting som sålde förhållandevis mest av den producerade psykiatriska vården var Dalarna med 21,4 procent. Av tabellen och diagram 10 framgår att det landsting som köpte störst andel av sin konsumtion var Gävleborg med 16,8 procent följt av Värmland med 14,8 procent. Gävleborg köpte 8,7 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Dalarna. De lägsta andelarna köpt psykiatrisk vård hade Skåne och Stockholm med 2,3 respektive 2,4 procent av konsumtionen. 15
Diagram 6 Andel köpt vård av den totala konsumerade somatiska vården 2006 14,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Halland Värmland Sörmland Kronoberg Jämtland Västmanland Gotland Gävleborg Blekinge Västernorrland Kalmar Dalarna Norrbotten Jönköping Uppsala Riket Östergötland Örebro Stockholm Västerbotten Västra Götaland Skåne Diagram 7 Andel köpt vård av den totala konsumerade psykiatriska vården 2006 18,0 16,0 14,0 12,0 Procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Gävleborg Värmland Västmanland Sörmland Västernorrland Jämtland Halland Dalarna Östergötland Gotland Uppsala Västerbotten Örebro Blekinge Norrbotten Kalmar* Kronoberg Riket Jönköping Västra Götaland Stockholm Skåne * Avser 2005 eftersom 2006 års uppgift saknas 16
Tabell 7 Producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård samt andel såld respektive köpt vård 2006 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan huvudman % huvudman % huvudman % huvudman % Stockholm 268 393 2,9 264865 3,2 26 897 3,2 26 068 2,4 Uppsala 55 969 26,4 43098 6,1 3 374 13,5 3 061 5,6 Sörmland 36 326 3,4 39428 11,8 2 335 4,7 2 376 8,7 Östergötland 64 107 9,9 59837 4,3 2 514 2,7 2 597 6,9 Jönköping 54 367 3,8 56163 7,5 3 533 5,5 3 450 3,6 Kronoberg 24 574 3,7 26035 11,6 1 450 11,1 1 299 4,4 Kalmar 1) 37 836 4,0 39634 9,2 2 064 6,2 2 064 4,9 Blekinge 20 231 6,7 20746 10,2 1 405 2,5 1 383 5,3 Skåne 185 868 3,8 179706 1,5 11 626 2,8 11 403 2,3 Halland 42 340 7,4 44706 13,6 1 853 4,4 1 871 7,1 Västra Götaland 235 184 3,8 229255 2,3 13 840 1,5 13 781 2,9 Värmland 39 474 1,9 43265 11,9 1 507 2,8 1 704 14,8 Örebro 48 851 12,8 43278 4,2 2 858 3,1 2 892 5,4 Västmanland 40 152 2,7 43855 11,3 1 732 4,8 1 831 10,6 Dalarna 47 248 4,7 48764 8,8 2 730 21,4 2 155 7,1 Gävleborg 40 121 5,3 42014 10,4 1 582 6,6 1 740 16,8 Västernorrland 39 462 2,4 42393 10,1 1 896 5,0 1 870 7,6 Jämtland 18 948 5,1 20100 11,5 747 7,2 727 7,2 Västerbotten 50 952 15,5 43734 2,3 1 916 4,0 1 892 5,5 Norrbotten 42 147 1,9 44720 8,5 2 130 4,8 2 110 4,9 Gotland 9 879 5,3 10413 11,1 479 5,6 479 6,5 Okänt 2) 16420 1 715 Riket 1 402 429 5,6 1 402 429 5,6 88 468 4,3 88 468 4,3 1) För psykiatrisk vård finns endast uppgift om den totala produktionen. Konsumtionen har skattats med produktionen. Vidare är uppgifterna om andelarna såld och köpt vård hämtade från 2005 års undersökning. 2) Hemort ej registrerad, utlänningar m m 17
Utvecklingen av sluten vård per huvudman I tabell 11 visas antalet producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård per landsting år 2005 och 2006. Under perioden ökade antalet vårdtillfällen med 12 300 eller 0,9 procent inom den somatiska vården och inom den psykiatriska vården med 1 100 eller 1,3 procent. Inom den somatiska vården minskade både produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest i Jämtland med 5,8 respektive 5,3 procent mellan 2005 och 2006. Gotland uppvisade den största ökningen i fråga om både produktion och konsumtion med 5,2 respektive 4,3 procent. Näst störst ökning av producerad vård hade Stockholm med 2,5 procent och av konsumerad vård Östergötland med 2,5 procent. Förändringarna på landstingsnivå var större inom den psykiatriska vården än inom den somatiska vården. Den största minskningen av produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mellan 2005 och 2006 svarade Gotland för med 14 respektive 16 procent. Västernorrland uppvisade störst ökning både av produktionen och av konsumtionen. Ökningen uppgick till cirka 30 procent i båda fallen. 18
Tabell 8 Producerade resp. konsumerade vårdtillfällen för somatisk resp. psykiatrisk vård 2005 och 2006 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård 2005 2006 Proc 2005 2006 Proc 2005 2006 Proc 2005 2006 Proc förändr förändr förändr förändr Stockholm 261 967 268393 2,5 259 202 264865 2,2 27 077 26897-0,7 26 242 26068-0,7 Uppsala 55 525 55969 0,8 42 812 43098 0,7 3 356 3374 0,5 3 058 3061 0,1 Sörmland 36 350 36326-0,1 38 755 39428 1,7 2 495 2335-6,4 2 472 2376-3,9 Östergötland 62 856 64107 2,0 58 350 59837 2,5 2 081 2514 20,8 2 165 2597 20,0 Jönköping 53 448 54367 1,7 55 629 56163 1,0 3 641 3533-3,0 3 567 3450-3,3 Kronoberg 24 605 24574-0,1 26 433 26035-1,5 1 460 1450-0,7 1 375 1299-5,5 Kalmar 1) 38 764 37836-2,4 40 448 39634-2,0 2 155 2064-4,2 2 042 2064 1,1 Blekinge 20 327 20231-0,5 20 806 20746-0,3 1 415 1405-0,7 1 344 1383 2,9 Skåne 181 457 185868 2,4 175 445 179706 2,4 11 330 11626 2,6 11 117 11403 2,6 Halland 41 537 42340 1,9 44 143 44706 1,3 1 750 1853 5,9 1 745 1871 7,2 Västra Götaland 234 326 235184 0,4 227 480 229255 0,8 13 560 13840 2,1 13 337 13781 3,3 Värmland 39 918 39474-1,1 44 670 43265-3,1 1 411 1507 6,8 1 554 1704 9,7 Örebro 49 758 48851-1,8 43 168 43278 0,3 2 749 2858 4,0 2 667 2892 8,4 Västmanland 39 697 40152 1,1 43 102 43855 1,7 1 795 1732-3,5 1 912 1831-4,2 Dalarna 47 413 47248-0,3 49 406 48764-1,3 2 909 2730-6,2 2 292 2155-6,0 Gävleborg 40 358 40121-0,6 42 371 42014-0,8 1 542 1582 2,6 1 778 1740-2,1 Västernorrland 40 366 39462-2,2 42 906 42393-1,2 1 452 1896 30,6 1 442 1870 29,7 Jämtland 20 124 18948-5,8 21 221 20100-5,3 788 747-5,2 775 727-6,2 Västerbotten 50 491 50952 0,9 43 412 43734 0,7 1 774 1916 8,0 1 740 1892 8,7 Norrbotten 41 490 42147 1,6 44 381 44720 0,8 2 062 2130 3,3 2 066 2110 2,1 Gotland 9 395 9879 5,2 9 983 10413 4,3 556 479-13,8 571 479-16,1 Okänt 2) 16 049 16420 2,3 2 097 1715-18,2 Riket 1 390 172 1402429 0,9 1 390 172 1402429 0,9 87 358 88468 1,3 87 358 88 468 1,3 1) För psykiatrisk vård finns endast uppgift om den totala produktionen. Konsumtionen har skattats med produktionen. Vidare är uppgifterna om andelarna såld och köpt vård hämtade från 2005 års undersökning. 2) Hemort ej registrerad, utlänningar m m 19
Sluten vård per åldersgrupp och huvudman Befolkningsutvecklingen för de äldre under den senaste tioårsperioden utmärks av en kraftig ökning (27 procent) av antalet personer bland de allra äldsta, 85 år och äldre. Storleken på gruppen 65-74 år var däremot så gott som oförändrad under perioden medan de som var 75-84 år minskade med 2 procent. Gruppen 85 år och äldre ökade under vart och ett av de tio åren. Gruppen 65-74 år minskade de första fem åren för att därefter öka varje år medan utvecklingen var motsatt för gruppen 75-84 år som ökade i antal under de första fem åren för att sedan minska under de följande åren. Under 2006 ökade antalet personer i åldrarna 85 år eller äldre med 3,7 procent. Diagram 11 visar olika åldersgruppers andel av befolkningen, antalet vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård år 2006. Vårdkonsumtionen ökar med stigande ålder. De äldres vårdkonsumtion är procentuellt högre för antalet dagar i sluten vård än för antalet vårdtillfällen beroende på att de har längre medelvårdtider än de yngre. De som var 65 år och äldre utgjorde 17,4 procent av befolkningen, men svarade för drygt hälften (53,3 procent) av dagarna. För de som var 85 år och äldre var andelen av dagarna 5,8 gånger så stor som befolkningsandelen. Däremot utgjorde de som var under 25 år 29,7 procent av befolkningen, men andelen av dagarna var endast 9,4 procent. Diagram 8 Olika åldersgruppers andel av befolkningen, antal vårdtillfällen och antal dagar i sluten vård 2006 85 - år; 2,6% 75-84 år; 6,2% 85 - år; 10,7% 85 - år; 15,0% 65-74 år; 8,6% 75-84 år; 19,0% 45-64 år; 26,2% 75-84 år; 22,6% 65-74 år; 15,4% 65-74 år; 15,7% 25-44 år; 26,7% 45-64 år; 23,1% 45-64 år; 21,9% 15-24 år; 12,7% 25-44 år; 18,6% 25-44 år; 15,5% 0-14 år; 17,0% 15-24 år; 6,2% 0-14 år; 7,1% 15-24 år; 4,8% 0-14 år; 4,5% Befolkning Vårdtillfällen Dagar Tabellerna 12-14 visar utnyttjandet av vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper för enskilda huvudmän, vilket kompletteras med diagram 12-14 som visar utvalda uppgifter. Både tabellerna och diagrammen innehåller ålderstandardiserade uppgifter som visar hur vårdkonsumtionen skulle ha sett ut för respektive huvudman om åldersfördelningen varit densamma som i riket. Åldersstandardisering används när jämförelser ska göras mellan huvudmän och skillnader i befolkningens åldersstruktur inte ska påverka resultatet. 20
Av tabell 13 framgår att inom den somatiska vården ökade i genomsnitt antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med stigande ålder, från 68 i den yngsta åldersgruppen till 665 i den äldsta. I tabell 14 kan utläsas att det högsta vårdutnyttjandet inom psykiatrin fanns i åldersgruppen 45-64 år med 14 vårdtillfällen per 1000 invånare. Stockholm och Uppsala har båda en relativt ung befolkning. Andelen invånare som var 65 år och äldre uppgick år 2006 till 14,1 respektive 14,8 procent jämfört med 17,4 procent i riket. Med rikets åldersfördelning skulle dessa landsting ha haft fler vårdtillfällen totalt per 1000 invånare (tabell 12), 163 i stället för 152 i Stockholm och 160 i stället för 151 i Uppsala. Kalmar, Dalarna och Västernorrland har alla en relativt gammal befolkning. Med rikets åldersfördelning skulle de totalt ha haft 10-11 vårdtillfällen färre per 1000 invånare. Av diagram 12 framgår att Norrbotten hade flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 85 år och äldre medan Jämtland hade det lägsta antalet. Skillnaden mellan åldersgrupperna 85 år och äldre och 75-84 år var markant mindre för Jämtland än för övriga huvudmän. I gruppen 75-84 år hade Gotland det högsta antalet vårdtillfällen per 1000 invånare och Blekinge det lägsta antalet. När det gäller konsumtionen av den somatiska vården visar diagram 13 (åldersstandardiserade värden) att Gotland hade flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare (175) följt av Norrbotten (172) medan Blekinge hade lägst antal (129). Riket hade 154 vårdtillfällen per 1000 invånare. Konsumtionen av psykiatrisk vård redovisas i diagram 14. Där framgår att Stockholm hade flest (14), och Jämtland lägst (6) antal vårdtillfällen per 1000 invånare. Att Stockholm hade så många fler vårdtillfällen kan delvis förklaras med att de har en större andel korta besök (0-1 dagar) än övriga huvudmän. Riket hade 10 vårdtillfällen per 1000 invånare. För att enklare kunna jämföra huvudmännen redovisas i tabellerna 15-17 det faktiska antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i form av ett index där genomsnittsvärdet för riket satts till 100. När det gäller den totala konsumtionen hade Gotland högst värde, 16 procent över riksgenomsnittet, följt av Norrbotten med 14 procent över genomsnittet. Blekinge hade det lägsta faktiska värdet med 11 procent färre vårdtillfällen per 1000 invånare än hela landet, följt av Östergötland med 9 procent lägre värde än genomsnittet. De landsting som hade högst värden totalt låg högt även för den somatiska vården (tabell 16) som svarade för 94,1 procent av totala antalet vårdtillfällen. Gotland hade högst värde, 18 procent över genomsnittet i landet, följt av Norrbotten och Dalarna (båda 15 procent över genomsnittet). Inom den psykiatriska vården var variationerna stora (tabell 17). Flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare hade Stockholm med 40 procent fler än riksgenomsnittet och lägst antal hade Jämtland med 41 procent färre än genomsnittet. 21
Diagram 9 Antal vårdtillfällen per 1000 inv. i olika åldersgrupper 2006, konsumtion totalt 900 800 700 600 Vårdtillf/1000 inv 500 400 300 200 100 0 Gotland Norrbotten Västerbotten Dalarna Stockholm Västernorrland Jönköping Västmanland Uppsala Örebro Skåne Riket Kalmar Jämtland Värmland Halland V:a Götaland Sörmland Gävleborg Kronoberg Östergötland Blekinge 75-84 år 85- år Diagram 10 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare 2006, konsumtion somatisk vård (åldersstandardiserat) 180 170 160 Vårdtillf/1000 inv 150 140 130 120 110 100 Gotland Norrbotten Västerbotten Dalarna Jönköping Västmanland Västernorrland Kalmar Riket Halland Örebro Skåne Uppsala V:a Götaland Stockholm Jämtland Värmland Sörmland Gävleborg Östergötland Kronoberg Blekinge 22
Diagram 11 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare 2006, konsumtion psykiatrisk vård (åldersstandardiserat) 16 14 12 Vårdtillf/1000 inv 10 8 6 4 2 0 Stockholm Jönköping Örebro Uppsala Riket Skåne Sörmland Kalmar Blekinge V:a Götaland Norrbotten Gotland Dalarna Västernorrland Västerbotten Kronoberg Västmanland Halland Gävleborg Värmland Östergötland Jämtland 23
Tabell 9 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion totalt Hemlandsting Blekinge 60 61 96 121 251 421 596 146 138 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 57 70 110 145 287 532 755 152 163 Uppsala 55 70 108 139 299 519 743 151 160 Sörmland 60 82 116 136 269 455 620 159 155 Östergötland 75 71 104 129 261 443 581 149 148 Jönköping 72 85 125 165 317 528 655 180 176 Kronoberg 47 72 108 131 284 449 574 152 147 Kalmar 77 81 110 151 307 492 672 178 167 Skåne 65 74 107 144 297 504 660 161 161 Halland 69 74 118 139 285 475 661 161 160 V:a Götaland 76 80 110 141 284 474 614 158 159 Värmland 61 75 106 133 284 481 679 164 155 Örebro 70 78 114 146 297 508 621 168 164 Västmanland 72 84 119 151 296 523 704 174 170 Dalarna 76 93 119 148 312 539 721 185 174 Gävleborg 65 78 107 132 276 452 568 159 150 Västernorrland 77 92 115 146 306 531 693 181 171 Jämtland 78 77 107 130 295 483 543 164 155 Västerbotten 81 83 109 154 322 570 790 177 177 Norrbotten 74 81 112 159 336 581 806 186 180 Gotland 81 87 124 164 313 588 723 189 183 Riket) 68 80 113 144 293 502 670 163 163 24
Tabell 10 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion av somatisk vård Hemlandsting Uppsala 54 59 96 125 289 511 737 141 150 Kalmar 76 71 97 139 301 487 669 170 157 Blekinge 60 53 84 108 243 412 584 137 129 Skåne 65 64 95 132 287 493 650 152 151 Örebro 69 67 99 131 291 503 619 157 153 Jämtland 78 71 98 124 290 478 540 158 149 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 57 54 94 123 275 526 751 138 149 Sörmland 60 72 103 124 262 448 618 150 145 Östergötland 74 64 95 121 256 436 577 143 142 Jönköping 72 75 110 149 309 522 653 169 166 Kronoberg 47 65 99 122 276 442 568 145 140 Halland 68 66 109 131 281 468 655 155 153 V:a Götaland 75 68 98 129 276 465 607 149 150 Värmland 61 66 96 125 279 477 677 158 148 Västmanland 71 77 108 142 292 520 704 167 163 Dalarna 76 82 109 137 306 534 719 177 166 Gävleborg 64 70 97 124 272 449 567 152 144 Västernorrland 76 84 103 137 299 526 689 174 163 Västerbotten 80 72 99 145 317 566 789 170 170 Norrbotten 73 69 100 149 331 577 803 178 172 Gotland 80 80 115 150 308 583 719 182 175 Riket) 68 69 101 131 285 495 665 154 154 25
Tabell 11 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion av psykiatrisk vård Hemlandsting Örebro 1 11 16 15 7 6 3 11 11 Dalarna 0 11 10 11 6 5 2 8 8 Gotland 0 8 10 14 5 5 4 8 8 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 1 16 15 23 12 6 3 14 14 Uppsala 1 10 13 14 10 8 6 10 10 Sörmland 1 10 13 12 6 7 3 9 9 Östergötland 0 7 8 8 6 7 4 6 6 Jönköping 0 11 15 16 8 6 2 10 11 Kronoberg 0 7 9 9 8 7 6 7 7 Kalmar 1) 1 10 14 12 6 5 3 9 9 Blekinge 0 8 11 13 8 9 12 9 9 Skåne 1 10 12 13 10 10 10 10 10 Halland 1 7 9 8 4 7 6 6 7 V:a Götaland 1 11 11 11 8 9 7 9 9 Värmland 0 9 9 8 4 4 2 6 6 Västmanland 1 7 11 10 5 4 1 7 7 Gävleborg 0 7 11 8 5 3 2 6 6 Västernorrland 0 8 11 10 7 6 4 8 8 Jämtland 0 6 9 6 6 5 3 6 6 Västerbotten 1 11 10 9 5 4 2 7 7 Norrbotten 1 13 12 10 5 4 3 8 8 Riket 1 11 13 14 8 7 5 10 10 1) Fördelning på åldersgrupper enligt 2005 års värden 26
Tabell 12 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion totalt. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt 84 87 97 101 98 106 113 93 Uppsala 80 87 95 96 102 103 111 92 Sörmland 88 102 102 94 92 91 93 97 Östergötland 109 89 91 90 89 88 87 91 Jönköping 106 107 110 114 108 105 98 110 Kronoberg 69 90 95 91 97 89 86 93 Kalmar Skåne 96 92 94 100 101 100 99 99 Halland 101 92 104 96 97 95 99 99 Jämtland 115 96 94 90 101 96 81 100 113 101 97 104 105 98 100 109 Blekinge 89 76 84 84 86 84 89 89 V:a Götaland 111 100 97 97 97 94 92 97 Värmland 90 94 93 92 97 96 101 101 Örebro 103 98 101 101 101 101 93 103 Västmanland 106 105 104 105 101 104 105 107 Dalarna 111 117 105 103 106 107 108 113 Gävleborg 95 97 95 91 94 90 85 97 Västernorrland 112 116 101 101 104 106 103 111 Västerbotten 119 103 96 107 110 114 118 108 Norrbotten 109 102 99 110 115 116 120 114 Gotland 118 109 110 114 107 117 108 116 Riket 68 80 113 144 293 502 670 163 Riket, absoluta tal 105 670 92 920 276 653 344 076 228 922 282 857 158 459 1 489 556 27
Tabell 13 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion av somatisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt 84 79 94 94 97 106 113 90 Uppsala 79 86 95 96 101 103 111 91 Sörmland 88 104 102 95 92 91 93 97 Östergötland 110 93 95 93 90 88 87 93 Jönköping 106 109 109 114 108 105 98 110 Kronoberg 69 95 98 93 97 89 85 94 Kalmar Skåne 96 93 94 101 101 100 98 99 Halland 100 96 108 100 99 94 98 101 Jämtland 116 103 97 95 102 97 81 103 113 103 96 106 106 98 101 110 Blekinge 89 76 84 83 85 83 88 89 V:a Götaland 112 99 98 99 97 94 91 97 Värmland 91 97 96 96 98 96 102 103 Örebro 102 98 98 100 102 102 93 102 Västmanland 106 112 107 108 102 105 106 109 Dalarna 112 120 108 105 107 108 108 115 Gävleborg 95 102 96 95 95 91 85 99 Västernorrland 113 123 102 104 105 106 104 113 Västerbotten 119 104 98 111 111 114 119 110 Norrbotten 108 100 99 114 116 117 121 115 Gotland 119 116 114 114 108 118 108 118 Riket) 68 69 101 131 285 495 665 154 Riket, absoluta tal 104 796 79 935 245 575 311 719 222 810 279 003 157 292 1 401 130 28
Tabell 14-Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2006. Konsumtion av psykiatrisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Stockholm 108 140 121 168 147 90 64 140 Uppsala 162 91 99 102 132 119 122 103 Sörmland 92 93 103 88 83 106 56 93 Östergötland 30 59 66 59 73 96 79 64 Jönköping 67 94 118 115 101 91 45 107 Kronoberg 53 66 74 69 104 105 123 75 Kalmar 1) 135 89 109 88 79 72 51 92 Blekinge 88 75 89 93 106 135 236 94 Skåne 117 87 94 94 124 150 208 99 Halland 163 66 74 57 54 105 114 67 V:a Götaland 93 101 88 85 101 130 143 92 Värmland 16 77 73 58 55 57 38 64 Örebro 120 98 123 111 83 81 55 108 Västmanland 122 66 83 70 59 56 15 72 Dalarna 48 97 75 83 78 69 34 81 Gävleborg 24 66 83 56 58 42 36 65 Västernorrland 14 71 90 71 92 83 89 79 Jämtland 0 50 72 48 75 76 66 59 Västerbotten 123 100 81 64 61 57 31 76 Norrbotten 183 114 92 76 60 64 59 86 Gotland 39 69 77 105 65 75 75 86 Riket) 1 11 13 14 8 7 5 10 Riket, absoluta tal 874 12 985 31 078 32 357 6 112 3 854 1 167 88 426 1) Fördelning på åldersgrupper enligt 2005 års värden 29
Sluten vård i de äldsta åldersgrupperna Det totala antalet vårdtillfällen per invånare var 2006 i princip oförändrat jämfört med 2005. Däremot har skillnaden mellan de äldsta åldersgrupperna ökat, se tabell 18-20. I gruppen 75-84 år har antalet vårdtillfällen per invånare minskat med 0,9 procent bland männen och med 0,5 procent bland kvinnorna. I åldrarna 85 år och äldre har skett en ökning med 1,2 respektive 2,3 procent. Blekinge redovisar rikets lägsta antal vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 75-84 år; 481 för män och 376 för kvinnor. De högsta värdena i åldersgruppen hittar vi bland männen på Gotland (672) och bland kvinnorna i Norrbotten (527). I åldersgruppen 85 år och äldre uppvisar Jämtland de lägsta värdena, 602 för män och 511 för kvinnor, medan Norrbotten har det högsta antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med 968 för män och 726 för kvinnor. 30
Tabell 15 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna 75-84 år samt 85 år och äldre åren 2005 2006-Totalt Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv 75-84 år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre 2005 2006 Proc förändr 2005 2006 Proc förändr Stockholm 521 532 2,1 746 755 1,1 Uppsala 537 519-3,4 686 743 8,4 Sörmland 461 455-1,3 597 620 3,8 Östergötland 438 443 1,1 539 581 7,6 Jönköping 519 528 1,6 662 655-1,1 Kronoberg 472 449-4,8 583 574-1,6 Kalmar 526 488-7,3 662 670 1,1 Blekinge 406 421 3,7 573 596 4,0 Skåne 499 504 0,9 626 660 5,4 Halland 504 475-5,8 615 661 7,4 Västra Götaland 479 474-1,2 603 614 1,8 Värmland 487 481-1,3 634 679 7,0 Örebro 509 508-0,2 656 621-5,3 Västmanland 518 523 1,0 710 704-0,8 Dalarna 557 539-3,4 775 721-7,0 Gävleborg 465 452-3,0 590 568-3,8 Västernorrland 537 531-1,1 684 693 1,4 Jämtland 499 483-3,1 579 543-6,3 Västerbotten 581 570-1,9 777 790 1,6 Norrbotten 587 581-1,0 762 806 5,9 Gotland 573 588 2,6 650 723 11,3 Riket 505 502-0,6 657 670 1,9 31
Tabell 16 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna 75-84 år samt 85 år och äldre åren 2005 2006. Kvinnor Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv. 75-84 år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre 2005 2006 Proc. förändr 2005 2006 Proc förändr Stockholm 480 488 1,8 697 711 1,9 Uppsala 486 478-1,5 631 699 10,8 Sörmland 419 414-1,2 568 560-1,4 Östergötland 399 400 0,2 499 537 7,5 Jönköping 472 475 0,7 599 609 1,8 Kronoberg 412 417 1,2 532 523-1,6 Kalmar 471 426-9,7 613 606-1,1 Blekinge 347 376 8,4 520 566 8,7 Skåne 444 448 0,8 580 611 5,3 Halland 445 432-2,8 567 588 3,6 Västra Götaland 437 431-1,3 554 571 3,0 Värmland 440 437-0,7 587 636 8,3 Örebro 466 469 0,5 608 552-9,1 Västmanland 474 477 0,6 633 634 0,1 Dalarna 510 493-3,3 733 683-6,8 Gävleborg 414 410-0,9 540 532-1,6 Västernorrland 478 474-0,7 630 638 1,1 Jämtland 458 446-2,6 507 511 0,9 Västerbotten 537 521-3,0 721 715-0,9 Norrbotten 538 527-2,2 689 726 5,4 Gotland 517 525 1,6 568 689 21,3 Riket 457 455-0,5 607 621 2,3 32
Tabell 17 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna 75-84 år samt 85 år och äldre åren 2005 2006. Män Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv 75-84 år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre 2005 2006 Proc förändr 2005 2006 Proc förändr Stockholm 585 599 2,3 866 859-0,8 Uppsala 607 574-5,4 797 832 4,3 Sörmland 520 512-1,6 662 753 13,8 Östergötland 493 503 2,1 622 669 7,6 Jönköping 585 600 2,7 788 742-5,8 Kronoberg 548 490-10,6 681 669-1,8 Kalmar 600 571-4,9 758 793 4,5 Blekinge 487 481-1,1 682 657-3,8 Skåne 577 582 0,9 727 767 5,5 Halland 581 530-8,7 705 795 12,7 Västra Götaland 537 531-1,1 707 704-0,4 Värmland 552 540-2,0 733 768 4,9 Örebro 570 563-1,3 757 768 1,5 Västmanland 579 587 1,4 875 853-2,5 Dalarna 622 600-3,5 859 796-7,3 Gävleborg 535 507-5,1 697 647-7,2 Västernorrland 619 609-1,6 799 811 1,5 Jämtland 553 532-3,7 714 602-15,7 Västerbotten 641 636-0,9 890 940 5,6 Norrbotten 652 652 0,0 909 968 6,5 Gotland 648 672 3,8 827 794-4,0 Riket 571 566-0,9 764 773 1,2 33
Skillnader mellan kvinnor och män I tabeller och kommentarer i denna rapport redovisas ofta uppgifterna uppdelade på kvinnor respektive män. I avsnittet nedan görs en översiktlig redovisning efter kön för antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider. Antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider Under 2006 vårdades cirka 890 000 personer inom den specialiserade slutna vården. Av dessa var 378 000 män och 512 000 kvinnor. Kvinnornas högre representation förklaras till stor del av graviditeter och förlossningar, som motsvarade 105 000 av de kvinnliga patienterna. Exkluderat dessa är fördelningen mellan män och kvinnor 48 respektive 52 procent. Männen stod för 672 000 vårdtillfällen och kvinnorna för 817 000 (687 000 om man exkluderar graviditet och förlossning). Tabell 18 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp 2006 Patienter Vårdtillfälle/patient Kvinnor Män Kvinnor Män Specialiserad somatisk vård 391 597 (52%) 361 795 (48%) 1,63 1,71 varav Medicinsk korttidsvård 208 932 (50%) 211 231 (50%) 1,54 1,60 Kirurgisk korttidsvård 204 132 (53%) 177 843 (47%) 1,28 1,32 Geriatrisk vård 26 382 (60%) 17 297 (40%) 1,28 1,28 1), 2) Specialiserad psykiatrisk vård 22 395 (48%) 24 011 (52%) 1,79 1,88 Specialiserad vård totat 406 451 (52%) 378 310 (48%) 1,67 1,75 1) Exkl. vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient: 24 025 2) Exkl. graviditet/förlossning Tabell 19 Vårdtillfällen efter huvudgrupp 2006 1) Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1 000 inv. Kvinnor Män Kvinnor Män Specialiserad somatisk vård 645 978 626 172 140,7 138,4 varav Medicinsk korttidsvård 325 891 344 573 71,0 76,2 Kirurgisk korttidsvård 264 270 238 172 57,6 52,7 Geriatrisk vård 33 754 22 177 7,4 4,9 Specialiserad psykiatrisk vård 40 722 46 074 8,9 10,2 Specialiserad vård totat 686 700 672 246 149,6 148,6 1) Exkl. graviditet/förlossning 34
Tabell 20 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 2006 Kvinnor Män Kvinnor exkl. graviditet/förlossning Specialiserad somatisk vård 5,1 5,3 5,5 varav Medicinsk korttidsvård 5,3 5,1 5,3 Kirurgisk korttidsvård 3,9 4,4 4,5 Geriatrisk vård 16,3 16,7 16,3 Specialiserad psykiatrisk vård 19,0 21,8 19,0 Specialiserad vård totat 5,8 6,4 6,3 Som framgår av ovanstående tabeller vårdades de manliga patienterna fler gånger än de kvinnliga. Medelvårdtiden var längre för kvinnor inom somatisk vård och längre förmän inom psykiatrisk vård. En detaljerad beskrivning av vårdtillfällen och medelvårdtider för män och kvinnor finns i tabell 23 där uppgifterna redovisas per diagnosgrupp enligt de stora folksjukdomarna. Kvinnors högre medellivslängd gör att det finns betydligt fler kvinnor än män i den äldre delen av befolkningen. Också antalet vårdtillfällen är högre för kvinnor i dessa åldersgrupper. Satt i relation till befolkningen visar det sig emellertid att antalet vårdtillfällen per man var högre än motsvarande per kvinna i samtliga åldersgrupper från och med 45 år. Skillnaderna framgår av diagrammen 6-8. Diagram 12 Befolkning efter kön och åldersgrupp 2006 85- (30%) 76 189 176 171 (70%) 75-84 (41%) 237 148 336 401 (59%) 65-74 (48%) 375 882 413 206 (52%) 45-64 (51%) 1 201 483 1 165 176 (49%) 25-44 (51%) 1 242 524 1 185 543 (49%) 15-24 (51%) 595 674 570 475 (49%) 0-14 (51%) 794 623 754 964 (49%) -11 500 000 1-1000 000-500 000 0 500 000 1 000 000 1 500 000 Män Kvinnor 35