Kemikalieplan. för att fasa ut hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheter som rör barn och unga inom Karlstads kommun

Kemikalieplan för att fasa ut hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheter som rör barn och unga inom Karlstads kommun Mars 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Teknik- och fastighetsförvaltningen Miljöförvaltningen 1

Förord Karlstads kommuns vision Livskvalitet Karlstad 100 000 anger riktningen på kommunens utvecklingsarbete. Till visionen finns ledstjärnor som ska visa vägen i det arbetet. En av ledstjärnorna är Den goda gröna staden som handlar om att Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. I januari 2010 antog kommunstyrelsen en strategisk plan där Den goda gröna staden framhålls som ett prioriterat målområde. Miljö- och klimatstrategin är det samlade styrdokumentet inom miljöområdet. Det övergripande målet i miljö- och klimatstrategin lyder: Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. Information och kunskap är viktiga byggstenar i arbetet med att fasa ut farliga kemikalier. Ett delmål för 2015 är därför att: Kunskapen om farliga ämnen ska öka för att minska användningen av hälsooch miljöfarliga kemikalier. Majoriteten i barn och ungdoms-, kultur och fritids-, teknik och fastighetsnämnden har tagit initiativ till att ta fram en plan för att fasa ut användandet av hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheter som rör barn och unga för respektive nämnd. Denna gemensamma kemikalieplan är ett led i arbetet att systematiskt minska risken med farliga kemikalier i barn och ungas vardag. Planen presenteras för nämnd i april 2014. I arbetet med att ta fram en kemikalieplanplan har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp bildats. Den består av tjänstemän från barn och ungdomsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen samt teknik- och fastighetsförvaltningen. Till arbetsgruppen har också tjänstemän från miljöförvaltningen och upphandlingsenheten tillkommit. Kommunstyrelsen har i miljö- och klimatstrategin gett miljönämnden ansvaret att under 2014-2016 genomföra kemikalieplanen. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utgångspunkter... 5 1.1 Minska användningen av farliga kemikalier... 5 1.2 Lagstiftning och användning av kemikalier... 6 1.3 Kemikaliekrav... 8 1.4 Budget... 8 2. Åtgärder... 8 2.1 Förvaltningssamarbete: utfasning av kemikalier... 8 2.2 Kemikaliekrav vid upphandling... 9 2.3 Byggnader och lokaler... 9 2.3.1. Byggnadsmaterial... 10 2.3.2. Lokalvård... 10 2.3.3. Inredning... 10 3.3.4. Förskola... 11 3.3.5. Skola och fritidshem... 11 2.3.6. Bibliotek... 11 2.3.7. Fritidsgårdar... 11 2.1 Lekmaterial... 12 2.4.1. Leksaker... 12 2.4.2. Idrottshallar... 12 2.2 Utomhusmiljö... 13 2.5.1. Lekplatser och skolgårdar... 13 2.5.2. Idrottsplatser... 13 2.3 Äta... 14 2.6.1. Livsmedel... 14 2.6.2. Förpackningar och husgeråd... 14 2.4 Inventering... 15 2.5 Utbildning... 15 2.6 Riktlinjer och åtagande kommunala och fristående tjänster... 15 2.7 Uppföljning utvärdering och revidering av plan... 16 3. Viktiga begrepp... 16 Bilagor... 18 3

Sammanfattning Målsättningen med förvaltningarnas kemikalieplan är att minska mängden miljögifter i barns vardag. Mer specifikt handlar det om att planera och genomföra konkreta insatser för att fasa ut hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier från de kommunala verksamheterna som rör barn och unga. Planen fokuserar i första hand på förskolor då det är de små barnen som är mest utsatta och mest mottagliga för miljögifter. Bland annat handlar det om att stoppa inflödet av varor och produkter som innehåller ämnen som är klassade som hälsofarliga eller sannolikt hälsofarliga och att säkerställa att rätt miljökrav ställs vid inköp. Varor och produkter som innehåller misstänkt hälsovådliga ämnen ska inte köpas in. Mål Minimera mängden hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i Karlstads kommuns befintliga verksamheter som rör barn och unga till år 2020. Inga hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i Karlstads kommuns nybyggnationer av fastigheter som rör barn och unga från år 2015. Delmål I verksamheter som rör barn och unga fasas hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier stegvis ut från varor och produkter Arbetet ska leda till ökad kunskap hos personal och ansvariga inom Karlstads kommuns samtliga verksamheter som rör barn och unga Upphandlingar ska leda till att rätt varor och produkter köps in och på så vis kan hälso- och miljörisker minimeras Viktiga åtgärder För att uppnå målet och fasa ut hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i de verksamheter som rör barn och unga vill förvaltningarna genomföra en rad olika åtgärder. Det förvaltningssamarbete som utformat kemikalieplanen ska fortsätta Införa strängare miljö- och kemikaliekrav redan vid upphandling av varor och produkter Inventering av byggnadsmaterial, inredning och lekmaterial på kommunens samtliga förskolor Se till att de varor och produkter som används som leksaker på förskolor också är tillverkade för att vara leksaker Säkerställa att lokalvården är av högsta kvalitet på samtliga förskolor Identifiera varor på lekplatser och skolgårdar som kan medföra en hälsorisk på grund av dess kemiska innehåll Införa miljöstyrningsrådets krav vid upphandling av livsmedel samt säkerställa att rätt plast och kärl används vid transport av livsmedel till förskolor Informera personal på verksamheter som rör barn och unga Informera föräldrar till barn på kommunens förskolor Utbilda personal på kommunens förskolor Efter inventering ta fram en handlingsplan för åtgärder Planen pågår till 2016 och utvärderas därefter 4

1. Utgångspunkter Kemikalieplanen har tagits fram med stöd av utredningar och rapporter från miljöstyrningsrådet, landstinget i Värmland, Kemikalieinspektionen samt Naturvårdsverket: organisationer med bred kunskap om kemikalier i barn och ungas vardag. Även information från Naturskyddsföreningen och genomförda kemikalieplaner i andra kommuner har studerats i arbetet. Nedan följer viktig bakgrundsfakta och information. 1.1 Minska användningen av farliga kemikalier Det finns flera skäl till varför just barn och unga är en prioriterad grupp i arbetet med att minska riskerna med farliga kemikalier. Barn påverkas mer än vuxna av kemikalier i sin närmiljö. Barnens kroppar är under utveckling och störningar i utvecklingen kan få stora, livslånga konsekvenser. Barn äter, dricker och andas mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt, vilket leder till en ökad risk att de får i sig högre halter av de skadliga ämnena än vuxna människor. Många kemikalier binder dessutom till dammpartiklar vilket också ger en ökad risk för barnen att exponeras för farliga halter. Detta då de vistas närmare golvytan än vuxna människor samt att små barn dessutom tuggar och suger på olika föremål och får i sig såväl damm som de kemikalier som bundit till partiklarna. 1.1.1. Utbildning För att nå målen i Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi och minska användningen av farliga kemikalier i varor och produkter som rör barn och unga behövs ökad kunskap. Inte bara bland beslutstagare, utan också i hela samhället. Ett av förslagen som redovisas i kemikalieplanen är därför att satsa på utbildning och information till berörd personal. 1.1.2. Upphandling och genomtänkta inköp Offentlig upphandling är det mest effektiva styrmedlet för att framgångsrikt fasa ut farliga ämnen i verksamheter som rör barn och unga. Ramavtal gör det möjligt att reglera vilka ämnen som inte får ingå i de varor och produkter som handlas in till kommunala verksamheter. Detta stimulerar leverantörer att använda varor som inte orsakar risker för hälsan eller miljön. Miljöstyrningsrådet (regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling) publicerade nyligen rapporten Giftfri förskola - leka, äta sova. Rapporten är ett led i det uppdrag rådet fått av kemikalieinspektionen: att hjälpa kommuner att upphandla giftfria produkter. I rapporten fastställs att det behövs riktlinjer för miljöanpassade inköp. I väntan på miljöstyrningsrådets riktlinjer planerar förvaltningarna bakom kemikalieplanen att ta fram ett underlag som underlättar i upphandlingen av varor till verksamheter som rör barn och unga i kommunen. Underlaget ska leda till att giftiga kemikalier utesluts. 1.1.3. Prioriterade varugrupper För att nå målet om utfasning av farliga kemiska ämnen i våra verksamheter som rör barn och unga, behövs riktlinjer och prioriterade fokusområden. Kemikalieinspektionens Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014 lyfter fram fyra varugrupper som anses särskilt utsatta i sammanhang där människor kan utsättas för farliga kemikalier i sin vardag: 1. Byggprodukter och inredningar 2. Elektriska och elektroniska produkter 3. Kläder och skor 4. Leksaker och andra varor avsedda för barn 5

1.1.4. Utfasning av kemikalier i varor och produkter I arbetet med att minimera riskerna för att barn och unga ska utsättas för giftiga kemikalier står ämnen som klassats som cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska (CMR-ämnen), persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT), mycket persistenta och mycket bioackumulerande (vpvb) samt hormonstörande ämnen i fokus. För att motverka att hormonstörande ämnen används föreslår förvaltningarna att varor och kemiska produkter i verksamheter som rör barn och unga inte ska innehålla utfasningsämnen, riskminskningsämnen eller de ämnen som klassats som hormonstörande på SIN-listan. Mer information om vad dessa innebär finns i faktarutan, s.7. En fullständig lista på hormonstörande ämnen på SIN-listan finns i bilaga 1. 1.1.5. Uppmärksamma varor och produkter Det är svårt att veta vilka varor som riskerar att innehålla giftiga kemikalier, och vilka material som innebär en större risk än andra. I takt med att vår levnadsstandard har ökat har också användningen av kemiska ämnen ökat, främst för att ge en produkt eller ett material en önskad egenskap. Plast är ett material som används mycket. Vissa plaster är behandlade med fler och farligare kemikalier än andra. Vanliga tillsatsämnen är mjukgörare, färgämnen, doftämnen och flamskyddsmedel. Nedan visas av förvaltningarna utvalda fokusområden utifrån kemikalieinspektionens prioriterade varugrupper. Varor och produkter inom dessa fokusområden kan medföra ökad risk för exponering av farliga ämnen, om varorna och produkterna inte består av rätt material eller inte används på rätt sätt. BYGGNADSMATERIAL PVCgolv, tryckimpregnerat trä, väggfärger, hyllmetrar med mera. STÄD/HYGIEN Städförfarande och hantering av städprodukter, tvättlappar, vinylhandskar, tvål med mera. INREDNING: Ej tvättbara soffor, mattor, ljuddämpande bord, elektronik med mera. SOVA/LEKA: Madrasser, leksaker, pyssel, färger, produkter inte ämnade vara leksaker såsom mobiltelefoner, kläder för utklädnad med PVC tryck med mera. ÄTA Plasttallrikar, plastglas, matförpackningar med mera. 1.2 Lagstiftning och användning av kemikalier Det finns reglering av kemiska ämnen i de flesta produkter som är tänkta för barn, detta minskar risken för exponering av farliga halter av kemiska ämnen. Halten av ett ämne som får ingå i en produkt eller vara skiljer sig beroende på om den är avsedd att vara leksak eller inte. Det är därför extra viktigt att endast använda de produkter som är tillverkade i rätt syfte och som följer lagstiftningen inom EU. Inga andra produkter bör tillåtas i kommunens verksamheter för barn. I de fall där lagstiftningen inte är heltäckande är krav och kriterier i upphandling om vilka produkter som får användas av betydande vikt. Faktarutan nedan visar kort var reglering av kemikalier går att hitta. 6

Reglering och regleringsverktyg av hälsofarliga kemikalier i korthet Reach EUs kemikalielagstiftning Tillverkare och importörer ansvarar för att de ämnen som tillverkas, släpps in på marknaden och används inte har skadliga effekter på människors hälsa och miljön. Reach reglerar användningen av särskilt farliga ämnen. Kunden ska informeras om att en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne med egenskaper som är cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska (CMR), persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) eller mycket persistenta och mycket bioackumulerande (vpvb). Dessa är definierade enligt kemikalieinspektionen som utfasningsämnen. Kandidatförteckningen Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) Ämnen som har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, särskilt farliga ämnen. Ämnen som potentiellt kommer att införas i Reach och kräva tillstånd för användning. Idag finns till exempel 11 ftalater på kandidatförteckningen, endast fyra på tillståndslistan i Reach. RoHS direktivet Begränsar användningen av tungmetallerna; kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och bromerade flamskyddsmedel; PBB, PBDE. Koncentrationsgränsen för respektive ämne är 1 av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1. Gäller för elektrisk och elektronisk utrustning som har satts på marknaden 1 juli 2006 eller senare. Produktvalsprincipen Miljöbalken Användning eller försäljning av kemiska produkter som skulle kunna medföra risk för människors hälsa eller miljön ska, om möjligt, ersättas med mindre farliga produkter. PRIO Kemikalieinspektionens prioriterings verktyg Här listas Utfasningsämnen (ämnen med särskilt farliga egenskaper) och Prioriterade riskminskningsämnen (ämnen som uppfyller minst ett av flera kriterier med skadliga effekter). SIN-listan Särskilt farliga ämnen listade utifrån kriterierna för särskilt farliga ämnen i Reach, utförd av internationella kemikaliesekretariatet ChemSec. Här finns ytterligare hormonstörande ämnen än de idag inkluderade i Reach och Kandidatförteckningen. Leksaksdirektiviet Reglerar leksakers säkerhet. Gäller för leksaker som är avsedda att vara leksaker för barn under 14 år. Uppdatering av direktivet genomfördes 20 juli 2013 och reglerar metaller och CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska). Tillverkaren och importören ska ha dokumentation på att kraven i leksaksdirektivet uppfylls. Livsmedelverkets föreskrifter Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Reglering av till exempel bly och kadmium i husgeråd och keramik produkter. Ett emballage för livsmedel ska inte tillföra livsmedlet skadliga ämnen. 7

En kontroll av leksaker hos importörer och säljare till andra företag som utfördes av kemikalieinspektionen 2012-2013 visade att flera av företagen saknar eller har liten kunskap om den gällande lagstiftningen för leksaker. Kontrollen fann olovliga halter i 53 av 211 leksaker. Leksakerna har dragits tillbaka från marknaden, men resultatet understryker vikten av en genomtänkt upphandling och att inköpsansvarig på förskolor följer de ramavtal som finns över vilka produkter som får köpas in till verksamheten. 1.3 Kemikaliekrav Kemikaliekraven härleds från gällande lagstiftning och regelverk, se faktaruta s.7. Förbjudna utfasningsämnen får inte användas i Karlstads kommun. Övriga utfasningsämnen får inte förekomma i halter över 0,1 procent i varor och produkter i Karlstads kommuns verksamheter som rör barn och unga. Förbjudna riskminskningsämnen får inte användas i Karlstads kommun. Övriga riskminskningsämnen får inte förekomma i halter över 0,1 procent i varor och produkter i verksamheter som rör barn och unga. Avsteg kan göras om en vara eller produkt måste innehålla ett riskminskningsämne, detta ska då godkännas av kommunen. Urlakningen av ämnet ska vara så liten som möjligt. Hormonstörande ämnen på SIN-listan får inte förekomma i varor eller produkter i halter över 0,1 procent i kommunens verksamheter som rör barn och unga. Aktuella ämnen på SIN-listan visas i Bilaga 1. Uppdaterad lista ska följas. 1.4 Budget Teknik- och fastighetsförvaltningen har idag avsatt medel för ett års projektarbete med kemikalieplanen. Projektet ska leverera planering, inventering av förvaltningens byggnadsmaterial, en handlingsplan med prioriterade åtgärder, informationsmaterial samt en guide för kemikaliekrav vid upphandling. Barn- och ungdomsförvaltningen har ansökt om pengar för att anställa ytterligare en resurs. Detta så att en heltäckande inventering där också varor och produkter (tex. lekmaterial, möbler med mera.) såväl inomhus som utomhus kan genomföras. Pengarna ska också täcka kostnader för utfasning av varor och produkter som innehåller hormonstörande, hälso- och miljöfarliga ämnen och ersättning av dessa, utbildning av personal samt information till personal och föräldrar. 2. Åtgärder Arbetsgruppen har gemensamt tagit fram en rad åtgärder som ska leda till utfasning och minskning av giftiga kemikalier i våra förskolor och verksamheter för unga. Kemikalieplanen fokuserar på områdena Byggnadsmaterial, Städ/Hygien, Inredning, Sova/Leka och Äta inom de verksamheter där barn vistas. Genom att identifiera varor och kemiska produkter inom dessa områden som kan innehålla farliga kemikalier kan utfasning ske genom såväl utbyte av varor och kemiska produkter som förbättrat samarbete vid upphandling och uppföljning. 2.1 Förvaltningssamarbete: utfasning av kemikalier För att skapa en kemikalieplan för förvaltningarna med åtgärdsförslag har en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp bildats. Denna består av tjänstemän från barn och ungdoms-, kultur och fritids-, teknik och fastighets- samt miljöförvaltningen. Samarbetet underlättar arbetet för en gemensam kemikalieplan samt att gemensamt fasa ut hälsofarliga kemikalier. 8

Åtgärd: För att kemikalieplanen ska kunna genomföras behöver arbetsgruppen fortsätta att mötas för att planera och genomföra åtagande, följa upp nya rön kring hormonfarliga kemikalier och uppdatera kemikalieplanen utifrån verksamheternas arbete och inventeringarnas resultat. Till arbetsgruppen knyts de nyanställda projektarbetarna. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen, miljöförvaltningen. 2.2 Kemikaliekrav vid upphandling Teknik- och fastighetsförvaltningen har tagit fram miljökrav för varor och kemiska produkter i sin verksamhet. Dessa gäller vid upphandling. Miljökrav med kemikaliekrav finns för alla typer av entreprenader så som fastigheter, mark, lekplatser med mera. Miljöstyrningsrådet tar fram miljökrav som har en hög ambition och som ligger över de nivåer och normer som finns i gällande lagstiftning. Karlstads kommun följer därför miljöstyrningsrådets krav vid upphandling. Kraven sätts till tre olika nivåer (Bas, Avancerad, Spjutspets). Vilken av dessa som används inom kommunen beror på vad de olika kraven innebär och vilken tillgång av efterfrågad vara eller produkt det finns på marknaden. Att upphandlingen för vilka varor som får handlas in till förskolor i kommunen fungerar och är uppdaterad efter nya miljökrav är avgörande för att utfasningen ska fungera. Många material kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Upphandlingsenheten ska följa de krav som förtydligats i kemikalieplanens kapitel 1.3 Kemikaliekrav, om utfasningsämnen, riskminskningsämnen och hormonstörande ämnen på SIN-listan. Upphandlingsehetens stöd i detta arbete är ytterst viktigt då det är där de kemiska ämnen som tas in till verksamheterna till stor grad kan påverkas. Genom ett nära samarbete med upphandlingen vill arbetsgruppen använda företag som arbetar för miljön och hälsan vid valet av kemiska ämnen i sina produkter. Åtgärd: En guide till upphandlingsenheten tas fram för att öka miljökraven och fasa ut kemikalier i varor och produkter i kommunens verksamheter som rör barn och unga. Upphandlingen för möbler i förskolor ska följa miljöstyrningsrådets miljökrav BAS med vissa specifikationer. Gällande leksaker finns idag inga framtagna kriterier från miljöstyrningsrådet. Det underlag som tas fram till upphandlingsenheten kommer därför att fokusera på att undvika utfasningsämnen, riskminskningsämnen samt hormonstörande ämnen på SIN-listan i leksaker som tas in i de kommunala verksamheterna som rör barn och unga. Upphandling för livsmedel inom kommunen sker våren 2014. I denna införs miljöstyrningsrådets kriterier för att skärpa kvalitén på livsmedel. Högre krav medför att fler produkter blir ekologiska samtidigt som högre djurskyddskrav ställs. Upphandlingen för livsmedel arbetas fram utifrån den nya Livsmedelspolicyn för Karlstads kommun. Ansvarig förvaltning: Teknik- och fastighetsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen 2.3 Byggnader och lokaler Teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun förvaltar idag 25 skolor och drygt 55 förskolor. Barn och ungdomar i Karlstad vistas i dessa lokaler flertalet timmar per dag. 9

2.3.1. Byggnadsmaterial Samtliga nybyggnadsprojekt i kommunal regi ska klassificeras inom spektret mellan klassificeringen för Sweden Green Building Council och passivhus beroende på byggnad. När det gäller befintliga byggnader är målet att minst uppnå miljöcertifieringssystemets Miljöbyggnads BRONS kriterier och där med minska användningen av farliga ämnen i byggnadsmaterial. Vid renovering används BASTA, BETA och Sunda Hus för att hitta så bra byggnadsmaterial som möjligt utan miljö- och hälsorisker. Riktlinjer för vilka material som ska användas finns framtagna. Det byggnadsmaterial i förskolor som kan vara särskilt farligt för små barn är golvet. Plastmattor är vanliga både som golv och i våtrum. De kan medföra en ökad risk för exponering av farliga ämnen om plastmattan består av PVC. Idag används ofta linoleummattor istället för plastmattor. Vid val av målarfärg inomhus bör vattenbaserad färg användas. Lågenergilampor bör bytas ut mot LED lampor då de gamla innehåller kvicksilver. Dessutom bör material som är svåra att komma åt för städning (exempelvis hägnande armaturer) undvikas i förskolor då de lätt blir dammsamlare och därför en samlingspunkt för kemikalier. Åtgärd: För att få en överblick över förekomsten av skadliga kemikalier i förvaltningens lokaler för barn och unga planeras en inventering. Inventeringen ska identifiera och dokumentera i vilka byggmaterial farliga kemikalier kan förekomma, i första hand i förskolor. Inventeringen ska leda till en konkret handlingsplan för att fasa ut förekomsten av byggmaterial med farliga kemikalier i samband med renoveringar och ombyggnader. Idag ställs miljökrav vid upphandling av byggentreprenader bland annat med hänsyn till farliga kemikalier. Detta arbete skall fortsätta och vidareutvecklats för att ställa relevanta krav för att minska miljöpåverkan i samarbete med miljösamordnaren. Ansvarig förvaltning: Teknik- och fastighetsförvaltningen 2.3.2. Lokalvård Teknik- och fastighetsförvaltningen ansvarar och utför lokalvård i kommunens egna och delvis inhyrda fastigheter. Städservice är certifierat i enlighet med ISO 14001. I arbetet med ISO certifieringen har ett omfattande kemikaliearbete genomförts. Enheten har minskat antalet kemikalier med 90 procent och har idag inga kemikalier listade som utfasnings- eller riskminskningsämnen enligt PRIO. Städservice strävar efter att arbeta med kemikaliefria städmetoder där det är möjligt samt minska mängden förbrukningsvaror. Åtgärd: Arbetet inom städservice ska fortsätta och vidareutvecklas för att ställa relevanta krav för att minska miljöpåverkan i samarbete med miljösamordnaren. En översyn behöver göras i de lokaler barn vistas i för att se vilka råd och rutiner som kan skapa en så dammfri miljö som möjligt. Ett rum ska vara lättstädat så att stora mängder damm inte bildas. På de förskolor där det finns egna lokalvårdare arbetar man idag inom barn och ungdomsförvaltningen med att se över städrutiner. Målet med detta arbete är att samtliga lokalvårdare ska arbeta på samma sätt som städservice och därmed minska användningen av kemikalier. Ansvarig förvaltning: Teknik- och fastighetsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen 2.3.3. Inredning Med inredning menas möbler, textilier, madrasser, mattor, dukar med mera. Inredningen kan bestå av olika typer av material: plaster, metaller, textilier, glas, träfiber, stoppmaterial, läder och skinn är några av de vanligaste. Många material kan innehålla ämnen som är farliga för hälsan och miljön och/eller ge upphov till stor kemikalieanvändning vid tillverkning. 10

Åtgärd: För att få en överblick över förekomsten av skadliga kemikalier i möbler och inredning i kommunens förskolor planeras en inventering. Inventeringen ska identifiera och dokumentera i vilken inredning farliga kemikalier kan förekomma. Inventeringen ska leda fram till en konkret handlingsplan för att fasa ut förekomsten av möbler och inredning innehållande farliga kemikalier. En guide som underlättar beslutet för inköpsansvariga ska också tas fram. Detta leder till att bra och miljöriktig inredning tas in vid nya inköp till förskolor. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 3.3.4. Förskola Prioriteringsordningen när det gäller kemikalieplanen är att fokusera på de lokaler och inventarier där de minsta barnen vistas längst tid, därför är förskolor av högsta prioritet i kemikalieplanen. Åtgärd: En inventering av byggnadsmaterial, varor och produkter i kommunens samtliga förskolor skall identifiera och dokumentera vart farliga kemikalier kan förekomma. Inventeringen skall leda till en konkret handlingsplan för att fasa ut förekomsten av byggnadsmaterial, varor och produkter innehållande farliga kemikalier. Vidare planeras utförandet av en guide som underlättar beslutet för inköpsansvariga. Detta leder till att bra och miljöriktiga material tas in vid nya inköp. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 3.3.5. Skola och fritidshem Målgruppen för kommunens skolor och fritidshem är elever i åldern 6-16 år. Denna åldersgrupp är inte i första hand prioriterad eftersom dessa elever är mindre exponerade för farliga kemikalier än de yngre barnen. Åtgärd: Tillhandahålla informationsmaterial till de som arbetar inom skola och fritidshem. Vidare planeras utförandet av en guide som underlättar beslutet för inköpsansvariga. Detta leder till att bra och miljöriktiga varor och produkter tas in vid nya inköp. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 2.3.6. Bibliotek Prioriteringsordningen i kemikalieplanen är att fokusera på de lokaler där minst barn vistas längst tid. När det gäller biblioteksverksamheten är barn i alla åldrar en målgrupp både för att låna böcker men också för att delta i viss verksamhet, som till exempel sagostunder, barnteater och pyssel. Barn vistas dock inte under långa tider i bibliotekets lokaler varje vecka, och av den anledningen är verksamheten inte högst prioriterad. Det är dock viktigt att informera bibliotekets personal som arbetar med barn om vad man bör tänka på när material till barnverksamhet köps in. Åtgärd: Tillhandahålla informationsmaterial till de som arbetar med barnbiblioteksverksamhet. Det pågår även en upphandling där kemikalieinnehållet i bokplaster ses över och miljökraven för dessa plaster skärpts. Ansvarig förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen 2.3.7. Fritidsgårdar Målgruppen för kommunens fritidsgårdar är ungdomar i åldern 13-18 år. Denna åldersgrupp är inte i första hand prioriterad eftersom de är mindre exponerade för farliga kemikalier än de yngre barnen. När det gäller målgruppen för fritidsgårdarna anser arbetsgruppen att det är viktigt att informera 11

fritidsledare och de som gör inköp till verksamheten så att inga olämpliga varor eller produkter köps in till verksamheten. Åtgärd: Tillhandahålla informationsmaterial till de som arbetar inom öppen verksamhet. Ansvarig förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen 2.1 Lekmaterial Tillgängligheten till leksaker och andra varor är idag stor. De flesta vuxna är medvetna om risken med små, lösa delar och barnens förmåga att stoppa saker i munnen. Det är däremot svårare att uppmärksamma risken med kemikalier och ämnen som inte syns, och som inte ger en direkt påverkan på barnet. 2.4.1. Leksaker Leksaker avsedda att vara leksaker är reglerade genom bland annat Leksaksdirektivet och är därför säkrare för barn att leka med än andra varor. Detta är däremot ingen garanti för att leksaken är fri från giftiga kemikalier, det är därför också viktigt att öka medvetenheten om vilket material en leksak består av. Idag finns en uppsjö av leksaker i olika material i våra förskolor. Exempel på leksaker som bör tilldelas extra uppmärksamhet är leksaker tillverkade i mjuk plast, de som har en kladdig yta, är parfymerade/doftar, förkläden i plast, elektriska leksaker med mera. På våra förskolor finns idag kläder, smycken och elektroniska apparater som mobiltelefoner med mera. Elektronik behandlas ofta med flamskyddsmedel och lödpunkter kan bestå av bly. Dessa är inte tillverkade i syftet att vara leksaker och råder därför inte under de regler och restriktioner som gäller för varor tillverkade i syfte att användas av barn. Till exempel innehåller elektronik ofta flamskyddsmedel och metaller. De flesta elektroniska apparater som lämnats på förskolor är dessutom gamla, äldre apparater innehåller farligare ämnen än de nya då flera kemikalier förbjöds inom EU 2006 genom RoHS direktivet. Åtgärd: För att få en överblick över förekomsten av leksaker som kan innehålla skadliga kemikalier som finns i barnens vardag i kommunens förskolor planeras en inventering. Inventeringen skall identifiera vilka leksaker och material som förekommer och dessa ska vidare dokumenteras. Inventeringen ska leda fram till en konkret handlingsplan för att fasa ut förekomsten av leksaker och material innehållande farliga kemikalier. Under våren 2014 har varje förskola med hjälp av naturskyddsföreningens Checklista som giftbantar förskolan samtalat kring de produkter och material som finns ute på avdelningarna. Genom samtalen och informationsmaterial har en översyn startat och man har fått i uppgift att dokumentera vad man gjort, de produkter man är osäker på samt frågor som man vill ha svar på. Detta underlag blir en utgångspunkt för inventerarna inför deras besök och i uppföljningen av hur utfasandet har gått. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 2.4.2. Idrottshallar Kultur- och fritidsförvaltningen har åtta idrottshallar som används för föreningslivets idrottande på heltid. Hallarna har varierande innehåll och driftsform. Kommunens och föreningarnas ansvar fördelas olika utefter de olika hallarnas förutsättningar. Utöver dessa åtta idrottshallar finns även 26 skolidrottshallar. Skolidrottshallarna används på dagtid av skolan för idrottslektioner och kvälls- och helgtid kan de bokas av föreningslivet via kultur- och fritidsförvaltningen. I skolidrottshallarna förvarar skolan den utrustning som används för skolidrott och de föreningar som bokar tider får själva stå för utrustning och inventarier som kan komma att behövas. Idrottshallarna är i nuläget inte högst prioriterade i kemikalieplanen då denna i första hand fokuserar på lokaler där de minsta barnen vistas längst tid. 12

Kultur- och fritidsförvaltningen har nyligen startat ett projekt som syftar till att miljödiplomera två av kommunens idrottshallar samt isstadion på Våxnäs. Miljödiplomeringen är ett miljöledningssystem som syftar till att ge en grundläggande utbildning i miljökunskap, hjälpa deltagande verksamheter att göra en miljöutredning samt upprätta en miljöpolicy och en miljöplan. För att behålla miljödiplomeringen krävs att en miljöberättelse och en miljöplan lämnas till kommunen varje år, att det görs en revision vart tredje år. Åtgärd: Fortsätta att genomföra miljödiplomering av Våxnäs isstadion, Racketcenter och Tingvallahallarna. Ansvarig förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen 2.2 Utomhusmiljö Det finns en rad olika utomhusmiljöer där barn vistas återkommande och där de kommer i kontakt med olika material. 2.5.1. Lekplatser och skolgårdar Teknik- och fastighetsförvaltningen förvaltar cirka 140 stycken lekplatser och 85 skolgårdar i kommunen. Platser för barn och unga utomhus har ofta material och produkter som inte är tillverkade för att vara lekmaterial från början. Detta kan till exempel vara gummidäck, slipers eller tryckimpregnerat trä. Åtgärd: För att få en överblick över förekomst av skadliga kemikalier i kommunens lekplatser föreslås en inventering på kommunägda lekplatser och skolgårdar. Inventeringen ska identifiera och dokumentera i vilka lekplats- och skolgårdsmaterial farliga kemikalier kan förekomma. Utifrån inventeringen ska en konkret handlingsplan utföras för att fasa ut förekomsten av lekmaterial med farliga kemikalier. Idag ställs miljökrav vid upphandling av nya lekplatser bland annat med utgångspunkt på farliga kemikalier. Dokument finns specifikt framtaget för upphandling av lekplatser. Detta arbete ska fortsätta och vidareutvecklats för att ställa relevanta krav för att minska miljöpåverkan i samarbete med miljösamordnaren. Ansvarig förvaltning: Teknik- och fastighetsförvaltningen 2.5.2. Idrottsplatser I Karlstads kommun finns 20 idrottsplatser, förutom dessa finns även mindre enheter, så kallade näridrottsplatser. I Karlstad finns fyra näridrottsplatser som består av en avgränsad gräsplan, och i vissa fall finns där även volleybollnät. Under senare år har Karlstads kommun satsat på att anlägga en hel del konstgräsplaner. Inom kommunen finns idag fem färdiga konstgräsplaner samt beslut om ytterligare två. Många svenska kommuner, tillverkare, fotbollsrepresentanter och allmänhet har efterfrågat information och vägledning. Kemikalieinspektionen har därför tagit fram en rapport, Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv PM 2/06, vilken kan användas som en vägledning i frågor berörande konstgräs och kemikalier. Åtgärd: Ta fram underlag för att ställa rätt miljökrav vid framtida upphandling av konstgräs. Ansvarig förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen 13

2.3 Äta Den vardagliga maten, alltså vad barnet äter under en längre tid, är det som är mest avgörande för att näringsintaget ska bli bra. Det är också viktigt att maten innehåller så lite kemikalier som möjligt. Kemikalier i maten kan komma från produktion och tillverkning men även från transport i olika kärl och hantering av maten på plats. 2.6.1. Livsmedel Karlstads kommun följer Livsmedelverkets kostråd och vägledningar. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar dessutom aktivt tillsammans med leverantörerna med kvalitetssäkring, livsmedelssäkerhet och spårbarhet. Andelen ekologiska livsmedel som används i förskolorna är en del i processen att sänka kemikalieintaget via livsmedel. Idag är 27 procent av allt livsmedel på förskolor inom kommunen ekologisk, motsvarande siffra för skolor är 22 procent. Målsättningen till år 1515 är att 35 procent av allt livsmedel ska vara ekologiskt, och till år 2020 ska den ekologiska andelen nå 50 procent. Åtgärd: Karlstads kommun har tagit fram en Livsmedelpolicy. Syftet med policyn är att det ska kunna ställas krav på att alla livsmedel som upphandlas till kommunala produktionskök håller en hög livsmedelskvalitet. Leverantören ska ha kontroll över produkterna i enlighet med HACCP eller motsvarande upprättad plan. I den nya livsmedelsupphandlingen införs miljöstyrningsrådets kriterier för att skärpa kvalitén på livsmedel. Högre krav medför att fler produkter blir ekologiska samtidigt som högre djurskyddskrav ställs. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 2.6.2. Förpackningar och husgeråd Idag finns 28 tillagningskök i kommunen som tillagar och paketerar maten innan de transporteras till våra förskolor och skolor. Det finns idag inga direkta bestämmelser om vilka kärl som ska användas, utan detta är till stor del upp till leverantören. Rutiner för användandet av förpackningar bör finnas inom ramen för verksamhetens egenkontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Eftersom det förekommer att en förpackning återanvänds inom verksamheten kan det finnas risk att den används på ett sätt som det inte var tänkt från början. Till exempel kan förpackningen värmas upp vilket kan innebära att farliga ämnen frigörs. Miljöförvaltningen kontrollerar i sin livsmedelstillsyn bland annat att förpackningar som används är godkända för livsmedelsändamål. Mestadelen av den uppvärmda maten skickas idag i aluminiumkärl och bläck för värmeboxar, medan kalla rätter och tillbehör som sallader och såser ofta skickas i påsar och plastkärl. Det är ett krav att producentansvaret uppfylls för förpackningar, att allt ytteremballage är rent, helt och torrt, emballaget ska ge livsmedlet ett bra skydd samt vara utan framträdande lukt. Plastmaterial i såväl inner- som ytterförpackningar ska vara märkta och produkten ska vara förpackad i emballage som inte tillför produkten skadliga ämnen. Åtgärd: Karlstads kommun arbetar aktivt tillsammans med leverantörerna för att ha en så miljöanpassad förpackning som möjligt. Leverantören ska uppfylla kraven för producentansvaret för förpackningar. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen 14

2.4 Inventering För att vi ska veta vilka varor och produkter som finns ute i verksamheten som kan innehålla hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier behöver vi göra en professionell inventering av såväl byggnad som varor och produkter. Teknik- och fastighet har anställt en sakkunnig för att inventera sina byggnader. Barn- och ungdomsförvaltningen har som målsättning att under 2015-2017 anställa en sakkunnig som ska vara väl förtrogen med miljöfarliga ämnen, lagstiftning inom miljöområdet, kunna informera och utbilda verksamheternas personal och vårdnadshavare. Ytterligare detaljerad information om detta finns i bilaga 3. Åtgärd: Barn- och ungdomsförvaltningen ser här en viktig möjlighet att tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen kunna se över både byggnad och de varor och produkter som finns i barn och ungdoms förskolor samt lokaler som kultur- och fritidsförvaltningen har, där barn och unga vistats. Om tid medges även våra skolor och fritidshem. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen 2.5 Utbildning När det gäller inflödet av varor och produkter som innehåller hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier till våra verksamheter som rör barn och unga är det bara till en viss nivå som upphandling och ramavtal kan vara starka styrmedel. Vilka leksaker, varor och produkter som köps in till en förskola beror mycket på vad personalen väljer. Det blir då extra viktigt att inköparen har förståelse för vilka risker som finns i samband med valet av olika varor. Med detta i åtanke vill förvaltningarna utbilda personalen på förskolorna, dels för att de ska ha bästa möjliga förutsättningar att köpa in bra produkter, men också för att skapa ett långsiktigt tänkande, planerande och genomförande inom kommunens verksamheter som rör barn och unga. Åtgärd: Förvaltningarna har för avsikt att erbjuda personal den utbildning som behövs så att personalen kan avgöra vilka varor och produkter som är bäst vid inköp. Det ska också finnas en kontaktperson som kan svara på frågor och vara stöd vid inköp av nya varor och produkter samt inventarier. För ytterligare information och aktivitetsplan, se bilaga 2. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen 2.6 Riktlinjer och åtagande kommunala och fristående tjänster Förvaltningarna har som målsättning att alla barn och ungdomar inom Karlstads kommun ska vistas i verksamheter som inte har varor och produkter innehållande hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier. Kommunala verksamheter ska följa kemikalieplanens råd och riktlinjer och fristående privata verksamheter får ta del av kemikalieplanen. Åtgärder: I nya ramavtal ska kontrollen av kemikalier i varor och produkter skärpas. Upphandling ska ske utifrån ramavtal med tydligare koppling till skarpare kemikaliekrav. Förskoleverksamhet ska följa de rutiner och riktlinjer som tas fram av den gemensamma förvaltningsgruppen, för förbättrade inköp till verksamheterna samt rutiner för lokalskötsel och städrutiner. Ansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen 15

2.7 Uppföljning utvärdering och revidering av plan Varje förvaltning ansvarar för att följa upp och utvärdera sin del i planen. I uppföljningen ingår att följa upp strategier, mål och kostnader kontinuerligt en gång per år och samtidigt göra en analys av om förutsättningarna för arbetet förändrats. Förslag på revidering och tillägg av planen utförs gemensamt inom arbetsgruppen. En ny uppgraderad plan arbetas fram av den förvaltningsövergripande gruppen inför 2017. Ansvarig förvaltning: Miljöförvaltningen 3. Viktiga begrepp HACCP: System som identifierar, bedömer och kontrollerar risker som är av betydelse för livsmedelsäkerheten. KANDIDATFÖRTECKNINGEN: En lista med särskilt farliga ämnen, utförd av den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Identifieringen för vilka ämnen som ska tas upp på listan är kontinuerlig och nya ämnen skrivs in på listan succesivt. För att ett ämne ska tas upp på kandidatförteckningen ska det ha egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön. PRIORITERADE RISKMINSKNINGSÄMNEN Ämnen som uppfyller kriterierna framtagna av Kemikalieinspektionen med det nationella miljömålet Giftfri miljö och Reach som bakgrund. Dessa ämnen har egenskaper som gör att de uppfyller minst ett av kriterierna: Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Mutagen- kategori 3 Hög kronisk giftighet Miljöfarligt långtidseffekter Potentiell PBT/vPvB PRODUKT: Med produkt menas samtliga ting som inte är en vara, det är inte formen på produkten som avgör dess funktion, detta kan till exempel vara: såpbubblor, målarfärg eller någon typ av livsmedel. En produkt (även kemisk produkt) kan bestå av ett ämne, eller vara en kombination av flera olika ämnen. REACH: (Regustration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) är kemikalielagstiftningen inom EU som trädde i kraft 2007, reglerna börjar dock gälla stegvis. Reglerna ska tillämpas direkt av företagen, eftersom de står i en EU förordning. UTFASNINGSÄMNEN: Särskilt farliga ämnen. Ämnen som är så farliga för människa och miljö att de bör fasas ut helt, även om människor inte är i direkt kontakt med produkten. SÄRSKILT FARLIGT ÄMNE: Cancerframkallande, mutagent, eller reproduktionstoxiskt (CMR) i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG, eller kategori 1a eller 1b i CLP-förordningen (förordning (EG) nr 1272/2008), Långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) eller mycket långlivat och mycket bioackumulerande (vpvb) enligt kriterier i bilaga XIII till Reach-förordningen, 16

Har andra allvarliga egenskaper som till exempel hormonstörande egenskaper. VARA: Ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design denna avgör funktionen för föremålet i större utsträckning än den kemiska sammansättningen. Ex: Cykeln. Hela cykeln är en sammansatt vara, bestående av flera mindre varor (däck, ram, sadel, handtag mm.). RoHS: EU direktiv berörande elektronik tillverkat från 2006. Direktivet begränsar användningen av tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly och sexvärt krom samt bromerade flamskyddsmedel; polybromerade bifenyler (PBB) polybromerade difenyletrar (PBDE). I exempelvis en elkabel får vare sig skyddsplasten, isoleringen eller ledaren överskrida gränsvärdena, vilka är 1 för respektive ämne, förutom kadmium som är begränsat till 0,1. 17

Bilagor BILAGA 1. HORMONSTÖRANDE ÄMNEN PÅ SIN-LISTAN. Tabellen är framtagen efter Göteborgs stad Kemikalieplan. CAS nummer 1002-53-5 683-18-1 77-58-7 104-40-5 25154-52-3 90481-04-2 1067-29-4 2279-76-7 761-44-4 127087-87-0 26027-38-3 37205-87-1 68412-54-4 9016-45-9 140-66-9 27193-28-8 1461-22-9 56573-85-4 688-73-3 28553-12-0 68515-48-0 639-58-7 668-34-8 76-87-9 900-95-8 68987-90-6 9002-93-1 9036-19-5 2795-39-3 1763-23-1 29457-72-5 70225-14-8 29081-59-9 Ämnesgrupp / Ämnen Dibutyltennföreningar Nonylfenoler Tripropyltennföreningar Nonylfenoletoxilater Oktylfenoler Tributyltennföreningar Diisononylftalater Trifenyltennföreningar Oktylfenoletoxilater Perfluorooktansulfonicsyror 1506/02-1/21145-77-7 Tonalide 18

100-42-5 Styren 1163-19-5 Deca-BDE 119-61-9 Benzophenone 3380-34-5 Triclosan 556-67-2 Octamethylcyclotetrasiloxane 1222-05-5 Galaxolide 63449-39-8 Clorinated paraffins (CPs) 79-94-7 Tetrabromobisphenol A (TBBPA) 80-05-07 Bisphenol A 91-20-3 Naphtalene 98-54-4 4-Tert-Butylfenol 5466-77-3 2-ethylhexyl-4-methoxycinnamate 94-26-8 Butylparaben 94-13-3 Propylparaben 131-56-6 2,4-Dihydroxybenzophenon 131-55-5 Benzophenone 2 131-57-7 Benzophenone 3 36861-47-9 3-(4-Methylbenzylidene)camphor 15087-24-8 Benzylidene camphor 611-99-4 4,4-dihydroxybenzophenone 84-66-2 Diethylftalat (DEP) 1634-04-4 Tert-butyl methyl ether 25013-16-5 Tert-Butylhydroxyanisole 108-46-3 Resorcinol 100-02-7 4-nitrophenol 12122-67-7 Zineb 127-18-4 Perchloroethylene 137-26-8 Thiram 19

137-42-8 Metam-sodium 33204-76-1 Quadrosilan 84-61-7 Dicyclohexyl phathalate (DCHP) 84-75-3 Dihexylphthalate (DHP) 87-86-5 Pentachlorophenol (PCP) 110-54-3 Hexan 4151-50-2 Sulfuramid (PFOSA) 335-67-1 Perfluorooctanoicacid (PFOA) 20

BILAGA 2. AKTIVITETSPLAN Utförande av kemikalieplanen Aktivitet Målgrupp Budskap Kanal Tidpunkt Deadlines Status Kemikalieplan klar Nämnden Den ska användas Nämndsammanträde April 13 mars Pågående Kemikalieplan klar Chefer Den ska användas Möte Mars 13 mars Pågående Information innan inventeringen börjar Våra egna verksamheter Det här kommer att hända, varför, fördelar, tid Ex Solsidan Vår/Sommar 2014 Sommar 2014 Planering pågår Information innan inventeringen börjar Personal på förskolor Det här kommer att hända, varför, fördelar, tid Möte, blogg Vår/Sommar 2014 Sommar 2014 Planering pågår Information innan inventeringen börjar Föräldrar Det här kommer att hända, varför, fördelar, tid Ex. brev, blogg Vår/Sommar 2014 Sommar 2014 Planering pågår Utbildning och Information Personal Grundläggande kunskap om kemikaliers påverkan Nätet Föreläsning Blogg November 2014 November 2014 Planering pågår Pressmeddelande Allmänheten Det här kommer att hända, varför, fördelar, tid Media April 2014 April 2014 Planering pågår Guide för upphandling Upphandlarna Tänk på det här när ni upphandlar Dokument April 2014 Augusti 2014 Pågående Guide för inköp Personalen Tänk på det här när du handlar Blogg, Trycksak Maj 2014 Hösten 2014 Pågående Checklista, SNF 13 punkter Chefer förskolor Uppmärksamma riskfyllda varor Trycksak Februari 2014 Februari 2014 Utskickad Inventering Våra egna verksamheter Detta måste åtgärdas Dokument September 2014 December 2014 Planering pågår Inventering Personal på förskolor Involvera personal i inventeringen Dokument September 2014 December 2014 Planering pågår Utvärdering Personal Vad har du lärt dig? Enkät på webb Hösten 2015-2016 Hösten 2015-2016 Ej startat Resultaten Åtgärder handlingsplan med prioritering Våra egna verksamheter Så här går vi till väga Chefer 2015 2016 Ej startat Sprida resultaten Personal Så här ser det ut bra! Så här illa är det nu gör vi det bättre! Brev 2015 2016 Ej startat Sprida resultaten Föräldrar Så här ser det ut bra! Så här illa är det nu gör vi det bättre! Föräldraråd Pressmeddeland e, webbnyhet etc. 2015 2016 Ej startat Uppföljning Våra egna verksamheter Nu har vi gjort det vi ska! Möte Februari 2015 April 2015 Ej startat 21

BILAGA 3. Inventerare och informatör Bakgrund För att vi skall veta vilka material och produkter som finns ute i verksamheten som är hormonstörande eller innehåller farliga kemikalier behöver vi göra en professionell inventering av byggnad och material- inventarier. Teknik- och fastighetsförvaltningen har anställt en sakkunnig för att inventera sina byggnader. Barn- och ungdomsförvaltningen behöver under 2015-2017 anställa en sakkunnig som skall vara väl förtrogen med miljöfarliga ämnen, lagstiftning inom miljöområdet, kunna informera och utbilda verksamheternas personal och vårdnadshavare Vi ser här en viktig möjlighet att tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen kunna ser över både byggnad och de produkter och inventarier som finns på barn- och ungdomsförvaltningens förskolor och lokaler som Kultur- och fritidsförvaltningen har som barn och unga vistats i. Om tid medges även våra skolor/fritidshem. Uppgift Vår sakkunnige skall vara väl förtrogen med miljöfarliga ämnen, lagstiftning inom miljöområdet, kunna informera och utbilda verksamheternas personal och vårdnadshavare Genomförande: 2015-2016 inom barn- och ungdoms verksamheter 1. Innan besöket informeras personalen om bakgrund till inventeringen, lättillgänglig broschyr med allmän information kring hormonfarliga, hälso- och miljöfarliga kemikalier. Även ett kort informationsbrev skickas hem till föräldrarna. 2. Inventeringen sker tillsammans med personalen och sker i en öppen dialog kring vad man har, skall akta sig för och ta bort samt tänka på i förebyggande syfte. Ett lärande möte med syfte på långsiktighet. 3. Dokumentation kring vad man funnit och vad man kan gör för enkla åtgärder och åtgärder på sikt. Dokumentationen skall leda fram till en gemensam handlingsplan för Enheten med konkreta handlingar och åtgärder över tid. 4. Vid ett Apt möte får enhetens personal en återkoppling av vad man tillsammans funnit redan tagit bort samt en åtgärdsplan på kort och längre sikt. I åtgärdsplanen finns en uppföljnings del som rapporteras in från enheten. 5. På ett Föräldraråd kan information kring farliga kemikalier i barns vardag och en återkoppling från inventering och åtgärdsplan ske till vårdnadshavare. 6. Sakkunnig skall även finnas som stöd vid inköp av nya produkter och inventarier. Inom sin tjänst ha möjlighet att informera och ta fram fakta vid förfrågningar från personal och vårdnadshavare. Uppföljning - 2017 Efter ett år skall varje enhet lämnat in en dokumentation på vad man åtgärdat, vad som återstår, eventuella problem och tankar för nästkommande år. Utvärderingarna sammanställs och ligger till grund för revidering av kemikalieplan och åtgärdsplaner 22