Miljörapport 2016 Sofielunds återvinningsanläggning Huddinge kommun
1 Miljörapportens textdel Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 VERKSAMHETENS ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 2 VERKSAMHETSSYSTEM; KVALITETS-, MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖKONTROLL SAMT EGENKONTROLL... 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 5 2. TILLSTÅND... 7 3 OCH 4. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 10 5. TILLSYNSMYNDIGHET... 11 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 11 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 14 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 21 9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 21 Lak- och processvatten... 21 Ytvatten... 22 Grundvatten... 22 10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 23 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 23 12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 24 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM... 24 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET.... 24 15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 25 16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 25 17. BILAGEFÖRTECKNING... 25
2 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. VD för SRV är Kajsa Hedberg. Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003 och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan våren 2008. Rutiner för arbetsmiljö bygger på lagar och föreskrifter. Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera. I verksamhetssystemet finns rutiner och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och egenkontrollprogrammet säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och egenkontroll enligt MB 26 kap 19, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport. Beskrivning av verksamheten Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd av verksamheter innefattande följande delar: Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall Anläggning för hantering av farligt avfall
3 Anläggning för hantering av förorenade massor Anläggning för oljeåtervinning Behandlingsanläggning för tvätthallsslam Deponiområden (två avslutade samt en aktiv) System för omhändertagande av lak-, process- och sorterings vatten, inklusive reningsverk som drivs av Stockholm Vatten AB Komposteringsanläggning Förbehandlingsanläggning för matavfall (samägd med Scandinavian Biogas) Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 59 ha består av deponiområden. 2009-10-13 fick SRV, av Miljödomstolen vid nacka tingsrätt, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den 20 januari 2010. Miljödomstolen meddelade den 8 februari 2011 i den provisoriska föreskriften P1 ändringar i det tillåtna årliga utsläppet av metaller. Miljödomstolen meddelade den 1 april 2011 att prövotidsförfarandet i domen från 2009 avslutades och förpliktigade SRV att uppföra en anläggning för behandling av vatten från verksamheten samt att uppföra en ny anläggning för rening av tvätthallsslam. Miljödomstolen meddelade den 12 november 2014 i provisoriska föreskriften P1 att volymen lakvatten till reningsverket inte längre regleras, samt att prövotidsredovisningen för det lokala reningsverket har förlängts till 1 september 2016. Mottagning av avfall Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Avfall körs till sortering, behandling eller mellanlagring beroende på avfallsslag. På sorteringsplattorna kontrolleras och sorteras avfall för vidare behandling och återvinning. Deponiavfall körs till den aktiva deponin, deponi 3. Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och vägs i sorteringshallen. Behandling av avfall Inkommande träavfall, samt utsorterat brännbart avfall, behandlas i huvudsak av krossar och siktar på de olika sorteringsplattorna innan det skickas till förbränning för energiutvinning. Impregnerat trä mellanlagras innan det körs till förbränning för ändamålet lämplig anläggning. Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Kvarvarande metall i askan sorteras ut och återvinns. Biologiskt lättnedbrytbart avfall, som källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och storkök, samt bioavfall från butiker och tillverkningsindustri bearbetas i förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall. Anläggningen producerar en s.k. slurry som rötas i Scandinavian Biogas rötningsanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel.
4 Förbehandlingsanläggningen övertogs 1 maj 2015 av Scandinavian Biogas Recycling (SBR) som verkar på SRVs tillstånd. Vid längre driftstopp i förbehandlingsanläggningen så finns möjligheten att kompostera källsorterat matavfall från hushåll, övrigt bioavfall från butiker och tillverkningsindustri skickas till alternativa anläggningar. Förpackningar (kartong, plast och metall) insamlade genom tilläggstjänsten Sorterahemma körs idag till Suez:s sorteringsanläggning i Högdalen, returpapper/tidningar körs till IL Recycling i Älvsjö. Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall Verksamheten vid Deponi 1 startade 1939. Deponin är idag helt avslutad och deponin är täckt sedan 1977. Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. I anslutning till deponi 1 finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt behandling av oljeförorenade massor (som inte utgör farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten lakvattendamm 1 (L1). Behandlat vatten från tvätthallsslamanläggningen samt avrinningsytor inom området leds till L1. Vid mottagningsstationen för farligt avfall sker mottagning, sortering, omemballering och mellanlagring av farligt avfall. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som är invallade och saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av olja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning, fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till L1. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till energiutvinning genom förbränning. Vattnet leds till tvätthallsslamanläggningen för rening. Deponi 2 Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av 2006. Flygaska från avfallsförbränningen i Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari 2007. Mottagen flygaska har stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för fjärrvärmeproduktion. Under 2012 färdigställdes den sista sluttäckningsetappen (som påbörjades 2011). Området är återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Nordöst om deponi 2 finns ett utjämningsmagasin för lakvatten lakvattendamm 2 (L2) Deponi 3 Deponi 3 togs i bruk i december 2005 och är den aktiva deponin i verksamheten. Deponin ligger i anslutning till Swerocks bergtäkt i östra delen av verksamhetsområdet. Inom deponin finns ett aktivt område för deponering av asbest. Lokalt reningsverk Sofielunds lakvattenreningsverk har genomgått en ombyggnation och drivs sedan augusti 2012 av Stockholm Vatten på uppdrag av SRV. Reningen sker via fem dammar för lagring av lak- och sorteringsvatten, en reningsanläggning samt fyra vassbäddar för kompostering och lagring av slam. Reningsprocessen består av mekanisk rening med trumsilar, biologisk behandling med luftningsbassäng och sedimentation samt kemisk fällning och filtrering. Det
5 renade vattnet leds sedan vidare till Henriksdals reningsverk. Det finns 6 dammar på reningsverkets område och den sjätte dammen används till att förvara renat vatten i. Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan sker genom utsläpp till luft och vatten, buller, samt genom energi- och elförbrukning. Utsläpp till luft Den del av verksamheten som främst ger upphov till lukt är mellanlagring och behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen minimeras genom begränsad lagringstid och lagring under tak. Under 2012 färdigställdes förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall, där matavfall förbehandlas och blir till en slurry. Processen i förbehandlingsanläggningen sker slutet och luften renas med ozon samt kolfälla. Det medför att det biologiska avfallet orsakar minimalt utsläpp av lukt och emissioner. Komposteringen, som i huvudsak har övergått till att bli en grönkompost, är en sluten process som genererar mindre lukt än en öppen. Lukt kan även förekomma från lakvattendammarna men lindras genom regelbunden utgrävning av sediment ur dammarna. Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt. Transporter till och från anläggningen samt arbetsmaskiner som används inom anläggningen ger upphov till emissioner av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. SRV:s ambition är att i ökad utsträckning använda alternativa drivmedel för att minska emissionerna. SRV har ett mål i affärsplanen kopplat till förnyelsebart drivmedel för 2014. Målet lyder Andelen förnyelsebart drivmedel ska vara 80 % 2019. Idag används RME, biogas och syntetisk diesel som förnyelsebara drivmedel, i framtiden kan även andra alternativ bli aktuella. SRV nådde andel av förnyelsebart drivmedel var 95,4 % under 2016. Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av askor kan de också behöva vattenbegjutas. Damm motverkas också i form av mellantäckning av deponin. Deponigas Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid Deponi 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion. Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via reglerbrunnar till en kompressorstation vid Hökärrsvägen. Gasbildningen från deponi 1 och 2 kommer framöver att avta allteftersom nedbrytningen av organiskt material minskar. Då deponigasens metaninnehåll har minskat används intermittent drift. På deponi 3 borde gasbildningen bli mindre på grund av förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till olika typer av förorenat vatten; lakvatten, processvatten, dagvatten och sorteringsvatten. SRV vidtar olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder
omfattar bl a uppsamling av lak-, process- och sorteringsvatten, rening av vatten samt provtagning enligt kontrollprogram. Opåverkat dagvatten leds bort från anläggningen. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås. Buller Betydande buller kommer endast från SRV:s krossar. En bullermätning genomfördes av SRV under september och oktober 2015 och skickades till Länsstyrelsen den 9 november 2015. Bullermätningen visar att SRV:s villkor för verksamheten inte överskrids. Bullermätning genomförs vart tredje år. Under 2016 har ett bullerklagomål inkommit på kraftigt buller/dunkande från bergsbearbetningsmaskiner nattetid då spräckning av stora stenblock skett i och med byggnation av en ny sorteringsyta. Åtgärder har vidtagits. Energiförbrukning Energiförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström. På Sofielund finns sedan 2010 en cistern med RME, rapsmetylester, för tankning av lastbilar. El används till uppvärmning, belysning, drift av anläggningar/processer samt olika typer av pumpar inom verksamheten. Under 2016 genomfördes en energikartläggning vilket har lett till att fler undermätare har satts upp och möjliga energibesparingsåtgärder har kartlagts. Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning uppgick under 2016 till 3 236 385 kwh. År Elförbrukning (kwh) 2016 3 236 385 2015 4 040 089 2014 5 201 552 2013 4 924 712 2012 3 642 982 2011 4 174 793 6 Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska, organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt identifiera, minimera och aktivt följa upp de risker som finns inom verksamheten. Egenkontrollen ingår i SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor. I verksamhetssystemet finns det möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla medarbetare på SRV ansvarar för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet med ständiga förbättringar.
7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet 2009-10-13 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Beslutet avser Miljödomstolen lämnar SRV återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet omfattar följande: Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 100 000 ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav - 50 000 ton genom rötning och 25 000 ton genom kompostering, - 300 000 ton grovavfall och industriavfall, - 50 000 ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall), - 70 000 ton bottenaska (slagg) och bioaskor, - 25 000 ton flytande avfall, Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 65 000 ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, - 30 000 ton farligt avfall i styckegods, Mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Årlig deponering av högst 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall. Deponering av högst 30 000 ton farligt avfall per år. Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och förändrade verksamheten.
8 Datum Beslutsmyndighet 2011-02-08 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Miljödomstolen ändrar det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1 i deldomen den 13 oktober 2009 i mål 5717-07 till följande lydelse: För utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden: Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Datum Beslutsmyndighet 2011-04-01 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Miljödomstolen utökar SRV återvinning AB:s (SRV) tidigare tillstånd till mellanlagring och behandling av förorenade massor så att det även omfattar mellanlagring och behandling av farligt avfall med följande EWC-koder: 17 05 03* Jord och sten som innehåller farliga ämnen 17 05 05* Muddermassor som innehåller farliga ämnen 17 05 07* Spårballast som innehåller farliga ämnen Sådana massor får tillföras till anläggningen först efter att bolaget installerat en ny reningsanläggning för tvätthallsslam. Miljödomstolen avslutar prövotidsförordnandet i deldomen den 13 oktober 2009 beträffande utredning av behandling av bland annat lakvatten från deponi 1, 2 och 3 (U1), upphäver delegationen beträffande reningsmetod och utsläppsvillkor för tvätthallsslam samt berättigar och förpliktigar bolaget att uppföra - dels den i ansökan föreslagna behandlingsanläggningen för biologisk rening och kemisk fällning av lakvatten från deponi 1, 2 och 3, avrinningsvatten och processvatten inklusive anläggningar för förbehandling och utjämning av flödet allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan - dels den i ansökan föreslagna anläggningen för rening av tvätthallsslam, processvatten från biosanplattan och avrinningsvatten genom kemisk fällning, adsorption och selektiva jonbytare inklusive utjämningsmagasin och förbehandlingsanläggning mm allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Uppskjutna frågor Miljödomstolen skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläpp till
9 Stockholm Vattens ledningsnät - från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm - respektive från behandlingsanläggningen för tvätthallsslam mm U1. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. U2. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för tvätthallsslam mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter. P2. För utsläpp av processvatten från tvätthallsslambehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden. * 1 Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 Datum Beslutsmyndighet 2014-11-12 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Domslut 1. Mark- och miljödomstolen förlänger den i deldom den 13 oktober 2009 bestämda igångsättningstiden för anläggningen för rötning av biologiskt avfall till utgången av år 2017 2. Mark- och miljödomstolen ändrar prövotidsförordnandet i deldom den 1 april 2011 och skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläpp till Stockholm Vattens ledningsnät från den lokala reningsanläggningen för lakvatten m.m. till den 1 september 2016 med samma utredningsvillkor som föreskrivits i nämnda deldom (U1) och med följande provisoriska föreskrift. P1. Vatten från det lokala reningsverket får avledas till Henriksdals reningsverk under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar t.ex. PCB, PAH, AOX och ftalater. 1 *Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas
Avloppsvattnets ph ska som riktvärde* 2 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande angivna riktvärden. 10 Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. 2016-01-06 Länsstyrelsen dnr 5556-304-2016 Avser: Brand i bränslelager Beslut: Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från myndighetens sida. 2016-05-11 Länsstyrelsen dnr 5556-17746-2016 Avser: Anmälan brand i bränsle på elkrossplattan Beslut: Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från myndighetens sida. 2016-06-17 Länsstyrelsen dnr 5558-25712-2016 Avser: Anmälan ny sorteringsyta Beslut: Ärendet pågår. 2016-08-03 Länsstyrelsen dnr 30121-2016 Avser: Brand i flishög Beslut: Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från myndighetens sida. 2 *Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas
11 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Stockholms län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Matavfall, park- och trädgårdsavfall Hanterad mängd under 2016 (ton) Totalt 62 310 ton varav 44 906 ton genom rötning (SBR). Tillståndsgiven mängd (ton/år) 100 000 varav 25 000 ton genom kompostering och 50 000 ton genom rötning. Grovavfall och industriavfall 94 418 300 000 Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall) 49 269 50 000 Bottenaska (slagg) och bioaskor 37 694 varav 2 066 ton aska från biobränsleeldning 70 000 Flytande farligt avfall 18 636 25 000 Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Hanterad mängd under 2016 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall 15 975 65 000
12 Avfallsslag Hanterad mängd under 2016 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Totalt Farligt avfall i styckegods 1701,8 (varav 1 571,1 ton till återvinning och 130,7 ton till bortskaffning) 30 000 Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Avfallsslag Hanterad mängd under 2016 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Totalt elavfall och vitvaror 1 345 10 000 -Diverse elektronik 678,2 -Kylskåp och frysar 95,3 -Vitvaror 418,4 -Batterier 216 ton (varav 193,9 ton blybatterier och 22,4 ton småbatterier) -Lysrör 23 -Ljuskällor 9 Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall. Deponering av icke farligt avfall Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2015 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt deponi 29 042 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall 3, 4 Deponering av farligt avfall Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2015 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt 2 761 30 000 5 3 Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M 5717-07). 4 Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall. 5 Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M 5717-07, 2009-10-13) får deponeras till dess annat har beslutats.
13 Deponering av farligt avfall - Material som innehåller asbest 170605* 2 761 Kod finns med i tabellen på sid 66 (tillhörande nr M 5717-07)
14 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter (giltigt fr.o.m. 2014-11-12): P1 Vatten från den lokala reningsverk får avledas till Henriksdals reningsverk, under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets ph ska som riktvärde 6 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden*. Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Under 2016 har knappt 250 000 m 3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till Henriksdals reningsverk. Analyser har utförts enligt kontrollprogram. Resonemang och diskussion kring analyserna finns i bilaga 1 Alcontrol 2016. Provtagning och analyser är utförda av ackrediterat laboratorium. Utsläppsmängder för 2016 för gällande parametrar var följande: Parameter (kg/år) Arsenik 1,42 Kadmium 0,03 Krom 7,13 Koppar 17,4 Kvicksilver 0,01 Bly 0,83 Zink 10,94 Samtliga utsläppsmängder är beräknade på provtagning som skett efter reningsverket samt på det vatten som gått direkt via spillvattenledningen till Henriksdal. 2014 uppmärksammades högre kopparhalter ut från reningsverket än in. Utredning av detta fortgår av Stockholm Vatten. 6 Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P2 För utsläpp av processvatten från tvätthallsslamsbehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden*: Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 De provisoriska riktvärdena för bly, zink och oljeindex har hållits. Vid ett tillfälle har riktvärdet för oljeindex ut från THS överskridits och uppmäts till 21 mg/l (2016-03-31). Det är endast under februari som vatten har gått till spillvattennätet, övrig tid har vattnet gått ordinarie väg via lokala reningsverket. Sedan sommaren/hösten 2012 har lakvatten, inklusive vatten från tvätthallsslamanläggningen, från SRV letts till det lokala lakvattenreningsverket innan det släppts vidare till spillvattennätet för vidare transport till Ebbadal och slutligen Henriksdals reningsverk. Utgående vatten från det lokala reningsverket provtas regelbundet. Oljeindex har fallit bort från provtagningsschemat under 2016, därav har kontroll av att villkor för oljeindex skett mot analysresultat från L4 (sista lakvattendammen som vatten från THS uppehåller sig i innan det kommer fram till lokala reningsverket). Provtagningen efter det lokala reningsverket visar att villkoren för P2 i dom M 5717-07 med god marginal hållits/ej överskridits. 4 120 m 3 har gått direkt från L1 samt L2 till Henriksdal under 2016, där har samtliga riktvärdena för P2 hållits. 15 Allmänt: Villkor 1 Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. SRV arbetar fortlöpande med att reducera vatten- och luftföroreningar. Allmänt: Villkor 2 Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll, klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas. Infartskontroll görs. Avfall som deponeras genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år. Inkommande avfall vägs. Allmänt: Villkor 3 Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar, utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen. Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer. Varningsskyltar finns uppsatta. Kameraövervakning utanför ordinarie arbetstid. Allmänt: Villkor 4 Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas.
16 Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds. Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl.a. så sker omgivningskontroll vid provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet. Allmänt: Villkor 5 Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals avloppsreningsverk, får inte ske. Har ej skett 2016. Allmänt: Villkor 6 Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett kontrollerat utsläpp till recipienten. SRV påbörjade 2011 en ombyggnation av vattenhanteringssystemet för att bättre särskilja olika vattentyper. Numera delas vattnet upp i lakvatten från deponier respektive vatten från sorteringsytor innan det kommer till det lokala reningsverket. Opåverkat vatten från de större taken på mottagningsladan för matavfall samt förbehandlingsanläggningen leds idag till recipient. Arbetet med att leda av fler liknande vattenströmmar kommer att fortsätta. Allmänt: Villkor 7 Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid kl. 07.00-18.00 45 db(a) kvällstid kl. 18.00 22.00 40 db(a) nattetid kl. 22.00 07.00 Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt. Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i tillståndet. Den senaste bullerutredningen utfördes i september och oktober 2015 och skickades till Länsstyrelsen den 9 november 2015. Bullerutredningen visar att SRV klarar villkorade bullernivåer. Nästa bullerutredning sker 2018. Allmänt: Villkor 8 Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning, nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks. Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten. Bland annat sker städning av verksamhetsområdet återkommande och vid uppkomna behov. Allmänt: Villkor 9 Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur. Skadedjursbekämpning sker i samarbete med Anticimex som regelbundet åtgärdar problem med skadedjur. Driftpersonalen på Sofielund arbetar kontinuerligt med att minimera antalet skadedjur genom att utforma arbetsrutiner som tar hänsyn till skadedjursproblematiken
Allmänt: Villkor 10 En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen. Rutiner för skydd mot olyckor och brand finns i SRV:s verksamhetssystem. I beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar, riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef. Allmänt: Villkor 11 Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten. Villkoret har inte varit aktuellt. Allmänt: Villkor 12 Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten. SRV har under 2011 reviderat vattenkontrollprogram för verksamheten och skickade in det till Länsstyrelsen den 12 juli 2011. Tidigare kontrollprogram och redovisning av egenkontroll skickades in den 19 april 2010 till länsstyrelsen. Behandling och lagring: Villkor 13 Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå dag-, yt- eller grundvatten. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att hantering sker enligt tillstånd och gällande lagstiftning. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom de lokaler där mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften förvaras enligt gällande lagstiftning. Behandling och lagring: Villkor 14 Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas vid godkänd behandlingsanläggning. Sediment från tvätthallsslamanläggningen körs till avsedd deponi. Avskild olja från oljeavskiljningsanläggningen transporteras till Svensk Oljeåtervinning. Behandling och lagring: Villkor 15 Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras. Rutiner för kontroll av cisterner finns i SRV:s verksamhetssystem. Kontroller journalförs. Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras. Behandling och lagring: Villkor 16 Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling. 17
18 Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och efter eventuell behandling. Behandling och lagring: Villkor 17 Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton VOC per år per 5 000 ton behandlade massor. Endast mellanlagring av förorenade jordar har skett under 2016. Behandling och lagring: Villkor 18 Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för omgivningen. SRV har i anmälan till Länsstyrelsen under 2015 ansökt om anläggande av nya deponiytor, dnr 2326-2015. Behandling och lagring: Villkor 19 Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och sluttäckning av deponin. På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som ska deponeras, de ska klara kraven för icke farligt avfall. Behandling och lagring: Villkor 20 Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre känslig markanvändning. För massor som ska användas till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att kraven för mindre känslig markanvändning (MKM) uppfylls. De massor som tagits in till sättningsutjämning och växtetableringsskikt under 2016 klarar kraven för MKM. Behandling och lagring: Villkor 21 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat och ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda. Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät yta. Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med varandra hålls åtskilda. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. De ytor där flytande avfall lagras är invallade samt täta och beständiga mot det avfall som lagras. Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängningsbara dagvattenavlopp. Behandling och lagring: Villkor 22 Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av skadliga mikroorganismer säkerställs.
19 Rötningsanläggningen på Sofielund stängde 21 december 2015. För information kring förbehandlingsanläggningen och biogasanläggningen se Bilaga 3 SBSö SBR 2016 Behandling och lagring: Villkor 23 Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till alternativ behandling. SRV återvinning samarbetar med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid eventuellt driftavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling. Dessutom kan det matavfall som utgörs av källsorterat hushållsavfall komposteras (Ag-Bag) i händelse av driftavbrott. Behandling och lagring: Villkor 24 Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten kompostering. Sluten kompostering i form av Ag-Bag-system påbörjades i april 2010. Ingen kompostering har skett under 2016. Deponi: Villkor 25 Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten. Under 2016 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 1,60 milj. Nm 3. Gasen har vid förbränning gett 3 302 MWh. År Insamlad gas milj. Nm 3 MWh 2016 1,60 3 302 2015 3,09 5 319 2014 3,22 9 619 2013 3,53 7 446 2012 3,25 8 477 2011 3,49 10 733 Deponi: Villkor 26 Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha. Inmätningar görs årligen. Den totala deponiytan för hela deponi 3 är enligt inmätning i december 2016 6,73 ha varav öppen såryta utgör ca 2,7 ha. Resterande del, ca 4,03 ha, är täckt/avjämnad, dvs förbereds för sluttäckning och utgörs huvudsakligen av slänten i sydvästra hörnet. Deponi: Villkor 27 Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området. Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med detaljplan. Deponi: Villkor 28 Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 105 m.ö.h.
20 Inmätningar görs årligen. Den högsta punkten är 98 m.ö.h. Deponi: Villkor 29 Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling), vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ny bottenkonstruktion har anlagts under 2016, se ärende dnr 2326-2015 för anmälan att anlägga nya ytor är inskickat 2015, arbetet slutfördes 2016. Deponi: Villkor 30 Senast sex månader innan respektive deletapp avslutas skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa hur sluttäckningen kommer att genomföras. Redovisningen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial samt en tidplan för arbetet. Bolaget skall, innan respektive deletapp sluttäcks, till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av sluttäckningen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Endast växtetableringsskikt har tillförts till deponi 2 under 2016 Reningsanläggning för tvätthallsslam: Villkor 31. De ovan lovgivna reningsanläggningarna ska uppföras i huvudsak enligt den tidplan som angivits i ansökan. I enlighet med mål M5717-07 deldom 2011-04-01 arbetar SRV med att uppföra en ny anläggning för rening av tvätthallsslam. SRV har för tvätthallsslamsanläggningen genomfört två entreprenadupphandlingar under 2012 och 2013. Inga lämpliga anbud inkom. Detta resulterades i att upphandlingsföremålet omformulerades och utannonserades på nytt. Detta ledde till förseningar i projektet. Den nya anläggningen för rening av tvätthallsslam byggdes färdigt och driftsattes under första delen av 2015. Anläggningen togs i bruk och prövotiden startade 7 maj, dnr 555-16441-2015.
21 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Ej aktuellt. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Provtagning och analyser under 2016 är utförda av ackrediterade ALcontrol Laboratories. Utbildad personal från SRV utför själv mätning av ph och konduktivitet för lak-, grund- och ytvattenprovtagningspunkter enligt gällande kontrollprogram för Sofielunds återvinningsanläggning. För fullständig rapport se Bilaga 1 Alcontrol 2016 På uppdrag av SRV återvinning har ALcontrol sammanställt och utvärderat analysresultat från 2016 års provtagning av lakvatten, processvatten, ytvatten och grundvatten vid Sofielunds avfallsanläggning i Huddinge. Denna rapport omfattar utvärdering av resultat från 2016, samt jämförelser med resultat från åren 1996-2015. Lak- och processvatten Vid årets undersökningar var konduktiviteten högst i L3, följt av D3-FM1, L2 och L8. I L3 var konduktiviteten högre än normalvärdet för svenska lakvatten (IVL 2000). I L8 uppmättes de i särklass högsta halterna av organiskt material (TOC och BOD), fosfor, suspenderad substans och totalkväve samt de lägsta ph-värdena i denna undersökning. Ammoniumkvävehalterna var högst i D3-FM1 följt av L8, L6, L5 och L2. I alla dessa var ammoniumkvävehalterna högre än normalvärdet för svenska lakvatten (IVL 2000). Anmärkningsvärt höga halter av flera metaller (mycket högre halter än normalvärden för lakvatten och/eller allvarliga halter eller högre enligt bedömningsgrunder för förorenade ytvatten) noterades i alla lakvattenpunkterna förutom L5, L6 och L7. De högsta oljehalterna uppmättes i L8, men i övriga lakvatten rapporterades olja i förhållandevis låga halter. Analys av destillerbara fenoler gav också förhållandevis höga resultat i L8. Tydligt förhöjda fenolhalter noterades också i L1, L2, L4, L9 och D3-FM1. Analys av BTEX, PAH, PCB, dioxiner, klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel, klorfenoler, ftalater och nonylfenol i L1, L2, L3 och L4 gav rapporterbara halter av nonylfenol, bensen, xylener, toluen, etylbensen, acenaften, fluoren, 1,4-
22 diklorbensen, 2,4-diklorfenol, naftalen, fenantren, 1,3-diklorbensen, 2,4-triklorbensen, 2,4- diklorfenol, dietylhexylftalat, fluoranten, pentaklorfenol och dioxiner i ett eller flera av provpunkterna L1, L2 och L4. Ytvatten Kontrollpunkterna Y1 och Y2 bedömdes vara ej eller obetydligt påverkade medan övriga kontrollpunkter Y3, Y4, Y6, Y7, Y21 och Y23 bedömdes vara tydligt påverkade jämfört med naturliga bakgrundshalter. I flertalet kontrollpunkter (Y3, Y4, Y6, Y7, Y21 och Y23) var metallhalterna tydligt förhöjda jämfört med den lokala referensen. Bedömningsgrunderna och gränsvärdena för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 (gäller koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds för zink, kadmium och nickel i flera fall, men också koppar, krom, arsenik och bly i några fall. För koppar, zink, nickel och bly har den biotillgängliga halten beräknats och bedömts. Följande larmnivåer för ytvatten angivna i kontrollprogram 2010-06-11 (Vectura 2010) överskreds vid ett eller flera tillfällen: TOC vid Y0. Konduktivitet, totalkväve, kobolt och koppar vid Y3 och Y4. TOC, totalfosfor, kobolt, krom och koppar vid Y6 och Y7 samt även konduktivitet, totalkväve,ammoniumkväve vid Y7. Kobolt i Y21 och Y23 samt även konduktivitet och ammoniumkväve vid Y21. Olja förekom i rapporterbara halter i Y6 och Y7. Även analys av destillerbara fenoler gav en klart högre halt i Y7 än naturliga bakgrundshalter. Analys av BTEX, dioxiner, klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel och klorfenoler i Y3 och Y4 gav rapporterbara halter av cis-1,2-dikloreten, trikloreten och dioxiner i Y3 samt bensen, trikloreten och dioxiner i Y4. Grundvatten Flertalet grundvattenrör runt deponi 2 indikerade en stark till mycket stark påverkansgrad med avseende på bland annat konduktivitet. Påverkan var störst i G5 där analysresultaten visade mycket höga värden/halter med avseende på bl.a. konduktivitet, klorid, natrium, kalium kalcium och ammonium, vilket indikerade en mycket stark påverkan. Vid deponi 2 noterades också stark eller mycket stark påverkan med avseende på konduktivitet, klorid, ammonium och/eller nitrat i rör G2b, G10b, G9511, G9517, G9521, G7 och G8. Stark påverkansgrad av konduktivitet kunde också noteras i G3B och G4 vid deponi 1. I G4 var även påverkansgraden stark av nitrat. I rör G24T, G30 och DB4, vid deponi 3, förekom värden för konduktivitet som visade på stark eller mycket stark påverkan. I G30 och DB4 var också påverkansgraden stark eller mycket stark för ammonium och i G30 var påverkasgraden mycket stark även för klorid. Följande larmnivåer för grundvatten i kontrollprogram 2010-06-11 (Vectura 2010) överskreds vid ett eller flera tillfällen: klorid i G5 och G30, konduktivitet i G3B, G4, G5, G2b, G10b, G9517, G9521, G7, G8, G24T, G30 och DB4, TOC i G3B, G9517, G9521, G8 och G30, totalkväve i G3B, G4, G5, G10b, G9511, G9517, G9519, G9521, G7, G8, G30 och DB4,
23 ammoniumkväve i G5, G10b, G7, G8, G30 och DB4, ph min i G28, ph max i G2b, G10b, G9511, G9512, G9517, G7, G9, G9514, G27T, G27S, G28, G29 och DB4 i flertalet rör överskreds larmnivåerna för järn och/eller mangan, arsenik i G30, bly och kadmium i G4 samt zink i G4, G7 och G30. För analyserade metaller kan också nämnas anmärkningsvärt höga halter av nickel i G5, G24T, G28, G30 och DB4, aluminium i G28, G30 och DB4, arsenik i DB4, barium i G3B, G4 och G5, kadmium i G28 och G30, kobolt i G5, G8, G24T, G28, G30 och DB4, koppar i DB4, molybden i G9511, G9512, G9517, G9521, G7, G8 och G30, selen i G30, antimon i G9517 samt vanadin i G9517. Mätbara halter av olja noterades vid enstaka tillfällen i G2, G24T och G27T. I samtliga grundvatten låg fenolhalterna inom ramen för naturliga bakgrundshalter. Analys av BTEX, dioxiner, klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel och klorfenoler i G1, G5, G2b och G10b gav rapporterbara halter av 1,2-diklorbensen och 1,4-diklorbensen i G5, 1,4- diklorbensen i G2b samt 1,4-diklorbensen och dioxiner i G10b. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Samtliga pumpar på anläggningen har kontrollerats och renoverats. Asfalterar om ca 3000 m 2. Iordningsställt behandlingsytor. Installerat en ny mottagningsstation för inkommande el, detta för att ställa om från dieseldrift till eldrift, samt för att säkerställa att inkommande el inte påverkas vid eventuell brand. Installerat stödmurar kring sorteringsytorna. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.