MILJÖRAPPORT 2011 SOFIELUNDS ÅTERVINNINGSANLÄGGNING HUDDINGE KOMMUN

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2011 SOFIELUNDS ÅTERVINNINGSANLÄGGNING HUDDINGE KOMMUN

2 Sidan 1 av 28 Miljörapportens textdel Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 VERKSAMHETENS ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 2 VERKSAMHETSSYSTEM; KVALITETS-, MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖKONTROLL SAMT EGENKONTROLL... 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA TILLSTÅND OCH 4. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSYNSMYNDIGHET 4 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR LAKVATTEN DEPONI 1 (L1) OCH DEPONI 2 (L2) ASKSTABILISATDEPONIN (L3) TVÄTTHALLSSLAMANLÄGGNINGEN (L1A) KOMPOSTPLATTAN (L8) YTVATTEN GRUNDVATTEN ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BILAGEFÖRTECKNING... 28

3 Sidan 2 av Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. VD för SRV är Robert Falck. Affärsområdeschef för område Återvinna och ansvarig för verksamheten på Sofielunds återvinningsanläggning har under 2011 varit Anders Mattsson. Den 1 april 2011 bildades sektion Miljö och Utveckling under affärsområde Återvinna med Anders Kronhamn som sektionschef. Den 1 november 2011 övergick även kvalitetsfrågor till sektionen och som då ändrade namn till Miljö, Kvalitet och Utveckling. Dotterbolaget Miljösortering på Södertörn AB driver sin verksamhet för finsortering av returmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Miljösortering på Södertörn AB ägs av SRV och IL Recycling. Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll SRV arbetar sedan 2003 utifrån ett verksamhetssystem certifierat enligt ISO SRV:s verksamhetssystem blev certifierat enligt ISO 9001 under hösten Verksamhetssystemet integrerar de tre områdena miljö, arbetsmiljö och kvalitet. I verksamhetssystemet finns rutiner och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och vårt egenkontrollprogram så säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och egenkontroll enligt MB 26 kap 19, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport. Beskrivning av verksamheten Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd av verksamheter innefattande bl.a. mottagning och kontroll av avfall, anläggningar för sortering, mellanlagring och behandling av hushållsavfall och industriellt avfall, anläggning för hantering av farligt avfall samt tre deponiområden (en avslutad, en under sluttäckning samt en aktiv deponi). Sofielunds återvinningsanläggning består av följande delar: Mottagningsstationer Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall Anläggning för hantering av farligt avfall Anläggning för hantering av förorenade massor Deponiområden System för omhändertagande av vatten, inklusive reningsverk Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 70 ha består av deponiområden.

4 Sidan 3 av fick SRV, av miljödomstolen, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den 20:e januari Enligt tillståndet ålades SRV också att göra en prövotidsutredning samt att utreda ny teknik för tvätthallsslamanläggning. I tillståndet ingick också några frågor som vilandeförklarades av miljödomstolen. SRV redovisade prövotidsutredningen den 23 december Miljödomstolen meddelade den 8 februari 2011 ändringar i det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1. Miljödomstolen meddelade den 1 april 2011 att prövotidsförfarandet i domen från 2009 avslutas och förpliktigar SRV att uppföra behandlingsanläggning för biologisk rening och kemisk behandling av vatten samt anläggning för rening av tvätthallsslam. Mottagning av avfall Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Deponerbart avfall körs till deponi 3 medan övrigt avfall körs till sortering, biologisk behandling eller mellanlagring beroende på avfallsslag. På sorteringsplattan kontrolleras och sorteras avfall för vidare behandling och återvinning. Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och vägs i sorteringshallen. Behandling av avfall Inkommande träavfall, samt utsorterat bränsle, krossas i huvudsak av en kross på sorteringsplattan innan det skickas till förbränning för energiutvinning. Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Kvarvarande metall i askan återvinns. Sofielunds återvinningsanläggning tar även emot källsorterat matavfall för rötning och kompostering, samt park- och trädgårdsavfall till kompostering. Kompostering sker sedan 2010 slutet i så kallat Ag-Bag-system. Enligt tillståndet (Mål nr M ) så har SRV tillstånd att uppföra och driva en anläggning för rötning av högst ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år. I maj 2011 togs första spadtaget till den förbehandlingsanläggning för organiskt avfall som ska stå klar under Förpackningsmaterial levereras till sorteringsanläggningen (Miljösortering på Södertörn AB) på återvinningsanläggningen. Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall Verksamheten vid Deponi 1 startade Deponin är idag helt avslutad och deponin är täckt sedan Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. I anslutning till deponi 1 finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt för behandling av oljeförorenade massor (som inte är farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten från

5 Sidan 4 av 28 den avslutade deponin. Behandlat vatten från tvätthallsslamanläggningen samt avrinningsytor inom området leds till utjämningsmagasinet. Vid mottagningsstationen för farligt avfall sker mottagning, sortering, om-emballering och mellanlagring av farligt avfall. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av läckolja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning, fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till utjämningsmagasinet inom området. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till energiutvinning genom förbränning. Deponi 2 Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av Förbränningsaska från Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari Mottagen flyggaska har stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för fjärrvärmeproduktion. Större delen av Deponi 2 är återställd och området är återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Under 2011 har större delen av den sista sluttäckningsetappen sluttäckts, men en mindre yta återstår att färdigställa under 2012, se anmälan skickad till Länsstyrelsen i december Deponi 3 Deponi 3 togs i bruk i december 2005 och är den aktiva deponin i verksamheten. Deponin ligger i anslutning till Swerocks bergtäkt i östra delen av verksamhetsområdet. Inom deponin finns ett område för deponering av asbest. SBR-anläggning med dammsystem och våtmark I anslutning till SRV:s verksamhet finns en SBR-anläggning (satsvis biologisk rening) för omhändertagande av lakvatten. Anläggningen omfattar ett dammsystem om totalt sex dammar för lagring och utjämning av omhändertaget vatten samt en reningsanläggning kombinerad med konstruerad våtmark med översilningsyta och rotzon. I oktober 2011 stängdes anläggningen för ombyggnation av Stockholm Vatten. I april 2012 kommer Stockholm Vatten att ta över driften av reningsverket på uppdrag av SRV. Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan sker genom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, samt genom energi- och elförbrukning. Utsläpp till luft Den del av verksamheten som främst ger upphov till lukt är mellanlagring och behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen åtgärdas genom begränsad lagringstid och lagring under tak. Vid kompostering används sedan 2010 en sluten komposteringsprocess som genererar mindre lukt än en öppen process. Rötningsanläggningen utgör ett slutet system och är dessutom försett med luktfilter. Lukt kan även förekomma från lakvattendammarna men förhindras/lindras genom luftning av vattnet och genom regelbunden utgrävning av sediment i dammarna.

6 Sidan 5 av 28 Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt och med kolfiltrering. Transporter till och från anläggningen samt arbetsmaskiner som används inom anläggningen ger upphov till emissioner av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. SRV:s ambition är att i ökad utsträckning använda alternativa bränslen (t ex biodiesel eller biogas) för att minska emissionerna. SRV:s mål 2011 för andelen förnyelsebart drivmedel var minst 46 % för, men resultatet blev 26 %. Ett problem med rapsmetylester (RME) är att det inte går att använda i sträng kyla, vilket rådde under delar av vintern Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av askor kan askorna vid behov vattenbegjutas. Damning motverkas också i form av mellantäckning av deponin. Deponigas Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid Deponi 1 och 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion. Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via reglerbrunnar till en gasstation vid Hökärrsvägen där gasen blandas med biogas från rötningsanläggningen för att höja metanhalten. Gasbildningen från deponi 1 och 2 kommer framöver att avta allteftersom nedbrytningen av organiskt material minskar. På deponi 3 borde gasbildningen bli mindre på grund av förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Under sommaren 2011 gjorde SRV emellertid provpumpningar av gas på deponi 3 som visade att det finns metan i sådan halt att uppsamling är möjlig. Det största problemet med gasen från deponi 3 är de höga halterna svavelväte. Det prov som gjorde på gasen visade en svavelvätehalt på ppm. Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till olika typer av vatten som kan vara påverkat av verksamheten; lakvatten, processvatten, dagvatten och spillvatten. SRV vidtar olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder omfattar bl a uppsamling av lak- och processvatten samt av avrinningsvatten från behandlingsytor, rening av vatten och provtagning av vatten enligt kontrollprogram. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås. Buller Buller uppkommer främst från arbetsfordon och maskiner inom anläggningen. De dominerande bullerkällorna vid återvinningsanläggningen är olika typer av sortering, krossning, maskinarbete samt lastning och tömning av containrar. Vid inköp av ny utrustning och nya maskiner tas hänsyn till bulleregenskaperna. Bullrande verksamhet placeras så att störning av buller begränsas. Energiförbrukning Energiförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström. På Sofielund finns sedan 2010 en cistern med RME, rapsmetylester, för tankning av lastbilar. SRV:s ambition är att öka användandet av t ex biodiesel och biogas för lastbilarna som ett steg i ledet att fasa ut fossila bränslen.

7 Sidan 6 av 28 Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning under 2011 uppgick till kwh (2010: kwh och 2009: kwh). El används främst till uppvärmning, belysning, drift av sorteringsanläggning, avfallskross, SBR-anläggning, oljeåtervinningsanläggning och rötningsanläggning samt olika typer av pumpar inom verksamheten. Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska, organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt fortlöpande och systematiskt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt minimera riskerna, identifiera riskerna och aktivt följa upp de risker som är identifierade inom verksamheten. Egenkontroll är delvis integrerad med SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor. I verksamhetssystemet finns det möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla på SRV ansvarar för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet med ständiga förbättringar. SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO och kvalitetscertifierat enligt ISO Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera arbetet.

8 Sidan 7 av Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Beslutet avser Miljödomstolen lämnar SVR återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet omfattar följande: Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav ton genom rötning och ton genom kompostering, ton grovavfall och industriavfall, ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall), ton bottenaska (slagg) och bioaskor, ton flytande avfall, Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, ton farligt avfall i styckegods, Mottagning och mellanlagring av högst ton elavfall och vitvaror per år. Årlig deponering av högst ton icke farligt avfall varav högst ton brännbart avfall och högst ton organiskt avfall. Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande. Deponering av högst ton farligt avfall per år. Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 får deponeras till dess annat har beslutats. Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och förändrade verksamheten.

9 Sidan 8 av 28 Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Miljödomstolen ändrar det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1 i deldomen den 13 oktober 2009 i mål till följande lydelse: För utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden: Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Miljödomstolen utökar SRV återvinning AB:s (SRV) tidigare tillstånd till mellanlagring och behandling av förorenade massor så att det även omfattar mellanlagring och behandling av farligt avfall med följande EWC-koder * Jord och sten som innehåller farliga ämnen * Muddermassor som innehåller farliga ämnen * Spårballast som innehåller farliga ämnen Sådana massor får tillföras till anläggningen först efter att bolaget installerat en ny reningsanläggning för tvätthallsslam. Miljödomstolen avslutar prövotidsförordnandet i deldomen den 13 oktober 2009 beträffande utredning av behandling av bland annat lakvatten från deponi 1, 2 och 3 (U1), upphäver delegationen beträffande reningsmetod och utsläppsvillkor för tvätthallsslam samt berättigar och förpliktigar bolaget att uppföra - dels den i ansökan föreslagna behandlingsanläggningen för biologisk rening och kemisk fällning av lakvatten från deponi 1, 2 och 3, avrinningsvatten och processvatten inklusive anläggningar för förbehandling och utjämning av flödet allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan - dels den i ansökan föreslagna anläggningen för rening av tvätthallsslam, processvatten från biosanplattan och avrinningsvatten genom kemisk fällning, adsorption och selektiva jonbytare inklusive utjämningsmagasin och förbehandlingsanläggning mm allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Villkor 31. De ovan lovgivna reningsanläggningarna ska uppföras i huvudsak enligt den tidplan som angivits i ansökan.

10 Uppskjutna frågor Miljödomstolen skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläpp till Stockholm Vattens ledningsnät - från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm Sidan 9 av 28 - respektive från behandlingsanläggningen för tvätthallsslam mm U1. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. U2. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för tvätthallsslam mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift.

11 Sidan 10 av 28 3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm Länsstyrelsen ( ) Avser: Anmälan angående behandling av organiskt avfall vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av bygghandlingar samt anmälan. Länsstyrelsen har inget att erinra mot byggnationen och den plats som valts inom anläggningsområdet för byggnationen. En ytterligare anmälan måste dock inkomma till Länsstyrelsen innan behandlingen påbörjas för att följa villkor 18 i tillståndet för verksamheten Länsstyrelsen ( ) Avser: Anmälan angående behandling av organiskt avfall genom kompostering vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av anmälan. Redovisade uppgifter kommer att följas upp inom ramen för Länsstyrelsens tillsyn Länsstyrelsen ( , , ) Avser: Miljörapport för år 2007 och 2008 för SRV återvinningsanläggning i Sofielund i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen avslutar ärendet avseende anmälan om provrening av lakvatten L2 som bolaget redovisat i miljörapporten. Länsstyrelsen bekräftar att miljörapporterna kommit in inom föreskriven tid. Länsstyrelsen bedömer att inga ytterligare kompletteringar behöver göras av miljörapportens innehåll med hänvisning till vad som anges i 26 kap. 20 miljöbalken, 31 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. De uppgifter som har lämnats i miljörapporten kommer att följas upp i tillsynen Länsstyrelsen ( , , , ) Avser: Anmälan angående brand, fyllnadsmassor, bottenslambildning och omlastning av restavfall vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddingen kommun Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av inlämnade handlingar gällande bottenslambildning vid provpunkt Y7 (inkom ), brand i bränslekrossupplag (inkom ), borttransport av förorenade massor (inkom ) och omlastning av restavfall (inkom

12 Sidan 11 av ). Länsstyrelsen har inget att erinra då åtgärder är vidtagna enligt inlämnade handlingar Länsstyrelsen ( ) Avser: föreläggande om avhjälpande åtgärder samt installation av teknisk utrustning vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län förelägger SRV återvinning AB med stöd av 9, 14, 26 kap, miljöbalken (1998:808) vid ett vite på kr att: 1. Installerad flödesmätare på lakvattenledning från deponi 3 (deponi 2000) ska vara kalibrerad och plomberad senast den 30 september Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när flödesmätaren är kalibrerad och plomberad. 2. Träd som etablerats på sluttäckningskonstruktionen på den sluttäckta delen av deponi 2 ska avlägsnas. Åtgärden ska vara genomförd senast den 1 december Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när åtgärden är genomförd. SRV:s kommentar: SRV redovisade genomförda åtgärder till Länsstyrelsen den 21 september (punkt 1) och 24 november 2011 (punkt 2). 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Stockholms län.

13 Sidan 12 av Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Hanterad mängd under 2011 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Matavfall, park- och trädgårdsavfall ton, varav 835 ton genom rötning och ton genom kompostering, samt 720 ton som har förts ut för behandling på extern anläggning varav ton genom rötning och ton genom kompostering Grovavfall och industriavfall Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall) Bottenaska (slagg) och bioaskor Flytande farligt avfall Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag Avfallsslag Hanterad mängd under 2011 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall Farligt avfall i styckegods Varav ton slagg och ton aska från biobränsleeldning.

14 Sidan 13 av 28 Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst ton elavfall och vitvaror per år. Avfallsslag Hanterad mängd under 2011 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) elavfall och vitvaror Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall. Totalt Avfallsbenämning - Deponirest från sortering till deponi internt - Deponirest från ÅVC - Deponirest från MSS/Metallkretsen - Deponi, ej branschspecifik - Schakt- och rivning (föranmält) Deponering av icke farligt avfall Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2011 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) ton icke farligt avfall varav högst ton brännbart avfall och högst ton organiskt avfall 2, 3 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M ) Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M ) 81 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M ) Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M ) 2914 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M ) Deponering av farligt avfall Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2011 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt Material som innehåller asbest * Kod finns med i tabellen på sid 66 (tillhörande nr M ) Kommentar till mängden deponerat icke farligt avfall och farligt: Deponeringen ligger även 2011 kvar på en avsevärt lägre nivå än år 2009 då totalt ton deponerades. 2 Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M ). 3 Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall. 4 Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M , ) får deponeras till dess annat har beslutats.

15 Sidan 14 av Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P1 Sammanlagt högst m 3 vatten får årligen avledas till Henriksdals reningsverk, under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets ph ska som riktvärde 5 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden*. Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Under 2011 har m 3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till Henriksdals reningsverk. Analyser har utförts enligt kontrollprogram. Resonemang och diskussion kring analyserna finns i bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten, samt i bilaga 2 - Lakvatten Årsrapport 2011, för analyser utifrån vatten som genomgår rening i vår SBR-anläggning. Provtagning och analyserna är utförda av ackrediterat laboratorium. Utsläppsmängder för 2011 för gällande parametrar var följande: Parameter (kg/år) Arsenik 3,85 Kadmium 0,15 Krom 11,1 Koppar 14,90 Kvicksilver 0,0065 Bly 3,11 Zink 199,86 Medelvärden på ph under 2011 på utgående vatten från anläggningen: Lakvattendamm L1: ph= 7,86 Lakvattendamm L2: ph=7,28 L8 (utsläppspunkt från kompostplattan): ph=5,08 Efter rening i SBR-anläggningen: ph=7,25 ph är analyserat av ackrediterat laboratorium. Vattnet från de fyra ovan nämnda utsläppspunkterna blandas innan det når spillvattennätet. Av de m 3 vatten som gått till spillvattennätet så kommer m 3 vatten från L8. 5 Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

16 Sidan 15 av 28 Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P2 För utsläpp av processvatten från tvätthallsslamsbehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden*: Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 Utgående avloppsvatten från anläggningen provtas enligt kontrollprogram (provpunkt L1a). De provisoriska riktvärdena varierade under året i följande intervall (mg/l): Bly 0,0022-0,024 Zink 0,022-0,350 Oljehalt (oljeindex) 4,8-7,1 De provisoriska riktvärdena för bly och zink överskreds inte vid något provtagningstillfälle och analyserna av oljeindex underskred riktvärdet med god marginal. Allmänt: Villkor 1 Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Villkoret är uppfyllt. SRV arbetar fortlöpande med att reducera vatten- och luft- föroreningar. Allmänt: Villkor 2 Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll, klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas. Infartskontroll görs. Avfall som deponeras och som inte är undantaget från föreskriften om deponering eller deponeringsförordningen genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år. Inkommande avfall vägs. Allmänt: Villkor 3 Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar, utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen. Villkoret är uppfyllt. Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer. Varningsskyltar finns uppsatta. Allmänt: Villkor 4 Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller Deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas. Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds. Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl.a. så sker omgivningskontroll vid provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet. Allmänt: Villkor 5 Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals avloppsreningsverk, får inte ske.

17 Sidan 16 av 28 Bräddning skedde den 23 mars 2011 på fältet vid Hökärrsvägen från Stockholm Vattens ledning som leder lak- och spillvatten till Henriksdals reningsverk. SRV vidtog omedelbart åtgärder för att minska sin andel av vatten till ledningen. Händelsen rapporterades till Länsstyrelsen den 24 mars (dnr ). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun åtalsanmälde SRV för bräddningen. Förundersökningen lades ned i december Allmänt: Villkor 6 Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett kontrollerat utsläpp till recipienten. SRV har under 2011 påbörjat en ombyggnation av vattenhanteringssystemet för att bättre särskilja olika vattentyper. Arbetet kommer att fortsätta under Allmänt: Villkor 7 Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid kl db(a) kvällstid kl db(a) nattetid kl Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt. Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i tillståndet. Under 2010 genomförde Huddinge kommun en bullerutredning av Gladö industriområde, där Sofielunds återvinningsanläggning ligger. Bullerutredningen skickades in till Länsstyrelsen som svarade den 20 april 2011 (dnr ). Utredningen visar att riktvärdet dag-, kvälls- och nattetid för externt industribuller vid närmaste bostäder innehålls för redovisade driftsförhållanden. SRV planerar att genomföra nästa bullermätning i början av 2013 då sannolikt en ny krossanläggning har tagits i drift. Allmänt: Villkor 8 Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning, nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks. Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten. Bland annat sker städning av verksamhetsområdet återkommande och vid uppkomna behov. Allmänt: Villkor 9 Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur.

18 Sidan 17 av 28 Skadedjursbekämpning sker i samarbete med Anticimex som kommer regelbundet för att åtgärda problem med skadedjur. Vid större ansamlingar av fåglar används en gasolkanon inom verksamhetsområdet. Driftpersonalen på Sofielund arbetar kontinuerligt med att minimera antalet skadedjur genom att utforma arbetsrutiner som tar hänsyn till skadedjursproblematiken. Allmänt: Villkor 10 En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen. I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för skydd mot olyckor och brand. I beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar, riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef. Allmänt: Villkor 11 Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten. Villkoret har inte varit aktuellt. Allmänt: Villkor 12 Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten. SRV har under 2011 reviderat vattenkontrollprogram för verksamheten och skickade in det Länsstyrelsen den 12 juli Tidigare kontrollprogram och redovisning av egenkontroll skickades in den 19 april 2010 till länsstyrelsen. Behandling och lagring: Villkor 13 Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå dag-, yt- eller grundvatten. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att hantering sker enligt tillståndet och gällande lagstiftning. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom även de kamrar där mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften förvaras enligt gällande lagstiftning. Behandling och lagring: Villkor 14 Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas vid godkänd behandlingsanläggning. Sediment från tvätthallsslamanläggningen blandas med flis. Delar av sedimentet siktas bort och flisdelen körs iväg till RGS 90:s anläggning i Norrköping. Övriga sedimentrester körs till deponi. Avskiljd olja från oljeavskiljningsanläggningen transporteras till Svensk Oljeåtervinning.

19 Sidan 18 av 28 Behandling och lagring: Villkor 15 Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras. I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för kontroll av cisterner. Kontroller journalförs. Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras. Behandling och lagring: Villkor 16 Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling. Villkoret är uppfyllt. Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och efter eventuell behandling. Behandling och lagring: Villkor 17 Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton VOC per år per ton behandlade massor. Ingen behandling av förorenade massor har gjorts under De massor som tagits in under året har ej varit så förorenade att behandling krävts. Behandling och lagring: Villkor 18 Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för omgivningen. Ej aktuellt under Behandling och lagring: Villkor 19 Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och sluttäckning av deponin. På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som ska deponeras, de materialen ska klara kraven för icke farligt avfall. Förorenade massor som klassas som farligt avfall behandlas inte på anläggningen. Behandling och lagring: Villkor 20 Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre känslig markanvändning.

20 Sidan 19 av 28 För massor som ska användas till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att kraven för mindre känslig markanvändning (MKM) uppfylls. För de delar av deponi 2 som sluttäckts under 2011 och som vetter mot naturmark har huvudsakligen massor som uppfyller Naturvårdsverkets krav för känslig markanvändning (KM) använts. MKMmassor har använts där uppsamling av avrinningsvatten sker. Under 2011 har ton massor använts till sluttäckningen. Behandling och lagring: Villkor 21 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat, och ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda. Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät yta. Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med varandra hålls åtskilda. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. De ytor där flytande avfall lagras är invallade och täta och beständiga mot det avfall som lagras. Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängningsbara dagvattenavlopp. Behandling och lagring: Villkor 22 Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av skadliga mikroorganismer säkerställs. Processen är en sluten kompostering som kontrolleras bl.a. genom att temperaturen mäts varje vecka och dokumenteras och följs upp, samt att råkomposten provtas enligt SPCR 152. Rötningsanläggningen har en hygienisering av allt substrat i en timme i 70 grader Celsius, dessutom utförs analyser enligt SPCR 120. Behandling och lagring: Villkor 23 Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till alternativ behandling. Ej aktuellt under SRV återvinning samarbetar med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid eventuellt driftavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling. Behandling och lagring: Villkor 24 Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten kompostering. Sluten kompostering i form av Ag-Bag-system påbörjades i april Deponi: Villkor 25 Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten.

21 Sidan 20 av 28 Under 2011 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 3,49 milj. Nm 3 och 0,14 milj. Nm 3 från biogasanläggningen. Den uppsamlade mängden deponigas utgör ca 33 % av den beräknade totala mängden bildad deponigas (10,7 milj Nm 3 ). Oxidationen vid deponiytan beräknas vara minst ca 10 %, vilket ger ett diffust gasutsläpp på ca 57 %. Intressant att notera är att den insamlade mängden deponigas ökade från 2,7 till 3.49 milj. Nm 3, en ökning med 32 % jämfört med Ökningen skulle kunna bero på sluttäckningen av deponi 2. På deponi 3 genomfördes under sommaren provpumpning av gas för att kunna bedöma möjligheterna till framtida gasuppsamling. Deponi: Villkor 26 Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha. Inmätningar görs årligen. Den totala ytan för pågående deponi på deponi 3 är 5 ha. Deponi: Villkor 27 Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området. Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med detaljplan. Deponi: Villkor 28 Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om m.ö.h. Inmätningar görs årligen. Den högsta punkten är 91 m.ö.h. Deponi: Villkor 29 Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling), vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ingen ny bottenkonstruktion har anlagts under 2011.

22 Sidan 21 av 28 Deponi: Villkor 30 Senast sex månader innan respektive deletapp avslutas skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa hur sluttäckningen kommer att genomföras. Redovisningen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial samt en tidplan för arbetet. Bolaget skall, innan respektive deletapp sluttäcks, till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av sluttäckningen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Under 2011 sluttäcktes den sista etappen, etapp 11, på deponi 2. Redovisning av utformning samt kvalitetssäkringsplan skickades till Länsstyrelsen den 13 december På grund av brist på lämpliga massor för skyddstäckning och ett försenat igångsättande så färdigställdes inte skyddsskiktet under 2011, vilket SRV underrättade Länsstyrelsen om den 28 december Sluttäckningen av deponi 2 kommer att färdigställs under våren Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X

23 Sidan 22 av Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Provtagning och analyser under 2011 är utförda av ackrediterade ALcontrol Laboratories. Utbildad personal från SRV utför själv mätning av ph och konduktivitet för lak-, grund- och ytvattenprovtagningspunkter enligt gällande kontrollprogram för Sofielunds återvinningsanläggning. På uppdrag av SRV återvinning har ALcontrol sammanställt och utvärderat analysresultat från 2011 års provtagning av lakvatten, processvatten, ytvatten och grundvatten vid Sofielunds avfallsanläggning. Denna rapport omfattar utvärdering av resultat från 2011, samt jämförelser med resultat från åren Nedan återges rapportens sammanfattning. Rapporten i sin helhet återfinns i Bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten Årsrapport Lakvatten Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2) I L1 och L2 var konduktiviteten år 2011 förhållandevis låg jämfört med tidigare resultat (åren ) och genomgående lägre än normalvärdet för svenska lakvatten (IVL 2000). Föroreningsgraden verkar generellt ha minskat i båda lakvattendammarna de senaste 5-10 åren. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt antimon, zink, kadmium och koppar i L1 samt nickel, aluminium, koppar, krom, bly och zink i L2, noterades vid årets undersökningar. Oljehalterna var liksom låga i både L1 och L2. Analys av BTEX, PAH och PCB i L1 gav mätbara halter av bensen, toluen, etylbensen och xylen, fenantren, fluoren och naftalen samt PCB-28. Analys av dioxiner och/eller furaner i L1 gav inga resultat över rapporteringsgränsen för analysen. Vid L1 analyserades även klorbensener, trihalometaner, klorerade lösningsmedel, klorfenoler, ftalater, bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, klorparaffiner, nonyl- och oktylfenol samt polyflourerade oktylsulfonater (PFOS). Vissa klorbensener, klorerade lösningsmedel, ftalater och bekämpningsmedel samt klorparaffiner förekom i mätbara halter. I L2 analyserades endast ftalater, varav dietylhexylftalat förekom i mätbara halter. Askstabilisatdeponin (L3) I L3 visade konduktivitet samt halterna av bl.a. klorid, natrium och kalium på en mycket hög salthalt år 2011, högre än i SRV:s övriga lakvatten. Såväl konduktivitet som klorid- och kalciumhalt har dock minskat signifikant under perioden Kvävehalterna ökade signifikant under perioden , men därefter har kvävehalterna tenderat att minska igen. Ammoniumkvävehalterna har signifikant minskat sedan toppnoteringen 2004, men Svenskt Vattens varningsvärde för ammonium överskreds vid samtliga tillfällen under Föroreningsgraden med avseende på organiskt material, fosfor och destillerbara fenoler