,PSRUWDYNYL NVLOYHUKDUPLQVNDW 6SH LDOVWXGLH² 3URGXNWHUR KNHPLNDOLHULQRPE\JJEUDQV KHQ. Margareta Östman, KemI, tfn ,

MI 45 SM 0101 0LOM R KKlOVRIDUOLJDNHPLNDOLHU bpqhqr KSURGXNWHU Hazardous chemicals,nruwdgudj,psruwdynyl NVLOYHUKDUPLQVNDW Kvicksilverimporten har minskat från 39 ton 1997 till 17 ton 1999. Kvicksilver används framförallt för klorframställning, inom tandvården samt i lysrör och mätinstrument där kvicksilver ingår. Diklormetan användes tidigare bl.a. som färgborttagningsmedel. Numera används det nästan endast inom läkemedelsindustrin. Användningen har minskat under 1990-talet till 421 ton. Importen av tetrakloreten (perkloretylen) har däremot ökat under senaste åren till 1 688 ton. Båda är lösningsmedel som kan ge cancer efter ofta upprepad exponering. Användningen av det giftiga och frätande ämnet fluorväte har ökat konstant sedan 1990. Detta ämne används för metallytbehandling. 6SH LDOVWXGLH² 3URGXNWHUR KNHPLNDOLHULQRPE\JJEUDQV KHQ Andel faroklassade produkter i byggbranschen har minskat Mellan åren 1997 och 1999 har andel av mängden faroklassade kemiska produkter av samtliga som överlåts till byggbranschen minskat. Förändringarna kan åtminstone delvis förklaras med det omfattande klassificerings- och omklassificeringsarbete som skett. Störst andel av produkter klassas som irriterande. Det är även inom denna klass som minskningen är tydligast, från 22 procent 1997 till 13 procent 1999. Däremot har antalet av sådana produkter ökat. Allergiframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen i produkter inom byggindustrin Största allergiframkallande ämnena är bisfenol A epiklorhydrinharts och MDI, 1 496 ton resp. 1 359 ton. De mutagena och reproduktionstoxiska ämnen som används inom byggindustrin är oftast olika blyföreningar. Margareta Östman, KemI, tfn 08-783 11 62, margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn 08-506 948 15, helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie Miljövård MI 45 SM 0101. Utkom den 3 maj 2001. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0101,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 4 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 5 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna av hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter 6 Produkter fördelade över faroklasser 6 Kemikalieanvändning, tidsserier 7 Vanliga ämnen i kemiska produkter 7 Tabeller 8 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1999, ton 1 8 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1995-1999, ton 10 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1995-1999, ton 15 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 16 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 1999 17 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1999 21 6. De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet 1999 25 7. De 15 största produkttyperna m.a.p. antal 1999 25 8. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet 1999 25 9. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal 1999 25 10. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass 1999 26 Diagram 27 1. Förbrukning och lager av vissa kemikalier 1990-1999 27 2. De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, 1 000-tal ton 1999 30 3. De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, 1 000-tal ton 1999 30 Specialstudie Kemikalieanvändning inom byggbranschen 31 Största produkttyperna inom byggbranschen 31 Tabell 11. De största produkttyperna inom byggbranschen med avseende på kvantiet 1999 32

Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM 0101 Största mängderna av produkter som överlåts till byggindustrin 32 Tabell 12. Kvantitet av produkter som överlåts till byggindustrin 1999 32 Faroklassificerade produkter inom byggbranschen 33 Diagram 4. Andel faroklassade kemiska produkter av samtliga som överläts till byggbranschen 1997-1999 33 Tabell 13. Produkter som överlåts till byggindustrin fördelade över faroklass 1992-1999, ton 33 Miljöfarliga ämnen inom byggbranschen 34 Tabell 14. Miljöfarliga ämnen inom byggbranschen 1999 34 Lösningsmedel i byggprodukter 34 Tabell 15. Lösningsmedel i kemiska produkter till byggindustrin och i vilka produkter de ingår 1999 35 Allergi- och cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen 35 Tabell 16. Allergena ämnen i produkter inom byggindustrin 1999 36 Tabell 17. Cancerogena ämnen i produkter inom byggindustrin 1999 36 Tabell 18. Mutagena och reproduktionstoxiska ämnen i produkter inom byggindustrin 1999 37 Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 39 Statistikens tillförlitlighet 39 Industristatistiken 39 Utrikeshandelsstatistiken 39 Varustatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 40 Bra att veta 40 In English 41 Summary 41 Imports of mercury have decreased 41 Special study 2001 Products and chemicals in construction industry 41 Information and other notes on this report 41 List of tables 43 List of terms 44

Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM 0101 6WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (1999) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik (1995 1999), utrikeshandelsstatistik (1995 1999) och varustatistik (1990 1999). Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter disussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-9 och 10 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig -lpi UHOVHPHOODQROLNDVWDWLVWLNNlOORU I tabell 1 jämförs 1999 års uppgifter från SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att: Tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges direkt under gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning beträffande de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. 7LOOYHUNQLQJR KXWULNHVKDQGHOWLGVVHULHU Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) 1995-1999 i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export.

Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0101 Blymalm och zinkmalm har ökat i förbrukning (inklusive lager) under perioden 1995-1999. Även kromater, som bl.a. används vid svetsning och sprutmålning med rostskyddsfärg, har visat en tendens på ökning. För tidigare år finns uppgifter att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Rapport som kom ut 2000 och denna (2001) finns även tillgängliga på Internet..HPLNDOLHWLOOIO GHQLEUDQV KHU I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning över hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna i tabell 4 och 5 finns även redovisade i diagram 11 resp. 12, uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändares branscher av produktregistrets värden. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja är den största kemikalien mängdmässigt, med ca 16,4 miljoner ton. Den används som råvara för raffinering. Även för dieselolja och bensin redovisas stora mängder. Av totalt 7,9 miljoner ton dieselolja går 3,9 miljoner till exportinriktad verksamhet och 1,8 till handel. Bensin går till motsvarande branscher med ca 2,0 resp. 3,8 miljoner ton. Råolja är ett exempel på ett ämne som finns i ett litet antal produkter men i stora mängder. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Titandioxid och xylen förekommer i flest produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer titandioxid i produkter inom handel, där antalet är 1 214. Även xylen har flest produkter inom handel, 1 451 stycken. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren 1996-1999. En viss ökning har skett 1999 jämfört med 1996. Av de ca 70 miljoner ton ämnen som finns i produktregistret svarar de 20 kvantitativt största ämnena, tabell 4, för ca 76 % av mängden. Tablå 1. Totala mängder av de största ämnena inom alla branscher, 1 000 ton 1996 1997 1998 1999 Ökning åren 1996-1999 Tabell 4 Antal prod. 20 729 21 806 22 361 23 534 14 % Kvantitet 51 087 58 043 56 463 52 744 3 % Tabell 5 Antal prod. 47 687 51 374 53 675 53 708 13 % Kvantitet 3 034 3 259 3 404 3 198 5 %

Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0101 'HYDQOLJDVWHSURGXNWJUXSSHUQD Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år 1999. Produkttyperna som redovisas i tabell 7 är desamma som fanns med i förra årets rapport med undantag för tensid som tillkommit och tryckfärger som bortfallit. Syntesråvaror och drivmedel är de största m.a.p. kvantitet, 21,7 miljoner ton resp. 14,6 miljoner ton. Vid jämförelse med 1998 är detta en minskning. Drivmedel har t.ex. minskat med 25 procent sedan 1998 och 33 procent sedan 1997. Syntesråvaror har minskat med endast 7 procent sedan 1998, 11 procent sedan 1997. Färger och lacker samt smörjmedel är de två största produkttyperna m.a.p. antal produkter, 4 813 st resp. 4 276 st. En jämförelse mellan 1999 och 1998 visar inga större förändringar av antalet produkter. Omsättning av drivmedel resp. syntesråvara 1996-1999 i 1 000-tal ton 1 000-tal ton drivmedel 1 000-tal ton syntesråvara 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1996 1997 1998 1999 År 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1996 1997 1998 1999 År 'HYDQOLJDVWHSURGXNWJUXSSHUQD²DYKlOVRIDUOLJD R KNRQVXPHQWWLOOJlQJOLJDSURGXNWHU Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder resp. under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. En produkttyp som ökat under de två senaste åren (1997-1999) är katalysatorer, totalt med 66 procent (varav 39 procent mellan 1998 och 1999). Kvantiteten 1999 var 23 400 ton. Även uppvärmningsmedel har ökat, 24 procent sedan 1997. Spackel hör till de produkter som minskat under de två åren. Mellan 1997 och 1999 har mängden konsumenttillgängligtoch hälsofarligt spackel sjunkit med 63 procent, till 15 100 ton. Tvättmedel har tillkommit på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper med sina 4 215 ton, vilket är drygt den dubbla mängden jämfört med 1998. 3URGXNWHUI UGHODGH YHUIDURNODVVHU Tabell 10 visar de fyra största produkttyperna per faroklass för år 1999. Stora mängder drivmedel finns i alla faroklasser utom frätande. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Drivmedel utgörs till största delen av bensin. Även uppvärmningsmedel förekommer i alla faroklasser utom frätande. Av denna produkttyp är den största mängden klassad som hälsoskadlig. I tablå 2 syns hur mängderna för de två produkttyperna förändrats under åren.

Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0101 Tablå 2. Mängd drivmedel i klassen giftig samt uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig, 1 000 ton 1996-1999 1996 1997 1998 1999 Drivmedel i klassen giftig 4 440 7 050 4 450 4 330 Uppvärmningsmedel i klassen hälsoskadlig 1 440 1 370 1 610 1 930 Största mängden frätande produkter finns bland bindemedel (övriga), som har minskat från drygt 90 000 ton 1998 till ca 48 600 ton 1999. Vid en återblick i tidigare utgivna SM kan ses att frätande bindemedel var uppe i drygt 1 300 000 ton åren 1995 och 1996. Den rejäla minskningen av de bindemedelsprodukter som klassificerats som frätande beror till stor del på att de omklassificerats som irriterande..hplndolhdqylqgqlqjwlgvvhulhu I diagram 1 visas tidsserier från ÖCB:s varustatistik för perioden 1990-1999. I de 17 stapeldiagrammen visas lager + förbrukning årsvis per ämne. Varustatistikens uppgifter bygger på ett icke slumpmässigt urval, där de största kemikalieförbrukarna ingår. Exempelvis saknas uppgifter från kemtvättar och bilvårdsinrättningar. Detta innebär bl.a. att undertäckning förekommer, framförallt för tetra- och trikloreten. Mellan åren 1990 och 1999 har de flesta ämnena minskat betydligt. För blyoxid (+ blyoxid och mönja) har förbrukningen haft en svagt uppåtgående trend under åren för att sedan minska markant mellan år 1998 och 1999. Även fluorvätesyra har haft en uppåtgående trend, år 1990 var mängden drygt 2 000 ton och har nu ökat till nästan 4 000 ton år 1999. Då denna rapport fr.o.m. 2001 ges ut på våren istället för hösten har det ej kommit färskare uppgifter än för 1999, vilket medför att i denna upplaga är diagrammen samma som hösten 2000. (Värden för 2000 blir publicerade i rapporten som utkommer våren 2002.) 9DQOLJDlPQHQLNHPLVNDSURGXNWHU I diagram 2 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Råolja används i störst omfattning, 16,4 miljoner ton varav endast 2 ton är konsumenttillgänglig mängd. Bensin, portlandscement och tung avaromatiserad lacknafta/diesel MK 1 hör däremot till de varor där nästan hela mängden är konsumenttillgänglig. I diagram 3 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 33 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3. Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5.

Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM 0101 7DEHOOHU Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import, export, förbrukning och lager av vissa kemikalier i Sverige 1999, ton 1 Production, imports, exports, consumption and stocks of certain chemicals in Sweden 1999, tonnes Tillverkning Import Export Förbrukning Lager Metanol KN-nr, SCB 2905 11 00 153 652 68.... KN-nr, PR 2905 11 12 120 517 CAS-nr*, PR 67-56-1 779 119 190 Anmärkning: Förbruknings- och lageruppgifterna avser även produkterna med KN-nummer ur 3807 00 90. Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under 2905 11 borde ligga under preparatnummer, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB 2903 12 00 421 72.... KN-nr, PR 2903 12 629 CAS-nr*, PR 75-09-2 1 629 Tetrakloreten KN-nr, SCB 2903 23 00 1 688 770.... KN-nr, PR 2903 23 860 CAS-nr*, PR 127-18-4 0 870 Anmärkning: Kemtvättar ingår inte i förbruknings- och lagerstatistiken, vilket ger underskattning. Tetraklormetan KN-nr, SCB 2903 14 00 2 3.... KN-nr, PR 2903 14 3 CAS-nr*, PR 56-23-5 38 3 1,1,1-trikloretan KN-nr, SCB 29 03 19 10 5.... KN-nr, PR 29 03 19.. 3 CAS-nr*, PR 71-55-6 0 Anmärkning: I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under 2903 19 ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1-trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB 2903 22 00 193 8.... KN-nr, PR 2903 22 1 203 CAS-nr*, PR 79-01-6 0 1 040 Dibutylftalater KN-nr, SCB 2917 31 00 105 28 66 41 KN-nr, PR 2917 31 63 Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR 84-74-2 57 181 Dioktylftalater KN-nr, SCB 2917 32 00 61 219 4 122 8 881 1 537 5 560 KN-nr, PR 2917 32.. 12 547 Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB 2917 32 00.... CAS-nr*, PR 117-81-7 59 561 12 715 Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB 2917 32 00.... CAS-nr*, PR 117-84-0 1 22 Anmärkning : Förbruknings- och lageruppgifter under KN-nr 2917 32 00 går ej att dela upp på dioktylftalater, DEHP resp. DNOP.

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 Mi 45 SM 0001 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Förbrukning Lager Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB 2917 33 00 115 25 KN-nr, PR 2917 33 0 6 046 Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB 2917 33 00 4 954 216 CAS-nr*, PR 26761-40-0 347 6 436 Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB 2917 33 00 423 75 CAS-nr*, PR 28553-12-0 514 Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB 2917 34 00 7 919 1 328 2 888 231 KN-nr, PR 2917 34 2 027 Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR 131-11-3 673 523 CFC-11 KN-nr, SCB 2903 41 00 17 7 KN-nr, PR 2903 41 0 CAS-nr*, PR 75-69-4 0 CFC-12 KN-nr, SCB 2903 42 00 313 KN-nr, PR 2903 42 87 CAS-nr*, PR 75-71-8 0 CFC-113 KN-nr, SCB 2903 43 00 16 16 KN-nr, PR 2903 43 6 CAS-nr*, PR 76-13-1 6 CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB 2903 44 00 KN-nr, PR 2903 44 CAS-nr*, PR 76-14-2 CAS-nr*, PR 76-15-3 HCFC-22 CAS-nr*, PR 75-45-6 6 385 HCFC-141 b CAS-nr*, PR 1717-00-6 3 HCFC-142 b CAS-nr*, PR 75-68-3 Kreosotoljor KN-nr, SCB 2707 91 00 3 666 113 KN-nr, PR 2707 91 4 387 CAS-nr*, PR 8001-58-9 4 387 Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB 3402 13 00 29 693 8 598 23 306 KN-nr, PR 3402 13 27 681 8 390 Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB 2907 13 00 4 876 23 2 152 KN-nr, PR 2907 13 1 279 107 1) Summan av förbruknings- och lagermängderna är definitionsmässigt jämförbara med tillverkning+import-export CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik, utrikeshandelsstatistik och varustatistik, samt KemI:s produktregister 99

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 Mi 45 SM 0001 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1995-1999, ton Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health 1995-1999, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 1,2- dikloretan 2903 15 00 produktion 214 723 154 164 166 399 153 344 156 824 import 5 1 1 0 0 export 159 805 148 613 156 276 143 878 151 212 p + i e 54 923 5 552 10 124 9 466 5 612 Diklormetan 2903 12 00 produktion import 1 079 377 586 565 421 export 118 35 113 72 72 p + i e 961 342 473 493 349 Tetrakloreten 2903 23 00 produktion import 1 404 1 317 2 150 1 682 1 688 export 674 634 677 806 770 p + i e 730 683 1 473 876 918 Tetraklormetan 2903 14 00 produktion import 3 2 2 2 2 export 1 0 2 5 3 p + i e 2 2 0-3 -1 1,1,1-trikloretan 2903 19 10 produktion import 4 1 0 0 0 export 2 1 0 p + i e 2 0 0 0 0 Trikloreten 2903 22 00 produktion import 1 884 2 694 95 197 193 export 1 465 1 278 50 1 8 p + i e 419 1 416 45 196 185 Ftalsyreanhydrid 2917 35 00 produktion 28 341........ import 1 781 1 869 2 786 2 429 1 829 export........ 7 314 p + i e.......... Dibutylortoftalater 2917 31 00 produktion import 371 197 119 98 105 export 34 123 51 45 28 p + i e 337 74 68 53 77 Dioktylortoftalater 2917 32 00 produktion 52 122...... 61 219 import 4 873 6 062 6 483 5 022 4 122 export........ 8 881 p + i e........ 29 071 Dinonylortoftalater, 2917 33 00 produktion didecylortoftalater import 20 1 186 82 115 export........ 25 p + i e........ 90 Andra estrar av 2917 34 00 produktion ortoftalsyra import 8 909 9 506 9 649 8 901 7 919 export 718 859 1 238 720 1 328 p + i e 8 191 8 647 8 411 8 181 6 591 Tereftalsyra och 2917 36 00 produktion andra syror import 10 24 35 19 12 av tereftalsyra export.. 0 0 p + i e 10.. 35 19 12 Dimetyltereftalat 2917 37 00 produktion import 74 16 23 221 160 export.. p + i e 74.. 23 221 160 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 Andra aromatiska 2917 39 10- produktion 819.. 414 176 196 polykarboxylsyror 2917 39 90 import 1 102 1 341 992 800 793 samt deras derivat export 786 784 0 178 188 p + i e 1 135.. 1 406 798 801 Stenkolstjära m.m. 2706 00 00 produktion 51 681 48 656 54 545 47 876 44 753 import 428 423 44 26 0 export 45 846 41 301 51 457 44 223 36 023 p + i e 6 263 7 778 3 135 3 679 8 730 Kreosotoljor 2707 91 00 produktion import 4 209 2 972 2 658 1 378 3 666 export 21 88 216 61 113 p + i e 4 188 2 884 2 442 1 317 3 553 Vissa nonjonaktiva 3402 13 00 produktion 25 591 31 746 33 509 28 934 29 693 produkter, ytaktiva, import 4 816 5 370 8 104 7 494 8 595 organiska export 23 973 24 037 24 942 16 870 23 306 p + i e 6 434 13 079 16 671 19 558 14 982 Oktylfenol, nonylfenol 2907 13 00 produktion 8 274 8 177 9 501 5 932 4 876 och deras isomerer; import 1 63 86 63 23 salter av dessa föreningar export 3 327 3 381 2 994 1 666 2 152 p + i e 4 948 4 859 6 593 4 329 2 747 Arsenik 2804 80 00 produktion.. import 12 20 13 15 20 export 845.. 1 7 p + i e.... 12 15 13 Blykarbonater 2836 70 00 produktion import 5 1 2 1 0 export 0 0 0 1 p + i e 5 1 2 0 0 Blykromat och 2841 20 00 produktion zinkkromat import 14 9 6 4 15 export.. 16 p + i e 14.. 6 4-1 Blymalm 2607 00 00 produktion 137 197 1 565 980 1 653 890 1 678 712 1 458 626 import 1 158 0 994 export 93 895 83 173 88 443 107 524 121 978 p + i e 43 302 1 483 965 1 565 447 1 571 188 1 337 642 Bly(II)oxid, 2824 10 00 produktion (massikot, import 1 060 1 187 816 795 206 blyglete) export 94 0 0 1 0 p + i e 966 1 187 816 794 206 Mönja och 2824 20 00 produktion orangemönja import 3 014 3 796 3 391 3 578 2 120 export 5 0 73 1 8 p + i e 3 009 3 796 3 318 3 577 2 112 Andra blyoxider 2824 90 00 produktion 1 634.. 1 504 891 import 7 161 0 7 35 export 551 533 327 37 17 p + i e -544 1 262.. 1 474 909 Behållare med 7806 00 10 produktion blyavskärmning import 0 0 1 48 0 export 1 0 2 1 0 p + i e -1 0-1 47 0 Bly övrigt 7806 00 90 produktion 998 0 import 400 229 248 387 258 export 49 31 40 p + i e 351 1 227 248 356 218 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 Kadmiumsulfid 2830 30 00 produktion import 0 2 1 0 export 5 5 0 p + i e -5 0-3 1 0 Kadmiumpigment 3206 30 00 produktion och preparat import 0 0 3 5 7 export 7 6 5 6 7 p + i e -7-6 -2-1 0 Kopparanoder 7402 00 00 produktion 0 0 import 1 1 412 1 429 9 150 8 356 export 6 084 0 0 1 p + i e -6 084 1 412 1 429 9 150 8 355 Fosfider 2848 00 00 produktion exkl. järnfosfider import 0 0 1 0 0 export 81 232 0 0 0 p + i e -232 1 0 0 Kopparförlegeringar 7405 00 00 produktion import 0 281 300 329 625 export 74 41 34 41 15 p + i e 222 240 266 288 610 Kopparmalm 2603 00 00 produktion 311 726 267 968 317 921 270 720 262 842 import 47 477 85 272 69 411 53 405 67 539 export 58 041 42 150 66 852 14 670 29 437 p + i e 301 162 311 090 320 480 309 455 300 944 Kopparoxider och 2825 50 00 produktion kopparhydroxider import 1 232 1 099 1 650 1 425 1 734 export 10 1 2 19 4 p + i e 1 222 1 098 1 648 1 406 1 730 Kopparskärsten 7401 10 00 produktion import 1 0 0 0 0 export 2 2 6 108 7 501 4 p + i e -1-2 -6 108-7 501-4 Cementkoppar 7401 20 00 produktion import 0 20 0 0 export 0.. 0 p + i e 0.. 0 0 Kopparsulfat 2833 25 00 produktion.. import 1 444 1 680 1 189 1 304 1 379 export 124 36 11 3 3 p + i e.. 1 644 1 178 1 301 1 376 Kopparklorid m.m. 2827 41 00 produktion.. import 0 7 10 0 0 export 120 24 0 0 p + i e -120-17 10 0 0 Kromater, dikromater, 2841 50 00 produktion Peroxokromater import 221 268 268 261 290 (övr.utom bly, kalium, export 29 25 23 7 5 natriumkromat) p + i e 192 243 245 254 285 Krom och varor 8112 20 10- produktion 10 5 därav 8112 20 90 import 581 480 625 628 1 459 export 2 20 3 2 24 p + i e 579 460 632 631 1 435 Krommalm 2610 00 00 produktion import.......... export 14 13 17 14 2 p + i e.......... 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 Kromsulfat 2833 23 00 produktion.. import 13 23 9 21 11 export 25 p + i e.. 23 9 21 11 Kromtrioxid 2819 10 00 produktion (kromsyra) import 251 190 189 180 186 export 98 11 9 5 10 p + i e 153 179 180 175 176 Kromoxid och 2819 90 00 produktion kromoxidhydrat import 114 122 189 145 82 export 12 5 0 2 0 p + i e 102 117 189 143 82 Krompigment och 3206 20 00 produktion 131 68 krompreparat import 385 294 149 176 184 export 40 26 29 36 22 p + i e 345 268 120 140 230 Kvicksilver 2805 40 10- produktion.. 2805 40 90 import 5 25 39 18 17 export 1 1 0 2 1 p + i e.. 24 39 16 16 Nickel olegerad 7502 10 00 produktion import 16 854 14 387 15 755 20 037 21 668 export 71 158 45 70 297 p + i e 16 783 14 229 15 710 19 967 21 371 Nickellegeringar 7502 20 00 produktion 23 27 1 import 1 441 748 760 1 545 1 185 export 86 87 54 31 4 p + i e 1 355 661 729 1 541 1 182 Nickel-, barium-, 2834 29 10 produktion 12 berylium-, kadmium- import 112 76 65 128 0 och koboltnitrat export 1 1 0 0 25 p + i e 123 75 65 128-25 Nickelklorid 2827 35 00 produktion.. import 17 11 17 20 24 export 4 2 2 6 6 p + i e.. 9 15 14 18 Nickelmalm 2604 00 00 produktion import 0 0 0 116 export 0 42 p + i e 0-42 0 116 Nickeloxider och 2825 40 00 produktion nickelhydroxider import 45 135 75 38 13 export 17 22 29 182 130 p + i e 28 113 46-144 -117 Nickeloxidsinter 7501 20 00 produktion import 2 344 5 442 5 102 6 288 5 699 export 0 0 0 p + i e 2 344 5 442 5 102 6 288 5 699 Nickelskärsten 7501 10 00 produktion import 11.. 0 export 11 5 2 0 0 p + i e 0.. 2 0 0 Nickelsulfat 2833 24 00 produktion.. 1 654 1 913 2 092 1 663 import 538 39 51 56 65 export 940 1 201 1 908 1 992 1 668 p + i e.. 492 561 156 60 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0001 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 Zinkmalm 2608 00 00 produktion 303 949 551 450 553 613 617 274 851 629 import 1 2 0 0 0 export 330 019 313 813 316 328 297 170 323 463 p + i e -26 069 237 639 237 285 320 104 528 166 Zinkoxid, 2817 00 00 produktion 223 422 zinkperoxid import 3 006 3 097 2 846 3 285 2 867 export 33 14 344 1 998 1 338 p + i e 3 196 3 505 2 502 1 287 1 529 Zinkklorid 2827 36 00 produktion.. import 125 294 101 158 93 export 2 6 4 8 2 p + i e 123 288 97 150 91 Zinksulfid 2830 20 00 produktion import 58 0 4 8 5 export 1 1 0 1 1 p + i e 57-1 4 7 4 Zinksulfat 2833 26 00 produktion.. import 413 517 548 643 774 export 4 3 24 112 15 p + i e 409 514 524 531 759 Litopon och andra pre- 3206 42 00 produktion parat och pigment på import 88 43 71 88 143 basis av zinksulfid export 0 4 0 2 1 p + i e 88 39 71 86 142 Zinkstoft 7903 10 00 produktion import 2 105 1 685 3 390 2 932 2 805 export 708 398 1 474 1 227 1 198 p + i e 1 397 1 287 1 916 1 705 1 607 Andra slag av zink, 7903 90 00 produktion som pulver och fjäll import 11 40 106 8 29 export 31 0 7 0 55 p + i e -20 40 99 8-26 Stång, profiler och 7904 00 00 produktion tråd av zink import 248 166 133 150 160 export 170 117 46 41 69 p + i e 78 49 87 109 91 Plåt, band och 7905 00 00 produktion folier av zink import 410 579 585 556 1 099 export 4 28 119 501 49 p + i e 406 551 466 55 1 050 Rör och rördelar 7906 00 00 produktion av zink import 11 22 20 56 19 export 10 4 37 5 7 p + i e 1 18-17 51 12 Andra varor 7907 00 00 produktion.. 1 688 1 186 961 572 av zink import 24 245 898 649 1 041 1 199 export 589 430 600 722 545 p + i e.. 2 156 1 235 1 280 654 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM 0001 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1995-1999, ton Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity 1995-1999, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1995 1 1996 1997 1998 1999 Syre 2804 40 00 produktion 543 121 511 743 554 476 759 481 818 315 import 8 579 11 291 3 146 3 290 3 248 export 799 862 291 1 678 3 250 p+i-e 550 901 522 172 557 331 761 093 818 313 Eten 2901 21 10 produktion 26 974...... 2901 21 90 import 132 839...... 404 236 export.......... p+i-e.......... Kväve 2804 30 00 produktion 290 236 364 336 412 003 539 282 601 392 import 424 249 410 1 990 2 910 export 1 717 1 507 306 2 011 3 043 p+i-e 288 943 363 078 412 107 539 261 601 259 Svaveldioxid 2811 23 00 produktion 119 093 105 591 110 929 95 811.. import.... 1 0 0 export 58 691 51 630 54 730 41 976 33 407 p+i-e.... 56 200 53 835.. Klor 2801 10 00 produktion 41 555 81 154 95 073 86 337 100 813 import 8 757 1 134 912 3 852 3 141 export 28 039 20 586 24 228 22 157 20 450 p+i-e 22 273 61 702 71 757 68 032 83 504 Saltsyra och 2806 10 00 produktion 92 762 87 288 95 202 78 248 79 931 Väteklorid import 1 284 1 770 2 181 2 324 12 646 export 33 724 21 678 27 654 17 560 16 167 p+i-e 60 322 67 380 69 729 63 012 76 410 1) Produktionsuppgifter 1995 bygger på statistiskt nummer istället för KN-nummer. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0001 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri 34-35 Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri 40-41 El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri 70-74 Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel 24.11 Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer 24.13 Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 24.15 Gödselmedels- och kväveproduktindustri 51.12 Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) 51.44 Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: 51.46 Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) 24.12 Färgämnesindustri 51.55 Partihandel (kemiska produkter) 24.14 Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) 24.16 Basplastindustri 52.31 Apotek 24.17 Syntetiskt basgummiindustri 52.462 Färghandel 24.41 Farmaceutisk basproduktindustri 52.482 Fotoaffärer 52.484 Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: 52.495 Tapet- och golvbeläggningshandel 24.20 Bekämpningsmedelsindustri 52.496 Båt- och biltillbehörshandel 24.30 Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik 24.42 Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 24.51 Tvättmedelsindustri 60-64 Transport, magasinering och kommunikation: 24.52 Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: 24.61 Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet 24.62 Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 24.63 Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag 24.64 Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare 24.70 Konstfiberindustri 74.814 Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker 90-93 Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och glasvaruindustri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.2 Keramisk industri 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: EXP Exportinriktad verksamhet 10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM 0001 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 1999 The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1999 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total Jord- & skogsbruk, summa 2 fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind. 8002-05-9 Råolja antal 22 3 kvant 16 400 713 16 400 710 68334-30-5 Dieselolja antal 125 2 1 7 5 kvant 7 948 631 68 880 3 16 775 989 86290-81-5 Bensin antal 92 1 kvant 6 270 383 455 130 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 0 atmosfäriskt torn kvant 2 860 334 0 7727-37-9 Kväve antal 26 5 2 0 0 kvant 2 507 274 32.. 0 0 65997-15-1 Portlandcement antal 324 2 0 1 5 kvant 2 117 151 4 0 7 6 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 817 13 24 86 13 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 082 473 61 986 254 464 300 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 10 termiskt krackade kvant 1 963 864 7732-18-5 Vatten antal 20 492 363 2 799 2 309 52 85 kvant 1 793 719 38 752 83 974 493 657 54 98 050 124-38-9 Koldioxid antal 116 2 4 1 kvant 1 040 691 0 35 679 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 kvant 964 313 8052-42-4 Asfalt antal 243 1 3 1 kvant 948 697 141 98 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 11 1 gasoljor kvant 825 614.. 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 1 kvant 821 260 1 7647-14-5 Natriumklorid antal 853 31 245 67 2 kvant 766 426 20 647 49 143 2 644 954 7782-44-7 Syre antal 15 2 kvant 749 063.. 64742-81-0 Väteavsvavlad fotogen antal 61 1 2 5 kvant 744 796 1 0 42 74-82-8 Metan antal 9 1 kvant 706 592 1 8008-20-6 Fotogen antal 98 2 2 2 5 kvant 643 288 0 0 1 9 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 189 98 6 kvant 589 178 292 356 3 954 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 8002-05-9 Råolja antal 22 1 1 kvant 16 400 713 0 0 68334-30-5 Dieselolja antal 125 8 7 kvant 7 948 631 66 27 86290-81-5 Bensin antal 92 1 kvant 6 270 383 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 atmosfäriskt torn kvant 2 860 334 7727-37-9 Kväve antal 26 1 1 1 6 kvant 2 507 274.. 0 0 2 305 226 65997-15-1 Portlandcement antal 324 0 1 21 35 2 kvant 2 117 151 0 3 1 399 2 081 895 7 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 817 5 44 1 15 12 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 082 473 86 1 750 1 45 81 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 10 termiskt krackade kvant 1 963 864 7732-18-5 Vatten antal 20 492 342 2 746 65 287 142 kvant 1 793 719 96 405 156 430 4 194 23 877 126 583 124-38-9 Koldioxid antal 116 2 6 1 3 kvant 1 040 691 1 1 0 975 242 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 2 kvant 964 313 67 8052-42-4 Asfalt antal 243 8 1 4 4 kvant 948 697 1 009 0 111 367 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 11 gasoljor kvant 825 614 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 1 2 kvant 821 260 5 819 978 7647-14-5 Natriumklorid antal 853 17 108 2 3 6 kvant 766 426 103 1 054 0 0 3 656 7782-44-7 Syre antal 15 1 1 2 kvant 749 063.. 0.. 64742-81-0 Väteavsvavlad fotogen antal 61 2 8 1 kvant 744 796 18 32 0 74-82-8 Metan antal 9 1 1 2 kvant 706 592 120 2 960.. 8008-20-6 Fotogen antal 98 12 1 1 kvant 643 288 114 9 0 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 189 1 18 27 kvant 589 178 6 40 177 14 735 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 98

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. & värmev. Byggnadsindustri Handel Transportföretag 8002-05-9 Råolja antal 22 2 2 14 kvant 16 400 713 0 0 3 68334-30-5 Dieselolja antal 125 2 19 10 26 14 kvant 7 948 631 35 829 708 367 596 1 842 155 118 852 86290-81-5 Bensin antal 92 14 55 4 kvant 6 270 383 2 444 3 792 349 3 458 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 3 11 4 atmosfäriskt torn kvant 2 860 334...... 7727-37-9 Kväve antal 26 3 2 2 4 1 kvant 2 507 274 29 2 379 132 40 031 19 65997-15-1 Portlandcement antal 324 2 250 49 kvant 2 117 151 3 27 189 2 718 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 817 104 2 107 426 52 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 082 473 188 1 5 161 1 483 248 512 008 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 10 1 2 4 termiskt krackade kvant 1 963 864...... 7732-18-5 Vatten antal 20 492 2 671 145 1 395 4 307 267 kvant 1 793 719 21 360 73 895 41 497 112 202 7 993 124-38-9 Koldioxid antal 116 49 5 3 67 4 kvant 1 040 691 369 8 765 198 13 925 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 2 kvant 964 313 947 241 8052-42-4 Asfalt antal 243 19 2 141 40 5 kvant 948 697 40 1 571 608 147 1 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 11 1 2 4 gasoljor kvant 825 614...... 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 3 kvant 821 260 0 7647-14-5 Natriumklorid antal 853 80 5 24 150 12 kvant 766 426 3 011 17 991 183 063 266 127 20 353 7782-44-7 Syre antal 15 9 1 2 kvant 749 063 4 130 44 290 64742-81-0 Väteavsvavlad fotogen antal 61 5 4 43 kvant 744 796 1 132 223 74-82-8 Metan antal 9 0 2 2 kvant 706 592 0.. 30 8008-20-6 Fotogen antal 98 25 7 51 4 kvant 643 288 287 389 0 70 343 800 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 189 9 10 21 kvant 589 178 41 1 348 345 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0001 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. Användning Exp.inriktad verksamhet 8002-05-9 Råolja antal 22 2 kvant 16 400 713 0 68334-30-5 Dieselolja antal 125 1 69 kvant 7 948 631 0 3 945 304 86290-81-5 Bensin antal 92 1 6 29 kvant 6 270 383 0 30 2 016 973 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 21 7 atmosfäriskt torn kvant 2 860 334.. 7727-37-9 Kväve antal 26 3 1 2 kvant 2 507 274 1 700 0 0 65997-15-1 Portlandcement antal 324 34 kvant 2 117 151 3 921 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 817 34 1 47 172 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 082 473 21 0 546 16 334 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 10 7 termiskt krackade kvant 1 963 864.. 7732-18-5 Vatten antal 20 492 2 863 99 488 4 129 kvant 1 793 719 120 515 419 6 215 287 565 124-38-9 Koldioxid antal 116 6 4 3 kvant 1 040 691 6 510 0 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 4 kvant 964 313 17 006 8052-42-4 Asfalt antal 243 3 8 46 kvant 948 697 25 959 3 349 212 92045-24-4 Vätebehandlade lätta antal 11 8 gasoljor kvant 825 614.. 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 2 1 kvant 821 260 1 277 0 7647-14-5 Natriumklorid antal 853 113 4 12 149 kvant 766 426 226 185 627 3 2 478 7782-44-7 Syre antal 15 6 1 2 kvant 749 063 567 0 72 64742-81-0 Väteavsvavlad fotogen antal 61 12 kvant 744 796 744 347 74-82-8 Metan antal 9 2 1 kvant 706 592 16 698 6 8008-20-6 Fotogen antal 98 2 3 12 kvant 643 288 0 0 11 897 6484-52-2 Ammoniumnitrat antal 189 21 39 kvant 589 178 2 236 214 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten och natriumklorid är något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 99

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM 0001 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1999 The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 1999 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmed. & textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av oljabaskem.ind. 7732-18-5 Vatten antal 20 492 363 2 799 2 309 52 85 kvant 1 793 719 38 752 83 974 493 657 54 98 050 13463-67-7 Titandioxid antal 3 412 10 210 161 3 kvant 48 177 8 1 495 1 925 0 1330-20-7 Xylen antal 3 385 20 106 81 14 kvant 25 209 52 679 70 68 67-63-0 Isopropanol antal 2 058 54 164 116 6 2 kvant 18 002 66 204 687 452 1 64-17-5 Etanol antal 2 010 20 368 177 kvant 57 893 82 3 058 3 271 123-86-4 Butylacetat antal 1 987 1 377 48 kvant 16 363 0 4 497 7 26172-55-4 5-Kloro-2-metyl- antal 1 977 6 233 388 2 3(2H)isotiazolon kvant 33 0 2 11 2 7631-86-9 Kiseldioxid antal 1 698 25 94 141 20 7 kvant 101 948 298 322 1 837 412 893 14807-96-6 Talk antal 1 679 6 106 41 3 kvant 45 572 26 890 14 913 4 151 64742-88-7 Alifatisk medeltung lacknafta antal 1 575 5 47 84 3 kvant 17 954 8 158 1 389 350 64742-95-6 Aromatisk medeltung lacknafta antal 1 563 16 41 168 kvant 5 091 48 74 72 1310-73-2 Natriumhydroxid antal 1 468 20 206 185 1 9 kvant 264 420 136 7 688 151 333 0 48 738 1333-86-4 Carbon black, aktivt kol antal 1 442 1 46 142 kvant 114 527 0 84 467 57-55-6 1,2-Propandiol antal 1 391 62 151 123 3 kvant 14 904 85 957 211 0 50-00-0 Formaldehyd antal 1 354 15 266 131 1 kvant 8 870 0 2 139 189 0 2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon antal 1 346 4 172 292 2 kvant 17 0 1 4 1 64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga antal 1 284 85 108 95 125 paraffiniska petroleumdestillat kvant 81 226 7 563 74 3 221 32 252 64741-88-4 Lösningsmedelsraffinerade tunga antal 1 277 55 55 22 112 2 paraffiniska petroleumdestillat kvant 58 190 2 352 822 12 16 006 301 471-34-1 Kalciumkarbonat antal 1 169 17 63 48 11 1 kvant 91 850 2 693 334 89 39 0 9002-88-4 Polyeten antal 1 141 3 34 120 kvant 433 862 0 17 127 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99.

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0001 Tabell 5, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 7732-18-5 Vatten antal 20 492 342 2 746 65 287 142 kvant 1 793 719 96 405 156 430 4 194 23 877 126 583 13463-67-7 Titandioxid antal 3 412 58 526 21 11 30 kvant 48 177 1 24 984 66 37 54 1330-20-7 Xylen antal 3 385 16 408 10 9 13 kvant 25 209 32 9 503 0 2 3 67-63-0 Isopropanol antal 2 058 21 207 2 14 17 kvant 18 002 480 4 039 1 1 864 90 64-17-5 Etanol antal 2 010 22 344 1 12 8 kvant 57 893 4 024 20 604 0 3 140 11 123-86-4 Butylacetat antal 1 987 4 167 1 1 1 kvant 16 363 1 280 7 207 0 0 1 26172-55-4 5-Kloro-2-metyl- antal 1 977 29 454 2 34 3 3(2H)isotiazolon kvant 33 0 6 0 0 0 7631-86-9 Kiseldioxid antal 1 698 18 259 41 45 113 kvant 101 948 69 668 1 277 59 932 1 492 14807-96-6 Talk antal 1 679 6 162 4 7 5 kvant 45 572 3 14 522 71 126 5 64742-88-7 Alifatisk medeltung antal 1 575 2 139 2 6 5 lacknafta kvant 17 954 13 5 970 0 8 52 64742-95-6 Aromatisk medeltung antal 1 563 6 150 3 1 1 lacknafta kvant 5 091 17 2 463 0 0 0 1310-73-2 Natriumhydroxid antal 1 468 11 86 9 23 25 kvant 264 420 9 986 7 137 283 14 955 1333-86-4 Carbon black, aktivt kol antal 1 442 65 461 1 15 10 kvant 114 527 35 38 667 1 3 223 57-55-6 1,2-Propandiol antal 1 391 8 238 1 4 12 kvant 14 904 643 1 748 0 2 2 50-00-0 Formaldehyd antal 1 354 48 217 2 70 8 kvant 8 870 1 129 2 031 1 1 020 1 2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon antal 1 346 20 347 1 25 2 kvant 17 0 6 0 0 0 64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga antal 1 284 13 46 21 17 paraffiniska petroleumdestillat kvant 81 226 1 357 584 498 127 64741-88-4 Lösningsmedelsraffinerade tunga antal 1 277 5 104 11 18 paraffiniska petroleumdestillat kvant 58 190 988 4 739 57 76 471-34-1 Kalciumkarbonat antal 1 169 20 230 7 17 5 kvant 91 850 71 66 101 105 160 3 297 9002-88-4 Polyeten antal 1 141 8 666 1 6 kvant 433 862 3 205 119 906 3 1 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 Mi 45 SM 0001 Tabell 5, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Verkstadsindustri El, gas, vatt. & värmev. Byggnadsindustri Handel Transport- företag 7732-18-5 Vatten antal 20 492 2 671 145 1 395 4 307 267 kvant 1 793 719 21 360 73 895 41 497 112 202 7 993 13463-67-7 Titandioxid antal 3 412 683 20 867 1 214 24 kvant 48 177 3 136 4 3 819 6 768 3 1330-20-7 Xylen antal 3 385 987 511 1 451 95 kvant 25 209 3 832 694 732 41 67-63-0 Isopropanol antal 2 058 354 11 99 867 77 kvant 18 002 275 14 107 7 574 358 64-17-5 Etanol antal 2 010 199 3 144 507 34 kvant 57 893 342 89 567 11 373 4 247 123-86-4 Butylacetat antal 1 987 293 110 997 59 kvant 16 363 856 110 443 60 26172-55-4 5-Kloro-2-metyl- antal 1 977 43 1 344 544 5 3(2H)isotiazolon kvant 33 0 0 2 5 0 7631-86-9 Kiseldioxid antal 1 698 344 73 271 354 14 kvant 101 948 1 654 344 13 508 6 515 186 14807-96-6 Talk antal 1 679 460 1 385 673 31 kvant 45 572 3 601 0 1 203 2 176 16 64742-88-7 Alifatisk medeltung antal 1 575 276 2 363 783 28 lacknafta kvant 17 954 341 4 2 416 4 463 49 64742-95-6 Aromatisk medeltung antal 1 563 386 167 710 48 lacknafta kvant 5 091 931 119 473 20 1310-73-2 Natriumhydroxid antal 1 468 271 23 78 252 32 kvant 264 420 1 032 7 802 14 18 036 5 1333-86-4 Carbon black, aktivt kol antal 1 442 306 2 94 317 4 kvant 114 527 929 0 16 35 0 57-55-6 1,2-Propandiol antal 1 391 77 2 187 480 20 kvant 14 904 206 0 734 5 699 3 506 50-00-0 Formaldehyd antal 1 354 155 107 200 4 kvant 8 870 36 6 11 0 2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon antal 1 346 27 1 196 317 4 kvant 17 0 0 1 1 0 64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga antal 1 284 319 10 74 424 168 paraffiniska petroleumdestillat kvant 81 226 5 615 14 903 9 307 5 378 64741-88-4 Lösningsmedelsraffinerade tunga antal 1 277 555 3 23 400 62 paraffiniska petroleumdestillat kvant 58 190 8 271 3 117 8 871 2 673 471-34-1 Kalciumkarbonat antal 1 169 113 3 301 326 8 kvant 91 850 902 0 2 950 941 14 9002-88-4 Polyeten antal 1 141 98 3 13 103 2 kvant 433 862 871 3 8 51 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Kvantitet av vatten är något underskattad (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 99