RISKANALYS YSTAD HAMN

RAPPORT RISKANALYS YSTAD HAMN SLUTRAPPORT 2017-05-05

UPPDRAG 272244, Riskanalys Ystad Hamn Titel på rapport: Riskanalys Ystad Hamn Status: Datum: 2017-05-05 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Ystads kommun Cecilia Ejlertsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Max Gunnarsson Max Gunnarsson Emma Bengtsson Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-05-05

SAMMANFATTNING Tyréns AB har på uppdrag av Ystads kommun utrett riskerna med hamn- och industriverksamhet i nuläge, nollalternativ och utbyggnad för Ystad hamn. Utredningen görs i samband med ansökan om ändringstillstånd för Ystad hamn och utgör underlag för tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utredningen innefattar också en bedömning av riskernas påverkan i samband med detaljplaneändring av området för hamnens yttre läge och kommer även att utgöra underlag för dess tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Ystad hamn planerar att bygga ut hamnverksamheten med ytterligare två färjelägen i ett yttre läge söder om den befintliga hamnen. Utbyggnaden genomförs för att längre fartyg ska kunna angöra hamnen. I samband med utbyggnaden genomförs en detaljplaneändring för att tillåta hamnverksamhet. En del av detaljplanen omfattar ett område i anslutning till befintligt rekreationsområde (Sandskogen) sydost om hamnen. Området planläggs för besöksanläggning avseende idrott och rekreation. Riskutredningen omfattar analys av följande akuta olycksrisker: Transport av farligt gods o o o På transportvägar för farligt gods som leder till och från hamnen På Ystadbanan där transport av farligt gods till och från hamnen sker På vägar i nära anslutning till hamnen Aktiviteter i hamnens egen verksamhet eller närliggande verksamheter med hantering av kemikalier med potential att skada människor Rangering och kombihantering av farligt gods i anslutning till hamnen Utredningen har genomförts med kvalitativa och kvantitativa metoder. För kvantitativa bedömningar har beräkning av riskmåttet individrisk genomförts. Samtliga beaktade risker har analyserats för nuläget, nollalternativ och utbyggnadsförslaget i den mån det har varit möjligt. Risknivån för de beaktade riskerna är aldrig att betrakta som oacceptabla enligt den använda principen för riskvärdering. Flera av riskerna ligger dock i det intervall avseende risknivå inom vilket rimliga åtgärder för att minska risken bör införas. Sådana åtgärder innefattar förbättringar avseende trafiksäkerhet (då flera av de beaktade riskerna är sådana som initieras av olyckor på järnväg och väg), organisatoriska åtgärder inom hamnen (utbildning av personal, kontinuerligt arbete med policy avseende olycksrisker och rutiner avseende hantering av kemikalier med potential att påverka omgivningen ur ett olycksriskperspektiv) och fysiska åtgärder för att förhindra skador när olyckan är framme. Med bakgrund i denna slutsats rekommenderas riskreducerande åtgärder. De åtgärder som beskrivs som skall-åtgärder är nödvändiga för att risken ska anses acceptabel. Det ska beaktas att åtgärder som kravställts eller rekommenderats i tidigare utredning har införts eller planerar att införas. Följande åtgärder ska införas: Byggnader på området för besöksanläggning för idrott och rekreation inom detaljplanen ska kunna utrymmas söderut. Det krävs ingen formell utrymningsväg. Förslagsvis placeras huvudentré till byggnader i söderläge. Policy för skydd mot olyckor i hamnen ska följas och uppdateras vid behov. Följande åtgärder bör införas: Åtgärder avseende trafiksäkerhet bör beaktas avseende akuta olycksrisker. Detta innefattar bl.a. hastighetssänkningar och bortbyggande av plankorsningar mellan väg och järnväg för samtliga vägar som beaktas i denna utredning samt för Ystadbanan. 3(29)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 MÅL OCH SYFTE...5 1.2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING...5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 PLANERAD UTBYGGNAD...6 2.2 AKTIVITETER I HAMNENS EGEN VERKSAMHET...6 2.3 VERKSAMHETER I HAMNENS NÄRHET...7 2.4 FARLIGT GODS TRANSPORT OCH HANTERING...7 2.4.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ YSTADBANAN... 7 2.4.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG... 8 2.4.3 RANGERING AV FARLIGT GODS... 10 2.4.4 KOMBITERMINAL MED HANTERING AV FARLIGT GODS... 10 3 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING... 10 3.1 GENERELLA RIKTLINJER FÖR RISKVÄRDERING... 10 3.2 RISKVÄRDERING AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS... 11 3.3 RISKVÄRDERING AVSEENDE HANTERING INOM HAMNEN SAMT VERKSAMHETER... 11 4 RISKBEDÖMNING... 12 4.1 AKTIVITETER I HAMNENS EGEN VERKSAMHET... 12 4.2 VERKSAMHETER I HAMNENS NÄRHET... 12 4.3 FARLIGT GODS TRANSPORTER OCH HANTERING... 16 4.3.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ YSTADBANAN... 16 4.3.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG... 16 4.3.3 RANGERING AV FARLIGT GODS... 18 4.3.4 KOMBITERMINAL MED HANTERING AV FARLIGT GODS... 18 4.4 SAMLAD BEDÖMNING... 19 4.5 SLUTSATS... 20 4.6 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 21 4(29)

1 INLEDNING Tyréns AB har på uppdrag av Ystad kommun utrett riskerna med hamn- och industriverksamhet i nuläge, nollalternativ och utbyggnad för Ystad hamn. Utredningen görs i samband med ansökan om ändringstillstånd för Ystad hamn och utgör underlag för tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utredningen innefattar också en bedömning av riskernas påverkan i samband med detaljplaneändring av området för hamnens yttre läge och kommer även att utgöra underlag för dess tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utredningen avser olycksrisker med konsekvenser på människors liv och hälsa. Utredningen är genomförd av Max Gunnarsson (civ.ing. riskhantering) och kvalitetsgranskad av Emma Bengtsson (civ.ing. riskhantering). 1.1 MÅL OCH SYFTE Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom hamnen och för transporter och verksamheter som påverkas vid hamnens utbyggnad. Olycksriskerna utreds för nuläge, nollalternativ och utbyggnadsförslag. Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn avseende akuta olycksrisker orsakade av transport av farligt gods samt hantering av brandfarliga och explosiva varor på intilliggande industrier. Detta innefattar både att avgöra områdets lämplighet för önskad markanvändning enligt detaljplanen samt att bedöma den påverkan på nivån på olycksrisker som en utbyggnad av hamnen får. 1.2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Riskanalysen omfattar olycksrisker som hänger samman med transporterna av farligt gods som sker på väg och järnväg samt hantering av kemikalier, med potential att skada människor, i hamnens egen verksamhet eller närhet. Risker som bedöms förändras vid utbyggnadsförslaget beaktas, även om den riskfyllda aktiviteten inte sker i direkt anslutning till hamnen. Följande risker har beaktats: Transport av farligt gods o o o På transportvägar för farligt gods som leder till och från hamnen På Ystadbanan där transport av farligt gods till och från hamnen sker På vägar i nära anslutning till hamnen Aktiviteter i hamnens egen verksamhet eller närliggande verksamheter med hantering av kemikalier med potential att skada människor Rangering och kombihantering av farligt gods i anslutning till hamnen Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur förändras risknivån avseende olycksrisker vid nollalternativet och utbyggnadsförslaget? Hur påverkas området av järnvägen och transporterna av farligt gods som sker där? Hur påverkas området av eventuell hantering av brandfarlig vara på intilliggande fastigheter? Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra den planerade markanvändningen? Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på järnväg och väg samt kvalitativt riskerna med hantering av brandfarliga/explosiva/giftiga kemikalier på fastigheter. Utredningen omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning eller markföroreningar etc. 5(29)

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 PLANERAD UTBYGGNAD Ystad hamn planerar att bygga ut hamnverksamheten med ytterligare två färjelägen i ett yttre läge söder om den befintliga hamnen. Utbyggnaden genomförs för att längre fartyg ska kunna angöra hamnen. I samband med utbyggnaden tas en ny detaljplan för området fram. I samband med utbyggnaden genomförs en detaljplaneändring för att tillåta hamnverksamhet. En del av detaljplanen omfattar ett område i anslutning till befintligt rekreationsområde (Sandskogen) sydost om hamnen. Området planläggs för besöksanläggning avseende idrott och rekreation och förses med en byggrätt och byggnadshöjd (12 meter) som är i överensstämmelse med tidigare plan. Längs med Södra Dragongatan regleras marken med bestämmelse om att marken inte får förses med byggnad. Området ligger sydost om rondellen där Saltsjöbadsvägen och Södra Dragongatan korsas. Det minsta avståndet mellan Södra Dragongatan och mark där byggnad får uppföras är cirka 45 meter. Illustrationsplan finns i Figur 1. Figur 1: Illustrationsplan för planområdet. I figurens övre högra hörn syns det område som planläggs för besöksanläggning avseende idrott och rekreation (tagen från Ystads kommun, 2017). 2.2 AKTIVITETER I HAMNENS EGEN VERKSAMHET Inom hamnen finns inga aktiviteter som innebär hantering av större mängder brandfarlig vara, explosiv vara eller andra kemikalier med potential att påverka risknivån avseende akuta olycksrisker. Inom verksamhetsområdet finns cisterner med diesel samt en mindre uppställningsplats för farligt gods som ska mellanlagras i hamnen. Uppställningsplatsen ligger inomhus och är utmärkt med skylt för farligt gods. Enligt uppgift från hamnen förvaras aldrig större mängder farligt gods på uppställningsplatsen. I tidigare riskanalyser har det förekommit uppgifter om att hamnen hanterar/förvarar explosiva ämnen. Denna förvaring är enligt uppgift från hamnen inte längre aktuell. 6(29)

2.3 VERKSAMHETER I HAMNENS NÄRHET Förutom de aktiviteter som är i hamnens egen verksamhet finns ett antal verksamheter i industriområdet som gränsar till hamnen. För att utreda dessa verksamheters påverkan på risknivån har tillstånd för brandfarliga och explosiva varor begärts ut för fastigheter som ligger inom detta industriområde. Vid kontakt med Räddningstjänsten i Ystad har tillstånd efterfrågats för närliggande verksamheter. I samband med att tillstånd för brandfarliga och explosiva varor har sökts har kännedom om eventuell hantering av ämnen som inte är tillståndspliktiga men som ändå kan påverka olycksrisken också efterfrågats. Någon sådan hantering har inte kunnat identifieras. Nedan följer en beskrivning av de verksamheter som har tillstånd för brandfarlig och/eller explosiv vara och vad de hanterar. Hanterade mängder beskrivs i bilaga 2. Övriga verksamheter i närliggande industriområde har antagits inte ha brandfarliga och/eller explosiva varor i sådan omfattning att tillstånd krävs för hanteringen. Preem Hantering och försäljning av brandfarliga vätskor. Verksamheten ligger inom fastigheten Pumpen 5. Interdoor Hantering av brandfarliga vätskor. Tillståndet anger inte vilken klass (enligt indelning i SRVFS 2005:10 (Räddningsverket, 2005)) de brandfarliga vätskorna tillhör. För att kunna bedöma risknivån avseende akuta olycksrisker har de brandfarliga vätskorna konservativt antagits tillhöra klass 1. Verksamheten ligger inom fastigheten Heden 3. Tankmobil Hantering av brandfarliga vätskor och brandfarliga gaser. Verksamheten ligger inom fastigheten Röda bodarna 7. Byggmax Hantering och försäljning av brandfarliga vätskor och brandfarlig gas. Verksamheten ligger inom fastigheten Heden 2. BLS Polymer Hantering av brandfarlig gas. Verksamheten innehar inget tillstånd för hanteringen. Verksamheten ligger inom fastigheten Röda bodarna 14. 2.4 FARLIGT GODS TRANSPORT OCH HANTERING Inom och i anslutning till hamnen sker transporter och hantering av farligt gods. För att kunna analysera transporternas och hanteringens påverkan på risknivån har de delats upp i följande aktiviteter: Transport av farligt gods på järnväg (Ystadbanan) Transport av farligt gods väg (Dragongatan och transporter inom hamnen) Rangering av farligt gods i anslutning till Ystadbanan Kombiterminal med hantering av farligt gods 2.4.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ YSTADBANAN På Ystadbanan sker transporter av farligt gods. Järnvägen sträcker sig från Lockarp till Ystad och är enkelspårig. Antalet godståg som trafikerar sträckan bedöms inte ha förändrats sedan tidigare beräkningar (Tyréns, 2006). Vid tillfället för tidigare beräkningar trafikerades Ystadbanan med 1000 godståg per år. I Trafikverkets prognos för trafikeringen på Ystadbanan för 2040 anges samma antal tåg. Då Ystadbanan genomgår förändringar i form av nya mötesspår (Trafikverket, 2017) beräknas ändå en ökning kunna ske, därför utförs beräkningar för en tidigare prognos (angiven i Tyréns (2011)) i vilken 2500 godståg per år bedömdes kunna trafikera Ystadbanan. Risknivåerna avseende transport av farligt gods på Ystadbanan kopplas inte till nuläge, nollalternativ och 7(29)

planalternativ då de beräknade trafikmängderna inte direkt kan kopplas till de olika alternativen. Beräkningar för 2500 godståg per år genomförs för att ta hänsyn till en eventuell framtida trafikering av Ystadbanan. Transporter av gods på färjorna sker också genom att tåg kör på färjorna. Detta sker endast vid färjeläge 4 då det finns spår som ansluter till detta färjeläge. Tågen ansluter till hamnområdet via ett separat spår från bangården. Det finns inga planer på att anlägga spåranslutningar till de nya färjelägena i yttre hamnen. Även detta ligger till grund för att planalternativet inte bedöms medföra en ökning av antalet godståg som trafikerar Ystadbanan. 2.4.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG Farligt gods på väg ankommer Ystad i huvudsak på väg E65 och transporteras därefter på Dragongatan via en rondell till Österleden för att sedan nå hamnområdet via Södra Dragongatan och Ekenäsgatan. En översiktskarta över Ystad med den ovan angivna transportvägen presenteras i Figur 2. Figur 2: Översiktskarta över Ystad. E65 som är den huvudsakliga transportleden för farligt gods till och från hamnen är markerad i rött. I figurens nedre del syns delar av hamnen. Karta från Open Street Map. Transporter med farligt gods som lämnar hamnen går på Bornholmsgatan för att sedan ansluta till Södra Dragongatan via en rondell. Transporterna fortsätter sedan på Österleden och Dragongatan. Den skyltade hastigheten på Dragongatan är 50 km/h, förutom på en kortare 8(29)

sträcka förbi Kunskapsskolan där hastigheten är begränsad till 30 km/h mellan 07.00 och 17.00 på vardagar. Den skyltade hastigheten på Österleden, Södra Dragongatan, Ekenäsgatan och Bornholmsgatan är 40 km/h. Transportvägar för farligt gods inom hamnen finns i Figur 3. Figur 3: Karta över hamnen. Den väg som är markerad i rött är den väg som farligt gods-transporter använder till och från hamnen. Planområdet sträcker sig över delar av obebyggda ytan i nedre delen av bilden, en del av vattenytan samt en del av ytan precis väster om parkeringen i kartans högra del. Karta från Open Street Map. Inom hamnområdet finns en uppställningsplats för transporter med farligt gods. På uppställningsplatsen finns möjlighet till avstängning av brunnar om läckage av farligt gods skulle inträffa. Verktyg för avstängning av brunnar hanteras av hamnens personal och finns i deras bilar. Vid utbyggnad enligt förslaget ska en katastrofplatta för uppställning av transporter av farligt gods som är skadade uppföras. En sådan katastrofplatta kan mildra konsekvenserna då ett fordon skadas eftersom ett eventuellt utsläpp kan samlas upp och hanteras. Transportvägarna för farligt gods förändras inte vid en utbyggnad, de kommer enligt uppgift från hamnen fortsätta använda de nuvarande transportvägarna. Det kommer dock att kunna ske transporter med farligt gods inom hamnens område till de planerade yttre färjelägena. 9(29)

2.4.3 RANGERING AV FARLIGT GODS På bangården i anslutning till Ystad station förekommer rangering av farligt gods i Green Cargos regi. Det har inte varit möjligt att få ut information om antalet vagnar med farligt gods som rangeras i dagsläget eller fördelningen av farligt gods-klasser hos de hanterade vagnarna. I denna utredning har därför resultat av tidigare riskutredningar (bl.a. Tyréns, 2006) använts. Då utbyggnaden av hamnen inte omfattar spår som ansluter till de nya färjelägena bedöms antalet rangeringar inte öka i takt med antalet anlöp i hamnen. Då trafikeringen av godståg på Ystadbanan inte heller bedöms öka används samma antal rangeringar för både nollalternativet och planalternativet. 2.4.4 KOMBITERMINAL MED HANTERING AV FARLIGT GODS Det har tidigare funnits planer på en kombiterminal med hantering av cirka 10000 enheter per år. I dagsläget sker viss hantering men inte i den omfattning som tidigare planerats. På grund av detta bedöms tidigare beräkningar avseende 10000 enheter utgöra en konservativ grund för bedömning i nuläget, nollalternativet och planalternativet. 3 PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING 3.1 GENERELLA RIKTLINJER FÖR RISKVÄRDERING Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. Område med oacceptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbar eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 4: Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997). 10(29)

Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar. Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk, användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. I aktuell analys används både kvalitativa och kvantitativa metoder för riskbedömning. De kvalitativa bedömningarna har utförts genom beräkning av riskmåttet individrisk. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för individrisk för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas 3.2 RISKVÄRDERING AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS Vid värdering av olycksrisker kopplade till transport av farligt gods på väg och järnväg kan Länsstyrelsen i Skånes Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods användas. Riktlinjerna är avsedda för att visa riskhänsyn vid framtagande av detaljplaner. Principiellt innebär detta ny bebyggelse intill transportleder med transport av farligt gods. Detta innebär att riktlinjerna inte är direkt tillämpbara för att värdera risker avseende miljökonsekvensbeskrivningar i samband med miljötillstånd. Därför kommer riktlinjerna endast användas strikt för områden inom detaljplanen som påverkas av transporter av farligt gods. I övrigt används principerna i Värdering av risk (Räddningsverket, 1997) eller angivna skyddsavstånd i avsnitt 3.3. 3.3 RISKVÄRDERING AVSEENDE HANTERING INOM HAMNEN SAMT VERKSAMHETER Vid riskvärdering avseende verksamheter som hanterar brandfarliga vätskor och/eller brandfarlig gas används rekommenderade skyddsavstånd i följande föreskrifter: Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3 11(29)

4 RISKBEDÖMNING 4.1 AKTIVITETER I HAMNENS EGEN VERKSAMHET Det förekommer ingen förvaring eller annan hantering av större mängder brandfarliga/explosiva varor eller andra ämnen med potential att skada personer. Den hantering som sker (cisterner med diesel inomhus samt uppställningsplats för farligt gods inomhus) bedöms inte påverka risknivåerna inom hamnen eller i hamnens omgivning på ett sådant sätt att det behöver hanteras ytterligare. De rekommenderade skyddsavstånden uppmärksammas trots detta för att visa god riskhänsyn. I SÄIFS 2000:2 anges betryggande skyddsavstånd från hantering av aktuell mängd diesel. Avstånden anges i Tabell 1 för förvaringen av hanterad mängd brandfarliga vätskor. Tabell 1: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig vätska i cistern och/eller lösa behållare. Skyddsobjekt Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 1 och 2a Byggnad av obrännbart - 6 material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor - 9 brandbelastning Byggnad av brännbart - 9 material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Svårutrymda lokaler - 12 Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 2b och 3 De rekommenderade skyddsavstånden sträcker sig aldrig utanför hamnens inhägnad. De bedöms därför inte påverka risknivån för detaljplanen eller övrig omgivande bebyggelse. Risknivåerna bedöms acceptabla inom område för hamnverksamhet. 4.2 VERKSAMHETER I HAMNENS NÄRHET För de verksamheter som innehar tillstånd för hantering av brandfarlig vätska och/eller brandfarlig gas har bedömning av skyddsavstånd kopplade till hanteringen utförts. Skyddsavstånd mellan förvaring av brandfarlig vätska och olika skyddsobjekt bestäms genom rekommenderade skyddsavstånd i SÄIFS 2000:2. Skyddsavstånd mellan förvaring av brandfarlig gas i lösa behållare och olika skyddsobjekt bestäms genom rekommenderade skyddsavstånd i SRVFS 1998:7. I SÄIFS 2000:2 delas skyddsavstånden upp utifrån om de brandfarliga vätskorna tillhör klass 1/klass 2a eller om de tillhör klass 2b/klass 3. Då bedömningarna ska göras kommer den samlade mängden klass 1 och klass 2a respektive klass 2b och klass 3 att användas som utgångspunkt. Detta angreppssätt används dels för att den exakta placeringen av de olika mängderna inte är känd och dels för att föreskrifterna inte skiljer på förvaring i cistern och i lösa behållare. I ett fall står en mängd angiven som klass 2a-2b, i detta fall har denna mängd konservativt antagits tillhöra klass 2a. Vid förändrad verksamhet avseende hanterad mängd eller andra faktorer som påverkar rekommenderade skyddsavstånd från hanteringen krävs ett nytt tillstånd. Riskhänsyn avseende omgivningen måste tas vid förändringar av tillståndet. Det är inte heller möjligt att göra antagande om framtida hantering av brandfarliga vätskor, brandfarlig gas eller andra ämnen som kan påverka risknivån avseende olycksrisker på verksamheter inom hamnområdet. Med utgångspunkt i detta används nuläget som bedömningsgrund även för framtiden (nollalternativ och utbyggnadsförslag). Nedan presenteras de verksamheter som har tillstånd för brandfarliga vätskor och/eller brandfarliga gaser. I bilaga 2 finns en sammanställning av de hanterade mängderna hos respektive verksamhet. 12(29)

PREEM Hantering och försäljning av brandfarliga vätskor. Verksamheten ligger inom fastigheten Pumpen 5. Avseende förvaringen av brandfarlig vätska rekommenderas skyddsavstånd enligt SÄIFS 2000:2. För bedömningen har den samlade mängden av de brandfarliga vätskorna i klass 1 och klass 3 använts. Avstånden anges i Tabell 2 för förvaringen av tillståndsgiven mängd brandfarliga vätskor. Tabell 2: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig vätska i cistern och/eller lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor brandbelastning Byggnad av brännbart material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 1 och 2a 12 9 25 12 50 12 Svårutrymda lokaler 50 25 Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 2b och 3 Avståndet mellan Pumpen 5 och område som planeras för besöksanläggning avseende idrott och rekreation inom detaljplanen överstiger 650 meter. Hanteringen av brandfarlig vätska på Pumpen 5 bedöms inte påverka risknivåerna vid planerad verksamhet. INTERDOOR Hantering av brandfarliga vätskor. Tillståndet anger inte vilken klass (enligt indelning i SRVFS 2005:10 (Räddningsverket, 2005)) de brandfarliga vätskorna tillhör. För att kunna bedöma risknivån avseende akuta olycksrisker har de brandfarliga vätskorna konservativt antagits tillhöra klass 1. Verksamheten ligger inom fastigheten Heden 3. Avseende förvaringen av brandfarlig vätska rekommenderas skyddsavstånd enligt SÄIFS 2000:2. För bedömningen har den samlade mängden av de brandfarliga vätskorna i klass 1 använts. De förvarade ämnena har antagits tillhöra klass 1 då det inte är känt vilken klass de tillhör. Avstånden anges i Tabell 3 för förvaringen av tillståndsgiven mängd brandfarliga vätskor. Tabell 3: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig vätska i cistern och/eller lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor brandbelastning Byggnad av brännbart material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 1 och 2a 12-25 - 50 - Svårutrymda lokaler 50 - Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 2b och 3 Avståndet mellan Heden 3 och område som planeras för besöksanläggning avseende idrott och rekreation inom detaljplanen överstiger 280 meter. Hanteringen av brandfarlig vätska på Heden 3 bedöms inte påverka risknivåerna vid planerat område för besöksanläggningen. 13(29)

TANKMOBIL Hantering av brandfarliga vätskor och brandfarliga gaser. Verksamheten ligger inom fastigheten Röda bodarna 7. Avseende förvaringen av mellan 1000 och 4000 brandfarlig gas i lösa behållare rekommenderas skyddsavstånd enligt SRVFS 1998:7. Avstånden anges i Tabell 4. Tabell 4: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig gas i lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Rekommenderat betryggande avstånd (meter) 6* Stor brandbelastning 25* Svårutrymda lokaler 100* * Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 får avstånden minskas till hälften. Avseende förvaringen av brandfarlig vätska rekommenderas skyddsavstånd enligt SÄIFS 2000:2. För bedömningen har den samlade mängden av de brandfarliga vätskorna i klass 1 och klass 2a respektive klass 2b och klass 3 använts. Avstånden anges i Tabell 5 för förvaringen av tillståndsgiven mängd brandfarliga vätskor. Tabell 5: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig vätska i cistern och/eller lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor brandbelastning Byggnad av brännbart material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 1 och 2a 9 9 12 12 25 12 Svårutrymda lokaler 25 25 Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 2b och 3 Avståndet mellan Röda bodarna 7 och område som planeras för besöksanläggning avseende idrott och rekreation inom detaljplanen överstiger 410 meter. Hanteringen av brandfarlig vätska och brandfarlig gas på Röda bodarna 7 bedöms inte påverka risknivåerna vid planerad verksamhet. BYGGMAX Hantering och försäljning av brandfarliga vätskor och brandfarlig gas. Verksamheten ligger inom fastigheten Heden 2. Avseende förvaringen av mellan 1000 och 4000 liter brandfarlig gas i lösa behållare rekommenderas skyddsavstånd enligt SRVFS 1998:7. Avstånden anges i Tabell 6. 14(29)

Tabell 6: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig gas i lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Rekommenderat betryggande avstånd (meter) 6* Stor brandbelastning 25* Svårutrymda lokaler 100* * Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 får avstånden minskas till hälften. Avseende förvaringen av brandfarlig vätska rekommenderas skyddsavstånd enligt SÄIFS 2000:2. För bedömningen har den samlade mängden av de brandfarliga vätskorna i klass 3 använts. Verksamheten hanterar inga vätskor i klass 1, klass 2a eller klass 2b. Avstånden anges i Tabell 7 för förvaringen av tillståndsgiven mängd brandfarliga vätskor. Tabell 7: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig vätska i cistern och/eller lösa behållare. Skyddsobjekt Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 1 och 2a Byggnad av obrännbart - 9 material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor - 12 brandbelastning Byggnad av brännbart - 12 material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Svårutrymda lokaler - 25 Rekommenderat betryggande avstånd (meter), förvaring klass 2b och 3 Avståndet mellan Heden 2 och område som planeras för besöksanläggning avseende idrott och rekreation inom detaljplanen uppgår till cirka 50 meter. Hanteringen av brandfarlig vätska på Heden 2 bedöms inte påverka risknivåerna vid planerad verksamhet. Det rekommenderade skyddsavståndet mellan svårutrymda lokaler och den aktuella hanteringen av brandfarlig gas underskrids dock. Svårutrymda lokaler bör därför inte tillåtas inom 100 meter från fastigheten Heden 2. Då den planerade verksamheten är besöksanläggning kan den anses vara svårutrymd (enligt SÄIFS 1998:7, där svårutrymd verksamhet beskrivs som t.ex. samlingslokal, skola, sjukhus, daghem). Det ska dock beaktas att avståndet är mätt från fastighetsgränsen för Heden 2. Då förvaringen av brandfarlig gas inte sker vid fastighetsgränsen utan i anslutning till försäljningen vid byggnaderna på fastigheten är avståndet mellan hanteringen och området som planeras för besöksanläggning med stor sannolikhet betryggande. För att ta hänsyn till förvaringen av brandfarlig gas rekommenderas trots detta att byggnader inom området för besöksanläggning kan utrymmas bort från Heden 2 (söderut). 15(29)

BLS POLYMER Då verksamheten inte har något tillstånd för brandfarlig vara bedöms mängderna vara så små att inget skyddsavstånd krävs. Trots detta kan de rekommenderade betryggande avstånden i SRVFS 1998:7 för förvaring mellan 60 och 1000 liter brandfarlig gas i lösa behållare beaktas för att visa god riskhänsyn. Avstånden anges i Tabell 8. Tabell 8: Rekommenderade skyddsavstånd vid hantering av tillståndsgiven mängd brandfarlig gas i lösa behållare. Skyddsobjekt Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Rekommenderat betryggande avstånd (meter) 3** Stor brandbelastning 25** Svårutrymda lokaler 100** ** Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 behövs inget minsta avstånd. Avståndet mellan Röda bodarna 14 och område som planeras för besöksanläggning avseende idrott och rekreation inom detaljplanen uppgår till cirka 80 meter. Det rekommenderade skyddsavståndet mellan svårutrymda lokaler och den bedömda hanteringen av brandfarlig gas underskrids. Det ska beaktas att hanteringen av brandfarlig gas är antagen vilket innebär att det inte med säkerhet hanteras så stora mängder att 100 meter skyddsavstånd krävs för att situationen ska vara betryggande. Det ska också beaktas att fastigheten Röda bodarna 14 är stor och att platsen för den antagna hanteringen inte är känd. Utifrån det rekommenderade skyddsavståndet och ovanstående resonemang bedöms den åtgärd som kravställs för hanteringen på Byggmax vara rimlig att beakta även här. Om åtgärden införs bedöms situationen betryggande. 4.3 FARLIGT GODS TRANSPORTER OCH HANTERING 4.3.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ YSTADBANAN Beräkningar av individrisken kopplat till transport av farligt gods på Ystadbanan har gjorts dels utifrån nuvarande trafikering och dels utifrån en maximal framtida trafikering som e angetts i tidigare riskanalys för hamnen (Tyréns, 2006). Beräkningar och indata presenteras i bilaga 1. Resultatet av beräkningarna presenteras i Tabell 9. Tabell 9: Avstånd till de olika individrisknivåerna orsakade av transport av farligt gods på Ystadbanan för nuläge och prognos. Ystadbanan Nuläge Prognos, maximal trafikering 1*10-5 Uppnås ej Uppnås ej 1*10-6 Uppnås ej 10 1*10-7 30 45 Då trafikeringen på Ystadbanan i nuläget och i Trafikverkets prognos är samma bedöms det inte finnas någon skillnad i risknivå mellan nuläget, nollalternativet och utbyggnadsförslaget. Riskerna är aldrig oacceptabla. Riskerna avseende transport av farligt gods på Ystadbanan är enligt beräkningarna små efter 30 meter i nuläget, nollalternativet och utbyggnadsförslaget. Vid en ökning till den maximala nivå som också beräknats är riskerna små efter 45 meter. 4.3.2 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG Beräkningar av individrisken kopplat till transport av farligt gods på väg har gjorts. Beräkningarna har gjorts för Dragongatan (50 km/h) och för Södra Dragongatan (vid Österleden, 40 km/h). Beräkningarna för Södra Dragongatan har antagits gälla för större vägar inom hela 16(29)

hamnområdet och intilliggande industriområde. Beräkningar och indata presenteras i bilaga 1. Resultatet av beräkningarna presenteras i Tabell 10. Tabell 10: Avstånd till de olika individrisknivåerna orsakade av transport av farligt gods på Dragongatan respektive Södra Dragongatan för nuläge, planerad utbyggnad och nollalternativ. Dragongatan, 50 Nuläge Planerad utbyggnad Nollalternativ km/h* 1*10-5 per år Uppnås ej Ca 0 meter Uppnås ej 1*10-6 per år 20 30 30 1*10-7 per år 60 70 70 Södra Dragongatan, Nuläge Planerad utbyggnad Nollalternativ 40 km/h 1*10-5 per år Uppnås ej Uppnås ej Uppnås ej 1*10-6 per år 15 20 15 1*10-7 per år 55 70 60 * Risknivåerna är överskattade vid den del av Dragongatan där hastigheten är nedsatt till 30 km/h mellan 07.00-17.00 på vardagar. Detta gäller under de tider när hastigheten är nedsatt. Bedömning av riskerna i nuläget, nollalternativet och det planerade alternativet beskrivs nedan för Dragongatan respektive Södra Dragongatan. Viss jämförelse görs med riktlinjerna i RIKTSAM, men det ska beaktas att dessa inte är direkt tillämpbara på aktuellt fall, se avsnitt 3.2. DRAGONGATAN Enligt kriterierna i Värdering av risk (Räddningsverket, 1997) är risken enligt beräkningarna aldrig oacceptabel. Detta gäller för nuläget, nollalternativet och planerad utbyggnad. För nuläget är risken att betrakta som låg efter 60 meter och för nollalternativet och utbyggnadsförslaget är risken att betrakta som låg efter 70 meter. Längs Dragongatans norra delar finns bostadsbebyggelse intill vägen på västra sidan och kolonilotter på den östra sidan. Bostäderna och kolonilotterna ligger inom det avstånd vid vilket risknivån enligt RIKTSAM överskrids avseende bostäder (individrisken överstiger 10-6 per år). Detta gäller för nuläget, nollalternativet och planalternativet. För både nollalternativet och planalternativet är avståndet 30 meter till denna gräns. Vid Dragongatans södra delar (öster om vägen) finns ett mindre verksamhetsområde med handel, skola och andra verksamheter. Skolan ligger cirka 60 meter från Dragongatan. Vid vägens västra sida finns på samma ställe ett mindre antal villor. Förbi detta område är hastighetsgränsen nedsatt under vardagar mellan 07.00 till 17.00. Hastighetsnedsättningen medför en sänkning av risknivån (denna har dock inte beräknats). Vissa av verksamheterna inom området ligger inom det avstånd vid vilket risknivån enligt RIKTSAM överskrids avseende skola (individrisken överstiger 10-7 per år). Detta gäller för nollalternativet och planalternativet. För både nollalternativet och planalternativet är avståndet 70 meter till denna gräns. Med hastighetsnedsättningen i åtanke bedöms risknivåerna dock vara acceptabla under den tid som hastighetsnedsättningen gäller, vilket också antas vara den tid då verksamhet pågår i skolan (med vissa undantag). Hastighetsnedsättningen har inte beaktats i beräkningarna, men jämförelse kan göras med resultaten för Södra Dragongatan. SÖDRA DRAGONGATAN Enligt kriterierna i Värdering av risk (Räddningsverket, 1997) är risknivåerna enligt beräkningarna aldrig oacceptabla. Detta gäller för nuläget, nollalternativet och planerad utbyggnad. En viss ökning av avståndet till vilket risken kan anses som låg sker i samband med trafikökningarna i de olika alternativen, detta avstånd är 70 meter för utbyggnadsförslaget och 60 meter för nollalternativet. Inom hamnområdet och i anslutning till Södra Dragongatan finns inga bostäder eller annan känslig bebyggelse. Bebyggelsen utgörs av industrier, handel och andra verksamheter. I nuläget finns ingen känslig bebyggelse inom det avstånd till vilket risken kan anses vara låg. För övrig 17(29)

bebyggelse anses risken till följd av transport av farligt gods på Södra Dragongatan vara acceptabel. Då delar av detaljplanen med område för besöksanläggning för idrott och rekreation ligger inom 70 meter bör riskreducerande åtgärder beaktas. Byggnader inom 70 meter från Södra Dragongatan ska vara möjliga att utrymmas söderut. Åtgärden har tidigare kravställts i samband med hantering av brandfarlig gas på fastigheten Heden 2 och har därför flera syften. 4.3.3 RANGERING AV FARLIGT GODS Då antalet rangerade vagnar med farligt gods inte bedöms ha ökat sen tidigare riskutredning (Tyréns, 2006) används samma beräkningsresultat som grund för bedömningen av risker kopplat till rangering av farligt gods. Resultatet presenteras i Tabell 11. Tabell 11: Resultat av tidigare beräkningar avseende risknivåer kopplat till rangering av farligt gods. Rangering Nuläge/nollalternativ/utbyggnadsförslag 1*10-5 per år 10 1*10-6 per år 70 1*10-7 per år 140 Resultatet av de tidigare beräkningarna visar att risken är oacceptabel inom 10 meter (påverkar endast järnvägsområde) och att betrakta som låg efter 140 meter. Delar av bebyggelsen i den centrala stadskärnan (norr om Österleden) ligger inom 140 meter från rangeringen. 4.3.4 KOMBITERMINAL MED HANTERING AV FARLIGT GODS Beräkningar som tidigare har genomförts för hantering av farligt gods på kombiterminal (Tyréns, 2006) används som utgångspunkt. Beräkningarna bedöms vara konservativa då antalet hanterade enheter som används som indata i beräkningarna bedöms överskattade. Detta beror på att den kombiterminal som planerades inte kom till stånd. En viss hantering sker ändå, men de 10000 enheter som tidigare har räknats på bedöms inte hanteras i nuläget, nollalternativet eller utbyggnadsförslaget. Därför används tidigare beräkningar för att visa hur en kombiterminal påverkar risken för nuläge, nollalternativ och utbyggnadsförslag. Resultatet presenteras i Tabell 12. Tabell 12: Resultat av tidigare beräkningar avseende risknivåer kopplade till hantering av farligt gods på kombiterminal. Kombiterminal Nuläge/nollalternativ/utbyggnadsförslag 1*10-5 per år 0 1*10-6 per år 100 1*10-7 per år 140 De tidigare beräkningarna bedöms vara konservativa. Risken är aldrig att betrakta som oacceptabel och kan betraktas som låg efter 140 meter. Delar av bebyggelsen i den centrala stadskärnan (norr om Österleden) ligger inom 140 meter från kombihanteringen. Med bakgrund i att risken aldrig är oacceptabel och att beräkningarna är konservativa (antalet hanterade kombienheter antas därför inte heller öka i nollalternativet eller i utbyggnadsförslaget) bedöms ingen vidare hantering av risken krävas. 18(29)

4.4 SAMLAD BEDÖMNING I detta avsnitt beskrivs den samlade bedömningen av de beskrivna riskerna. I Tabell 13 beskrivs riskerna i nuläge, hur de förändras i nollalternativet och utbyggnadsförslaget samt om risken kräver en dedicerad åtgärd. Tabell 13: Sammanfattning av de bedömda riskerna. Risk Nuläge Nollalternativ Utbyggnadsförslag Kommentar Aktiviteter i hamnens egen verksamhet Riskerna till följd hantering av brandfarlig vätska bedöms acceptabla Ingen förändring sker Ingen förändring - Verksamheter i hamnens närhet Transport av farligt gods - Ystadbanan Transport av farligt gods - Dragongatan Transport av farligt gods Södra Dragongatan Rangering av farligt gods Riskerna till följd av hantering av brandfarliga gaser och vätskor bedöms acceptabla förutom för hantering på Heden 2 och Röda bodarna 14 Riskerna är aldrig oacceptabla. Riskerna kan anses som små efter 30 meter. Riskerna är aldrig oacceptabla. Riskerna är aldrig oacceptabla. Risken överskrider riktvärde i RIKTSAM för besöksanläggn ingen inom detaljplanen. Riskerna är oacceptabla inom 10 meter men detta Ingen förändring Antalet godståg bedöms inte öka nämnvärt och därmed ökar inte heller risken nämnvärt. Riskerna är aldrig oacceptabla, en viss ökning jämfört med nuläget sker, detta bedöms ge liten påverkan då få drabbas av riskökningen. Riskerna är aldrig oacceptabla. En viss ökning jämfört med nollalternativet sker. Ökningen bedöms inte utgöra någon skillnad i påverkan. Ingen förändring Ingen förändring Antalet godståg bedöms inte öka nämnvärt och därmed ökar inte heller risken nämnvärt. Riskerna är aldrig oacceptabla, en viss ökning jämfört med nuläget sker, detta bedöms ge liten påverkan då få drabbas av riskökningen. Riskerna är aldrig oacceptabla. En viss ökning jämfört med nollalternativet sker. Ökningen bedöms inte utgöra någon skillnad i påverkan. Ingen förändring Byggnader inom område för besöksanläggning för idrott och rekreation inom detaljplanen ska kunna utrymmas söderut. Beräkningar för en bedömd maximal trafikering har utförts. Även då är riskerna aldrig att betrakta som oacceptabla. Byggnader inom område för besöksanläggning för idrott och rekreation inom detaljplanen ska kunna utrymmas söderut. 19(29)

Kombiterminal med hantering av farligt gods bedöms inte påverka tredje man. Riskerna är att betrakta som låga efter 140 meter. Riskerna är aldrig oacceptabla och att betrakta som låga efter 140 meter. Ingen förändring Ingen förändring Beräkningarna är konservativa. Sammanfattningen visar att följande beaktade risker inte är oacceptabla eller att det finns en tydlig skillnad mellan nollalternativet och utbyggnadsförslaget avseende risknivå: Aktiviteter i hamnens egen verksamhet hantering av brandfarlig vätska. Verksamheter i hamnens närhet hantering av brandfarliga vätskor och brandfarlig gas inom fastigheter i hamnens närhet (gäller alla utom två verksamheter, undantaget beskrivs under risker som kräver specifika åtgärder). Transport av farligt gods på Ystadbanan. Följande beaktade risker förändras från nuläget sett, men det finns ingen tydlig skillnad mellan nollalternativet och utbyggnadsförslaget: Transport av farligt gods på Dragongatan. Följande beaktade risker är oacceptabla och har sådan påverkan på detaljplanen att specifika åtgärder krävs: Transport av farligt gods på Södra Dragongatan. Hantering av brandfarlig gas på verksamheter i hamnens närhet (avser fastigheterna Heden 2 och Röda bodarna 14). 4.5 SLUTSATS Risknivån för de beaktade riskerna är aldrig att betrakta som oacceptabla enligt den använda principen för riskvärdering. Flera av riskerna ligger dock inom det intervall avseende risknivå inom vilket rimliga åtgärder för att minska risken bör införas. Sådana åtgärder innefattar förbättringar avseende trafiksäkerhet (då flera av de beaktade riskerna är sådana som initieras av olyckor på järnväg och väg), organisatoriska åtgärder inom hamnen (utbildning av personal, kontinuerligt arbete med policy avseende olycksrisker och rutiner avseende hantering av kemikalier med potential att påverka omgivningen ur ett olycksriskperspektiv) och fysiska åtgärder för att förhindra skador när olyckan är framme. Med bakgrund i denna slutsats kravställs och rekommenderas riskreducerande åtgärder i avsnitt 4.6. 20(29)

4.6 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Nedan anges åtgärder som ska införas och åtgärder som bör införas. De åtgärder som beskrivs som skall-åtgärder är nödvändiga för att risken ska anses acceptabel. Det ska beaktas att åtgärder som kravställdes eller rekommenderades i tidigare utredning (Tyréns, 2006) har införts eller planeras att införas. Följande åtgärder ska införas: Byggnader på området för besöksanläggning för idrott och rekreation inom detaljplanen ska kunna utrymmas söderut. Det krävs ingen formell utrymningsväg. Förslagsvis placeras huvudentré till byggnader i söderläge. Policy för skydd mot olyckor i hamnen ska följas och uppdateras vid behov. Följande åtgärder bör införas: Åtgärder avseende trafiksäkerhet bör beaktas avseende akuta olycksrisker. Detta innefattar bl.a. hastighetssänkningar och bortbyggande av plankorsningar mellan väg och järnväg för samtliga vägar som beaktas i denna utredning samt för Ystadbanan. 21(29)

REFERENSER Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 Fredén, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), RID-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg (MSBFS 2013:6), 2015 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Øresund Safety Advisers AB, 2004 RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, 2007. Riskhänsyn för detaljplaneändring, Ystad Hamn Logistik AB mfl, Ystads kommun, Tyréns AB, 2011 Plankarta för Del av hamnen (Yttre hamnen) 2:3 m.fl. i Ystad, SAMRÅDSHANDLING, Ystads kommun, 2017 Ystad hamn hantering av farligt gods Riskanalys inför hamnens miljöprövning och fördjupad översiktsplan för hamnen samt underlag till detaljplan, Tyréns, 2006 Ystadbanan, Trafikverket, 2017, hämtad 2017-04-06 från http://www.trafikverket.se/naradig/skane/projekt-i-skane-lan/ystadbanan/ 22(29)

BILAGA 1 BERÄKNINGSBILAGA I denna bilaga beskrivs beräkningsgång och indata till de beräkningar som genomförts. Beskrivningen genomförs översiktligt med relevant indata och viktiga antaganden i beräkningarna. KONSEKVENSBERÄKNINGAR FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG Gods som klassificeras som farligt gods delas in i nio klasser utifrån godsets egenskaper. Farligt gods-transporter kan innehålla en mängd olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. Gemensamt är riskerna kring ämnenas inneboende egenskaper, som kan komma att påverka omgivningen vid en järnvägsolycka eller annan olycka under transporten. För transporter av farligt gods på järnväg finns ett särskilt regelverk (MSBFS 2015:2: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg, RID-S) och på väg finns ett annat regelverk (MSBFS 2015:1: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg, ADR-S). Föreskrifterna reglerar bland annat förpackning, märkning och etikettering, vilka mängder som tillåts samt vilken utbildning involverade aktörer behöver. Allt för att undvika tillbud och olyckor. En del av farligt gods-klasserna utgör normalt inte en fara vid en olycka med transport av farligt gods, eftersom konsekvenserna stannar i fordonets närhet. Detta gäller vanligtvis för exempelvis oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) samt övriga farliga ämnen och föremål (klass 9). För olyckor med farligt gods är det framförallt fyra stycken konsekvenser samt kombinationer av dessa som utgör riskkällorna: Explosion (både från explosivämnen och från snabba brandförlopp i brännbara gasblandningar) Brand Utsläpp av giftig gas Utsläpp av frätande vätska (även om konsekvenserna oftast begränsas till fordonets närhet) Med grund i indelningen av farligt gods i olika klasser kan man härleda dessa konsekvenser till vilka som kan antas ske vid olycka med utsläpp av olika farligt gods-klasser. a vätskor (klass 3) som strömmar ut, breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. I Tabell 14 redovisas de representativa skadehändelser som användes vid framtagandet av RIKTSAM- Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen i Skåne Län. 23(29)

Tabell 14: Representativa skadehändelser och skador för olika farligt gods-klasser. B = brännbart, G = giftigt. (ØSA, 2004) Farligt godsklass 1 Explosiva ämnen Ämne Typ av gods Skadehändelse Skada 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B 2 Gaser Tryckkondenserad gas, G 3 a vätskor 3 a vätskor 3 a vätskor 3 a vätskor 3 a vätskor 6 8 Giftiga ämnen Frätande ämnen Explosivämne Detonation Tryck UVCE BLEVE Jetflamma Giftmoln Brännskada och tryck Brännskada Brännskada Giftigt Vätska, B Pölbrand (direkt) Brännskada Vätska, B Pölbrand (fördröjd) Brännskada Vätska, B och G Pölbrand (direkt) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Pölbrand (fördröjd) Brännskada och giftigt Vätska, B och G Giftmoln Giftigt Vätska, G Vätska, F Giftmoln Stänk från vätska Giftigt Frätskada Beräkningar av konsekvenserna från dessa representativa scenarier genomfördes i samband med att RIKTSAM togs fram och fastställdes. För var och ett av dessa representativa scenarier genomfördes beräkningar med olika typämnen för att komma fram till ett dimensionerande konsekvensavstånd. Beräkningarna genomfördes med 10000 stycken iterationer, för att variera vindhastigheter, hålstorlekar för utsläpp och så vidare. Det dimensionerande avståndet fastställdes som det avstånd som understegs i 80 % av fallen. Resultatet visas i Tabell 15 och Figur 5 Tabell 15. Dimensionerande avstånd för representativa scenarier för olika skadehändelser vid transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. (ØSA, 2004) Farligt Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd gods-klass 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE, 20 gasmolnexplosion 2 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 2 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 2 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 3 Vätska, B Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B Pölbrand, fördröjd 50 3 Vätska, B, G Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B, G Pölbrand, fördröjd 50 3,6 Vätska, B, G Giftmoln 110 24(29)