Kraftledningsgatan och artrika livsmiljöer COPYRIGHT@PÖYRY 1
Naturvärden i kraftledningsgatan? GIS-analys av stamnätet Fältmanual Samarbete med SLU Kurser Rutin för artrika miljöer i kraftledningsgatan Löpande inventeringar Särskilt artrika områden med skötselplaner Uppgifter från andra aktörer Sammanställningar tom 2012 COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 2
Naturvärden i kraftledningsgatan? Växter? Fjärilar? Skalbaggar? Svampar? Fåglar? Vilt? Div. inventeringar utfördes GIS-analys av stamnätet (220 kv och 400 kv) Fältmanual för kraftledningsgatans biotoper Samarbete med SLU COPYRIGHT@PÖYRY 3
Metod för identifiering av artrika miljöer i kraftledningsgatan En GIS-modell utvecklades 2004 för att lättare kunna identifiera artrika ledningsgator Identifiering med hjälp av tre parametrar; ängs - och hagmarksobjekt, geologi objekt och rödlistad art Studier av historiskt kartmaterial COPYRIGHT@PÖYRY 4 4
Fältmanual COPYRIGHT@PÖYRY 5
Ny fältmanual COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 6
Stegvis metodik COPYRIGHT@PÖYRY 7
COPYRIGHT@PÖYRY 8
COPYRIGHT@PÖYRY 9
COPYRIGHT@PÖYRY 10
COPYRIGHT@PÖYRY 11
COPYRIGHT@PÖYRY 12
Kraftledningsgatans artrika biotoper: Ljunghed Torräng Friskäng Fuktäng Anpassade skötselåtgärder: Bredda patrullstigen (ordinarie bredd 3 meter) Ta bort röjningsavfall Glesa ut enar (om enar står tätt i artrik gräsmarksvegetation) COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 13
Samarbete med SLU COPYRIGHT@PÖYRY 14 2013-02-15
Inventering och skötselförsök i samarbete med SLU Inventering 2002, 2004, 2005 och 2010 Jälla, Faringe och Vigelsbo i Uppland och Brånäs i Småland. Inventering 2006/2007 och 2010 Lydinge i Uppland Inventeringarna visar att områdena är mycket artrika, trots sin storlek och att hävdgynnade arter förekommer rikligt. Många av signalarterna enligt Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering har noterats i dessa områden. Mer än 150 växtarter noterades i Lydinge COPYRIGHT@PÖYRY 15
Resultat av skötselförsöken Jälla, Faringe, Vigelsbo och Brånäs: Slutsatsen är att de typiska gräsmarksarterna påtagligt gynnas av slåttern och det tätare skötselintervallet. Däremot är förhållandena för skogsarterna avsevärt mer oförändrade vid slåtterhävd. Lydinge : Det är för tidigt att dra slutsatser av skötselförsöken. COPYRIGHT@PÖYRY 16
Fjärilar i kraftledningsgatan Inventering har utförts i artrika kraftledningsgator av artexperter som har beställts av länsstyrelser och Svenska Kraftnät. Många fynd av rödlistade fjärilsarter har registrerats i kraftledningsgatan t.ex. Uppsala, Gävleborg, Dalarna Västmanland och Örebro län COPYRIGHT@PÖYRY 17 17
Skalbaggar i kraftledningsgatan Inventering av skalbaggar utfördes av SLU under 2006 Sex lokaler i kraftledningsgator jämfördes med en hagmark och en vägkant Resultaten tyder på att kraftledningsgatan är ungefär lika artrik som betesmark eller vägkant 30 25 20 Artantal 15 10 Betesmark Kraftledning Vägkant 5 0 Faringe Folsberga Jälla Lydinge Östra Eka Syninge COPYRIGHT@PÖYRY 18
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 19
Kärlväxter och dagfjärilar i ledningsgator, naturbetesmarker, skogsbilvägar och hyggen Genomfördes under 2010 av CBM och Institutionen för ekologi vid SLU Naturbetesmarkerna hade flera växtarter än kraftledningsgatorna, men det skiljde bara 13 arter vid inventeringen. Kraftledningsgatorna hade både fler fjärilsarter och individer än de övriga. Av de funna 11 rödlistade fjärilarna, noterades 8 av dem i kraftledningsgator. Inom 12 områden jämfördes förekomsten av blommande växter, dagfjärilar (inklusive bastardsvärmare) COPYRIGHT@PÖYRY 20
Fågelfaunan i kraftledningsgator Generellt sett är kraftledningsgator relativt artrika fågelbiotoper. Främst noterades vanliga skogsfåglar och endast ett fåtal jordbruksfåglar. Förekomst av enbuskar var den faktor som tycktes ha störst påverkan på förekomst av arter i kraftledningsgatan. COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 21
Utbildning av entreprenörer Kurs för inventerare COPYRIGHT@PÖYRY 22
Utbildning av entreprenörer COPYRIGHT@PÖYRY 23
Inventering av skogsbesiktare och studenter COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 24
Kurs för inventerare COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 25
COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 26
Patrullstigen - nuvarande bredd? - utanför patrullstigen? Spår av hävd -stängsel, lågvuxet, nyligen upphört? Artrikt Buskar, sly Fjolårsgräs Högväxta gräs och örter COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 27
COPYRIGHT@PÖYRY 28
COPYRIGHT@PÖYRY 29
COPYRIGHT@PÖYRY 30
Typexempel på artrika biotoper och skötselåtgärder COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 31
Rutin för hantering av artrika områden COPYRIGHT@PÖYRY 32
Inventeringar och studier i kraftledningsgatan Forskning /studier i samarbete med SLU Fjärilar (rapport och vetenskaplig uppsats) Fågelfaunan i kraftledningsgator (rapport) Kärlväxter Skalbaggar Inventeringar initierade av länsstyrelser ex: Väddnätfjäril i Uppsala och Gävleborgs län Sandödla och andra sandgynnade arter i Jönköpings län Kärlväxter inom projektområdet Östra Småland Förfrågan om artrika områden skickades till samtliga länsstyrelser 2012 Inventeringar initierade av Svenska Kraftnät Kärlväxter, fjärilar inom artrika områden med skötselplaner Rikkärr i Jämtland Årliga biotopinventeringar av skogsbesiktare Årliga biotopinventeringar av feriearbetande studenter COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 33
Fyra visningsområden i Uppsala län Visa kraftledningsgatans potential för biologisk mångfald Visa exempel på insatser för att värna biologisk mångfald i stamnätet Skötselplaner med anpassad skötsel Invigning juni 2007 Informationsmaterial COPYRIGHT@PÖYRY 34
Siggefora kraftledningsgata skötselplan för ett Natura 2000-område Väddnätfjärilen och Ängsskäreplattmalen ÅGP-arter Sårbar VU Restaurering av ca 20 km COPYRIGHT@PÖYRY 35 35
Exempel på inventeringar utförda av länsstyrelser COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 36
Uppgifter om artrika lokaler från länsstyrelser Länsstyrelser Inkommit med Uppgifter kommer Kommentar uppgifter 2012 under 2013 Västerbotten x Jämtland x Lämnat uppgifter på flertal artrika sträckor. Önskar kontakt med SvK under 2013 om dessa lokaler. Även lämnat uppgifter i regionnätet Västernorrland x Endast preciserad till socken Gävleborg Lämnat uppgifter tidigare Västmanland x Även lämnat uppgifter i regionnätet Uppsala x Även lämnat uppgifter tidigare Stockholm Intresserade av sammarbete men har inte lämnat in uppgifter. Örebro x Även lämnat uppgifter tidigare. Lämnat nya uppgifter i jan 2013. Gotland Ej stamnät intresserade av frågan. Östergötland x Önskar kontakt under 2013 Jönköping x Även lämnat uppgifter tidigare Västra Götaland x Halland x Återkommer om lokaler framkommer i landskapstrategin Blekinge x Lämnat uppgifter i regionnätet. Lämnat nya uppgifter i jan 2013. Skåne Lämnat uppgifter i regionnätet COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 37
Rutin för hantering av artrika områden COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 38
Funna objekt i ledningsgatan tom 2011 Tom 2009 Tom 2010 Tom 2011 Tom 2012 Skogsbesiktare 34 66 89 98 Studenter 30 117 216 232 Övriga 15 17 80 120 Summa 79 200 385 450 COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 39
Inventerade ledningsgator Inventerare Tom 2010 (km) Tom 2011 (km) Tom 2012 (km) Studenter 2 700 3 600 5 600 Skogsbesiktare 700 900 1300 Summa 3 400 4 500 6 900 Längd stamnätet (220 och 400kV) ca 15 000 km Inventerat tom 2012 ca 6 900 km Andel inventerat av ledningsnätet tom 2012 50% COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 40
Vanligast förekommande biotoper Biotop Torräng Friskäng Fuktäng Antal objekt 186 310 56 COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 41
Arter 20 i topp Till och med 2009 Till och med 2010 Till och med 2011 Till och med 2012 1 blodrot blodrot blodrot blodrot 2 jungfrulin blåklockor blåklockor (stor och liten) gökärt 3 prästkrage fibblor fibblor gulmåra 4 äkta johannesört kärringtand kärringtand gråfibbla johannesört (äkta och 5 blåklockor prastkrage prastkrage fyrkantig) 6 gökart gråfibbla johannesört fibblor 7 teveronika daggkåpa teveronika jungfrulin 8 daggkåpa jungfrulin angsvädd blåklockor (liten och stor) 9 fibblor gulmåra jungfrulin teveronika 10 gråfibblor angsvädd daggkåpa daggkåpa 11 kärringtand teveronika gråfibbla kärringtand 12 blåsuga vårbrodd gulmåra vårbrodd 13 brudborste johannesört vårbrodd bockrot 14 darrgräs gökärt gökärt ängsvädd 15 gullviva svartkampar svartkampar svartkämpar 16 vanlig ögontröst vanlig ögontröst Jungfru Marie nycklar blåsuga 17 nattviol brudborste ängsskallra prästkrage 18 gulmåra ängsklocka ängsklocka ängsklocka 19 svartkämpar darrgräs vanlig ögontröst vanlig ögontröst 20 ängsvädd ormrot brudborste darrgräs COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 42
COPYRIGHT@PÖYRY 6 DECEMBER 2011 43
Svenska Kraftnäts riktlinjer, miljömål och policys
SvKs miljöpolicy Svenska Kraftnät antog en ny miljöpolicy den 15 april 2010. Den säger att Svenska Kraftnät ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att: se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet. COPYRIGHT@PÖYRY 45
Övergripande miljömål för Svenska Kraftnät Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion. Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt. Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön. Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras. De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Vi har särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. COPYRIGHT@PÖYRY 46
SvKs riktlinjer som säkerställer miljökraven TR 12-13. Riktlinjer för underhåll av ledningsgator TR13 Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (ersätter TR 12-007) Handlingsplan för miljömål / åtgärder inom drift och underhåll COPYRIGHT@PÖYRY 47
Utdrag ur TR13 Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader COPYRIGHT@PÖYRY 48
Utdrag ur TR12-13 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator 5.9 Naturvårdshänsyn Innan arbetet påbörjas skall kontrolleras om aktuell kraftledningssträcka utpekats som föremål för utökad skötsel till syfte att öka den biologiska mångfalden i ledningsgatan. Det är viktigt och Entreprenörens uppgift att dessa hänsynsområden dokumenteras med karta och beskrivning i ett hänsynsdokument kopplat till anläggningar i Banken. COPYRIGHT@PÖYRY 49
Tack!! Jan- Erik Bjermkvist Eva Grusell COPYRIGHT@PÖYRY 50