Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2018-05-07 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Syfte med behandlingen i övervakningskommittén Övervakningskommittén (ÖK) ska granska programmets genomförande och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Lägesrapporten ger möjlighet för ledamöterna i ÖK att följa programmets genomförande hittills. Förväntningar på ledamöterna i övervakningskommittén Ledamöterna i övervakningskommittén förväntas ta del av innehållet i lägesrapporten för att få kännedom om programmets genomförande hittills och för att kunna bidra med förslag på vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas för att få ett bättre genomförande. Efter mötet förväntas ledamöterna återföra relevant kunskap till sina respektive organisationer. Ledamöterna i ÖK kan efterfråga ytterligare underlag som behövs för att kunna följa programmet. Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet av landsbygdsprogrammet, som bland annat visar ansöknings-, besluts- och utbetalningsläget den 31 mars 2018. Lägesrapporten ger också en bild av möjligheterna att uppnå de delmål som är kopplade till programmets resultatreserv. Även handläggningstider redovisas i rapporten. För miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar är antal hektar och djurenheter tagna från SAM-ansökan 2017 d.v.s. samma siffror som har presenterats tidigare. Statistik som visar ansökningar för 2018 kommer att presenteras på mötet. (Dessa siffror tas ut först efter sista ansökningsdag för SAM-ansökan den 12 april och ska sedan bearbetas, därför kan vi inte presentera dem i rapporten.)
Sammanfattning av lägesrapporten Positivt för programmet är det höga söktrycket i flertalet åtgärder, detta leder emellertid till att stödmyndigheterna inte hinner med att handlägga, vilket innebär att ärendebalanser byggs upp. Målet för handläggningstider för ansökan om stöd är att 90 % av ansökningar om stöd ska få beslut inom 6 månader. Totalt klarar vi detta för endast 27 % av ärendena. Denna siffra dras ner mycket på grund av den ryggsäck av ansökningar om stöd som byggdes upp i programstarten innan stödmyndigheterna kunde komma igång med att fatta beslut. Ryggsäcken börjar nu emellertid att sjunka, men det finns ändå drygt 4 900 ansökningar som inte har beslutats. När det gäller den övergripande bilden av ansökningstrycket och beviljandetakten är bedömningen att vi troligen når målen för alla unionsprioriteringar (UP), med undantag för UP 5, Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. När det gäller UP 5 ligger ansökningstrycket för första gången under linjär utveckling trots att pengar har flyttats från detta område i den senaste programändringen. Vi bedömer också att ansökningstrycket för UP 5 kan minska dels för att det finns andra finansieringskällor ( Klimatklivet ) att ansöka från och dels på grund av den nuvarande marknadssituationen med lönsamhetsproblem. Att beviljandetakten är långt under linjär utveckling beror framförallt på det låga ansökningstrycket och långa handläggningstider. När det gäller investeringsstöd till gödselbaserad biogas som är den budgetmässigt dominerande delåtgärden inom UP 5, tar det även lång tid att få alla tillstånd och övriga beslut som krävs. Jordbruksverket för en dialog och diskussion med länen om anledningar och åtgärder för det låga utfallet (beviljat stödbelopp) inom UP 5 och även den vikande efterfrågan inom vissa insatsområden inom UP 5. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (mars 2011) var beviljandetakten totalt för hela programmet 58 % och nu är den 52 %. 1 Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser så går genomförandet av programmet relativt bra, med undantag för UP 5. Ärendebalansen för ansökningar om utbetalning inom landsbygdsprogrammet minskar sedan årsskiftet och i nuläget finns ungefär 970 ärenden som väntar på beslut. Målet för handläggningstider för utbetalning om stöd är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska få beslut inom 4 månader. Totalt klarar vi detta för 70 % av ärendena. Utbetalningstakten är förhållandevis god när det gäller UP 3, där djurvälfärdsersättningar är den budgetmässigt största åtgärden, och UP 4, där kompensationsstöd, miljöersättningar och ekologiskt jordbruk dominerar. För övriga unionsprioriteringar är utbetalningstakten låg eller mycket låg, vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Detta är problematiskt eftersom det försvårar möjligheten att uppfylla delmålen som är kopplade till resultatreserven. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (mars 2011) hade 50 % betalats ut totalt för hela programmet och nu har 37 % betalats ut. EU:s totala utbetalningar t.o.m. mars 2018 avseende landsbygdsprogram 2014-2020 uppgår till 30,69 % att jämföra med siffran för Sverige som är 37,10 %, vilket innebär att vi ligger över genomsnittet. 1 För att kunna summera hela programmet motsvaras beviljat stödbelopp för miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar av utbetalt stödbelopp. 2
Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett är acceptabel med undantag för UP 5 och 6. För UP 5 visar prognosen att vi är långt ifrån att uppnå det finansiella delmålet för resultatramen, som ska vara uppnått till den 31 december 2018. Faktum är att vi till och med ligger långt under 65 % vilket kan leda till ett s.k. allvarligt misslyckande att nå delmålet. Det finns därför en risk för att pengar (drygt 36 mnkr) kommer att omfördelas till en annan UP där delmålen har uppnåtts och att utbetalningar från EU kan komma att hållas inne för UP 5 till dess att delmålet uppnås. Att utsikterna för att klara delmålet ser dåliga ut förklaras främst av den låga efterfrågan på stöd till gödselbaserad biogas. När det gäller UP 6 skulle det räcka om utbetalningarna uppnår minst 75 % av uppsatt finansiellt delmål (förutsatt att de övriga två delmålen uppnår minst 85 %). Men trots en stor efterfrågan och en hög andel beviljade investeringar i framförallt bredbandsstödet kommer ansökningar om utbetalningar inte in i den takt som vi förväntade oss. Det kommer således att vara svårt att nå upp till minst 75 % av nuvarande finansiellt delmål som bygger på faktiska utbetalningar. En möjlig konsekvens skulle kunna vara att den resultatreserv som finns knuten till UP 6, som tillsammans med motsvarande nationell finansiering uppgår till 532 mnkr, omfördelas till annan UP. Det är oklart vilken betydelse den bevisligen höga efterfrågan och höga beviljandegraden av projekt och investeringar har i ett läge där uppfyllelsen av delmålen slutligen bedöms under 2019 med påföljande anpassningar av programmet. Jordbruksverket bedömer att det finns mycket begränsade möjligheter att vidta åtgärder för att nå delmålen fullt ut inom UP 5 och 6. Jordbruksverket planerar emellertid att prioritera de utbetalningsansökningar som ökar möjligheten att nå delmålen. Prognossiffran för att uppnå den fysiska indikatorn (antal) för UP 3 bygger på att ytterligare några projekt måste ansöka om och beviljas delutbetalning för att delmålet ska uppnås. Jordbruksverket planerar därför att kontakta ett antal stödmottagare och uppmana dessa att ansöka om delutbetalning. När vi ser på en mer detaljerad nivå finns det vissa insatsområden där utvecklingen av genomförandet är sämre än vad den övergripande bilden visar. Dessa insatsområden är som regel små rent budgetmässigt eller så har ansvarig stödmyndighet medvetet valt att i nuläget prioritera andra satsningar. Uppföljning från förra ÖK-mötet Svårighet att uppnå delmålen för UP 5, Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. Finns även en viss risk för att delmålen för UP 6, Utveckling på landsbygden, inte kommer att uppnås. Sedan förra mötet har Jordbruksverket haft dialog med Gotland, Kronoberg, Skåne, Västerbotten och Västmanland.. Hittills har möten genomförts med 10 länsstyrelser. De län man har diskuterat med bedömer att deras tilldelade budget för investeringsstöden inom UP 5 kommer att gå åt. Lågt ansökningstryck beror enligt länen på lång handläggningstid, liten regional budget eller på att många av investeringarna redan är gjorda, t.ex. när det gäller övergång från flyt till fastgödsel. Situationen skiljer sig dock åt mellan länen. I vissa län är det högt tryck på investeringsstöden och det behövs en ökad budget, t ex för förnybar energi. I andra län hör det låga intresset ihop med att investeringsviljan är låg generellt bland länets jordbruksföretag. En sak som har lyfts fram är samordningen med klimatklivet som inte riktigt hunnit sätta sig på alla länsstyrelser ännu. En viktig slutsats som Jordbruksverket drar från diskussionerna med länen är att det finns möjligheter att omfördela medel inom UP5 för bättre måluppfyllnad. I första hand från gödselbaserad biogas till andra investeringsstöd där intresset är större men möjligtvis även mellan länen. 3
När det gäller stöd till gödselbaserad biogas så söker de mindre anläggningarna oftast i landsbygdsprogrammet och de större i Klimatklivet. De anläggningar som beviljats stöd under programperioden är alla av den mindre storleken med kostnad från en miljon. Jordbruksverket bedömer att intresset för den mindre varianten av biogasanläggningar som kommer att öka. I län med långa avstånd och avsaknad av infrastruktur för biogas är det dessutom den enda tillgängliga lösningen för lantbrukare som vill satsa på biogas. För att utnyttja den tillgängliga budgeten till gödselbaserad biogas krävs det dock orimligt många anläggningar. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Gröna Näringar har under våren 2018 arbetat med en kampanj Landsbygden levererar fossilfritt. Via webnyhet och sociala medier har information spridits i artiklar och filmer om landsbygdsföretag som producerar fossilfri energi på landsbygden, bl.a. biogas. Filmerna har visats mer än 60 000 gånger på främst Facebook. Allt material finns samlat på www.landsbygdsnatverket.se/fossilfritt. Exemplen i filmer och artiklar kommer från Östergötland och Västerbotten/Norrbotten, där även två möten genomförts i samarbete med Landsbygdsnätverkets medlemsorganisationer på regional nivå. Möten genomfördes i Linköping under E-day den 15 mars och ett på Grans Naturbruksgymnasium den 20 mars. Vid mötena har information givits från engagerade i bl.a. biogas och diskussionerna har varit inriktade på vad som behöver göras för att öka produktionen av fossilfri energi från landsbygden. Kampanjen fortsätter under 2018 med motsvarande aktiviteter i bl.a. Skåne och Västra Götaland. Ansökningstrycket och beviljandetakten ligger långt under den linjära utvecklingen för vissa insatsområden. Detta gällde flera insatsområden för stöd till kompetensutveckling, rådgivning och samarbete. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har prioriterat att handlägga ärenden inom dessa områden framför att göra nya utlysningar och upphandlingar, vilket har lett till att beviljandetakten nu ser bättre ut, men det finns fortfarande några insatsområden där man inte har gjort någon utlysning eller upphandling ännu. Ansökningstrycket var också lågt för vissa miljöinvesteringar som engångsröjning av betesmark, reglerbar dränering, anlägga tvåstegsdiken samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet. Även stöd till hotade husdjursraser hade ett lågt ansökningstryck. Denna bild har inte förändrats. Länsstyrelsen signalerar att budgeten för stöd till stängsel mot rovdjur inte är tillräcklig. Budgeten för stöd till stängsel mot rovdjur och stöd till engångsröjning av betesmark har slagits ihop och länsstyrelserna kan nu själva bestämma hur mycket pengar man vill bevilja inom respektive område. Detta har gett möjlighet att bevilja en något större budget till stöd till stängsel mot rovdjur. I dagsläget har ändå två länsstyrelser ett mycket begränsat belopp kvar att bevilja. Handläggningen av stöd till bredband står i princip still på de flesta län i väntan på programändring och ytterligare budget. De pengar (1 mdkr) som tillfördes bredbandsstödet i programändringen fördelades så snart det var möjligt och handläggningen av ärenden kan nu löpa på. 4
Prioriterade frågor att jobba vidare med Att öka takten och effektiviteten i handläggningen av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning i syfte att öka förutsättningarna för att nå programmets mål. Under 2018 ligger fokus på att uppnå programmets delmål. De insatser som förvaltande myndighet prioriterar på kort sikt är att öka takten och effektiviteten i handläggningen av ansökan om stöd i syfte att i första hand öka förutsättningarna för att nå programmets delmål vid utgången av 2018. När det gäller projektoch företagsstöd är handläggningstiderna i dagsläget orimligt långa. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att åtgärda ärendebalanserna. Innehållet i handlingsplanen presenterades på förra mötet med ÖK. Sen dess har följande åtgärder vidtagits: - Omorganisationen för att få ihop hela processen - Omarbetade rutiner både för ansökan om stöd och utbetalning, vilka kommer att leda till minskad handläggningstid. - Omarbetning av stödbesluten för att göra dem tydligare, så att kunden har lättare att göra rätt. Det ska leda till att kunden skickar in bättre underlag vid ansökan om utbetalning således borde handläggningen kunna gå smidigare. - Rekryteringar på Jordbruksverket har skett under våren. Att slutföra den IT-utveckling som krävs för att på ett effektivt sätt göra utbetalningar av arealbaserade ersättningar samt för att kunna följa upp dessa ersättningar på ett effektivt sätt och därigenom analysera måluppfyllelse och behov av ytterligare insatser i programgenomförandet. 5
Handläggningstider för ansökningar om stöd för projekt- och företagsstöd Målet för handläggningstider för ansökan om stöd är att 90 % av ansökningar om stöd ska få beslut inom 6 månader. Totalt klarar vi detta för endast 27 % av ärendena. Denna siffra dras ner mycket på grund av den ryggsäck av ansökningar om stöd som byggdes upp i programstarten innan stödmyndigheterna kunde komma igång med att fatta beslut. 6% 27% 36% 31% 0-6 månader 7-12 månader 13-24 månader mer än 24 månader Något som är positivt för programmet är det höga söktrycket, exempelvis stöd till bredband var översökt redan tidigt under programperioden. Det höga söktrycket gör emellertid att stödmyndigheterna inte hinner med att handlägga, vilket leder till att ärendebalanser byggs upp. Diagrammet nedan visar att ryggsäcken nu börjar sjunka, men det finns ändå drygt 4 900 ansökningar som inte har beslutats. Vissa stödmyndigheter har valt att prioritera handläggning istället för att göra nya utlysningar eller upphandlingar vilket medför att ansökningstakten och ärendebalansen inom dessa områden avtar. 6 300 6 100 5 900 5 700 5 500 5 300 5 100 4 900 4 700 4 500 Ärendebalans 6
Följande tre bilder visar hur väl man lyckas med att nå målet på tre av programmets stödmyndigheter. På länsstyrelserna har det kommit in ca 12 499 ansökningar om stöd varav 68 % har beslutats, i 23 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. Drygt 4 000 ärenden väntar på beslut. Länsstyrelserna är de stödmyndigheter som mest har påverkats av att stöd öppnades för ansökan långt tidigare än det var möjligt att handlägga och fatta beslut och att söktrycket är mycket högt. Detta påverkar kraftigt deras möjlighet att nå målet. 7% 23% 42% 28% 0-6 månader 7-12 månader 13-24 månader mer än 24 månader På Jordbruksverket har det kommit in knappt 1 200 ansökningar om stöd varav 88 % har beslutats, i 52 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. 140 ärenden väntar på beslut. 1% 15% 32% 52% 0-6 månader 7-12 månader 13-24 månader mer än 24 månader 7
Inom lokalt ledd utveckling har drygt 2000 ansökningar om stöd kommit in varav 58 % har beslutats, i 26 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. Drygt 840 ärenden väntar på beslut. 0% 24% 26% 50% 0-6 månader 7-12 månader 13-24 månader mer än 24 månader Handläggningstider för ansökan om utbetalning av projekt- och företagsstöd Diagrammet nedan visar att ärendebalansen för ansökningar om utbetalning inom landsbygdsprogrammet minskar sedan årsskiftet och i nuläget finns ungefär 970 ärenden som väntar på beslut. 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 Ärendebalans 8
Bilden visar andel beslutade förskott, delutbetalningar respektive slututbetalningar inom landsbygdsprogrammet. 14% 40% 46% Beslutade förskott Beslutade slututbetalningar Beslutade delutbetalningar Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska få beslut inom 4 månader. Totalt klarar vi detta för 70 % av ärendena. 0% 30% 70% 0-4 månader 5-12 månader 13-24 månader 9
På länsstyrelserna har det kommit in drygt 4 563 ansökningar om utbetalning varav 82 % har beslutats, i 72 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 0% 27% 72% 0-4 månader 5-12 månader 13-24 månader På Jordbruksverket har det kommit in 613 ansökningar om utbetalning varav 69 % har beslutats, i 54 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 1% 45% 54% 0-4 månader 5-12 månader 13-24 månader 10
Inom lokalt ledd utveckling har det kommit in 4 401 ansökningar om utbetalning varav 80 % har beslutats, i 70 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 0% 30% 70% 0-4 månader 5-12 månader 13-24 månader Handläggning och utbetalning av areal- och djurbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet Utbetalningsplanen för stöd och ersättningar sökta under 2018 visar att delutbetalning (75 % av stödbeloppet) kommer att göras med början i oktober 2018 och slututbetalning med början i december 2018 för: - kompensationsstöd - miljöersättning för vallodling, betesmarker och slåtterängar, skyddszoner samt minskat kväveläckage, - alla miljöersättningar med åtaganden från 2007-2013, - ersättning för ekologisk produktion, - djurvälfärdsersättningar beslutade under förra programperioden För vissa ersättningar sökta under 2018 görs ingen delutbetalning utan bara slututbetalning i december 2018, detta gäller för: - miljöersättningar för fäbodar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar och hotade husdjursraser - djurvälfärdsersättning beslutade under nuvarande programperiod Alla stöd och ersättningar sökta under 2015, 2016 och 2017 planeras att slututbetalas under 2018. 11
Temperaturmätning en bild av genomförandet Jordbruksverket genomför regelbundet en s.k. temperaturmätning av alla EU-program som myndigheten ansvarar för. Detta innebär att vi försöker skapa en bild över genomförandet av respektive program med ambitionen att denna ska vara överskådlig och förståelig, även för den som inte dagligdags arbetar med programmen. Temperaturmätning kommer fortsättningsvis att utgöra en av de viktigaste delarna av lägesrapporteringen till ÖK. För att bättre kunna förstå nedanstående tabeller har vi i bilaga 1 förklarat viktiga begrepp, antaganden och dylikt. Bakgrundsdata till temperaturmätningen finns i bilaga 2 (där framgår genomförandet i kronor istället för procent). För att kunna bedöma hur genomförandet är vid en given tidpunkt måste vi sätta detta i relation till något. För budgetutnyttjandet har vi valt att anta att genomförandet utvecklas linjärt. Vi antar alltså att lika många ärenden beviljas respektive utbetalas varje månad under programperioden och får på så sätt fram ett riktvärde som vi kan förhålla oss till. Vi vet samtidigt att så inte är fallet och det är inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årligt takt, varför detta riktvärde ska användas med försiktighet. När det gäller färg- och symbolmarkeringen, d.v.s. bedömningen om vi troligen når målen (grön glad gubbe), eventuellt når målen (gul neutral gubbe) eller ser stora problem med att nå målen (röd ledsen gubbe), har vi använt oss av den skala som är beslutad för Jordbruksverkets årsredovisning. För resultatreserven har vi valt att använda den skala eller de procentsatser som framgår av regelverket när det gäller bedömningen om ett delmål har uppnåtts eller inte. Färg- och symbolmarkeringar har samma betydelse som för budgetutnyttjandet. Mer om antaganden och skalor kan du läsa i bilaga 1. Temperaturmätningen består av två delar, en övergripande del och en mer detaljerad del. Temperaturmätning del 1 unionsprioriteringsnivå Temperaturmätning del 1 är på unionsprioriteringsnivå, från unionsprioritering (UP) 2 till 6. UP 1, Kunskapsöverföring och innovation, är horisontell och ingår i de övriga unionsprioriteringarna. Den övergripande delen är i sin tur uppdelad i två delar, där den första delen visar budgetutnyttjande (ansökt, beviljat och utbetalt stödbelopp) och denna del omfattar alla insatsområden i programmet (med undantag för TA-pengar). Den andra delen innehåller resultatramen och här visas det faktiska utfallet för de finansiella delmålen (både del- och slututbetalningar) samt för de fysiska delmålen (antal företag/investeringar/insatser/hektar) som är kopplade till resultatramen. Vi visar även en prognos för hur utfallet kommer att vara den 31 december 2018 som är sista dagen för att uppnå delmålen. Om delmålen inte uppnås inom en unionsprioritering finns det risk för att resultatreserven, som utgör 6 % av EUs budgetandel inom respektive UP måste omfördelas till en annan unionsprioritering där delmålen har uppnåtts. För att bibehålla programmets finansieringsandelar innebär det också att motsvarande nationell finansiering flyttas. Om vi allvarligt misslyckas med att uppnå delmålen finns det även risk för att EU håller inne delar av eller hela utbetalningen inom aktuell UP till dess att delmålet uppnås. De finansiella delmålen bygger på alla insatsområden inom respektive unionsprioritering, medan de fysiska delmålen ibland bara bygger på vissa insatsområden inom unionsprioriteringen. 12
*För miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar motsvaras kolumn 2 Ansökt stödbelopp i förhållande till fördelad budget minus beviljat belopp av en prognos för ansökt stödbelopp i förhållandet till total budget minus utbetalt belopp. I skrivande stund har vi ännu ingen sammanställning över ansökt stödbelopp för 2018. Den senaste programändringen påverkar budgetfördelningen mellan unionsprioriteringarna något men framför allt syns budgetändringarna när man går ner på en finare nivå (insatsområdesnivå). Något som har påverkar siffrorna i högre grad är att de s.k. reserverna nu har fördelats (eftersom man tittar på förhållandet till fördelad budget). Reserverna var mellan 20-33 % beroende på insatsområde. Det innebär att det är svårt att jämföra utfallet nu med förra temperaturmätningens utfall för att på så sätt kunna se hur utvecklingen har varit. 13
Ansökningstrycket 2 (kolumn 2) ligger högt över linjär utveckling för UP 2 och 6. För UP 3 och 4 är rutan tom och det beror på att det ännu inte finns någon sammanställning över ansökningsuppgifter för 2018 för miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar. Det finns emellertid andra delåtgärder inom dessa två UP och ansökningstrycket på varje delåtgärd framgår av Temperaturmätning del 2 (längre fram i rapporten). När det gäller UP 5 ligger ansökningstrycket för första gången under linjär utveckling trots att pengar har flyttats från detta område i den senaste programändringen. Efterfrågan kan också minska eftersom vissa projekt samtidigt ansöker om pengar från Klimatklivet (pengar från Naturvårdsverket). Vi har redan sett stora ansökningar där stödsökarna har fått pengar från Klimatklivet och då dragit tillbaka sin ansökan inom landsbygdsprogrammet. En annan faktor som påverkar antalet ansökningar kan vara den nuvarande marknadssituationen med lönsamhetsproblem. Beviljandetakten (kolumn 3) är högre än linjär utveckling inom UP 2 och 6, vilket kan förklaras med att budgetmässigt stora delåtgärder inom dessa unionsprioriteringar öppnades för ansökan ungefär ett år innan övriga delåtgärder, vilket innebär att stödmyndigheterna har kommit längre i handläggningen av dessa delåtgärder jämfört med övriga. Beviljandetakten inom UP 3 ligger något under linjär utveckling men ser ändå relativt bra ut. Det beror till stor del på djurvälfärdsersättningar som är den budgetmässigt största delåtgärden och inom UP 3. Inom UP 4 dominerar miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd. Inom dessa åtgärder har hittills väldigt få åtaganden beviljats och därför har denna ruta lämnats tom även om det finns andra delåtgärder inom denna UP där stöd har beviljats (detta förtydligas längre fram under Temperaturmätning del 2). Beviljandetakten inom UP 5 är väldigt låg och takten har inte ökat sedan förra lägesrapporten i september. Detta beror framförallt på det låga ansökningstrycket och på långa handläggningstider. När det gäller investeringsstöd till gödselbaserad biogas, som är den budgetmässigt dominerande delåtgärden inom UP 5, tar det även lång tid att få alla tillstånd och övriga beslut som krävs. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (mars 2011) var beviljandetakten totalt för hela programmet 58 % och nu är den 52 %. 3 Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser så går genomförandet av programmet relativt bra med undantag för UP 5. Gällande utbetalningstakten (kolumn 4), som innehåller både del- och slututbetalningar, är den förhållandevis god när det gäller UP 3 och 4, men den ligger ändå något under vad som kan förväntas. Detta beror på sent utvecklade IT-system, vilket innebär att det inte går att göra slututbetalningar i full skala. Detta gäller för arealbaserade ersättningar sökta 2015, 2016 och 2017. För övriga UP är utbetalningstakten låg eller mycket låg, vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Detta är problematiskt eftersom det försvårar möjligheten att uppfylla 2 Ibland är ansökningstrycket lågt även om efterfrågan kan vara stor inom ett visst område. Detta kan förklaras av att inom vissa insatsområden (t.ex. kompetensutveckling, rådgivning och samarbete) används i hög utsträckning utlysning och upphandling, vilket innebär att ansökningar inte kan komma in om det inte finns en pågående utlysning eller upphandling. 3 För att kunna summera hela programmet motsvaras beviljat stödbelopp för miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar av utbetalt stödbelopp. 14
delmålen som är kopplade till resultatreserven. Förskottsutbetalningar har kunnat göras sedan våren 2016 och delutbetalningar sen hösten 2016. IT-lösningen för att hantera slututbetalningar var klar strax innan årsskiftet 2016/2017. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (mars 2011) hade 50 % betalats ut totalt för hela programmet och nu har 37 % betalats ut. EU:s totala utbetalningar t.o.m. mars 2018 avseende landsbygdsprogram 2014-2020 uppgår till 30,69 % att jämföra med siffran för Sverige som är 37,10 %, vilket innebär att vi ligger över genomsnittet. Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett är acceptabel med undantag för UP 5 och 6. 15
Huvudprincipen för att uppfylla ett delmål är att alla indikatorer inom en UP har uppnått minst 85 % av delmålets värde. Om delmål inte uppfylls ska resultatreserven omfördelas till UP där delmål har uppfyllts. Om en indikator uppnår mindre än 65 % av delmålets värde kan bedömningen bli att man allvarligt har misslyckats med att uppnå delmålet inom aktuell UP. EU kan då komma att hålla inne delar eller hela utbetalningen inom aktuell UP tills delmålen uppnås. För mer information om uppfyllande av delmål se bilaga 1. I kolumn 2 och 3 visas utfallet per den 31 mars 2018 för finansiella respektive fysiska delmål (del- och slututbetalade pengar respektive antal jordbruksföretag/investeringar/ insatser/hektar som har fått del- eller slututbetalning) kopplade till resultatramen. Färg- och symbolmarkeringarna visar alltså inte vad man bör ha uppnått om man utgår från att genomförandet utvecklas linjärt för att kunna nå målet, så som är fallet med bilden över budgetutnyttjandet. Därför är det mer intressant att titta på prognossiffrorna. Utfallet i mars visar att vi just nu ligger långt ifrån delmålen inom de flesta UP, å andra sidan har vi ytterligare nio månader på oss att nå delmålen. När det gäller det finansiella delmålet för UP 3 har vi emellertid redan nått delmålet precis som för en av de fysiska indikatorerna för UP 6 Befolkning som omfattas av LAG-grupper (som inte finns med i bilden ovan då detta delmål uppfylldes tidigt under programperioden). Prognosen för att uppnå de finansiella delmålen (del- och slututbetalda pengar) kopplade till resultatramen (kolumn 4) ligger kraftigt över det uppsatta målet för UP 3 och 4. Prognosen ser bra ut även för UP 2. När det gäller UP 6 skulle det räcka om utbetalningarna uppnår minst 75 % av uppsatt finansiellt delmål (förutsatt att de övriga två delmålen uppnår minst 85 %). Men trots en stor efterfrågan och en hög andel beviljade investeringar i framförallt bredbandsstödet kommer ansökningar om utbetalningar inte in i den takt som vi förväntade oss. Det kommer således att vara svårt att nå upp till minst 75 % av nuvarande finansiellt delmål som bygger på faktiska utbetalningar. En möjlig konsekvens skulle kunna vara att den resultatreserv som finns knuten till UP 6, som tillsammans med motsvarande nationell finansiering uppgår till 532 mnkr, omfördelas till annan UP. Det är oklart vilken betydelse den bevisligen höga efterfrågan och höga beviljandegraden av projekt och investeringar har i ett läge där uppfyllelsen av delmålen slutligen bedöms under 2019 med påföljande anpassningar av programmet. För UP 5 visar prognosen att vi är långt ifrån att uppnå delmålet. Faktum är att vi till och med ligger långt under 65 % vilket kan leda till ett s.k. allvarligt misslyckande att nå delmålet. Det finns därför en risk för att pengar (drygt 36 mnkr) kommer att omfördelas till en annan UP där delmålen har uppnåtts och att utbetalningar från EU kan komma att hållas inne för UP 5 till dess att delmålet uppnås. Att utsikterna för att klara delmålet ser dåliga ut förklaras främst av den låga efterfrågan på stöd till gödselbaserad biogas. Jordbruksverket bedömer att det finns mycket begränsade möjligheter att vidta åtgärder för att nå delmålen fullt ut inom UP 5 och 6. Jordbruksverket planerar emellertid att prioritera de utbetalningsansökningar som maximerar möjligheten att nå delmålen. Prognosen för att uppnå de fysiska delmålen (antal jordbruksföretag/investeringar/ insatser/hektar som har fått del- eller slututbetalning) kopplade till resultatramen (kolumn 5) ser bra ut (minst 85 % har uppnås) för UP 2, 5 och 6. När det gäller UP 5 ser antalsmålet ut att 16
kunna uppnås till skillnad från utbetalningsmålet. Förklaringen till detta är att det är budgetmässigt mindre projekt såsom uppgradering av en redan befintlig biogasanläggning som har beviljats stöd och inte nya anläggningar där kostnaden skulle ha varit betydligt högre per projekt. Prognossiffran för UP 3 bygger på att ytterligare några projekt måste ansöka om och beviljas delutbetalning för att delmålet ska uppnås. Jordbruksverket planerar därför att kontakta ett antal stödmottagare och uppmana dessa att ansöka om delutbetalning. För UP 4 saknas uppgift om antal hektar som har fått del- eller slututbetalning. Bedömningen är emellertid att delmålet kommer att nås. 17
Temperaturmätning del 2 insatsområdesnivå Temperaturmätning del 2 är på insatsområdesnivå. Insatsområde är en delåtgärd inom ett bestämt fokusområde t.ex. investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) eller investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a). I vissa fall är mätningen på en ännu finare nivå då budgeten är fördelad till olika områden inom ett insatsområde, t.ex. inom stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (7.4/6b) finns budgetposter till investeringar i kommersiell service, investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt en övrig post. På insatsområdesnivån tittar vi bara på budgetutnyttjandet eftersom delmål kopplade till resultatreserven endast mäts på den högre nivån. Statistiken beskriver läget för ansökt, beviljat och utbetalt (både del- och slututbetalt) stödbelopp. Vi kommer att bygga på del 2 med måluppfyllelse för indikatorer längre fram. För miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningarna redovisas en prognos för antal sökta hektar och djurenheter. Faktiska utbetalningar redovisas också men uppgift för beviljat stödbelopp redovisas inte. Ibland är ansökningstrycket lågt även om efterfrågan kan vara stor inom ett visst område. Detta kan förklaras av att inom vissa insatsområden (t.ex. kompetensutveckling, rådgivning och samarbete) används i hög utsträckning utlysning och upphandling, vilket innebär att ansökningar inte kan komma in om det inte finns en pågående utlysning eller upphandling. Vi har därför valt att gråmarkera rutor i kolumnen Ansökt stödbelopp i dessa fall. Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Ansökt stödbelopp i förhållande till fördelad budget minus beviljat Beviljat stödbelopp i förhållande till fördelad Utbetalt stödbelopp i förhållande till fördelad Delåtgärd Fokusområde Insatsområde belopp budget budget 1.1 2a Kompetensutveckling för ökad konkurrenskraft 23% K 15% L 0% L 1.2 2a Demonstrationer och information för ökad konkurrenskraft 82% J 18% K 2.1 2a Rådgivning för ökad konkurrenskraft 33% K 0% L 2.3 2a Fortbildning av rådgivare för ökad konkurrenskraft 0% L 0% L 4.1 2a Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft 85% J 50% J 23% K 6.1 2b Startstöd 96% J 45% K 25% K Stöd för att bilda innovationsgrupper och för 16.1 2a innovationsprojekt inom EIP för ökad konkurrenskraft 87% J 47% K 5% L Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt 16.2 2a pilotprojekt för ökad konkurrenskraft 9% L 0% L Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad 16.5 2a konkurrenskraft i skogen 27% K 0% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 2. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och vissa insatsområden hanteras genom utlysning och upphandling. Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (4.1/2a) har gått att söka sedan september 2014, kompetensutveckling (1.1 och 1.2/2a) och rådgivning (2.1 och 2.3/2a) sedan i maj 2015, startstöd (6.1/2b) och stöd till EIP (16.1/2a) sedan hösten 2015 samt stöd till samarbeten (16.2 och 16.5/2a) från januari 2016. Några av insatsområdena följer den övergripande bilden för UP 2 med ett ansökningstryck som ligger högt över linjär utveckling och ett beviljande nära eller över den linjära utvecklingen. Detta gäller bland annat investeringsstöd för ökad konkurrenskraft som är det 18
budgetmässigt största insatsområdet inom UP 2 (80 % av den totala budgeten, vilket motsvarar drygt 2,3 mdkr). Av beviljat stöd inom investeringsstödet (drygt 1,15 mdkr) har cirka 90 procent gått till djurproduktion, där den vanligaste investeringen är ny-, om- och tillbyggnader av djurstallar till framför allt nöt (mjölk- och köttproduktion). Exempel på andra investeringar som har beviljats är för växthus och odlingstunnlar. Andra insatsområden som speglar den övergripande bilden är startstöd och stöd till EIP (innovationsstöd). Inom startstöd finns rennäringsföretag, trädgård och jordbruk med olika inriktningar, där nötköttsproduktion har störst andel följt av mjölkproduktion (26 respektive 23 % av beviljat stödbelopp). Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Då reserv har fördelats har budget för EIP ökat med 25 %. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom jordbruk, trädgård och rennäring (med 13, 11 respektive 6 projekt). En stor del av budgeten inom stöd till kompetensutveckling (1.2) har redan beviljats När det gäller stöd till kompetensutveckling (1.1) är beviljandet väldigt lågt. Läget för stöd till rådgivning respektive till samarbeten är ungefär detsamma som vid förra lägesrapporteringen i september och inga utlysningar pågår just nu. Utbetalningstakten är högst för startstöd, investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och stöd till kompetensutveckling (1.2) inom UP2 men den ligger ändå under den linjära utvecklingen. För övriga insatsområden ligger utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen. Djurvälfärdsersättning är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 3 (69 % av den totala budgeten vilket motsvarar drygt 1 mdkr). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i djurenheter för denna ersättning. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för 2017. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, endast djurvälfärdsersättning Antal sökande Mål år 2020 Ansökt DE 2017 Måluppfyllelse % (utbetalning) Åtgärd/ Delåtgärd (antal DE) (prognos) Utökad klövhälsovård mjölkkor 211 678 2 254 Extra djuromsorg får 23 993 2 185 Extra djuromsorg suggor 56 825 459 Extra djuromsorg suggor från 2010 405 9 Totalt 225 000 292 901 130 4 907 När det gäller djurvälfärdsersättningarna är prognosen god för måluppfyllelsen om antal djurenheter. 2017 söktes ersättning för betydligt fler får och mjölkkor än förväntat. Den totala budgeten är drygt 1 mdkr och till och med den 31 mars 2018 har 60 % av budgeten betalats ut. 19
Delåtgärd 1.1 3a 1.2 3a 2.1 3a 2.3 3a 4.2 3a 16.1 3a 16.2 3a 16.4, 16.9 3a Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, exklusive djurvälfärdsersättning Fokusområde Insatsområde Kompetensutveckling för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Demonstrationer och information för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Fortbildning av rådgivare för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat Ansökt stödbelopp i förhållande till fördelad budget minus beviljat belopp Beviljat stödbelopp i förhållande till fördelad budget Utbetalt stödbelopp i förhållande till fördelad budget 53% K 4% L 82% J 14% L 0% L 0% L 0% L 0% L 122% J 45% K 21% K 16% L 20% K 3% L 73% J 0% L 0% L 21% K 35% K 1% L En mer detaljerad bild av läget inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning) visar att stöd till kompetensutveckling (1.1 och 1.2/3a) och förädlingsstöd (4.2/3a), går bra vad gäller beviljande. Förädlingsstödet sticker också ut med sitt höga ansökningstryck. Beviljade insatser inom kompetensutveckling är antingen djurrelaterade eller handlar om mathantverk respektive saluföring av förädlade produkter. Inom förädlingsstödet omfattar beviljade insatser ny teknik för förädling av livsmedel. Ansökningstrycket för stöd till EIP (16.1/3a) är lågt och beviljandet ligger under linjär utveckling men det har ökat sen förra lägesrapporten. Reserv har fördelats och det har lett till att fördelad budget har ökat med 25 %. Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom kort livsmedelskedja och djurvälfärd (med 7 respektive 3 projekt). Ansökningstrycket för stöd till samarbeten för korta livsmedelskedjor respektive för information om lokal mat (16.4 respektive 16.9/3a) ligger under den linjära utvecklingen, men beviljandet har ökat från 23 till 35 % och ligger nu precis under den linjära utvecklingen. Tillsammans utgör de fyra åtgärderna, nämnda ovan, 28 % av budgeten för hela UP 3. Inom både 2.1 och 2.3 planeras upphandlingar för ökad djurvälfärd och inom samarbete 16.2 pågår just nu en utlysning inom samma område. Utbetalningstakten är långt under den linjära utvecklingen för insatsområden inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning) med undantag för förädlingsstödet. Detta beror främst på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. 20
Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, endast miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Miljöersättningar är den budgetmässigt största åtgärden inom UP 4 följt av kompensationsstöd och ekologisk produktion (37, 36,5 respektive 19 % av den totala budgeten, vilket motsvarar 8,3 mdkr, drygt 8,2 mdkr respektive 4,3 mdkr). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i hektar och djurenheter för dessa stöd och ersättningar. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för 2017. Redovisningen omfattar även faktiskt utbetalade belopp till och med den 31 mars 2018. Den senaste programändringen innehöll omräkningar av vissa målvärden så att de nu speglar anslutningen i andra halvan av programperioden när åtaganden från förra programperioden är avslutade snarare än den högsta anslutningen under perioden. Åtgärd Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 (antal hektar) Utfall 2017 hektar (prognos) Fokusområde Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling 285 000 229 851 81 10 4a Betesmarker och slåtterängar 350 000 336 194 96 10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) 16 200 17 336 107 10 4a Restaurering av betesmarker och slåtterängar 10 000 3 290 33 10 4ab Skötsel av våtmarker och dammar 8 400 10 299 123 10 4b Minskat kväveläckage 138 000 92 665 67 10 4bc Skyddszoner 13 000 11 524 89 11 4abc Ekologisk produktion 176 000 153 241 87 11 4abc Omställning till ekologisk produktion 42 000 23 992 57 13 4abc Kompensationsstöd 1 467 000 1 150 408 78 En naturlig ökning under programperioden i antal hektar är att vänta för betesmarker och slåtterängar (till följd av restaurering), för våtmarker (till följd av miljöinvesteringar som blir klara) och för ekologisk produktion (mark som haft ersättning för omställning kan ansluta sig). Målen för ersättning till restaurering av betesmarker och slåtterängar samt omställning till ekologisk produktion ska uppnås i slutet av programperioden (till skillnad från övriga där man tittar på årlig måluppfyllelse). När det gäller ersättning till restaurering av betesmarker och slåtterängar är utfallet lägre än förväntat. Några reflektioner i samband med hanteringen av ansökningar för 2017 är att miljöersättningarna för minskat kväveläckage haft en lägre anslutning än förväntat. Den lägre anslutningen för minskat kväveläckage förefaller uppvägas av ansökningar om motsvarande åtgärd inom förgröningen i pelare 1. Ersättningarna betesmarker och slåtterängar, fäbodbete, skyddszoner och skötsel av våtmarker bedöms hittills ha en relativt hög anslutning jämfört med förväntat. Anslutningen till ekologiskt jordbruk, vallodling och kompensationsstöd ligger utifrån uppgifterna i ansökningarna i linje med vad som är förväntat. 757 ansökningar har kommit in för hotade husdjursraser, 697 (92 %) av dessa är ansökningar i det nya programmet. Vid ansökan anges vilka individer som man söker utbetalning för. Eftersom nötkreatur är värda olika mycket djurenheter beroende på åldern vet vi inte hur många djurenheter som det sökts för i ersättningen förrän viss handläggning har skett. 21
Kontrollsäsongen för 2017 är avslutad. Det finns ingen sammanställning om storleken på skötselavvikelser ännu eftersom utvecklingen av IT-system är försenade. Delåtgärd Fokusområde 4abc Åtgärd/Delåtgärd Budget 2014-2020 Utbetalt t.o.m. 2018-03-31 Andel utbetalt % 10.1 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 8 284 792 865 4 201 227 317 51 11.1 Omställning till ekologisk produktion 435 000 000 119 102 771 27 11.2 Ekologisk produktion 3 857 443 000 2 056 734 429 53 13.1-3 Kompensationsstöd 8 178 231 404 4 457 801 088 55 Summa 20 755 467 269 10 834 865 605 52 Det är för tidigt att göra några bedömningar om budgeten kommer att vara tillräcklig för att finansiera alla ansökningar om miljöersättningar som kommer att göras under resten av programperioden. Generellt kan konstateras att intresset för och anslutningen till flera av miljöersättningarna hittills är relativt god. 22
Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Ansökt stödbelopp i förhållande till fördelad budget minus beviljat Beviljat stödbelopp i förhållande till fördelad Utbetalt stödbelopp i förhållande till fördelad Delåtgärd Fokusområde Insatsområde belopp budget budget 1.1 4abc+5bcd Kompetensutveckling inom miljö och klimat 49% K 2% L 1.1 4abc skog Kompetensutveckling inom miljö skog 49% K 1% L 1.2 4abc+5bcd Demonstrationer och information inom miljö och klimat 51% K 23% K 1.2 4abc skog Demonstrationer och information inom miljö skog 36% K 44% K 1% L 2.1 4abc+5bcd Rådgivning inom miljö och klimat 54% K 5% L 2.1 4abc skog Rådgivning inom miljö skog 54% K 0% L 2.3 4abc+5bcd Fortbildning av rådgivare inom miljö och klimat 99% J 32% K 2.3 4abc skog Fortbildning av rådgivare inom miljö skog 94% J 94% J 4.4 4a Stängsel mot rovdjur och engångsröjning av betesmark 17% L 40% K 24% K 4.4 4b Reglerbar dränering 1% L 0% L 0% L 7.6 4b Miljöinvestering - förbättrad vattenkvalitet 27% K 14% L 6% L Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för 7.6 4a biologisk mångfald 44% K 35% K 9% L Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för 7.6 4b förbättrad vattenkvalitet 28% K 26% K 8% L 7.6 4b Anlägga tvåstegsdiken 2% L 4% L 1% L 7.6 4a Återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet 1% L 4% L 1% L 8.5 4abc skog Skogens miljövärden 64% J 38% K 9% L 10.2 4a Lantrasföreningar 72% J 53% K 13% L Stöd för att bilda innovationsgrupper och för 21% K 23% K 1% L 16.1 4abc innovationsprojekt inom EIP inom miljö 16.2,16.5,16.9 4abc Stöd till samarbeten inom miljö 109% J 57% J 4% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för vissa delar inom UP 4. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och hanteras både löpande och genom utlysning samt upphandling. T.ex. har stängsel mot rovdjur (4.4) gått att söka hela perioden, medan stöd till samarbeten inom miljö (16.2, 16.5 och 16.9) öppnade först under 2016 och då genom en utlysning. Siffrorna för kompetensutveckling och rådgivning är en sammanslagning av UP 4 och 5. Detta på grund av att de har en gemensam budget (på drygt 1 mdkr), vilket innebär att pengar kan flyttas mellan de två prioriteringarna. Inom dessa två UP går i princip alla delar inom kompetensutveckling och rådgivning bra när det gäller beviljade ärenden ligger de precis under den linjära utvecklingen. Undantaget är fortbildning av rådgivare som går bättre än den linjära utvecklingen och där i princip hela budgeten är beviljad både inom miljö och klimat respektive miljö skog. Kompetensutveckling och rådgivning inom jordbruk följer i stort samma verksamhetsområden som tidigare programperiod t.ex. Greppa näringen, Växtskyddscentralerna samt projekt inom ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap, minskad klimatpåverkan samt tvärvillkor och förgröning. Det finns också beviljade projekt inom området vattenhushållning med dränering, översvämningsskydd och bevattning i fokus. Även på detta område har beviljandetakten ökat betydligt. Budgeten för stängsel mot rovdjur och engångsröjning av betesmark har slagits samman och länsstyrelserna bestämmer själva hur pengarna ska fördelas mellan de två områdena. Stöd till stängsel mot rovdjur har, precis som under tidigare period, ett högt söktryck även om det ser lite olika ut mellan länen. I dagsläget har två länsstyrelser endast ett mycket begränsat belopp kvar att bevilja. 23
För miljöinvesteringar inom 7.6 har länen valt att fördela pengarna (ungefär 353 mnkr) mellan de olika insatserna enligt följande: 48 % till våtmarker för näringsrening, 30 % till våtmarker för biologisk mångfald, 14 % till förbättrad vattenkvalitet och 8 % till tvåstegsdiken (siffrorna har inte uppdaterats sedan förra lägesrapporten). När det gäller våtmarkerna ligger både ansökningstryck och beviljandetakten, som visserligen har ökat, under den linjära utvecklingen. Ansökningstryck och beviljandetakten för insatser till förbättrad vattenkvalitet är oförändrade och ligger en bra bit under den linjära utvecklingen. De nya ersättningarna tvåstegsdiken och kulturmiljöer i renskötselområdet har väldigt lågt söktryck, likaså reglerbar dränering. Stöd till skogens miljövärden (8.5) har ett ansökningstryck som ligger en bra bit över den linjära utvecklingen men beviljandetakten ligger under. Stöd till skogens miljövärden består av ett antal insatser, varav naturvårdsbränning och sköta natur- och kulturmiljöer är de insatser som har högst söktryck både i kronor och i omfattning (hektar). Det höga söktrycket kan delvis förklaras av att stödet är känt då det fanns i ungefär samma utförande under förra perioden men också att det erbjuds rådgivning för de olika insatserna. Stöd till lantrasföreningar (10.2) ligger över den linjära utvecklingen när det gäller ansökningstryck och i nivå när det gäller beviljandetakt. Ansökningstrycket och beviljandetakten på EIP (16.1) ligger en bra bit under den linjära utvecklingen. När det gäller beviljandetakten kan detta delvis förklaras med att handläggningen av ärenden är mycket tidskrävande, men flera projekt är nu på gång att beviljas. Inom stöd till samarbeten inom miljö pågår en utlysning och beviljandetakten ligger redan över linjär utveckling. För fortbildning av rådgivare inom miljö skog har i princip hela budgeten betalats ut, även för del av kompetensutveckling (1.2) inom miljö och klimat, fortbildning av rådgivare inom samma område och för stöd till stängsel mot rovdjur görs en del utbetalningar i övrigt är utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen för UP 4 (exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd), vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Fokusområde Delåtgärd Insatsområde Investeringsstöd till energieffektivisering samt 4.1 5bc energigrödor 41% K 24% K 12% K Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av 4.1 5d växthusgaser och ammoniak 26% K 21% K 6% L 6.4 5bc Investeringsstöd till förnybar energi 79% J 28% K 11% K 6.4 5d Investeringsstöd till gödselbaserad biogas 34% K 9% L 3% L Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP inom energieffektivisering och 0% L 37% K 8% L 16.1 5bc förnybar energi 16.1 5d 16.2 5bc 16.2 5d Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering och förnybar energi Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Ansökt stödbelopp i förhållande till fördelad budget minus beviljat belopp Beviljat stödbelopp i förhållande till fördelad budget Utbetalt stödbelopp i förhållande till fördelad budget 1% L 13% L 1% L 46% K 0% L 33% K 50% J 0% L 24