Arbets- och miljömedicin Lund

Relevanta dokument
Arbets- och miljömedicin Lund

Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler

Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien

Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004

Arbets- och miljömedicin Lund

Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

RAPPORT. Kv. Nebulosan PROBITAS AB VÄST 1 PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT INOM KV. NEBULOSAN UPPDRAGSNUMMER

Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen, xylener och naftalen i Göteborg 2006

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Miljömedicinskt yttrande angående vedeldad pizzeria nära bostäder i centrala Kungsbacka

Arbets- och miljömedicin Lund

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Luften i Sundsvall 2011

Mätning av. Luftföroreningar

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luften i Sundsvall 2012

Arbets- och miljömedicin Lund

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Arbets- och miljömedicin Lund

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Arbets- och miljömedicin Lund

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Allmänbefolkningens exponering för toluen, xylen och naftalen i Göteborg 2012

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker

Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Arbetsgång

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö 2003

Rappod Miljöteknisk markundersökning

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset (Alingsås gasverk)

Inverkan av vedeldning på exponeringen för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och acetaldehyd

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftföroreningssituationen i Landskrona

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinskt yttrande gällande ombyggnation av Stora Fabriken, Simonsland i Borås

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg Rapportnummer: 17RS Utfärdad:

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning av klorerade lösningsmedel i dricksvatten från nedlagd kemtvätt i Skäggered, Lindome

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

På gång inom vattenförvaltningen

Kv Hövligheten 1, Eskilstuna

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Skrivelse angående markundersökningar på Gullviksområdet

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Exponering för bensen och 1,3-butadien i raffinaderiindustrin

Markföroreningar inom fastigheten Kallebäck 2:5, Göteborgs kommun

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Arbets- och miljömedicin Lund

PM Luftkvalitet Haga entré

Luftmätningar i urban bakgrund

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

RAP001 - KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Bilaga 2a - Sammanställning av porgasanalyser

Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Transkript:

AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg

Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Bakgrund Arbets- och miljömedicin har tidigare skrivit riskbedömningar med avseende på metaller och PAHer för de boende på Gullviksområdet. Den 20:e april 2009 fick vi en ny förfrågan från Miljöförvaltningen i Malmö kommun om att ge en skriftlig bedömning av riskerna med de förhöjda halter av framförallt bensen men även av andra luftföroreningar som har uppmätts inomhus i nio fastigheter på Gullviksområdet. Vi har tagit del av SWECOs rapport med uppdragsnummer 1275544-00. Genomförda undersökningar Passiv provtagning har genomförts på nio fastigheter i Gullviksområdet. Provtagning har genomförts i källaren. Vidare har man inventerat förvaring av kemikalier i källarna. Användningen av källarna är olika i de olika fastigheterna. I vissa fall används källaren som sovrum. Provtagningen genomfördes den 15-19 september 2008 med 3M provtagare (modell 3520) och den 6-10 november 2008 med en provtagare från SKC (modell 575-001). Vidare finns observationer om väderleksförhållanden där framförallt lufttrycket är olika vid de båda mättillfällena. För mer information hänvisas till SWECOs rapport. Resultat Vid den första provtagningen med 3M-provtagaren fick man endast ett fåtal positiva värden. Alla fastigheter hade en uppmätt halt av toluen och tre hade uppmätta halter av xylen. En fastighet, L25, hade detekterbara nivåer av åtta olika ämnesgrupper. Vid den andra provtagningen framträder ett helt annat mönster med väldigt många fler prover över detektionsgränsen. Det mest anmärkningsvärda ur risksynpunkt är de höga halterna av bensen som påträffas i fem fastigheter. Nivåerna är mellan 17 och 20 μg/m 3. De stora skillnaderna i mätvärden kan kanske delvis förklaras av att det är två olika provtagare och att lufttrycken vid mätningarna har varit väldigt olika. Trots det är det svårt att förstå hur resultaten har kunnat bli så väldigt olika. För toluen som är det ämne som har flest positiva svar i båda analyserna är överensstämmelsen mellan de båda mätningarna rimliga, se figur 1 nedan. Även för xylen stämmer det att de två som är högst i mätomgång 1 också är de enda positiva i mätomgång 2. För bensen är det anmärkningsvärt att det inte finns några positiva värden i mätomgång 1 men relativt höga halter i mätomgång 2. Då bensen är mycket närbesläktad med toluen och xylen borde halterna variera på liknande sätt. Vidare är mönstret i halter för de fem fastigheterna med höga bensenhalter (S33, S34, L24, L26, L27) förvånansvärt lika. I figur 2 nedan har vi logaritmerat värdena och plottat de mot varandra och de sammanfaller mycket tydligt på en och samma linje.

Toluen ug/m3 SKC 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 5 10 15 20 25 3M Figur 1. Uppmätta halter av toluen vid mättillfälle 1 (3M) och 2 (SKC) med de olika provtagarna. S34, L24, L26, L27 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 S33 Figur 2. Uppmätta logaritmerade halter av de 12 redovisade föroreningarna i de fem fastigheter med höga halter av bensen. Sannolikheten att uppmätta värden ska överensstämma så fantastiskt bra måste vara mycket liten. Min bedömning är att dessa prover har blivit kontaminerade och att man inte kan tolka dessa resultat på ett tillförlitligt sätt. Riskbedömning endast under förutsättning att rapporterade halter är korrekta Förhållandevis lite är känt om vilka nivåer av bensen, toluen och xylen som det finns i våra bostäder. Arbets- och miljömedicin i Göteborg skrev en rapport 2003 med titeln Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen, och xylen personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg : (http://www.sahlgrenska.se/upload/su/omrade_sahlgrenska/medicin/arbets- %20och%20milj%c3%b6medicin/VMC/rapporter/btx_0312.pdf?epslanguage=sv). I den rapporten redovisas bland annat sovrumsmätningar för 20 slumpmässigt utvalda individer för dessa tre ämnen. För bensen var det geometriska medelvärdet i sovrummet 0.8 μg/m 3, vilket då kan jämföras med de här redovisade nivåerna på upp till 20 μg/m 3. För toluen var det geometriska medelvärdet 9,6 μg/m 3 och för xylen 5,2 μg/m 3, de högsta rapporterade halterna var för bensen 6 μg/m 3 för toluen 64 μg/m 3 och för xylen 44 μg/m 3. För toluen och xylen ligger således nivåerna på jämförbara nivåer med vad man fann i Göteborg.

Trots det osäkra analysunderlaget gör vi en förenklad riskbedömning. Om dessa resultat visar sig vara riktiga så är halterna av bensen mycket höga. Bensen är klassad som en carcinogen substans hos människa. Institutet för Miljömedicin (IMM) har angett en lågrisknivå för bensen på 1.3 μg/m 3. Det är en nivå som teoretiskt skulle medföra ett extra cancerfall på 100 000 individer. Den beräkningen baserar sig på en amerikansk studie där olika regressionsanalyser av dos-responsdata har gett resultat, som omräknat till kontinuerlig exponering skulle medföra en livstids cancerrisk på 3,4*10-6 2,7*10-5 per ppb bensen. De högsta redovisade nivåerna i rapporten är 6 ppb. Om man räknar på det högre intervallet skulle det medföra en extra risk på 1.62*10-4. Livstidsrisken att få cancer är ungefär 40 %. Om nivåerna i rapporten är riktiga skulle det för dessa individer, om de bor där hela sitt liv, innebära att livstidsrisken ökar till 40.02 %. Slutsats och rekommendation Vi rekommenderar starkt att provtagning upprepas snarast, då resultaten är mycket tvivelaktiga. Vi föreslår att man tar flera prover parallellt gärna med olika metoder och att man genomför analyser på olika laboratorier för att säkerställa vilka nivåer som det faktiskt är frågan om inomhus. Om nivåerna av bensen ligger på de nivåer som redovisas i rapporten (upp till 20 μg/m 3 ) bör man naturligtvis sanera skyndsamt för att minska exponeringen för framförallt bensen. Vi anser å andra sidan inte att det föreligger någon omedelbar fara för hälsan då den totala riskökningen vid dessa nivåer är marginell, varför vi inte anser att fastigheterna bör utrymmas med omedelbar verkan. /Kristina Jakobsson Överläkare miljömedicin Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker

Rapporten är en bedömning över prover tagna avseende inomhusluften i nio fastigheter i bostadsområdet Gullvik. Resultaten av de genomförda mätningarna visade sig vara av tvivelaktig kvalité, varför vi rekommenderar en ny provtagning. Om de uppmätta nivåerna av bensen visar sig stämma bör man skyndsamt sanera dessa bostäder. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se